Ärendet Stadsdelsnämnden har att besluta om budget för 2017.

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2016-10-13 Diarienummer: N132-0545/16 Förvaltningscontroller Fredrik Johansson Telefon: 365 00 00 E-post: fornamn.efternamn@ostra.goteborg.se Budget år 2017 SDN Östra Göteborg Ärendet Stadsdelsnämnden har att besluta om budget för 2017. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta att godkänna förslag till budget år 2017 för Östra Göteborg, att godkänna förslag till plan för lika rättigheter och möjligheter 2017. Sammanfattning Budgeten beskriver de förutsättningar som råder i stadsdelen utifrån bland annat befolkningsutveckling, bostäder samt hälsa och livsvillkor. Budgeten innehåller strategier för de politiska mål och uppdrag som förvaltningen tilldelats från kommunfullmäktige och stadsdelnämnd. Den av kommunfullmäktige tilldelade befolkningsramen för 2017 är 2 737 600 tkr. Förslaget innehåller även ramar för resursnämndsuppgifterna Regionbibliotek 5 700 tkr och Ungdomars fritid 4 400 tkr. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2016-06-16 om en ny budget för 2017. Beslutet innefattar stadsdelsnämndens ekonomiska ram och mål samt uppdrag som ska uppfyllas och utföras. Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg beslutade vid sammanträde 2016-06-15 om stadsdelens mål- och inriktning för 2017. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv I budget 2017 anges hur god ekonomisk hushållning ska uppnås. Vidare anges i mål och uppdrag hur stadsdelen ska utvecklas hållbart utifrån mångfalds-, jämställdhets- och miljöaspekter. Uppföljningarna kommer att göras ur dessa perspektiv. Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 1(2)

Barnkonventionen Alla tillämpliga beslut och inriktningar ska analyseras så att Barnkonventionen tillämpas. Flera mål och uppdrag är särskilt inriktade på barns rättigheter och möjligheter till en god utveckling. Samråd Pensionärsrådet och Rådet för funktionshinderfrågor bereds möjlighet att lämna synpunkter på budget 2017 på ordinarie möten. Samverkan Information och samverkan om budget 2017 har genomförts på förvaltningens samverkansgruppsmöten i oktober månad. Stadsdelsförvaltning Östra Göteborg Gitte Caous Stadsdelsdirektör Fredrik Johansson Förvaltningscontroller Bilaga 1: Budget 2017 SDN Östra Göteborg Bilaga 2: Plan för lika rättigheter och möjligheter 2017 Bilaga 3: Jämix resultatrapport - bilaga till Plan för lika rättigheter och möjligheter Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 2(2)

Budget 2017 SDN Östra Göteborg

Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 6 Vision och förhållningssätt... 6 Omvärldsanalys... 7 Befolkningsförändring... 11 Villkor för en hållbar utveckling... 13 Lokaler... 18 Personal... 21 Ledarskap och medarbetarskap... 21 Jämställda och konkurrenskraftiga löner... 21 Strategisk kompetensförsörjning... 21 Hälsa och arbetsmiljö... 22 Ekonomi... 23 Aktuell ekonomisk situation... 23 Eget kapital... 25 POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG... 26 Jämlikhet... 26 Mänskliga rättigheter... 26 Jämställdhet... 26 Demokrati... 26 Funktionsnedsättning... 26 Individ- och familjeomsorg... 27 Förskola och skola... 27 Äldre... 27 Miljö och klimat... 28 Stadsutveckling och bostäder... 28 Trafik... 28 Arbetsmarknad och vuxenutbildning... 28 Näringsliv... 29 Turism och evenemang... 29 Kultur... 29 Personal... 29 Upphandling... 29 Nämndens uppdrag... 30 SDN Östra Göteborg, Budget 2017 2(37)

Effektiv resursanvändning... 34 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi... 34 Fördelning av nämndbidrag... 35 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 36 Resursnämndsuppgifter: Regionbiblioteket, Ungdomssatsningen och Kulturhus i Bergsjön... 37 SDN Östra Göteborg, Budget 2017 3(37)

Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 4(37)

Sammanfattning Förvaltningsledningen har utifrån 2017 års nulägesanalys, KF:s budget och nämndens mål- och inriktningsdokument samt Östra Göteborgs vision för 2021 identifierat fyra strategiskt prioriterade utvecklingsområden; "Jämlikt Göteborg, Kompetensförsörjning, Lokalförsörjning samt Ledning och styrning". Dessa fyra områden ligger som grund för det fortsatta arbetet under 2017 och innehåller de utmaningar och inriktningar som Östra Göteborg behöver satsa på kopplat till en kvalitativ kärnverksamhet och högre måluppfyllelse såväl för stadsdelen som för Göteborgs stad som helhet. Nedan sammanfattas vad utvecklingsområdena och då även budget 2017 innebär för de fyra perspektiven, "De vi är till för, Verksamhetens processer, Medarbetarna och Ekonomi". De vi är till för Grunden för förvaltningens arbete i Östra Göteborg utgår ifrån de förutsättningar och behov för stadsdelens invånare och brukare som föreligger. Att arbeta inkluderande där invånarnas och brukarnas delaktighet och inflytande efterfrågas och omhändertas är nödvändigt för att snabbare kunna styra satsningar och verksamhetsförändringar kopplade till förändrade behov. I Östra Göteborg handlar mycket om att skapa möjligheter till en jämlikare stad där levnadsvillkor i fråga om hälsa, utbildning, arbete och bostad är såväl akuta som långsiktiga utmaningar. Verksamhetens processer Styrnings- och ledningsprocesserna utvecklas kontinuerligt. Såväl stora som snabba omvärlds- och verksamhetsförändringar sker vilket ställer krav på en fungerande och tydlig styrning och ledning. Nya arbetssätt och lösningar prövas för att resurserna ska användas på bästa sätt och leda till såväl bättre resultat som högre kvalitet. Medarbetarna För ett antal år sedan kunde verksamheten styras mycket utifrån de behov som förelåg och de ekonomiska resurser som fanns till dess förfogande. Fördelningen av resurser kunde prioriteras utifrån var de behövdes mest och hur politiken målstyrde. Därefter kunde medarbetarna arbeta utifrån de förutsättningarna. Nu står förvaltningen inför en helt annan utmaning då angelägna områden, trots ekonomiska prioriteringar inte lyckas rekrytera de medarbetare som krävs för att bedriva och utveckla verksamheten. Här gäller det att tänka nytt. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för stadsdelen som påverkar kvaliteten av service och måluppfyllelsen för de vi är till för. Ekonomi En budget i balans skapas genom god ekonomisk hushållning. Uttryckta prioriteringar samt förändringar i befolkning och av behov kan medföra anpassningar av verksamheter och volymer för att skapa ett effektivt resursutnyttjande. För att förvaltningen ska kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar ekonomi, krävs bland annat att förvaltningen skapar ett eget kapital i den storlek som föreskrivs i kommunfullmäktiges riktlinjer. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 5(37)

Förutsättningar Vision och förhållningssätt I Visionen för Östra Göteborg 2021, som nämnden antog i oktober 2013 framgår att; Östra Göteborg är en stadsdel rik på människor, kultur och natur. Här finns skolor, bibliotek, kulturhus, småtorg och gårdar men också plats för kaféer, klubbar, unika oborstade miljöer, ideella krafter och kulturutövare. Vi satsar på de styrkor som finns för att vara en stadsdel med identitet och självkänsla. Här finns många öppna mötesplatser för gränsöverskridande möten. Detta perspektiv genomsyrar all verksamhet och planering. Liksom hållbarhetsperspektivet som är ständigt närvarande. Vi värnar om de vackra naturmiljöer som finns i stadsdelen. I visionen för Östra Göteborg 2021 ingår nitton stycken övergripande inriktningar som alltid ska övervägas vid planerings- och utvecklingsarbete i stadsdelen. De är: att i Östra Göteborg år 2021 är skolan en central mötesplats som samverkar med omvärlden. är utomhuspedagogik ett naturligt inslag i undervisningen. har skolan och pedagogerna en stark förankring i vetenskaplig forskning. finns universitetsfilialer och universitetsutbildningar. finns det gott om arbetstillfällen. finns goda möjligheter för, och stöd till, småföretagande. använder kommunen alltid social hänsyn vid upphandling. finns företagskluster vid våra stadsdelstorg och trafikstråk. är Bergsjödalen ett industriområde fyllt av verksamheter och liv. är Gamlestaden-Bellevue-Kviberg ett sammanhållet och livskraftigt verksamhetsstråk. finns ett blandat boende med nya unika boendetyper. bor människor naturnära med möjlighet att odla. är naturens mångfald och skönhet en tillgång för hälsa, livskvalitet och kultur. går det spårvagnar mellan Komettorget och Bellevue via Utby. finns en utbyggd och välfungerande kollektivtrafik. finns många öppna mötesplatser. är interkulturella möten en resurs för samhällsutvecklingen. finns goda förutsättningar för generationsöverskridande möten. är kulturen en stark källa till stolthet och samhörighet. Göteborgs stad har fyra förhållningssätt som gäller samtliga medarbetare i förvaltningar och bolag och som är en utfästelse gentemot dem vi är till för: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi har ett demokratiskt samhällsuppdrag reglerat i lag. Vi sätter göteborgarnas behov och rättigheter i centrum. Likabehandlingsprincipen ska gälla alla oavsett bakgrund. Vi bryr oss Vi sätter oss in i livssituationen för invånarna i stadsdelen och engagerar oss i vårt uppdrag. Vi är aktiva och tar ansvar för det vi gör. Vi informerar internt och framförallt externt till göteborgaren. Vi arbetar tillsammans Människan har olika behov men samma rättigheter. Det kräver en helhetssyn på människan. Det gör vi genom att samarbeta med andra aktörer, till exempel föreningsliv SDN Östra Göteborg, Budget 2017 6(37)

och region. Detta för att på bästa sätt svara mot allas behov och rättigheter. Det ska också vara självklart att dem vi är till för är med och påverkar. Vår verksamhetssyn Samhället och människorna förändras. Våra etablerade lösningar räcker inte alltid till. Därför är utveckling en ständig närvarande fråga i verksamheten. Vi ska hitta nya lösningar inom ramen för de resurser och de uppdrag vi har. Nytänkande är inte att göra saker svårare men kräver öppenhet och utrymme för olikheter. Östra Göteborg har ytterligare konkretiserat Göteborgs stads förhållningssätt till den egna stadsdelen: Var och en som tar del av vår omsorg, utbildning, vård och kulturaktiviteter ska känna sig trygg, nöjd, och bli professionellt bemötta. Föräldrar och anhöriga ska ha förtroende för oss och vår verksamhet på alla nivåer. Levnadsvillkoren för människorna i vår stadsdel skall vara likvärdig övriga delar av staden. Rättssäkerheten i vår verksamhet utgör grunden i allt vi gör. Omvärldsanalys Omvärldsanalys - stadsdelssektorn I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Göteborg har en historiskt stor folkökning. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor, skolor och äldreomsorg till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor ger ett bättre samhälle för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 7(37)

Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet. Faktorer som enligt forskning är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. De stora skillnaderna mellan delar av staden visas i följande jämförelse. I medellivslängd skiljer det 7,5 år för kvinnor och 9,1 år för män mellan områden. 19 procent av alla barnhushåll lever med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I vissa områden uppger 50 procent att de saknar tillit, i andra områden är det 11procent. Befolkningsökning År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara 640 000. Den nya kommunprognosen visar att befolkningen kommer öka med 92 000 personer fram till 2025, vilket är 17 000 fler än i förra årets prognos. I årets prognos är det framförallt inflyttningen som förändrats till följd av det stora antalet asylsökande. Asylinvandringen påverkar alla åldersgrupper utom pensionärer fram till 2025. Utöver det har fruktsamheten, antal barn som föds per kvinna ökat något. Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Den stora ökningen av antalet asylsökande som ägde rum under det andra halvåret 2015 har ingen motsvarighet i modern tid och det är mycket svårt att förutsäga hur asylinvandringen kommer att utvecklas framöver. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort än vad som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. I dessa åldrar är det förändringar i födelsekullarna som står för de största förändringarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på att ökningarna av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen mellan 20-, 30- och 40-talet. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen. Befolkningsprognosen visar på 5 000 fler 1-5 åringar fram till 2025. Grundskoleåldrarna ökar sedan några år tillbaka i mycket snabb takt. Ökningen kommer att fortsätta under perioden och 2025 beräknas det finnas 15 300 fler skolbarn än idag. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 612 nya klasser. Ökningarna är som störst de närmaste åren. Att antalet skolbarn skulle öka markant har varit känt flera år, den ökade flyktinginvandringen bidrar dock till att ökningen blir större än vad som tidigare antagits. Även gymnasieåldrarna påverkas av den ökade flyktinginvandringen. De senaste SDN Östra Göteborg, Budget 2017 8(37)

årens minskningar av antalet ungdomar i gymnasieåldrarna vänds till en ökning. Fram till 2025 kommer gruppen att växa med drygt 8 000 personer. Ökningen är något större de närmaste åren än mot slutet av prognosperioden. De stora årskullarna födda runt 1990 och ökat flyktingmottagande kommer att öka trycket på bostadsmarknaden. Halva kommunens folkökning förväntas komma i de förvärvsarbetande åldrarna. Hela gruppen ökar stabilt under prognosperioden. De studenttäta åldrarna 20-24 år är de som växer snabbast, totalt med 8 000 fram till 2025. Gruppen 25-64 år ökar med 40 000 under samma period. Mellanpensionärer, 75-84 år, ökar snabbt till följd av de stora årskullarna som föddes under 1940-talet och 2025 antas det finnas 12 000 fler än idag. I denna åldersgrupp börjar fler synas i äldreomsorgen och då framförallt inom hemtjänsten. Äldre 85 och uppåt minskar under den första halvan av prognosperioden med 600, men hämtar under andra halvan tillbaka och ökar med ytterligare 200 i förhållande till läget 2015. Efter prognosperioden kommer gruppen att öka i betydligt snabbare takt i och med att 40-talisterna då börjar göra sitt intåg i denna åldersgrupp. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Nyanlända Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt 160 000 personer, vilket är en fördubbling jämfört med 2014. I Göteborg bodde 6193 asylsökande 31 dec 2015, varav drygt 40 procent är barn. Migrationsverket har under första halvan av 2016 sänkt sina prognoser för nya asylsökande. Enligt prognosen från april 2016 ligger huvudscenariot på 60 000 asylsökande under 2016. Det finns dock en mycket stor osäkerhet i denna prognos. Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka kommunerna under 2016 och 2017. Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli mottagna i kommunerna. Prognosen för Göteborg under 2016 är cirka 4 000 och cirka 6 000 för 2017. Detta kan jämföras med SDN Östra Göteborg, Budget 2017 9(37)

2 468 mottagna under 2015. En stor andel av de som beräknas få uppehållstillstånd under 2016 finns redan i staden som asylsökande och får del av kommunens verksamhet. Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli viss brist på äldreboendeplatser. Inom funktionshinderområdet finns det fram till 2019 ett behov av 261 lägenheter när det gäller bostad med särskild service (BmSS). Även om det finns planer på totalt 366 lägenheter visar erfarenheten att det troligen inte kommer att vara tillräckligt utan att det kommer att saknas cirka 40 lägenheter. Detta innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Befolkningsökningen ställer ökade krav på stadsdelarnas verksamheter. För att möta detta är kompetensförsörjningen en av stadsdelarnas absolut största utmaningar. Göteborg är en växande stad med en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder. För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att fokusera på Babyboomsbarnen (årskullarna födda runt 1990) Nya svenskar Äldre medarbetare som kan kvarstå i tjänst Ökade ambitionsnivåer och ökad efterfrågan på tjänster inom välfärdssektorn medför ökade behov av yrkesutbildad arbetskraft. Generationsskiftet som vi är mitt inne i gör att det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal, och i vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det är redan idag svårt att tillgodose rekryteringsbehoven fullt ut. Bland våra bristyrken märks framförallt fritidspedagoger, undersköterskor, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och andra chefer. Det finns grupper som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Krav på utbildning och kompetens ökar och enkla jobb försvinner. Utvecklingen går mot en ökad specialisering och akademisering men det förs diskussioner om behovet att skapa mer differentierade yrkesområden där det finns utrymme för både enkla och kvalificerade arbetsuppgifter. Genom att skapa och behålla tjänster med arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade kan man nyttja den samlade kompetensen effektivare SDN Östra Göteborg, Budget 2017 10(37)

samtidigt som det kan öppna upp för grupper som har svårt att komma in i arbetslivet. Stadsdelarna måste arbeta aktivt med att vara attraktiva arbetsgivare. Staden och stadsdelarna behöver analysera vad morgondagens anställda värderar hos en arbetsgivare och hur det går att möta. Hur kan vi tillhandahålla arbetsplatser där man vill stanna kvar? En grundförutsättning för att behålla medarbetare är att erbjuda arbetsplatser där man kan hålla sig frisk ett helt arbetsliv. Det handlar om såväl den fysiska, psykosociala som den organisatoriska arbetsmiljön. Hela stadsdelssektorn brottas med hög sjukfrånvaro. Därför är ett systematiskt och förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor på alla nivåer av stor vikt. Intentionerna med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ligger i linje med behovet av att arbeta med ett hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2016 och 2017 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2016 och 2017. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. Befolkningsförändring I Östra Göteborg bor drygt 48 000 människor och befolkningen ökar snabbt. Under 2015 flyttade nästan 800 personer in och folkmängden beräknas öka med cirka 5 800 personer de kommande fem åren. Folkökningen innebär att nästan alla åldersgrupper kommer att växa. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 11(37)

I stadsdelen bor 11 307 barn mellan 0-18 år. Antalet barn i grundskoleåldrarna beräknas öka med 1 500 barn de kommande fem åren. Även antalet barn i förskoleåldrarna fortsätter att öka i snabb takt. Bergsjön (främst östra delen) och Utby är de barntätaste områdena. Det bor 5 814 personer över 65 år i stadsdelen per den sista december 2015. Andelen äldre är högre i Kortedala än i övriga områden i Östra Göteborg. De kommande åren beräknas andelen minska i Kortedala och i Utby men öka i Bergsjön. Med en ökning på 2 500 invånare har Gamlestaden den största folkökningen fram till 2020. Gamlestaden utmärker sig genom den höga andelen unga i åldern 20-30 år. Det är dock andelen äldre över 65 år som beräknas öka mest de kommande åren, men med kommande byggnationer är det svårt att förutse vilka åldersgrupper som kan komma att växa ytterligare. Totalt sett är det fler personer som flyttar till Östra Göteborg än från stadsdelen. Inflyttning sker främst genom invandring från utlandet medan utflyttning främst sker till övriga Göteborg. Variationen och därmed osäkerheten i flyttströmmarna till och från området har varit stor då stadsdelen tagit emot en stor del av flykting- och anhöriginvandringen i staden. 57 procent av befolkningen i Östra Göteborg har utländsk bakgrund (Göteborg 33 procent). Den befolkningsstatistik som finns att tillgå avser folkbokförda personer. Asylsökande personer som väntar på att få sin asylansökan behandlad av Migrationsverket räknas inte med i befolkningsprognoserna. Den stora ökningen av antalet asylsökande under 2015 har ingen motsvarighet i modern tid och det är svårt att förutsäga hur asylinvandringen kommer att utvecklas framöver. Osäkerheten är stor avseende hur många som anvisas till Göteborg, när de kommer och i vilka åldrar dessa personer kommer att vara. På stadsdelsnämndsnivå finns idag heller ingen tydlig bild över var de asylsökande finns eller var bostäder för nyanlända kommer att ligga. Det innebär en utmaning för stadsdelsförvaltningen att kunna vara flexibel i verksamheten och ha förmågan att ta emot många nya människor med olika behov. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 12(37)

Villkor för en hållbar utveckling Uppdraget att medverka i stadsutvecklingen anges i stadsdelsnämndernas reglemente. Nämndernas medverkan utifrån den sociala dimensionen och lokal kunskap ska särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden samt främja goda miljöer. För att systematisera och strukturera dessa erfarenheter pågår framtagande av kunskapsbaser och lokala utvecklingsplaner hos stadsdelsförvaltningarna. Nedan följer en beskrivning av nuläge och framtida utveckling i Östra Göteborg. Östra Göteborg utgörs av sex primärområden: Gamlestaden (inklusive Marieholm, Slakthusområdet, Alelyckan, Bellevue, Kviberg), Utby (inklusive Fjällbo), Södra Kortedala, Norra Kortedala, Västra Bergsjön och Östra Bergsjön. Områdenas skiftande karaktär ger en variation av bebyggelse och livsmiljöer. Från Gamlestadens industrihistoriska arv och Utbys småhusbebyggelse utmed smala gator till Kortedalas kvarter anpassade efter den omgivande naturen och Bergsjöns nästan bilfria bostadsområden. Naturområden såsom Lärjeåns dalgång, badsjön Bergsjön, klätterbergen i Utby, Säveån, och Kvibergs Park är betydelsefulla gröna tillgångar i stadsdelen. Främst den västra delen av Östra Göteborg expanderar nu kraftigt. Många flyttar hit och fler bostäder planeras och byggs i snabb takt. Människor med olika bakgrund och erfarenheter stärker stadsdelen och skapar möjligheter till en positiv, långsiktig utveckling för Östra Göteborg. Stora skillnader i livsvillkor Förutsättningarna att uppnå en god hälsa och därmed ett gott liv skiljer sig åt inom stadsdelen. Hälsan och skillnaderna i hälsa påverkas av människors livsvillkor och levnadsförhållanden. Befolkningen i Östra Göteborg har en lägre utbildningsnivå än snittet i Göteborg. Andelen avgångselever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet är 70 procent (till skillnad från 80 procent i Göteborg). Siffrorna skiljer sig mycket åt mellan skolor, från 54 procent i Östra Bergsjön till 92 procent i Utby. Det finns enligt Västra Götalandsregionens rapport (2016:9) -Att motverka skolmisslyckanden ett starkt SDN Östra Göteborg, Budget 2017 13(37)

samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och skolresultat liksom mellan migrationsbakgrund och skolresultat. Effekten av migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå förstärker varandra. Beroende på om eleven som är född utomlands anländer till Sverige före eller efter 7-8 års ålder har stor betydelse för chansen att klara gymnasiebehörighet. Möjligheten att lyckas i skolan är dock angeläget att ta sig an utifrån en samlad bild av elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystemet utformas och det sätt på vilket skolorna organiseras. Förvärvsfrekvensen skiljer sig markant åt inom stadsdelen, från knappt 50 procent i Bergsjön till närmare 80 procent i Gamlestaden och Utby, och är generellt något högre för män än för kvinnor. Kvinnor i stadsdelen har generellt en lägre medelinkomst än män, detta trots att ett större antal kvinnor än män har eftergymnasial utbildning (med undantag för Östra Bergsjön). Östra Göteborg är den stadsdel med högst andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll (37 procent jämfört med 17 procent i Göteborgs stad). Föräldrars utbildningsnivå, ekonomiska standard och arbetsförhållande har effekter på barns hälsa under uppväxten och senare i livet. Kopplingen mellan socioekonomi och barns hälsa syns i stadsdelen. Att arbeta aktivt med att skapa goda uppväxtvillkor och erbjuda tidiga insatser i ung ålder har god effekt såväl för att förebygga ohälsa och sociala problem som att skapa en socialt hållbar samhällsutveckling på lång sikt. Ökad trygghet Befolkningens upplevelse av trygghet i sitt närområde har stor betydelse för hälsan och bidrar till människans möjlighet att hantera sin vardag. De flesta känner sig trygga i området där de bor. På frågan om hur trygg man känner sig i området svarade 83 procent i 2016 års trygghetsundersökning att de känner sig mycket eller ganska trygga. En ökning av den upplevda tryggheten syns sedan 2015 då Trygg i Östra Göteborg genomförde den första trygghetsundersökningen bland stadsdelens invånare. Framför allt är det andelen som känner sig mycket trygga som har ökat, från 41 procent 2015 till 51 procent 2016. Gamlestaden och Utby utmärker sig som de områden där flest känner sig trygga. Nedskräpning, alkohol- och drogpåverkade personer, skadegörelse och klotter upplevs vara störst problem i närområdet. Även upplevelse av trafikproblem, så som fortkörning, mopedkörning och trafikregler som inte respekteras har uppmärksammats i de befolkningsundersökningar som gjorts. Mopeder upplevs som ett större problem i Bergsjön än i andra delar av stadsdelen. Undersökningarna visar att de tillfrågade personerna främst upplever det otryggt med alkohol- och drogpåverkade personer, grannar och gäng. I en undersökning bland unga som genomfördes 2015 nämns flera åtgärdsförslag för att stadsdelen ska bli en tryggare och bättre plats för unga. Bland annat nämns bättre förutsättningar i skolan, arbete mot mobbning och fler mötesplatser för unga, till exempel fritidsgårdar, idrottsplatser inne och ute samt badplatser. Gemensamt för trygghetsundersökningarna är de tillfrågades önskan om en översyn av utomhusbelysningen samt en förbättrad kollektivtrafik genom till exempel ökad turtäthet, snabbhet och tryggare spårvagnshållplatser. Starkt föreningsliv men låg delaktighet i samhället Föreningslivet i området är omfattande. Föreningsvandringar utgör en viktig roll för att stärka tryggheten i området och frivilliga hälsoguider sprider hälsoinformation och återkopplar lokala behov. Många unga erbjuds en aktiv fritid genom föreningslivet. Nästan var femte av de unga personer som tillfrågats om hur de upplever sina livsvillkor tycker ändå att det finns för lite att göra på fritiden. De önskar fler mötesplatser och bättre kollektivtrafik för att ta sig till stadens utbud. Var tionde anser sig inte ha råd att SDN Östra Göteborg, Budget 2017 14(37)

delta i det fritidsutbud som finns. Valdeltagandet är ett mått på delaktighet i samhället. År 2014 var det 65,3 procent av alla röstberättigade i Östra Göteborg som röstade i kommunvalet, vilket är näst lägst i staden. Skillnaderna inom stadsdelen är stora. I Östra Bergsjön röstade endast 50,7 procent till kommunvalet medan 84,4 procent av invånarna i Utby röstade. Valdeltagandet till ungdomsfullmäktige 2015 i Östra Göteborg var däremot högst i staden. Tilliten i stadsdelen är kopplad till socioekonomi. I Bergsjön upplever närmare hälften av den vuxna befolkningen att de inte kan lita på andra människor, till skillnad från var tredje person i Gamlestaden och Utby. Närmare en tredjedel av äldre i Bergsjön anger att de inte deltagit vid några sociala tillställningar under det senaste året, vilket tyder på en stor social isolering. Att tillgängliggöra befintliga samt att skapa nya mötesplatser är viktigt men det krävs ytterligare tillitskapande åtgärder för att öka möjligheten till social samvaro och skapa större delaktighet. Närhet till natur och bad Östra Göteborg har goda park- och naturtillgångar såsom badsjön Bergsjön, stadslantgården Galaxen, klätterbergen i Utby, Säveån, Lärjeåns dalgång samt Kvibergs Park. Odlarintresset är stort bland invånarna och här finns många odlingslotter. God planering för tillgänglighet, både mental och fysisk, är avgörande för om dessa tillgångar utnyttjas eller inte. En ökad tillgänglighet till naturen i stadsdelen främjar socialt umgänge och bidrar inte bara till en ökad fysisk aktivitet utan även till en ökad inkludering och mer jämlika förutsättningar för en god hälsa. Simkunnigheten bland befolkningen är lägre än stadens snitt. Vattenvana är viktigt för ett tryggt nyttjande av naturtillgångarna i området och i staden. Simkunnighet bland barn och unga är avgörande för godkända betyg i grundskolan, vilket i längden kan vara en faktor i framtida utbildningsnivå och förutsättningarna för ett gott liv i vuxen ålder. Ökad tillgång till badanläggningar skulle skapa gynnsammare förutsättningar för en utökad satsning på folkhälsoinsatser inklusive simkunnighet i alla åldrar. Fysiska förutsättningar och stadsutveckling Stadsdelen avgränsas åt tre håll av vatten: Göta Älv, Lärjeån och Säveån. I öster går gränsen mot Partille kommun. Östra Göteborg ligger nära centrala Göteborg (cirka 3 kilometer mellan Centralen och Gamlestadstorget) men stora järnvägs- och trafikledskonstruktioner i området mellan Gamlestaden, Olskroken och Gullbergsvass skapar en barriär både fysiskt och mentalt. Största delen av Östra Göteborg ligger inom det område som bör förtätas med ny bebyggelse enligt stadens strategiska utbyggnadsplanering. Här finns förutsättningarna med redan ianspråktagen mark, befintlig infrastruktur samt kollektivtrafiknära läge. Särskilt stråket utmed spårvägen från Gamlestaden till Komettorget är utpekat som önskvärt att förtäta med fler bostäder. Alelyckan och Utby ligger något utanför huvudstråket. Enligt utbyggnadsstrategin är det möjligt att skapa 4 000 nya bostäder i Östra Göteborg fram till år 2035. Flera platser kan enligt strategin utvecklas till centrumliknande platser genom att där öka utbudet av service, handel, arbetsplatser och bostäder i nära anslutning till kollektivtrafik. Gamlestadstorget är en sådan tyngdpunkt enligt stadens översiktplan. På samma sätt, men i mindre skala, kan de lokala torgen Kortedala Torg, Gärdsås Torg och Rymdtorget utvecklas och stärkas genom medveten koncentration av funktioner till dessa platser, enligt stadens utbyggnadsstrategi. Flera naturliga bergsryggar bildar barriärer inom området. Stora höjdskillnader påverkar framkomligheten för gående och cyklister inom framför allt Kortedala och Bergsjön. Stora stråk för bil och järnväg, till exempel E45 och järnvägsbanan för Alependeln, SDN Östra Göteborg, Budget 2017 15(37)

skapar barriärer som påverkar framför allt Gamlestaden. Inne i området finns vägar som är kraftigt belastade av trafik, såsom Artillerigatan. Vissa stråk är överdimensionerade för dagens trafikmängd men storleken blir i sig en barriär, som till exempel Almanacksvägen, Ljusårsvägen och stora delar av Bergsjövägen. Behovet av ytterligare byggnation av bostäder (utan att öka behovet av bil), skapa nya arbetsplatser (i samverkan med näringslivet) och att möta det ökande behovet av platser för förskolor och skolor är viktiga områden att arbeta med i stadsdelen. Gamlestaden är rikt på historia. Här låg Nya Lödöse under åren 1473-1624. Från den tidiga industrialismen står byggnader som till exempel Gamlestadens Fabriker, SKF och Slakthuset ännu kvar men med nya verksamheter. Området präglas av de många landshövdingehusen som uppfördes under 1900-talets första hälft då behovet av arbetarbostäder var stort. Idag är exploateringstakten och investeringsviljan i området relativt stark, främst kring Gamlestadstorget där en ny knutpunkt för kollektivtrafik växer fram, men även utmed Artillerigatan och i Kviberg. Bostäder, resecentrum, hotell och andra verksamheter planeras. Möjligheter för ett Världslitteraturhus, med placering i knutpunkten, utreds. I Kviberg och Bellevue pågår bostadsbyggande och planering fortgår utifrån tidigare översiktsplaner för området. Kvibergs Park utvecklas och växer som ett attraktivt område för idrott, hälsa och kultur. Kortedala var Göteborgs första moderna förort då bebyggelsen växte fram under 1950- talet. Flerbostadshusen överväger men bebyggelsen visar på stor variation och är anpassad till naturens förutsättningar. Kortedala Torg är ett levande stadsdelstorg men de mindre torgbildningarna i området har idag svårt att behålla sin centrumfunktion. Ett ökat intresse från aktörer inom bostadsbranschen kan märkas för fortsatt byggande från Kviberg upp mot Kortedala. Framtagande av ett Program för Kortedala Kviberg pågår, med syfte att identifiera nya bebyggelseområden och önskade strukturomvandlingar främst utmed Kortedalavägen - Almanacksvägen. På längre sikt finns förslag om att placera en linbana mellan Kortedala och Hisings backa, via Hjällbo. Aktuell utbyggnadsplanering i Kortedala utgörs av komplettering i befintlig miljö, exempelvis ett höghus på Kortedala Torg samt tre punkthus vid Adventsvägen. Ett nytt småhusområde är under uppförande nordväst om Kortedala Torg. Bergsjön bebyggdes under 1960- och 70-talen, enligt modell med trafikseparering där de trafikfria bostadsområdena nås med bil via en yttre ringväg. Under 2016 godkändes ett Program för Bergsjön. Utifrån målet om en socialt hållbar stad har programmet identifierat hur Bergsjön bättre kan knytas till omgivande områden genom byggnation utefter vissa stråk och kopplingar, exempelvis att utveckla området mellan Gärdsås och norra Kortedala. Inne i området föreslås ny, sammankopplande bebyggelse utmed stråket Rymdtorget Komettorget. Viljan att investera i Bergsjöns fysiska utveckling har länge varit låg, men ett spirande intresse märks. Två så kallade jubileumsplaner påbörjades 2015, i områden norr om Rymdtorget respektive väster om Komettorget, med totalt 500 bostäder som ska vara inflyttningsklara senast år 2021. Planeringen för ett nytt kulturhus vid Rymdtorget fortsätter. En arkitekttävling för utformningen av kulturhusbyggnaden genomförs under 2016-2017. Utby och Fjällbo är ett område, strax utanför spårvagnsnätet, med småhusbebyggelse från främst 1940-talet. Området uppfattas som grönt men utgörs till stor del av privata, relativt små trädgårdar. Tillgången på offentliga allmänna ytor är begränsad. I takt med ökad utbyggnad i Kviberg kopplas området allt närmare övriga staden. Utifrån målet om att komplettera med det som fattas planeras nu för cirka 250 bostäder i flerfamiljshus i Fjällbo Park. Den småskaliga gatustrukturen i hela området är en utmaning att anpassa till dagens trafikbehov, för både bil, buss och cykel. För att undvika fler bilar i samband med ökat antal invånare är det viktigt att tillgodose behovet av god och tillgänglig SDN Östra Göteborg, Budget 2017 16(37)

kollektivtrafik samt att stärka trafiksäkerheten för cyklister och gående. Under 2017 planerar Västtrafik att införa tätare turer för de bussar som trafikerar området, från Bergsjön respektive Partille. Styrkor och utmaningar Östra Göteborg har en rad styrkor att bygga på för att bibehålla och förstärka en positiv lokal utveckling. Det är positivt med en mångfald av erfarenheter bland befolkning och ett expansivt bostadsbyggande. Närheten till naturområden och ett starkt föreningsliv är andra viktiga delar att ta tillvara, nyttja och utveckla. Stadsdelen står inför utmaningar så som en växande befolkning och att möjliggöra att så väl unga som gamla i området har lika förutsättningar att skapa sig ett gott liv. Baserat på de skillnader i livsvillkor och hälsa som finns i Östra Göteborg är det ytterst viktigt att satsa på generella åtgärder som anpassas i proportion till graden av utsatthet. Det innebär i praktiken att satsa på lösningar som alla i ett område eller inom en målgrupp kan ta del av, oberoende av till exempel socioekonomisk status. Dessa satsningar bör ges i större utsträckning till de områden eller målgrupper där utsattheten är störst. Det kan till exempel innebära att placera en hälsofrämjande arena på en plats där befolkningen har störst behov men att tillsäkra att människor från hela stadsdelen är välkomna dit. På så sätt blir det en generell insats som har anpassats efter de lokala behoven. I arbetet mot att skapa ett jämlikt Östra Göteborg krävs att stadsdelen samspelar med övriga staden i arbetet mot ett Jämlikt Göteborg. Genom ett gott stöd, redan i tidig ålder, till barn och deras föräldrar, skapas långsiktiga förutsättningar för människor att kunna forma sig ett gott liv. I stadsdelen finns en rad olika stödinsatser för barn och deras föräldrar. Detta arbete behöver systematiseras, följas upp och säkerställas att de når alla berörda barn och föräldrar. Stadsdelsförvaltningen behöver fortsätta arbeta, tillsammans med övriga staden för att säkerställa likvärdheten i skola och möjligheter att komma i arbete. Satsningar behöver göras för att öka delaktighet och tillit. Ett aktivt arbete med bemötande i kommunens egna verksamheter samt att tänka strategiskt och nyskapande kring hur stadsdelens utbud kommuniceras och når fram är viktiga delar i detta arbete. Genom att se de platser som befolkningen kan nyttja utanför boendet som ett gemensamt vardagsrum, där olika generationer möts, passerar och interagerar, vävs utemiljö och öppna mötesplatser ihop och skapar viktiga rum för människor i stadsdelen. I östra Göteborg är det extra angeläget att prioritera att det är en välkomnande och trygg miljö vid hållplatser, längs gångstråk och på gröna ytor, lekplatser och aktivitetsplatser. Det behövs platser för invånarna i området att mötas på och dit människor från andra delar av staden kommer för att besöka. Det kan handla om att utveckla mötesplatser såsom torg och knutpunkter till att se över hur befintliga lokaler nyttjas så att alla människor känner sig välkomna. Det kan även handla om att arbeta aktivt med att skapa nya mötesplatser såsom kulturhus, världslitteraturhus och liknande. I Östra Göteborg finns en rad barriärer mellan områden och gentemot omgivande stad. Dessa kan vara olika för människor i olika åldrar och med olika bakgrund och beroende på hur man tar sig fram i stadsdelen, till fots, på cykel, med rullstol, bil eller kollektivtrafik. Genom att planera för att minska barriäreffekter och öka tillgängligheten, den fysiska (trafik, vattendrag, höjdskillnader med mera) såväl som mentala (föreställningar om olika områden, fördomar, ödslighet, upplevelse av inkludering med mera) och sociala (socioekonomiska förutsättningar, grupptillhörighet SDN Östra Göteborg, Budget 2017 17(37)

med mera) kan fler nyttja området och dess utbud. För detta krävs en helhetsbild, där insatser mot segregation, för människors olika livsvillkor och god fysisk miljö samspelar. Genom att bygga attraktiva bostäder i Bergsjön kan nya befolkningsgrupper flytta in och trångboddhet ibland dagens invånare minska. Det är viktigt att stadsdelsförvaltningen ligger i framkant genom att bevaka att det finns förutsättningar för att möta de olika behov som människor nya för stadsdelen kan tänkas ha. Om befolkningen ska kunna öka i nuvarande utsträckning krävs att bostadsbyggandet fortsätter i snabb takt och att det möts upp med de social investeringar som krävs för att människor som bor och vistas i stadsdelen ska känna sig trygga och delaktiga i sin närmiljö. Exempel kan vara en välfungerande kollektivtrafik som sammanbinder stadsdelen med centrala staden, fritt wi-fi i offentliga miljöer för flexiblare studiemöjligheter samt en tillgänglig och varierad lokal samhällsservice. Lokaler Förskola Utbyggnaden av nya förskoleplatser fortsätter, men under 2016 tas inga nya permanenta förskolelokaler i bruk. Arbetet med att färdigställa ny förskola i Kvibergs Park fortlöper enligt plan. Efter årsskiftet ska åtta nya avdelningar stå klara. Förvaltningen planerar att flytta de två avdelningarna på Förländegatans förskola till Kvibergs Park, detta innebär att den nya förskolan ger ett tillskott av platser motsvarande sex avdelningar. Förstudie för ny förskola på Aprilgatan är klar sedan 2015, vidare arbete med projektering och byggnation inväntar ett kompletteringsbeslut gällande budget och därefter ett yttrande från Lokalsekretariatet. Den nya förskolan på Aprilgatan ersätter en äldre byggnad med fyra avdelningar och vid nybyggnad utökas förskolan med ytterligare två avdelningar. Förstudie gällande nybyggnad för att ersätta befintlig förskola om fyra avdelningar på Januarigatan beräknas slutföras under 2016. Verksamheten vid de båda förskolorna är sedan våren 2016 evakuerad till paviljonger på Julaftonsgatan. Både detaljplan och förstudie för ny förskola med fem avdelningar i kvarteret Makrillen är klara. Enligt preliminär tidplan ska förskolan vara klar 2018. Detaljplan för bostäder och ny förskola vid Beväringsgatan vann laga kraft under juli 2016. Arbetet med att ta fram handlingar för den nya förskolan inleds under hösten 2016. Förskolan planeras för sex nya avdelningar. Förstudie för ny förskola vid Fjällbogatan är klar, detaljplanen vann laga kraft juli 2016. Preliminärt beräknas förskolan stå klar för inflyttning under 2018. Sedan 2013 har förvaltningen tillsammans med Lokalsekretariatet och Lokalförvaltningen identifierat ett antal äldre förskolefastigheter som kräver omfattande ombyggnad eller nybyggnad för att uppnå fullgod standard. Under 2016 har arbetet med att finna långsiktiga byggnadslösningar tagit ett stort kliv framåt då Östra Göteborg fungerat som pilotstadsdel för ett genomgripande arbete med att beskriva, analysera och ta fram en metodik för att arbeta med tekniskt undermåliga fastigheter från 60- och 70-talet. Möjlighet att bygga ny förskola på Tellusgatan har behandlats i samband med den nya detaljplanen för kulturhuset i Bergsjön. Alla faser av arbetet med detaljplanen är ännu inte genomförda och någon tydlig tidplan för det kommande förskoleprojektet finns ännu inte framme. Arbetet med detaljplan för Kvibergs ängar har startat på nytt och en förstudie gällande förskola om fem avdelningar kommer att genomföras under hösten 2016. I mars 2015 utökades verksamheten vid Merkuriusgatans förskola med en förskolebuss. Förvaltningens specialbeställda buss, som är leasad via Gatubolaget, är än så länge den SDN Östra Göteborg, Budget 2017 18(37)

enda förskolebussen i Göteborg, men i majoritetens inriktningsdokument lyfts förskolebussen fram som ett redskap för att ge fler barn möjlighet att besöka en mångfald av miljöer. Förstudien gällande ny familjecentral i Gamlestaden har tagit en ny riktning. Fastighetsägaren har meddelat att det inte är möjligt att gå vidare med den tidigare aktuella lokalen i anslutning till Närhälsan Gamlestaden och därför prövas nu andra alternativ. Bland annat finns ett förslag på lokaler i Nya Kulan. Grundskola Stadsdelen har ett stort behov av nya skollokaler på både kort och lång sikt. Utmarksskolan och Sandeklevsskolan är skolor i bra lägen kopplat till framtida utbyggnad. Båda skolorna behöver utvecklas vad gäller lokalerna. I både Bergsjön och Gamlestaden utreds möjliga nya lägen för skolor i samband med de förtätningar som är aktuella. Ombyggnad av Gamlestadsskolan pågår. Projektet är indelat i tre etapper. Bygget av etapp 1 inleddes januari 2016 och hela projektet ska vara klart under 2018. Delar av skolan kommer att evakueras till Gärdsåsskolan under 2017-2018. Under våren 2016 har lokaler på Gärdsåsskolan ställts i ordning för att göra det möjligt att använda lokalerna som avlastning för Ramsdals- och Talldungeskolan samt evakueringslokaler för Gamlestadsskolan. En förstudie som redovisar hur lokalerna ska byggas om och till, kommer att färdigställas under hösten 2016. Utöver skollokaler ska den nya skolan också ha plats för fritidsgård och kulturskola. Om- och tillbyggnad av Utbynässkolan är i full gång. Hela verksamheten är evakuerad till lokaler i Kvibergs kaserner. Efter ombyggnaden blir skolan en F-3 skola. Skolan ska vara färdig att tas i bruk januari 2018. Förstudie och projektering för den ny F-3 delen av Kvibergsskolan är klar. Höstterminen 2018 ska skolan stå färdig. Projektering av 4-9 delen är i slutfasen och den stora skolan beräknas vara klar höstterminen 2019. Bostäder med särskild service (BmSS) Under 2016 färdigställs ett nytt BmSS vid Decenniumplan/ Pilgrimsparken i Kortedala. Nya boenden planeras också i kvarteret Makrillen i Gamlestaden och vid Sysslomansgatan. Under förutsättning att detaljplanerna vinner laga kraft beräknas de båda boendena vara klara under 2017. På ytterligare längre sikt (2021) planeras nya BmSS vid Beväringsgatan och vid Gamlestadstorget. Daglig verksamhet, arbetsträning och familjebehandlare I början av 2016 togs kompletterande lokaler för Returhusets verksamhet i Alelyckan i bruk. Under våren startade ny verksamhet i Bågskytten på Merkuriusgatan. Sedan våren 2016 finns ett ärende gällande flytt av den dagliga verksamheten Dalgången, till lokaler på Rymdtorget. För att möjliggöra en flytt utreds alternativa lokaler för familjebehandlarna vid Resursenheten. För den dagliga verksamheten Bergsjödalen, utreds möjlighet att finna nya mer anpassade lokaler. Äldreomsorg och hälso- och sjukvård Under hösten 2015 undersökte förvaltningen möjligheten att anpassa den före detta fritidsgården Backens, till en träffpunkt för stadsdelens äldre. Ärendet är avslutat. Istället har en begäran om ny förstudie gällande lokal i området kring Kortedala torg lämnats till Lokalsekretariatet. Ett arbete med att övergripande studera lokalorganisation för sektorn kommer att starta under hösten med fokus att finna tre strategiskt placerade noder för verksamheten. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 19(37)

Kulturhus Samråd två för den detaljplan som ska möjliggöra byggande av nytt kulturhus i Bergsjön är avslutad. Planen väntas vinna laga kraft i början av 2017. Arkitekttävlingen för det nya kulturhuset pågår och om allt fortlöper enligt plan så ska ett nytt hus stå klart vid halvårsskiftet år 2020. Förstudie inhyrning av f.d. Polishuset Förstamajgatan 2A Under våren 2016 har ett arbete pågått med att ta fram en utredande förstudie som redovisar vilka möjligheter som finns att anpassa Förstamajgatan 2A för verksamheter inom sektor Individ och familjeomsorg och funktionshinder samt inom central förvaltning och administration. Förvaltningen räknar med att få ett yttrande över projektet från lokalsekretariatet under senare delen av 2016. Världslitteraturhus En förstudie gällande möjligheten att etablera ett nytt stadsdelsbibliotek med särskilt uppdrag på världslitteratur vid Gamlestadens knutpunkt har genomförts under våren 2016. Förvaltningen väntar på ett yttrande från Lokalsekretariatet gällande hyresnivåer med mera. Skulle det bli ett positivt beslut kan ett nytt världslitteraturhus stå klart till andra halvan av 2018. Verksamhet 2017 2018 2019 Ny förskola Kvibergs Park Ny förskola kvarteret Makrillen Beräknat klart kvartal 1 Detaljplan och förstudie klara Beräknad inflytt Ny förskola Fjällbogatan Detaljplan klar Beräknad inflytt Ny förskola Kvibergs ängar Ny förskola Tellusgatan Ny familjecentral i Gamlestaden Ombyggnad Gamlestadsskolan Om- och tillbyggnad Gärdsåsskolan Om- och tillbyggnad Utbynässkolan Nya Kvibergsskolan F-3 Nya Kvibergsskolan 4-9 BmSS kvarteret Makrillen BmSS Sysslomansgatan Ny träffpunkt för äldre Förstudie genomför under hösten 2016 Detaljplan ännu inte klar Förstudie påbörjas om alternativa lokaler Förstudie färdigställs under hösten 2016 Förstudie och projektering klart Projektering i slutfasen hösten 2016 Vinner detaljplan laga kraft - klart under 2017 Vinner detaljplan laga kraft - klart under 2017 Begäran om förstudie i området kring Kortedala torg har lämnats till lokalsekretariatet Beräknat klart Beräknat klart Beräknat klart kvartal 3 Beräknat klart kvartal 3 SDN Östra Göteborg, Budget 2017 20(37)

Verksamhet 2017 2018 2019 Kulturhus Inflyttning på Förstamajgatan 2A Detaljplan väntas vinna laga kraft kvartal 1, 2017 Förstudie pågår Världslitteraturhus Gamlestaden Förstudie pågår Vid positivt beslut, beräknat klart kvartal 3-4 2018 Beräknat klart under 2020 Personal Ledarskap och medarbetarskap Östra Göteborg skall vara en hälsofrämjande organisation och attraktiv arbetsgivare genom att fokusera på förutsättningar för chefer, integrerat hälso- och arbetsmiljöarbete, hälsofrämjande ledarskap samt hälsofrämjande medarbetarskap. Studier visar att chefers förhållningssätt, synsätt, tillgänglighet och ledarskapsstil påverkar medarbetares arbetsmiljö, välbefinnande, stress och arbetsprestation. För att kunna bedriva ett ledarskap som är hållbart både för verksamheten och dess uppdrag med de vi är till för i fokus, och för såväl medarbetarnas som chefens egen hälsa, krävs inte bara rätt förhållningssätt, utan även rätt förutsättningar. Med förutsättningar menas till exempel behovet av administrativt stöd, antal underställda, upplevd balans mellan olika delar i arbetet (till exempel strategiskt - administrativt) samt balans mellan arbete och övrig tid. Att sätta fokus på chefers förutsättningar och arbetssituation har varit första steget mot en hälsofrämjande organisation. Mot bakgrund av resultatet från den kartläggning av chefernas förutsättningar som genomfördes 2012-2013 har ett antal åtgärdsområden som syftar till att förbättra chefers hälsa och arbetsmiljö bearbetats och implementerats. Som direkta resultat av arbetet kan nämnas en återkommande introduktionsdag för nya chefer och översyn av ett antal administrativa processer. Under 2017 kommer ytterligare åtgärdsområden att starta som bland annat berör tydlighet i chefsroller. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Förvaltningens analys och bedömning av de lönepolitiska behoven är att förvaltningen fortsatt kommer att behöva vidta åtgärder för att nå den lönepolitiska målbilden samt för att få långsiktigt konkurrenskraftiga löner. Detta avser flera av förvaltningens stora yrkesgrupper såsom förskollärare, lärare i skolan, socialsekreterare, sjuksköterskor med flera. Förvaltningen har inga osakliga löneskillnader på grund av kön inom förvaltningen men ser att sådana förekommer inom staden. För att komma till rätta med dessa krävs fortsatta riktade lönepolitiska satsningar till stadsdelsförvaltningarna. Strategisk kompetensförsörjning Stadsdelsförvaltningens befolkningsunderlag beräknas öka i takt med att staden expanderar. De yngre och de äldre medborgarna, som är de grupper som i huvudsak får sin service från stadsdelsförvaltningarna, kommer att öka och därmed efterfrågan på våra tjänster både inom förskola/skola, äldreomsorg och funktionshinder. Utvecklingen inom Individ- och familjeomsorgen följer konjunkturläget och stadens förmåga till social hållbarhet. Antalet nyanlända utmanar förvaltningens verksamheter och behov av kompetens. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 21(37)

Ökade ambitionsnivåer och ökad efterfrågan på tjänster inom välfärdsektorn medför ökade behov av yrkesutbildad arbetskraft. Generationsskiftet som vi är mitt inne i gör att det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal, och i vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det är redan idag svårt att tillgodose rekryteringsbehoven fullt ut. Bland våra bristyrken märks framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och andra chefer. Även utbildade undersköterskor tillhör våra bristyrken. Det finns grupper som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Krav på utbildning och kompetens ökar och enkla jobb försvinner. Utvecklingen går mot en ökad specialisering och akademisering men det förs diskussioner om behovet att skapa mer differentierade yrkesområden där det finns utrymme för både enkla och kvalificerade arbetsuppgifter. Genom att skapa och behålla tjänster med arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade kan man nyttja den samlade kompetensen effektivare samtidigt som det kan öppna upp för grupper som har svårt att komma in i arbetslivet. En viktig förutsättning för kompetensförsörjning är att behålla medarbetare. En väsentlig faktor för detta är att erbjuda arbetsplatser där man kan hålla sig frisk ett helt arbetsliv. Det handlar om såväl den fysiska, psykosociala som den organisatoriska arbetsmiljön. Om vi arbetar systematiskt och förebyggande med arbetsmiljöfrågorna ur samtliga perspektiv och på alla nivåer har vi mycket att vinna. Genom forskning samt ledar- och medarbetarenkäter vet vi mycket väl vilka utvecklingsområden vi har. Vi vet till exempel att många av medarbetare och chefer upplever att tiden inte alltid räcker för att utföra ett gott arbete och att man inte har möjlighet till återhämtning. En annan viktig faktor för att behålla personal är att kunna erbjuda anställda utvecklingsmöjligheter och tydliga karriärvägar. Göteborg Stad är en mycket stor arbetsgivare som består av många fler förvaltningar och bolag än de tio stadsdelarna. Spännvidden i uppdragen är enorm och här finns en fantastisk potential att utveckla arbetsgivarerbjudandet till att också omfatta möjligheten att ständigt lära nytt, hitta nya vägar och växa i sitt yrkesliv. Att inte ha möjlighet att utvecklas i sin professionella roll leder ofta till negativa känslor och en önskan att söka sig vidare. Därför måste både förvaltningen och staden vässa arbetet med hur vi övergripande hanterar individuella utvecklingsplaner, kompetensförsörjningsplaner och att matcha dessa. Om det är möjligt att antingen utöka arbetsuppgifterna för den medarbetare som önskar det eller eventuellt byta till helt andrauppgifter, kan göra att denne stannar kvar istället för att söka sig till en annan arbetsgivare. Chefsförsörjningen är en särskilt viktig framtidsfråga som måste ägnas uppmärksamhet. För att tillgodose framtida behov av ledare måste vi aktivt arbeta med frågan bland annat genom att fånga upp intresserade medarbetare och ge dem möjligheter att utvecklas till chefer. Samtidigt bör vi fokusera på chefers organisatoriska förutsättningar och arbetsmiljö för att få många att vilja satsa på en ledarkarriär. Genom att tydliggöra och underlätta möjligheterna att testa att vara chef genom vikariat och andra tillfälliga uppdrag skulle vi kunna göra det attraktivt för fler att våga pröva på chefsjobb. Hälsa och arbetsmiljö Även om förvaltningens sjukfrånvaro har stabiliserats är den fortfarande på en alltför hög nivå. Det är därför viktigt att fokus även fortsättningsvis läggs på arbetsmiljö och hälsa. För att få ytterligare kraft i arbetet har en ESF-ansökan (Europeiska socialfonden) gällande projektet "En hälsosam arbetsplats" lämnats in. Inom ramen för ansökan har SDN Östra Göteborg, Budget 2017 22(37)

stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, tillsammans med Intraservice (ägare för stadens rehabiliteringsprocess) för avsikt att utveckla kunskaper, metoder och stöd på individgrupp- och organisationsnivå ur såväl hälsofrämjande, förebyggande som rehabiliterade perspektiv. Detta för att nå så stor framgång som möjligt. Projektets aktiviteter har fokus på att utveckla ett strategiskt hälsofrämjande arbete på organisationsnivå samt utveckla kommunens förebyggande och rehabiliterande arbete. I projektet kommer chefer i det hälsofrämjande och förebyggande perspektivet vara en primär målgrupp för aktiviteter, både för att utveckla stödet riktat till chefer men också för att stärka dem i sin roll som ledare med ansvar för arbetsmiljön riktat till sina medarbetare. I det rehabiliterande perspektivet kommer chefer, HR-funktioner och långtidssjukskrivna medarbetare vara primära målgrupper. Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2016 2017 Befolkningsansvar 2 637 700 2 737 600 Förändring i mkr 99 900 Förändring i procent 3,79 Resursnämndsuppgifter Ungdomars fritid 4 400 Regionbibliotek 5 700 Kulturhus i Bergsjön Kulturhuset i Bergsjön kommer vid färdigställandet att utgöra resursnämndsuppgift. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2016 befolkningsramen för SDN Östra Göteborg till 2 737 600 tkr. Detta är en uppräkning med cirka 99 900 tkr eller cirka 3,8 % efter ramjusteringar under 2016. I uppräkningen ingår främst en uppdatering av befolkningsutvecklingen inklusive tilläggskriterier men även satsningar inom bland annat förskola, skola och äldreomsorg. Detta innebär stora utmaningar för förvaltningen då endast indexökningen inom område köpt boende och köpt vård ligger på 5-6 %, därutöver tillkommer volymökningar. SDN Östra Göteborgs resursfördelningsmodell speglar stadens resursfördelningsmodell som utgår från befolkningsprognosen per mars där hänsyn tas till befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Utifrån modellen kopplas grundbelopp och tilläggsresurs inom respektive sektor. Avsättningar görs från sektorerna för att bland annat finansiera stödfunktionerna och löneavtal. I resursfördelningsmodellen ingår lönekompensation på 2,5 3,0 % beroende på verksamhet, priskompensation för lokaler på 2,5 % och för övrig verksamhet är kompensationen 1,0 %. Aktuell ekonomisk situation Resultatet för befolkningsramen under perioden januari-augusti är cirka 72 000 tkr. Detta innebär att förvaltningen har en positiv avvikelse på cirka 31 100 tkr mot periodiserad budget för den aktuella perioden. Budgetjusteringar har gjorts inom alla sektorer förutom sektor Individ- och SDN Östra Göteborg, Budget 2017 23(37)

familjeomsorg samt funktionshinder enligt den åtgärdsplan som nämnden beslutade om i mars. Två sektorer har en negativ avvikelse i sitt resultat på cirka 16 100 tkr till och med augusti. Förvaltningen har ekonomiska avvikelser inom bland annat följande områden: Köpt vård och boende - volymökningen har avstannat men ligger fortsatt på en hög nivå Familjehemsplaceringar - ökat behov Hemtjänsten - ökade personalkostnader Äldreboende - ökade behov Försörjningsstöd - minskade behov Personalkostnader - svårrekryterat Ledning och styrning - kompletteringsbudgetar Förvaltningen lämnar ett prognostiseras resultat för året på 10 000 tkr. Detta innebär att det egna kapitalet vid årets slut kommer att vara cirka 39 900 tkr, riktvärdet för det egna kapitalet är 60 000-80 000 tkr för SDN Östra Göteborg. Förvaltningen ser en risk- och möjlighetsnivå på cirka 10 000 tkr eller motsvarande cirka 0,4 % mot befolkningsramen under 2016. Övergripande ekonomiska risker som förvaltningen ser inför budget 2017 är: Kompetensförsörjning, svårrekryterat inom många yrkesgrupper (socialsekreterare, pedagogiskpersonal med mera) innebär ökade kostnader för sjukskrivning och rekrytering samt att förvaltningen i förlängningen inte kan upprätthålla upparbetad kvalitet. Uppdaterad befolkningsprognos efter tilldelad ram visar på fler barn och unga inom åldersgruppen 1-16 år, vilket innebär en helårseffekt på minst -6 000 tkr på grundresursen, då är inte tilläggsresurserna medräknad för denna avvikelse. Köpt vård och boende, ökade kostnader på grund av ökad komplexitet kring insatser och brist på boendeplatser Införande av LOV:en (Lagen om Valfrihet) innebär ökade kostnader vid implementering såsom utbildningskostnader, kostnader för ändrade arbetssätt med mera. Blir det beslut om förändrad skolorganisation på grund av Skolutredningen innebär det puckelkostnader vid införandet. Försörjningsstöd, etableringsbidraget försvinner för de personer som haft permanent uppehållstillstånd i 2 år och ramen för försörjningsstödet har minskat med 9 000 tkr Bostadsproblematik, bostadsbristen innebär ökade kostnader för köpt boende och kostnader för konsekvenser av trångboddheten. Förvaltningen har inte heller ännu sett om den nya bosättningslagen får konsekvenser för bostadsmarknaden allmänt. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 24(37)

Eget kapital Ekonomi i balans - stadsdelen ska behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Riktnivån för det egna kapitalet är 60 000-80 000 tkr för SDN Östra Göteborg. Detta för att kunna hantera oförutsedda händelser och tillgodose brukarnas behov samt behålla upparbetad kvalitet. En ekonomi i balans tillsammans med ett eget kapital som buffert skapar en stabilitet och trygghet för såväl boende som medarbetare i Östra Göteborg. För att åstadkomma en god ekonomisk hushållning krävs att alla aktivt arbetar för ekonomi i balans, effektivt resursutnyttjande och rättvisande ekonomisk bild. Dessutom krävs att förvaltningen är uppmärksam på befolkningsförändringar, volymförändringar och andra omvärldsförändringar som påverkar verksamheten. I de kommuncentrala förutsättningarna för 2017 kan nämnden använda det egna kapitalet upp till 0,5 % av befolkningsramen, vilket motsvarar 13 700 tkr. Nämnden började 2016 med ett eget kapital på 13 500 tkr. Under året har nämnden fått utökat eget kapital med 16 400 tkr till 29 900 tkr. De poster som påverkat det egna kapitalet under året är: återbetalning av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen - 560 tkr, avvikelse i befolkningsprognosen 2015, 4 600 tkr samt kompensation för kostnader med anledning av flyktingsituationen hösten 2015, 12 300 tkr. Förvaltningen lämnar per augusti en årsprognos på + 10 000 tkr, vilket innebär att det egna kapitalet kommer att var cirka 39 900 tkr vid årets slut 2016. För att förvaltningen ska nå upp till riktnivån på 60 000-80 000 tkr i eget kapital innebär det att förvaltningen ska ha en budget 2017 som visar på ett budgeterat överskott på 20 100 tkr. Förvaltningen har avsatt 14 000 tkr i en Lednings- och styrningsbudget för att nå riktnivån på 60 000-80 000 tkr i eget kapital under mandatperioden. Förvaltningen har arbetat fram riktlinjer för hur över- och underskott ska behandlas i förvaltningen. Vilket innebär att: 75 % av överskottet blir extra nämndbidrag till sektorn. För att ta del av överskottet: Ska överskottet ha uppstått genom egna aktiva insatser Ska budgeterade prestationer vara uppfyllda Ska förvaltningens ekonomi vara i balans För att utnyttja sektorns överskott krävs: Att överskottet används till en avgränsad och tidsbegränsad insats som ej är kostnadsdrivande Att en beskrivning av aktivitet, syfte och kostnad lämnas in till stadsdelsdirektör och ekonomichef 100 % av sektorns underskott blir en kostnadsanpassning: Underskottet ska hämtas hem nästkommande budgetår På vilket sätt underskottet ska hämtas hem ska beskrivas med aktivitet, belopp och tidpunkt samt lämnas till stadsdelsdirektör och ekonomichef När sektorns resultat fastställs ska hänsyn tas till följande: Hur väl har sektorn uppfyllt målen? Har sektorn inte på ett rimligt sätt uppfyllt målen ska detta beaktas. Är det storleksmässigt ett rimligt belopp? Redovisar sektorn ett orimligt över- /underskott i förhållande till sin verksamhet bör inte hela beloppet föras över. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 25(37)

POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG Jämlikhet Göteborg ska vara en jämlik stad Strategi Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Jämlikhetsarbetet ska utgå ifrån de fyra fokusområdena: God start i livet, Goda uppväxtvillkor, Förutsättning för arbete samt Hållbara och hälsofrämjande miljöer. Jämlikhetsperspektivet bör inte isoleras till enskilda aktiviteter eller målsättningar utan ska genomsyra hela verksamheten. Detta innebär att denna strategi har bäring på pågående arbete som är kopplat till andra mål. Mänskliga rättigheter Alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling Strategi Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla kompetens kring och användning av ett normkritiskt perspektiv. Arbetet sker i linjen och på alla nivåer. Jämställdhet Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Strategi Handlingsplaner för jämställdhet utarbetas och följs upp både förvaltningsövergripande och inom respektive verksamhet. Demokrati Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Strategi Kompetens- och utvecklingshöjande insatser för att stärka möjligheterna till ökad delaktighet och ökat inflytande, som en mänsklig rättighet. Mäts i målet "Alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling. Funktionsnedsättning Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi Personer med funktionsnedsättning skall ha möjligheter att leva ett tryggt och meningsfullt liv. Att förbättra livsvillkoren för nämnda grupper är en fråga om jämlikhet. Personer med funktionsnedsättning skall ha möjlighet till sysselsättning och erbjudas daglig verksamhet utifrån behov och intresse. Utifrån den enskildes behov och förutsättningar skall möjligheter till sammanhang, deltagande och personlig utveckling skapas. Förvaltningen skall erbjuda hälsofrämjande insatser och stöd till meningsfulla SDN Östra Göteborg, Budget 2017 26(37)

fritidsaktiviteter. Syftet är att nå en så stor självständighet som möjligt. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Strategi Individ- och familjeomsorgen har en viktig funktion som socialt skyddsnät. Förvaltningen ska genom långsiktiga, förebyggande och möjliggörande insatser skapa ett mer jämlikt och hållbart samhälle. Tvärsektoriellt arbete ska bidra till att stärka individernas förmåga till delaktighet och deltagande i den demokratiska, sociala och produktiva samhällsgemenskapen bland annat genom trygghetsarbetet, familjecentrerat arbetssätt och riktade insatser för barn och unga. I stadsdelen lever många i otrygga boendesituationer. Förvaltningen ska arbeta med frågan i olika former och samverka med andra aktörer där det är möjligt. Förvaltningen ska verka för att individer ges bättre förutsättningar till arbete eller meningsfull sysselsättning. Antalet hushåll med egenförsörjning ska öka så att långvarigt beroende av försörjningsstöd minskar. Arbetet med personer som lever med våld i nära relationer ska fortsätta att utvecklas utifrån förvaltningens framtagna handlingsplaner. All verksamhet ska sträva efter att vara evidensbaserad och/eller använda beprövade metoder. Förskola och skola Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Strategi Sektorns resursfördelningsmodell utgör en viktig förutsättning i det kompensatoriska arbetet. Likaså samverkan med andra verksamheter/aktörer, närsamhälle och med barnoch elevers vårdnadshavare. Kompensatoriska insatser med fokus på språkutvecklande arbetsätt och kommunikation, utökat studiestöd, närvaroarbete, individualiserad undervisning och introduktion av nyanlända skall utvecklas ytterligare och genomföras i ett tidigt skede. Uppföljning av såväl insatser som resultat sker systematiskt inom ramen för sektorns dokumentationssystem. Äldre Äldres livsvillkor ska förbättras Strategi Förvaltningen ska fortsätta jobba med Attraktiv hemtjänst för att de äldre ska få ökat inflytande, självbestämmande och skapa attraktiva arbetsplatser. Under paraplyet salutogen äldreomsorg ska förvaltningen arbeta med personcentrerat - och normmedvetande förhållningssätt. Förvaltningen ska skapa stödjande strukturer som förbättrar livsvillkoren för de äldre inom områdena mat och måltid, social gemenskap och välfärdsteknik. Förvaltningen ställer sig positiva till att medverka med kunskap för en förbättrad SDN Östra Göteborg, Budget 2017 27(37)

utemiljö i syfte att öka välbefinnandet för personer i ordinärt boende. Alla medarbetare inom sektor Äldreomsorg samt hälso och sjukvård är nyckelpersoner för att nå måluppfyllelsen. Den hjälp som ges inom äldreomsorgen bör vara kundcentrerad, professionell och jämlik. Den enskilde ska ha omsorgsinsatser utifrån sina individuella behov. Varje enhet ska skapa aktiviteter i verksamhetsplaner för att arbeta strukturerat med värdegrund. Arbetet med utveckling av genomförandeplaner och vårdplaner ska främja jämlikheten. Miljö och klimat Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Strategi Förvaltningen arbetar enligt miljöledningssystemet Östra Göteborg för klimat och miljö. Arbetet är kopplat till stadens tolv långsiktiga lokala miljömål och ska säkerställa att förvaltningen följer gällande lagstiftning, policys och riktlinjer. Stadsutveckling och bostäder Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Strategi Nämnd och förvaltning ska tillsammans, och inom sina respektive tillgängliga forum, verka för ett ökat bostadsbyggande. Trafik Det hållbara resandet ska öka Strategi Förvaltningen arbetar enligt miljöledningssystemet Östra Göteborg för klimat och miljö. Arbetet är kopplat till stadens tolv långsiktiga lokala miljömål och ska säkerställa att förvaltningen följer gällande lagstiftning, policys och riktlinjer. Klimat- och miljöarbetet är indelat i sex områden. Arbetsmarknad och vuxenutbildning Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Strategi Förvaltningen ska verka för att individer ges bättre förutsättningar till arbete eller meningsfull sysselsättning. Särskilt fokus ska ligga på unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Sysselsättning och praktik är vägar för att nå studier eller arbete. För att kunna erbjuda praktikplatser ska förvaltningen arbeta för att sådana ska finnas i de egna verksamheterna och i det privata näringslivet. Förvaltningen utvecklar arbetet med hälsofrämjande insatser för personer med ett långvarigt beroende av försörjningsstöd och för personer med funktionsnedsättning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Förvaltningen ska utveckla befintlig verksamhet och samverka med Arbetsmarknadsoch Vuxenutbildningsförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Gymnasiesärskolan. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 28(37)

Näringsliv Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande jobbtillväxt Strategi Nämnd och förvaltning ska tillsammans, och inom sina respektive tillgängliga forum, verka för ökat företagande och fler arbetstillfällen i Östra Göteborg. Turism och evenemang Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Strategi Förvaltningen samarbetar med olika aktörer i staden för att öka rörligheten när det gäller både kulturella- och fritidsaktiviteter. Möjliggöra för invånare i Östra Göteborg att turista i den egna stadsdelen samt möjliggöra att invånare i andra stadsdelar känner till Östra Göteborgs utbud. Kultur Tillgängligheten till kultur ska öka Strategi För arbetet finns det ett antal övergripande strategier: Ökad samverkan med andra politikområden och utveckling av den kulturella infrastrukturen Förstärkt kommunikation och marknadsföring Utveckling och förnyelse av kulturella mötesplatser, oavsett huvudman, där besökande och utövare har inflytande och som är generationsöverskridande, geografiskt jämnt fördelade, inbjudande, inkluderande, tillgängliga, välkända och ökar och vidgar delaktighet och deltagande Metodutveckling- att utveckla metoder för att ungdomar genom delaktighet skapar förutsättningar för tillgänglighet till kulturen. Förvaltningen ska fortsätta arbetet för samutnyttjandet av stadsdelarnas alla lokaler på ett kostnadseffektivt sätt. Fysisk upprustning och lokalanpassningar är nödvändiga. Personal Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Strategi Förvaltningen gör årligen en analys av lönebilden och genomför de lönepolitiska prioriteringar som krävs. Upphandling Göteborg ska öka andelen hållbara upphandlingar Strategi Stadsdelarna har ett gemensamt förfaringssätt med att utse representanter med adekvat kompetens för aktuella referensgrupper för upphandlingar i Upphandlingsbolagets regi. Förvaltningen ska skapa förutsättningar för representanter att delta i avtalsgrupper. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 29(37)

Nämndens uppdrag Områden Uppdrag Beskrivning av uppdrag Arbetsmiljö och hälsa Jämlikhet Mänskliga rättigheter Jämställdhet Demokrati Fritid, idrott och förening Individ- och familjeomsorg Alla enheter ska ha ett mål och/ eller en aktivitet avseende arbetsmiljö och hälsa Östra Göteborg ska ha en väl fungerande fältverksamhet. Det är viktigt med förebyggande verksamhet där fältassistenter utgör en viktig grund. Därför behövs fler fötter på marken på plats och tid där behoven finns. Östra Göteborg ska tillse att alla anställda inom skola och förskola genomgår utbildning i HBTQ inom mandatperioden. Likabehandlingsplaner ska tas fram utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur både invånar- och medarbetarperspektiv. Talarstatistik ska föras under nämnd och styrelsemöten minst tre gånger för att synliggöra könsskillnader. Statistiken ska bifogas protokoll. Östra Göteborg ska vara öppet för internationella samarbeten och utbyte av erfarenheter. Östra Göteborg ska stötta den befintliga simundervisningen vid Bergsjöbadet så att den når fler av stadsdelens barn. Östra Göteborg ska förbättra informationen kring medborgarnas möjligheter till hjälp och stöd för den som lever i relationer där de utsätts för våld. Information ska finnas i SDN:s egna verksamheter. Samverkan mellan stadens socialjour, sociala resursnämnd, kriscentrum ska utvecklas och stärkas. Ett nytt fältlag på sex personer är under 2016 anställda och täcker veckans samtliga sju kvällar. Fyra stadsdelsvärdar är på plats från och med tredje oktober 2016. Ett kompetensutvecklingsprogram rörande våld i nära relation för personal är genomfört. I samband med trygghetsundersökningen informerades det om möjligheterna att kontakta tillexempel kvinnojourer. Parallellt med detta känner handläggarna till vart de skall vända sig när de möter utsatta klienter. Såväl övergripande som nedbrutna handlingsplaner gällande våld och barn som bevittnar våld i nära relationer finns. Östra Göteborg ska i samarbete med andra aktörer såsom hyresvärdar intensifiera det förebyggande arbetet mot hemlöshet, långvarigt försörjningsstöd och barn i riskzonen. Östra Göteborg ska verka för att personer med funktionsnedsättningar ges chans att leva som alla andra, exempelvis genom en meningsfull fritid. Det familjecentrerade SDN Östra Göteborg, Budget 2017 30(37)

Områden Uppdrag Beskrivning av uppdrag Förskola och skola Äldre arbetssättet ska utvecklas och implementeras bland annat genom att familjecentraler inrättas i alla stadsdelar samt att de öppna och uppsökande aktiviteterna förstärks. Försörjningsstödet ska utökas under sommarmånaderna för barnfamiljer. Säkerställa att den simundervisning som bedrivs inom ramen för skolans idrottsundervisning har en sådan kvalitet och omfattning att den ger alla barn goda möjligheter att nå kursplanens mål om simkunnighet. Östra Göteborg ska utveckla arbetsformer för att den läxhjälp som erbjuds inom stadsdelens verksamheter når fler elever. Östra Göteborg ska säkerställa att skolan ger alla nyanlända elever en god start och se till att ansvaret för nyanlända fördelas lika mellan stadsdelens skolor. Stadsdelarna ska aktivt verka för att så många barn som möjligt utnyttjar möjligheten till förskola eller pedagogisk omsorg. Östra Göteborg ska stärka samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten för att minimera antalet olika anställda som en enskild vårdtagare möter. I enlighet med skollag och kursplan leder ansvariga chefer arbetet mot målet genom att genomföra aktiviteter i utarbetad handlingsplan. Inom ramen för fritidshemsverksamheten skall former för läxhjälp införas/utvecklas. Stadsdelens riktlinjer för såväl skola som förskola samt stadens handlingslinjer skall utgöra ett stöd för arbetet kring nyanlända. Nödvändigheten av insatser på kommunal och lokal nivå skall tydliggöras. All berörd personal i stadsdelen ska känna till och ges förutsättningar att följa riktlinjerna och att genomföra åtgärder. Stadsdelen utökar information till de vårdnadshavare som befinner sig utanför förskolans verksamhet, såväl internt som i närsamverkan. Verksamheten ska skapa förutsättningar att interprofessionell teamsamverkan ska fungera. Genomförandeplaner och vårdplaner är viktigaste verktygen i arbetet. Arbetet utföras ihop med uppdraget. Modellen interprofessionell teamsamverkan med utgångspunkt i personcentrerad vård ska införas i alla stadsdelar inom äldreomsorgen Östra Göteborg ska bättre matcha språkkunskaper mellan vårdtagare inom äldreomsorgen och personalen. Medarbetare i Östra Göteborg har en bred språkkompetens. Redan idag matchas språk vid behov. Eftersom Göteborg är ett finskt förvaltningsområde ska verksamheten ha en särskild fokus på finska språket och andra minoritet språket. Enheter ska bland annat kartlägga vilka kompetens hos personalen finns genom arbetet med Kompetensmodellen. Det ska påbörjas samarbete med föreningar för att hitta språkvänner för äldre som bor på äldreboende. Östra Göteborg ska förbättra Det ska skapas kontakter och forum för SDN Östra Göteborg, Budget 2017 31(37)

Områden Uppdrag Beskrivning av uppdrag informationen om kulturaktiviteter och träffpunkter för de äldre som inte omfattas av äldreomsorgen. att information sprids. Arbete ska riktas både mot individer och också grupper. Verksamheten ska utveckla samarbete med biblioteken, primärvården och föreningar. Arbetet med att utveckla uppsökande verksamhet med syftet att behålla självständighet och hälsa hos äldre befolkningen i stadsdelen ska fortsätta. Generationsmöten mellan unga och äldre ska prövas i alla stadsdelar. Verksamheten ska försätta jobba med generationsöverskridande mötesplatser i Fjällboskolan i samarbetet med sektor Utbildning och Kultur& fritid. Verksamheten ska initiera samarbete med sektor Utbildning för att äldre på äldreboende ska kunna möta förskolebarn i olika sammanhang. Stadsutveckling och bostäder Trafik Kultur Modellen interprofessionell teamsamverkan med utgångspunkt i personcentrerad vård ska införas i alla stadsdelar inom äldreomsorgen. Östra Göteborg ska verka för att en aktivitetspark för alla åldrar men med särskild inriktning mot seniorer byggs i Norra Kortedala under året. Östra Göteborg ska verka för fler inhägnade hundrastplatser i vår stadsdel. Östra Göteborg ska verka för att förbättra kollektivtrafiken inom stadsdelens område. Vårt mål är på sikt spårvagnstrafik till såväl Komettorget via Utby som till Partille. I närtid ser vi behov av en snabbusslinje från Rymdtorget via Kortedala till Centralstationen liksom att utreda möjligheten att förlänga spårvagnslinje 6 till Bergsjön. Vi ser även ett behov av senare kvällsturer på linjer 57 och nattrafik helgtid på linje 58. Östra Göteborg ska verka för att flexlinjen skall kunna beställas till Angereds närsjukhus. Östra Göteborg ska arbeta för att fler elever med olika socioekonomisk bakgrund deltar i kulturskolans verksamhet. Östra Göteborg ska se över förutsättningarna och möjligheten att på något av stadsdelens bibliotek göra ett försök med utlåning av verktyg med biblioteket Garaget i Malmö Stad som förebild. Östra Göteborg ska stötta och Arbetet utföras ihop med uppdraget Östra Göteborg ska stärka samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten för att minimera antalet olika anställda som en enskild vårdtagare möter. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 32(37)

Områden Uppdrag Beskrivning av uppdrag Personal utbilda unga ledare inom kultur och fritid. Alla elever i grundskolan i samtliga stadsdelar ska erbjudas minst ett scenkonstbesök. Kultur- och musikskolan ska byggas ut så att kön försvinner. Söka medel ur stadens pott för innovativa projekt för att skapa ett mer hållbart arbetsliv till att bedriva ett försök med arbetstidsförkortning inom stadsdelens socialtjänst. Vi ser även positivt på att förvaltningen ansöker om medel för ytterligare projekt ur den pott för innovativa projekt för ett hållbart arbetsliv som lanseras i stadens budget. Andelen chefer födda utanför norden ska öka kraftigt och aktivt följas upp. Andelen kvinnliga chefer inom manligt dominerade verksamheter ska överstiga andelen kvinnor inom samma verksamhet. Friskvårdsbidraget ska höjas med 200 kronor per person. Ett scenkonstbesök kan avse bio, teater, museum. För att verkställa uppdraget krävs en noggrann planering på enheterna. Som stöd i arbetet är stadsdelens Kultursamordnare med uppdrag att planera, utvärdera och utveckla arbetet inom förskolan och skolan. Förvaltningen ska analysera kulturskolans kö, utveckla verksamheten och styra resurser så att fler elever kan beredas plats och vid behov ompröva resurstilldelning. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 33(37)

Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Förvaltningens långsiktiga strategi är effektivt resursutnyttjande. Stadsdelen ska bedriva en ändamålsenlig verksamhet med lägsta möjliga ekonomiska insats samtidigt som resurser i form av medarbetare, lokaler, stödsystem med mera hanteras utifrån ett långsiktigt och hållbart sätt. Ständiga förändringar genom kartläggning av styrkor och svagheter, förbättrad logistik i arbetsflöden och kärnprocesser, befolkningsfokus, effektiva stödfunktioner samt faktabaserade beslut. Stimulera alternativa metoder genom att vid varje ekonomiskt beslut söka ett effektivare arbetssätt. Samverkan och helhetssyn mellan Stadens/förvaltningens olika verksamheter för att effektivt ta till vara personal, lokaler och stödsystem. Lärande och förnyelse. Jämförelse för att analysera verksamheten för att lära av andra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Goda exempel sprids. Jämförelse görs varje år. Fokus 2017 är: Jämlikt Göteborg Lokalprocessen Kompetensförsörjning Lednings- och styrningsprocessen Förvaltningen kommer även att satsa medel på två stycken strategiska utvecklingsområden som kommer att innebära en kostnadsökning under 2017 men på långsikt kommer det att vara en kostnadsminskning för förvaltningen. De två strategiska områdena är: Köpt boende, extra resurs kommer att sättas in för att göra en fördjupad analys på området och utifrån analysen arbeta fram en aktivitetsplan för att minska kostnaderna för köpt vård. Korttid hemma, nytt arbetssätt som innebär korttid hemma istället för att vara på korttidsboende. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 34(37)

Fördelning av nämndbidrag Sektor Resursfördelning 2017 Avsättning 2017 Ram 2017 Förändring i % jämfört med årsprognos 2016 Utbildning 1 126 245-5 000 1 121 245 7,7 Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder 395 151 15 500 410 651 5,1 722 788 48 500 771 288-1,1 Försörjningsstöd 227 173 0 227 173-3,5 Kultur och Fritid 53 391-3 000 50 391 21,9 Ledning och styrning inkl. Stöd 212 852-56 000 156 852 * Summa 2 737 600 0 2 737 600 *Jämförbar siffra saknas på grund av löneavtal, kompletteringsbudget och avsättningar under 2017. SDF Östra Göteborgs resursfördelningsmodell bygger på samma modell som Göteborgs Stad använder sig av, se kapitel " 3.7 Ekonomi". Befolkningsutvecklingen i stadsdelen påverkar alla verksamheter och en stor utmaning är att tillgodose grundläggande behov hos befolkningen. Tillgången till bostäder och en bra boendemiljö, skola och utbildning för barn, unga och vuxna, tillgång till socialtjänst och i de fall det behövs även hälso- och sjukvård. Befolkningssammansättningen och bostadsproblematiken utmanar stadsdelens ekonomi genom stora kostnader för köpt vård och boende. Stadsdelen köper vård och boende för cirka 435 000 tkr/år enligt förvaltningens prognoser kommer denna höga nivå att hålla i sig även under 2017. Inom utbildningssektorn kommer antalet nyanlända att minska under 2017 till cirka 175 stycken. Under 2015 var antalet nyanlända cirka 340 stycken. De sista åren har befolkning i Östra Göteborg ökat med cirka 1 000 invånare per år. Enligt prognosen för 2017 ska invånarantalet öka med endast cirka 300 invånare mellan 2016 och 2017. Måluppfyllelsen i skolan är en annan utmaning för stadsdelens ekonomi då tillströmningen av barn och elever är mycket högre än den befolkningsprognos som är till grund för befolkningsramen 2017. Detta innebär att förvaltningen måste hantera kostnader på minst 6 000 tkr som inte är med i befolkningsramen 2017. Förvaltningens avsättningar på 70 000 tkr har fördelats enligt följande: Sektor Utbildning - 5 000 tkr Anledning till sektorns minskning är att tilldelningen av schablonmedel för nyanlända tidigare har delats mellan sektor Utbildning och sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder. Under 2017 kommer hela beloppet att tilldelas sektorn Utbildning. Detta innebär att sektorn kommer att få cirka 5 000 tkr mer i schablonmedel 2017. Sektor Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård + 15 500 tkr Sektorn har under 2016 haft ökade volymer på permanentplatser och inför 2017 tas det utrymmet i ramen för att hantera volymökningen. Sektorn ser också ökade kostnader för bland annat lokaler, LOV-införandet (Lagen om Valfrihet). Sektorn får också en ökad ram för att införa ett nytt arbetssätt för korttid hemma. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 35(37)

Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder + 48 500 tkr Sektorn får ett tillskott i ram för att kunna hantera de volymer som finns inom köpt boende och vård. Sektorn för även medel för att sätta in extra resurser för att i framtiden få ner kostnaderna för köpt boende. Ledning och styrning inklusive Stöd 14 000 tkr Förvaltningen har 2017 en lednings- och styrningsbudget på 14 000 tkr, som ska kunna hantera extraordinära poster under verksamhetsåret eller att arbeta upp det egna kapitalet till förvaltningens riktnivå. Kultur och Fritid 3 000 tkr Sektorns ram ökar med cirka 22 % eller motsvarande cirka 7 300 tkr vilket ger sektorn möjlighet att öka kvaliteten inom verksamheten även om ramen justerats ned med 3 000 tkr. Ekonomisk plan för kommande budgetår Sammanställning över beräknad nettokostnad för 2017 tkr 2017 Ingående nettokostnad, ram 2016 2 627 500 Volymförändringar utifrån befolkningsutveckling 110 100 -Utbildning 77 116 -Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård 27 781 -Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder 3 528 -Försörjningsstöd -12 216 -Kultur och Fritid 7 345 - Ledning och Styrning inklusive Stöd 6 546 Budgeterade nettokostnader 2 737 600 Budgeterat resultat 0 Ekonomi i balans - Stadsdelen ska behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Eget kapital - det egna kapitalet ska uppgå till 60 000-80 000 tkr, för att kunna hantera oförutsedda händelser och tillgodose brukarnas behov samt behålla upparbetad kvalitet. Budgetföljsamhet - sektorernas förmåga att följa upp och styra verksamheten inom tilldelad ram. Förutsättningarna för att uppnå en långsiktighet och hållbar ekonomi är att stadsdelens samtliga sektorer arbetar ändamålsenligt och effektivt med målsättningen att både på kort och på lång sikt anpassa verksamheten utifrån tillgängliga medel. Förvaltningen lämnar prognos minst 9 gånger per år inklusive bokslut. Vid ett negativt resultat för perioden eller en negativ årsprognos ska en åtgärdsplan arbetas fram för att nå en ekonomi i balans innevarande budgetår. Rättvisande ekonomisk bild - stadsdelens ställning och resultat ska visa en korrekt bild av verkligheten. God redovisningssed - den ekonomiska informationen ska lämnas så att historisk utveckling, förutsättningar för framtiden och den aktuella ekonomiska ställningen kan SDN Östra Göteborg, Budget 2017 36(37)

utläsas. Redovisningsrutiner och lagar Delegationsordning Attest- och utanordningsreglementet Internkontrollplan Resursnämndsuppgifter: Regionbiblioteket, Ungdomssatsningen och Kulturhus i Bergsjön Bibliotek Förvaltningen ska stärka bibliotekets roll som regionbibliotek genom att ha spetskompetens, vara resurs för de andra biblioteken samt säkerställa tillgängligheten. Tilldelad ram för 2017 är 5 700 tkr. Ungdomssatsningen (Ungdomars fritid) Förvaltningen ska fördjupa och säkerställa ungdomsinflytandet bland annat genom en speciellt rekryterad metodhandledare för det uppdraget. Förvaltningen ska arbeta fram strategier för att fler unga engagerar sig i föreningslivet, både som medlemmar och som ledare. Särskild hänsyn ska tas till jämställdhetsperspektivet i alla aktiviteter och verksamheter. Tilldelad ram för 2017 är 4 400 tkr. Kulturhus i Bergsjön Ett kulturhus kommer att byggas i Bergsjön och sedan 2013 pågår ett förberedelsearbete. När kulturhuset är färdigt kommer det att utgöra resursnämndsuppgift för Östra Göteborg. Förvaltning ska tillsammans verka för att medel avsatta till kulturhuset används för det ändamålet. SDN Östra Göteborg, Budget 2017 37(37)

2016-09-23 Östra Göteborgs plan för lika rättigheter och möjligheter för medarbetare 2017

MÅL, UPPDRAG OCH AKTIVITETER 2017... 3 1. INLEDNING... 6 1.1FRÅN KONVENTIONER TILL AKTIVITETER... 6 1.2 DISKRIMINERING OCH LIKABEHANDLING... 7 1.3 ANSVAR... 8 2. ARBETSFÖRHÅLLANDEN... 8 2.1 BESKRIVNING AV HUR STADEN ARBETAR MED ARBETSFÖRHÅLLANDEN... 8 2.2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS... 9 JÄMIX... 9 Personalstruktur... 9 Ledningssammansättning och karriärmöjligheter... 9 Anställningstrygghet och anställningsform... 10 Hälsa och ohälsa... 11 Föräldraskap... 11 Kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier, hot och våld... 11 3. REKRYTERING... 12 3.1. BESKRIVNING AV HUR STADEN ARBETAR MED REKRYTERING... 12 3.2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS... 12 Nyrekrytering... 12 Positiv särbehandling... 13 4. LÖNEFRÅGOR... 13 4.1 BESKRIVNING AV HUR STADEN ARBETAR MED LÖNEFRÅGOR... 14 4.2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS... 14 Medianlön och lönestatistik per lönebox... 14 Övertidsersättning... 14 5. UPPFÖLJNING AV MÅL, UPPDRAG OCH AKTIVITETER 2016... 14 5.1 MÅL OCH UPPDRAG... 14 5.2 AKTIVITETER... 16 5.3 UPPFÖLJNING AV AKTIVITETER 2016... 18 2

Mål, uppdrag och aktiviteter 2017 Mål 1: Arbetsförhållande i verksamheterna ska vara inkluderande och passa alla oavsett kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder 2: Östra Göteborg ska ha hälsofrämjande arbetsplatser 3: Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra 1 4: Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra 5: De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Uppdrag Uppdrag 1: Likabehandlingsplaner ska tas fram utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur både invånar- och medarbetarperspektiv Uppdrag 2: Utbildningsinsatser ska genomföras för att höja den normkritiska kompetensen i stadens verksamheter Uppdrag 3: Andelen chefer födda utanför Norden ska öka kraftigt och aktivt följas upp Uppdrag 4: Andelen kvinnliga chefer inom manligt dominerade verksamheter ska överstiga andelen kvinnor inom samma verksamhet Uppdrag 5: En normkritisk rekryteringsprocess ska tas fram Uppdrag 6: Friskvårdsbidraget ska höjas med 200 kr per person Uppdrag 7: Alla som arbetar med rekrytering och upphandling av tjänster ska utbildas i normkritik 1 Fet text innebär att mål och uppdrag kommer från Kommunfullmäktiges budget. 3

Aktiviteter För ytterligare aktiviteter för flertalet mål, se budgethandling för Östra Göteborg 2017. Mål 1, 2 och 5 Åtgärder utifrån kartläggning om chefers möjlighet till ett hälsofrämjande ledarskap Tidplan: Höst 2016 Ansvarig: HR-chef Finansiering: Inom ram Mål 1 och 5, uppdrag 1 Likabehandlingsplaner ska tas fram på alla nivåer utifrån både medarbetar- och invånarperspektiv Tidplan: Under 2016 och 2017 Ansvarig: Chefer och HR Finansiering: Inom ram Mål 1 och 5, uppdrag 3, 4, 5 och 7 Professionaliserad och normkritisk rekryteringsprocess Östra Göteborg har en professionaliserad rekryteringsprocess som drivs av rekryteringsspecialister vilket ökar sannolikheten att rätt kompetens rekryteras till förvaltningen, oavsett bakgrund Stadsdelen följer Kommunstyrelsens arbete med normkritisk rekryteringsprocess och utbildning i normkritik för alla som rekryterar Tidplan: 2016 Ansvarig: Kommunstyrelsen, HR Finansiering: Inom ram Mål 1 och 2 Identifiera risk- och friskfaktorer och skapa handlingsplan utifrån dessa vid arbetsmiljörapportering Tidplan: Höst 2016 Ansvarig: Chefer och HR Finansiering: Inom ram Mål 2, uppdrag 3 Avslutningssamtal med chefer påbörjades under 2014 och kan möjligen framledes ge information om chefernas förutsättningar till ett hälsofrämjande och inkluderande ledarskap samt ge kunskap om hur Östra Göteborg kan öka andelen födda utanför Norden samt kvinnor på chefnivå inom manligt dominerade verksamheter Tidplan: Höst 2014 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram 4

Mål 3, 4 och 5 Åtgärder i löneöversyn Tidplan: 2017 Ansvarig: Samtliga chefer Finansiering: Central finansiering Mål 1, 4 och 5 Kartlägga och analysera könsuppdelad statistik för att upptäcka diskriminerande skillnader och utifrån detta vidta åtgärder Tidplan: 2016 Ansvarig: HR och Chefer Finansiering: Inom ram Uppdrag 2 Kartlägga behov på varje enhet och planera utbildningsinsatser Tidplan: 2016 Ansvarig: Chefer och HR Finansiering: Inom ram Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla kompetens kring och användning av ett normkritiskt perspektiv. Arbetet sker i linjen och på alla nivåer. Uppdrag 5 och 7: Ta fram aktiviteter utifrån den process och utbildning Kommunledningen tar fram. Fortsatt arbete med en professionaliserad rekryteringsprocess för att öka sannolikheten att rätt kompetens rekryteras oavsett bakgrund. Tidplan: 2016 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram Uppdrag 6: Se över och följa upp hur friskvårdsbidraget ser ut i Östra Göteborg Tidplan: 2016 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram 5

1. Inledning Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. 1.1Från konventioner till aktiviteter Citatet ovan är från artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som slogs fast 1948 i Förenta Nationerna. Utifrån denna allmänna förklaring följer sedan ett antal konventioner om de mänskliga rättigheterna som Sverige har undertecknat. Från den internationella nivån via lagar och mål i budget, följer flera formuleringar som alla betonar människors lika värde. Det finns också flera krav på aktivt arbete med att motverka alla typer av diskriminering och kränkande behandling. Denna planen utgår primärt från tre styrande dokument: Diskrimineringslagen, Göteborgs stads budget samt SDN Östa Göteborgs inriktningsbudget. Utöver dessa dokument kan denna likabehandlingsplan kopplas till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, Europakonventionen, CEMR-deklarationen 2, Sveriges grundlag, arbetsmiljölagen, de nationella jämställdhetspolitiska målen och Göteborgs stads jämställdhetspolicy. Göteborgs stad har flera mål och visioner i budget 2017 som handlar om likabehandling. En jämlik och hållbar stad är bara möjlig om allas mänskliga rättigheter tillgodoses. I Göteborg lever människor med olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar. Detta bidrar till en levande och rik stad, men medför också utmaningar. Göteborgs Stad ska vara en förebild för en jämställd utveckling. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i stadens beslut, styrning och verksamheter. Eftersom ojämlika villkor kan bero på flera faktorer har SDF Östra Göteborg, i linje med Kommunfullmäktiges budget, beslutat att planen ska innehålla alla diskrimineringsgrunder 3 även om diskrimineringslagen bara kräver ett planmässigt och aktivt arbete med tre av dem 4. I kartläggningen är det mer fokus på några diskrimineringsgrunder, framförallt kön. Detta ska inte uppfattas som att vissa diskrimineringsgrunder är mindre viktiga att arbeta med. Istället är det så att 2 CEMR är den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå som Göteborgs stad har undertecknat. Deklarationen stödjer kommuner, landsting och regioner i arbetet med att stärka demokratin, förbättra servicekvaliteten och främja god förvaltning 3 kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. För definition av begreppen se definitioner i bilaga 3. 4 Kön, etnicitet och religion eller annan trosuppfattning 6

arbetsgivaren inte har rätt att upprätta förteckningar kring vad som helst om sina medarbetare. Mål och aktiviteter strävar dock efter att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Denna plan har ett arbetsgivarperspektiv. Fokus är alltså relationen mellan arbetsgivare och medarbetare snarare än brukare, även om en mer jämlik organisation också förväntas kunna möta invånarnas behov på ett mer rättvist sätt. All statistik tas fram på helår föregående år. Statistiken finner du i bilagor till planen. Statistik för könsskillnader tas från JÄMIX 5, ett nationellt system för uppföljning. Statistik för utrikes födda kommer från Statistiska Centralbyrån. Övrig statistik kommer från Nekksus, stadens IT-stöd för personalstatistik samt Visma Recruit, stadens IT-stöd för rekrytering. 1.2 Diskriminering och likabehandling Diskrimineringslagen förbjuder och arbetar mot diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen är ett sätt att både främja aktivt arbete för jämlikhet (som denna plan), liksom ett sätt att möjliggöra upprättelse och ersättning till de som blivit utsatta för diskriminering. Det finns olika typer av diskriminering; direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera 6. Likabehandlingsarbete handlar om rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati. Ambitionen är att förändra ojämlik fördelning av makt och skapa jämlika villkor för alla. Aktivt arbete med likabehandling handlar däremot inte nödvändigtvis om att alla ska behandlas på samma sätt. Det är ett jämlikt resultat som är det viktiga, inte alltid medlen för att nå dit. Det handlar alltså om att alla medarbetare i förvaltningen ska ha samma rättigheter men också samma reella möjligheter. Det innebär att arbetsgivaren ska sträva efter att alla nuvarande och potentiella medarbetare ska ges samma faktiska möjlighet att till exempel göra en arbetsuppgift, få en anställning eller vara föräldraledig oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ojämlika strukturer, förutsättningar och normer i samhället ger vissa grupper en överordnad position gentemot andra, helt enkelt mer makt. De normer och strukturer som finns på en arbetsplats kan således underlätta för vissa individer samtidigt som de kan stänga ut de som inte lever upp till dessa normer. Detta kallas för strukturell diskriminering. Ett exempel på detta är föreställningen om en bra chef som länge kopplats till manlighet och etnisk svensk bakgrund. Detta har gjort att kvinnor och personer med utländsk bakgrund haft svårare att få anställning som chef. Ett annat exempel är de fysiska förutsättningar som finns omkring och på våra arbetsplatser. 5 Bilaga 1 6 Läs mer under definitioner i bilaga 3. 7

Utgår vi ifrån att alla medarbetare har full rörlighet och hörsel när vi utformar lokaler och miljöer? Detta är diskriminerande strukturer som förvaltningen arbetar aktivt med att få bort. 1.3 Ansvar Nämnden ansvarar för att arbetet följer den inriktning och mål som kommunfullmäktige fastställer. Stadsdelsdirektören har det yttersta ansvaret för frågorna. Chefer har ansvar för arbetet inom sin verksamhet/enhet. Cheferna ansvarar för att kommunicera planen samt precisera och följa upp mål och aktiviteter på den egna enheten. Alla medarbetare ansvarar för att aktivt delta i förvaltningens arbete med frågorna. Dessutom har alla ett personligt ansvar att verka mot diskriminering i mötet med såväl brukare som kollegor. 2. Arbetsförhållanden I diskrimineringslagen beskrivs arbetsgivarens ansvar för arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska genomföra åtgärder för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Arbetsgivaren ska underlätta för medarbetaren att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier, repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuella trakasserier. 2.1 Beskrivning av hur staden arbetar med arbetsförhållanden I Göteborgs Stad finns ett antal centrala dokument som beskriver hur förvaltningarna ska arbeta med frågorna. Det finns medarbetar- och arbetsmiljöpolicy samt gemensamma förhållningssätt. Stadens förvaltningar ska arbeta systematiskt med arbetsmiljö och hälsa. Hur det ska göras finns beskrivet i processen för hälsa och arbetsmiljö. Det finns också riktlinjer vid kränkande särbehandling och trakasserier. Styrkort för integration arbetas fram successivt liksom jämställdhetsintegrerad budget. Förvaltningen arbetar systematiskt med att tillgodose en bra arbetsmiljö för alla medarbetare och särskilda anpassningar utifrån medarbetares behov genomförs när behov uppstår. 8

2.2 Kartläggning och analys JÄMIX Det sammanlagda JÄMIX-resultatet i Östra Göteborg är lägre än medianvärdet för alla stadsdelsförvaltningar 7. Värdet har sjunkit något jämfört med förra året vilket beror på att sammansättningen av förvaltningsledningen blivit mindre jämställd samt att kvinnornas medianlön ökat mer än männens. Personalstruktur 83 procent av tillsvidareanställda är kvinnor 8, en siffra som är på samma nivå som i övriga stadsdelar i staden. Andelen utrikes födda medarbetare i Östra Göteborg är 33 procent, näst högst i staden och andelen födda utanför Norden är 31 procent 9. Båda siffrorna ökar över tid. I Östra Göteborg är könsfördelningen jämn i tre yrkesgrupper av 28: fritidsledare, kultur- och museipersonal samt skolpersonal övriga 10. Utrikes födda är överrepresenterade i grupper med låg utbildningsgrad 11. Den horisontella könssegregeringen 12 på arbetsmarknaden avspeglas tydligt i Östra Göteborg. Även den strukturella diskrimineringen av utrikes födda i samhället i stort avspeglas i förvaltningen och i staden i stort. En kompletterande förklaring till att utrikes födda finns i grupper med låg utbildningsgrad kan vara att många av de arbetstillfällen som finns i kommunal verksamhet kan vara ett första steg in på arbetsmarknaden. Detta är frågor som förvaltningen behöver arbeta vidare med. Avseende ålder finns det inget som tyder på diskriminering. I ett led i för att öka förutsättningarna till att rätt kompetens rekryteras oberoende bakgrund har rekryteringsprocessen setts över och stor vikt ligger i detta arbete. Detta kan framledes bidra till en mer jämlik personalstruktur. Ledningssammansättning och karriärmöjligheter I högsta ledningsgruppen är 78 procent kvinnor och 22 procent män 13. För övriga chefer är fördelningen 80 procent kvinnor och 20 procent män 14. Andel utrikes födda chefer i Östra Göteborg har ökat med 3,6 procent sedan föregående år och andelen är nu 13,2 procent 15. Andelen utrikes födda chefer är näst högst i staden. Även andelen chefer födda utanför Norden har ökat med drygt 3 %. 7 Bilaga 1, sid 4 8 Bilaga 2, tabell 1 9 Bilaga 2 tabell 2 10 Bilaga 2, tabell 3 11 Bilaga 2, tabell 4 12 Horisontell könssegregering innebär att kvinnor och män har olika yrken, arbetsgivare, arbetar i olika branscher och organisationer och/eller finns vid olika arbetsplatser. 13 Bilaga 1, sid 13 14 Bilaga 2, tabell 1 15 Bilaga 2 tabell 1 och 2 9

Högskoleutbildning lika vanligt förekommande bland män, 54 procent, som bland kvinnor, 54 procent 16. Skillnaden har minskat drastiskt över tid. Enligt JÄMIX bör könsfördelningen vara minst 40-60 i högsta ledningen för att organisationen ska vara jämställd. För övriga chefer ska könsfördelningen spegla könsstrukturen bland alla anställda om kvinnor och män har samma möjligheter i organisationen enligt JÄMIX. Andelen kvinnliga chefer har ökat sedan föregående år speglar nu nästan andelen kvinnor i förvaltningen. Andelen kvinnor i den kommuninterna rekryteringen till chefspositioner har minskat medan andelen externrekryterade kvinnor till chefspositioner har ökat sedan föregående år. De avgångssamtal som erbjuds alla chefer som slutar kan möjligen framledes ge svar på frågor kring könsfördelning samt hur andelen utrikes födda chefer kan öka ännu mer. Än så länge är relativt få samtal genomförda och därmed finns ännu inget resultat kring dessa frågor. I samtalen har anledningar till avgång framkommit, bland dessa är hög arbetsbelastning och otydlighet i rollen de vanligaste. Åtgärder för att förbättra dessa områden är planerade och arbetet med avgångssamtal kommer att fortgå och löpande presenteras på förvaltningsnivå. Anställningstrygghet och anställningsform Kvinnor har tillsvidareanställningar i högre grad än män i Östra Göteborg (89 procent jmf med 84 procent) samt i något högre grad heltidstjänster (93 procent jmf med 92 procent) 17. Skillnaden mellan män och kvinnor gällande heltidsanställningar är numera marginell och fördelningen räknas som jämställd på stadsdelsnivå. En förklaring till det kan vara att flera av förvaltningens kvinnodominerade yrkesgrupper numera ingår i bemanningsoptimering, vars syfte är att uppnå målet att erbjuda heltidsanställningar. Att män har tidsbegränsade anställningar i högre grad än kvinnor kan vara ett utslag av att många av kommunens tjänster inte kräver högre utbildning och därför kan vara ett extrajobb under studietiden. Det kan också vara så att det finns en uppfattning om att män inte är lika kvalificerade som kvinnor att utföra arbete inom de verksamheter som kommunen har och därför inte anställer dem på tillsvidaretjänster. Det kan vara så att de kvinnodominerade arbetsplatser, som finns i stor utsträckning, gör att män inte kan identifiera sig med gruppen och därför väljer att inte fortsätta att arbeta i organisationen. Förvaltningens rekryteringsspecialister kommer fortsätta med att arbeta för att öka professionaliseringen av rekryteringsprocessen och öka förutsättningarna för att rätt kompetens rekryteras till förvaltningen, oavsett bakgrund. 16 Bilaga 1, sid 25 17 Bilaga 1, sid 18 samt 19 10

Hälsa och ohälsa Tillsvidareanställda kvinnor har högre långtidssjukfrånvaro (från och med dag 15 enligt JÄMIX definition) än tillsvidareanställda män (7,3 procent jmf 3,9 procent) 18, vilket är en ökning för kvinnor medan det samma nivå för män i jämförelse med föregående år. För korttidsfrånvaron är skillnaden mindre, kvinnor 3,0 procent och män 2,5 procent, vilket är en ökning för både män och kvinnor jämfört med föregående år 19. I medarbetarenkäten uppger 10 procent av de svarande kvinnorna att de upplever stress jämfört med 5 procent av de svarande männen. Kvinnor är generellt sett mer sjuka och mer sjukfrånvarande än män i stort. Därtill är personal inom vård- och omsorg, särskilt kvinnor, sjukare och oftare sjukskrivna än personal inom andra sektorer. Det finns flera orsaker till skillnaden i sjuktal mellan kvinnor och män och mellan offentliganställda och anställda i privat sektor; lägre inkomst och utbildningsnivå, lägre status och kvinnors större ansvar för hemarbete 20, är några. Föräldraskap Av de som tog ut föräldraledighet tog kvinnor i genomsnitt ut 67 dagar mer jämfört med män, vilket är en ökning med i snitt 9 dagar per år sedan föregående år. 21 Kvinnors större ansvar för hem och barn visar sig i statistiken för föräldraskap. Män tar ut signifikant mindre andel föräldraledighet. Det jämställda uttaget av föräldraledighet är ett strukturellt jämställdhetsproblem. Förvaltningen ser vikten av att arbeta med att underlätta för föräldrar och blivande föräldrar att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete oavsett könstilhörighet. 22 Kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier, hot och våld 25 procent uppger att de blivit utsatta för kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Det vanligaste är att det är en kollega som kränkt, näst vanligast är att det är en brukare. 10 procent uppger att de blivit utsatta för trakasserier kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna. Det vanligaste är att en brukare stått för trakasserierna. 5 procent uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Det vanligaste är att en brukare stått för trakasserierna. 22 procent uppger att de utsatts för våld eller hor om våld. Det vanligaste är att det är en brukare som stått för hoten eller våldet. 18 Bilaga 1, sid 16 19 Bilaga 1 sid 27 20 På tal om Kvinnor och Män, lathund om jämställdhet 2012 21 Bilaga 1, sid 17 22 På tal om Kvinnor och Män, lathund om jämställdhet 2012 11

Av de som är upplever 60 procent (55 procent år 2014) att de fått stöd i arbetet för att hantera detta, vanligen av kollega och/eller chef. 23 Riktlinjer vid kränkande särbehandling och trakasserier finns på www.intranat.goteborg.se Om du behöver ytterligare stöd än de råd som finns i dokumentet ovan kan du vända dig till Göteborgs rättighetscenter för stöd och rådgivning. http://gbgrc.se/ 3. Rekrytering Diskrimineringslagen säger att arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Arbetsgivaren ska också främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder. Vid nyanställningar ska man anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och försöka se till att andelen medarbetare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. 3.1. Beskrivning av hur staden arbetar med rekrytering I rekryteringsprocessen för Göteborgs Stad beskrivs hur stadens chefer på ett strukturerat sätt ska arbeta med rekrytering. Det finns politiska mål i budget som anger att förvaltningarna ska sträva efter att sammansättningen av medarbetare ska spegla befolkningsstrukturen i Göteborgs Stad. Göteborgs Stads Rekryteringsordning är ett styrande dokument som bygger på lagstiftning och politiska mål. 3.2 Kartläggning och analys Nyrekrytering 83 procent av nyrekryterade tillsvidareanställda är kvinnor och 17 procent är män avseende extern rekrytering. Avseende förvaltningsintern rekrytering är 83 procent kvinnor och 17 procent män och avseende kommunintern rekrytering är 92 procent kvinnor och 8 procent män 24. Andelen män ökar inte i och med att andelen nyrekryterade kvinnor är högre eller lika stor som andelen kvinnor i organisationen i alla kategorier. Detta är en negativ utveckling då förvaltningen strävar efter att utjämna den snedfördelade könsstrukturen. 23 Medarbetarenkäten 2015 24 Bilaga 2, tabell 5 12

38 procent av de nyrekryterade är utrikes födda, att jämföra med Göteborgs Stads stadsdelar där talet är 28 procent. De flesta nyrekryterade som är utrikes födda är i yrkesgrupper såsom vårdbiträden, undersköterskor samt barnskötare. Glädjande är att andelen ökar i grupper med högre utbildning som sedan tidigare har låg andel utrikes födda, bland annat förskollärare 25. Då utrikes födda i störst utsträckning finns i yrkesgrupper utan krav på högskoleutbildning, kan det vara nödvändigt för arbetsgivaren att reflektera över hur rekrytering till handläggartjänster ser ut samt om andra typer av kvalifikationer kan vara likvärdiga med högskoleutbildning. Förvaltningens rekryteringsspecialister kommer fortsätta med att arbeta för att öka professionaliseringen av rekryteringsprocessen och öka förutsättningarna för att rätt kompetens rekryteras till förvaltningen, oavsett bakgrund. Positiv särbehandling Positiv särbehandling är ett medel för jämnare könsfördelning som chefer i stadsdelen kan tillämpa när det inte råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss yrkesgrupp. Könstillhörigheten kan avgöra i valet mellan två kvalificerade kandidater vars meriter man bedömer som likvärdiga. I Östra Göteborg kan tillämpande av positiv särbehandling göras där det finns grupper med ojämn könsfördelning. Avseende yrkesgrupper är det endast fritidsledare, kultur- och museipersonal samt övrig skolpersonal som har en jämn könsfördelning. I övriga yrkesgrupper är kvinnor överrepresenterade utom i gruppen vaktmästare där det omvända förhållandet råder 26. Kartläggning av könsfördelning på enhetsnivå bör göras inför varje rekryteringstillfälle. 4. Lönefrågor Diskrimineringslagen säger att arbetsgivaren ska kartlägga, analysera och bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Det görs genom att se över bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas samt löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är lika eller likvärdigt. En djupare analys av löneläget görs i samband med löneöversynen varje år. Då åtgärdas eventuella osakliga löneskillnader genom att en handlingsplan för jämställda löner upprättas. Handlingsplanen skall utöver resultat av lönekartläggning och analys innehålla åtgärder, kostnadsberäkning och tidplan för lönejusteringar. Justeringarna skall genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. 25 Bilaga 2, tabell 6 26 Bilaga 2, tabell 3 13

4.1 Beskrivning av hur staden arbetar med lönefrågor I lönebildningsprocessen för Göteborgs Stad beskrivs hur stadens chefer på ett strukturerat sätt ska arbeta med frågorna. För att främja jämställda löner använder Staden arbetsvärderingssystemet BAS. Alla tjänster värderas i BAS utifrån svårighetsgrad och vilka krav som ställs på medarbetaren och placeras i såkallade löneboxar. Staden har en lönepolitik som är kopplad till BAS. 4.2 Kartläggning och analys Separat, mer fördjupad kartläggning sker i samband med löneöversynen och finns att tillgå på förvaltningen. Medianlön och lönestatistik per lönebox Medianlön för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda, exklusive timanställda, är för kvinnor 26 975 och för män 26 075 27. Kvinnors medianlön i Östra Göteborg är alltså högre än mäns och skillnaden ökar. En förklaring kan vara att andelen kvinnor på chefsnivå också har ökat. Enligt Göteborgs stads budget 2017 ska särskilt fokus läggas på att analysera löneskillnader mellan yrken som befinner sig i samma intervall i arbetsvärderingssystemet BAS. En sådan analys kan ge svar på hur omfattande den horisontella och vertikala könssegregeringen är. Övertidsersättning Män rapporterar i något större utsträckning än kvinnor övertid (0.6 procent jämfört med 0.4 procent) 28. Att män rapporterar övertid i större utsträckning än vad kvinnor gör leder till högre ersättningsnivåer för män. Att män skulle ha en högre arbetsbelastning än kvinnor är inte fastslaget. Det finns dock inget synligt samband med ökad ohälsa bland männen (något hög andel övertidsarbete generellt genererar). Det kan vara så att män i större utsträckning väljer att rapportera övertid, medan kvinnor är mer benägna att använda flexsystemet eller att inte rapportera den arbetade tiden. 5. Uppföljning av mål, uppdrag och aktiviteter 2016 5.1 Mål och uppdrag Mål 1: Arbetsförhållande i verksamheterna ska vara inkluderande och passa alla oavsett kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. 27 Bilaga 1, sid 15 28 Bilaga 1, sid 30 14

2: Östra Göteborg ska ha hälsofrämjande arbetsplatser 3: Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra 29 4: Samtliga anställda ska kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap 5: Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas 6: Alla stadens ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling Uppdrag Uppdrag 1: Alla förvaltningar och bolag ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur såväl personal- som invånarperspektiv Uppdrag 2: Den normkritiska kompetensen ska höjas i stadens verksamheter Uppdrag 3: Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå. En aktiv uppföljning ska ske utifrån framtagen handlingsplan Uppdrag 4: Av den arbetade tiden i Göteborgs stad ska max 5 procent utföras av timavlönad personal Uppdrag 5: En översyn ska göras av rekryteringsprocessen utifrån stadens rekryteringsbehov. Denna ska också spegla sammansättningen av stadens befolkning Uppdrag 6: En satsning ska göras på de anställda som har lägst löner Uppdrag 7: En handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön för de grupper som har högst sjukfrånvaro ska tas fram, med fokus på de grupper som i Medarbetarenkäten inte definierade sig som kvinna eller man Uppdrag 8: Möjligheten att införa en friskvårdstimme ska utredas Uppdrag 9: Alla anställda inom skola och förskola ska genomgå utbildning i HBTQ inom mandatperioden 30 29 Fet text innebär att mål och uppdrag kommer från Kommunfullmäktiges budget. 30 Kursiv text innebär att uppdraget kommer från Stadsdelsnämnden 15

5.2 Aktiviteter Mål 1, 2 och 6, uppdrag 7 Åtgärder utifrån kartläggning om chefers möjlighet till ett hälsofrämjande ledarskap Tidplan: Höst 2015 Ansvarig: HR-chef Finansiering: Inom ram Mål 1 och 6, uppdrag 1 och 2 Likabehandlingsplaner ska tas fram på alla nivåer utifrån både medarbetar- och invånarperspektiv. Tidplan: Under 2015 och 2016 Ansvarig: Chefer och HR Finansiering: Inom ram Mål 1 och 6, uppdrag 3 och 5 Professionaliserad rekryteringsprocess En professionaliserad rekryteringsprocess som drivs av rekryteringsspecialister ökar sannolikheten att rätt kompetens rekryteras till förvaltningen, oavsett bakgrund Kartläggning av personalomsättningen från 2011-2015 Tidplan: 2015 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram Mål 2, uppdrag 7 Följa upp medarbetarenkätens frågor om hälsa, stress och sjuknärvaro i arbetsmiljörapportering Tidplan: Höst 2015 Ansvarig: Chefer och HR Finansiering: Inom ram Mål 2, uppdrag 3 Avslutningssamtal med chefer påbörjades under 2014 och kan möjligen framledes ge information om chefernas förutsättningar till ett hälsofrämjande och inkluderande ledarskap samt ge kunskap om hur Östra Göteborg kan öka andelen födda utanför Norden samt kvinnor på chefnivå Tidplan: Höst 2014 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram Mål 3 och 5, uppdrag 6 Åtgärder i löneöversyn Tidplan: 2016 16

Ansvarig: Samtliga chefer Finansiering: Central finansiering Mål 4 Informera chefer och medarbetare om föräldraledighet genom att marknadsföra den folder som finns framtagen Tidplan: Vår 2015 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram Mål 5 Kartlägga och analysera könsuppdelad statistik för att upptäcka diskriminerande skillnader och utifrån detta vidta åtgärder Tidplan: 2015 Ansvarig: HR och Chefer Finansiering: Inom ram Uppdrag 2 och 9: Kartlägga behov och planera utbildning Tidplan: 2015 Ansvarig: HR och Chefer Finansiering: Inom ram Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla kompetens kring och användning av ett normkritiskt perspektiv. Arbetet sker i linjen och på alla nivåer. Uppdrag 3: Ta fram aktiviteter utifrån den handlingsplan Kommunledningen tar fram. Fortsatt arbete med en professionaliserad rekryteringsprocess för att öka sannolikheten att rätt kompetens rekryteras oavsett bakgrund. Tidplan: 2015 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram Uppdrag 4: Bemanningsoptimering Förvaltningen har påbörjat arbete med bemanningsoptimering inom Äldreomsorgen Funktionshinder, Lokalvård, Måltid samt förskolor vilket fortgår och senare ska utökas till övriga verksamheter inom de närmsta åren. Tidplan: 2015 Ansvarig: Bemanningsenhet, HR-chef, HR, Chefer Finansiering: Inom ram 17

Uppdrag 7: En kartläggning och analys av förvaltningens ökande sjukfrånvaro ska genomföras och åtgärder vidtas utifrån den för att minska sjukfrånvaron och öka hälsan hos alla medarbetare En utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete planeras för alla stadsdelens chefer och HR-specialister Tidplan: 2015 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram Uppdrag 8: Se över och följa upp hur möjligheten till friskvårdstimme ser ut i Östra Göteborg Tidplan: 2015 Ansvarig: HR Finansiering: Inom ram 5.3 Uppföljning av aktiviteter 2016 Åtgärder utifrån kartläggning om chefers möjlighet till ett hälsofrämjande ledarskap Sedan år 2012 arbetar förvaltningen med ett arbetsmiljöprojektarbete i syfte att stärka chefers förutsättningar för egen god hälsa och bra arbetsmiljö. En plan för uppföljning har lagts fram till 2020 för att kunna se långsiktiga positiva effekter på chefers hälsa och arbetsmiljö. I projektet är det en hög delaktighet från cheferna själva. Under våren 2015 avslutades delprojektet Arbetsmiljö för chefer, vilket bland annat resulterat i en ny rutin för Arbetsmiljösamtal för chefer samt nya rutiner för APT och arbetsmiljöuppföljning för chefer. Under 2016 har arbetet fortsatt med att skapa en tydligare integrering av arbetsmiljöoch hälsoarbetet med ett årshjul och en tydlig struktur och plan för uppföljning under året. En utbildning i arbetsmiljö för chefer och HR-specialister har också genomförts under hösten 2015 och våren 2016. Likabehandlingsplaner ska tas fram på alla nivåer utifrån både medarbetar- och invånarperspektiv Flera enheter planerar att bryta ned Östra Göteborgs Plan för lika rättigheter och möjligheter på enhetsnivå. Likabehandlingsplaner för brukare finns inom samtliga skolor och förskolor, samt på vissa enheter inom sektor IFO-FH. Aktiva åtgärder pågår inom många verksamheter, även sådana där formella planer inte tagits fram. Förvaltningen har inte kunnat fullgöra uppdraget för alla enheter under året men arbetet fortsätter. 18

Professionaliserad rekryteringsprocess Kartläggning av personalomsättningen från 2011-2015 Fortsatt arbete med en professionaliserad rekryteringsprocess för att öka sannolikheten att rätt kompetens rekryteras oavsett bakgrund. Ta fram aktiviteter utifrån den handlingsplan Kommunledningen tar fram. En professionaliserad rekryteringsprocess som drivs av rekryteringsspecialister ökar sannolikheten att rätt kompetens rekryteras till förvaltningen, oavsett bakgrund. En översyn av rekryteringsprocessen pågår på central nivå i staden. Östra Göteborg väntar in resultatet av den. Kartläggning av personalomsättning är ännu inte gjord. Fortsatt arbete sker under hösten 2016. Följa upp medarbetarenkätens frågor om hälsa, stress och sjuknärvaro i arbetsmiljörapportering En separat uppföljning av dessa frågor är inte gjord, men finns med i underlaget när enheterna har arbetat med medarbetarenkätresultatet. Enheterna och sektorerna har under våren 2016 också arbetat med uppföljningen av sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Varje sektor har tagit fram en handlingsplan med såväl frisk- som riskfaktorer som sektorn valt att prioritera att arbeta med framöver. De faktorer som prioriterats har tagits fram i samverkan med förvaltningens olika lokala samverkansgrupper (LSG). I augusti har dessa presenterats på förvaltningens samverkansgrupp (FSG), som har arbetat fram en handlingsplan med tre frisk- och riskfaktorer som gäller för Östra Göteborg. Friskfaktorerna är: gemensamma hälsofrämjande insatser på arbetstid, hälsofrämjande ledarskap och känsla av sammanhang/tydlighet i organisationen. Riskfaktorerna är: kompetensförsörjning inklusive rekrytering, bemanning och frånvaro, trygghet inklusive ensamarbete och hot och våld samt lokalbrist. Förvaltningsledningen kommer att komplettera med aktiviteter/åtgärder under hösten. Avslutningssamtal med chefer påbörjades under 2014 och kan möjligen framledes ge information om chefernas förutsättningar till ett hälsofrämjande och inkluderande ledarskap samt ge kunskap om hur Östra Göteborg kan öka andelen födda utanför Norden samt kvinnor på chefnivå Under 2015 hålls tre samtal med avgående chefer. Dessa samtal genomförs av HRspecialist och är helt frivilliga. Av samtalen framgår att de vanligaste orsakerna till avgång är otydlighet i roller och uppdrag samt brist på stöd från högre chef. Åtgärder utifrån resultaten är framtagna och uppföljning sker kontinuerligt på förvaltningsnivå. 19

Åtgärder i löneöversyn I samband med 2015 års lönerevision tog Östra Göteborg hänsyn till den årliga handlingsplanen för jämställda och konkurrenskraftiga löner. Beslut togs att en prioritering och extrasatsning skulle göras på ett antal kvinnodominerade yrkesområden, så som sjuksköterskor, förskollärare, socialsekreterare, lärare samt ett antal mindre yrkesgrupper. Denna strategi kommer Östra Göteborg fortsätta att arbeta med för att uppnå målet om att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra. Informera chefer och medarbetare om föräldraledighet genom att marknadsföra den folder som finns framtagen Stödmaterial för chef som har föräldralediga medarbetare finns på intranätet, Styrande dokument. Kartlägga och analysera könsuppdelad statistik för att upptäcka diskriminerande skillnader och utifrån detta vidta åtgärder En analys av antal besök på företagshälsovård under år 2015 visar att männen står för 18 procent av besöken och kvinnorna för 82 procent, vilket är en mycket jämn spegling av könsfördelningen i förvaltningen (83 procent kvinnor och 17 procent män). Kartlägga behov och planera utbildning gällande normkritik På enhetsnivå har behoven av utbildning setts över och flera enheter har haft utbildningar och föreläsningar om normkritik, HBTQ med mera. Inom Sektor utbildning har kompetens inom genus har kartlagts och tillgängliggjorts under 2015 Bemanningsoptimering Förvaltningen har påbörjat arbete med bemanningsoptimering inom Äldreomsorgen Funktionshinder, Lokalvård, Måltid samt förskolor vilket fortgår och senare ska utökas till övriga verksamheter inom de närmsta åren. Andelen timavlönade har minskat till 7,2 % (ack.) i december 2015. Stora variationer råder inom enheter och sektorer. I början av hösten 2015 anställde Bemanningsenheten egna månadsavlönade medarbetare i syfte att minska behovet av timavlönade. En kartläggning och analys av förvaltningens ökande sjukfrånvaro ska genomföras och åtgärder vidtas utifrån den för att minska sjukfrånvaron och öka hälsan hos alla medarbetare Sjukfrånvaron fortsätter att öka, men takten avtar. Sjukfrånvaron i juni 2016 ligger 0,1 procentenheter högre än juni 2015. Förvaltningen har dock fortfarande en hög total sjukfrånvaro (10,1 procent). Detta kommer följas upp och arbetet med att sänka sjukfrånvaron fortsätter under året. För att stimulera till aktiviteter och insatser som främjar hälsan och den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare och chefer finns möjlighet att söka medel från förvaltningens hälsopott. 35 ansökningar till hälsopotten har inkommit under 2015 och 20

av dessa beviljades 18, exempelvis för självförsvarskurs, fysisk aktivitet och olika grupputvecklingsinsatser. En utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete planeras för alla stadsdelens chefer och HR-specialister Under våren hösten 2015 och våren 2016 arrangerade stadsdelen en heldags- och två halvdagars utbildning i arbetsmiljö och hälsa. Utbildningen var obligatorisk för såväl chefer som skyddsombud och de skulle delta tillsammans. Även HR-specialister som stöttar sektorernas chefer deltog. Utbildningen behandlade hot och våld, systematiskt arbetsmiljöarbete utifrån Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) 2001:1 samt social och organisatorisk arbetsmiljö utifrån den nya AFS:en 2015:4. Utöver kunskap om AFS:en gavs information om företeelser som har anknytning till ämnet, så som att uppmärksamma, hantera och förebygga stress och kränkande särbehandling. Därtill gavs ett block om ledarskap och kommunikation. Diskussion kring fortsättning av utbildningsinsatser pågår, samt hur de chefer som inte deltog i utbildning ska få motsvarande kunskap. Se över och följa upp hur möjligheten till friskvårdstimme ser ut i Östra Göteborg Ett fåtal enheter inom sektor Utbildning och sektor Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård friskvårdstimme. Anledningen till att inte alla gör det är att det är svårt att få in tiden under arbetsveckan och att det saknas resurser. De flesta områden inom sektor Kultur och fritid och sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder erbjuder friskvårdstimme. 21

Litteratur och källor Statistiska Centralbyrån (2012) På tal om Kvinnor och Män. Lathund om jämställdhet www.personalingangen.se www.intranat.goteborg.se www.gbgrc.se Visma Recruit Nekksus Medarbetarenkäten 2015 Tillhörande dokument: Bilaga 1 Nyckeltal JÄMIX Östra Göteborg Bilaga 2 Statistik 2015 Bilaga 3 Definitioner 22

Bilaga 2 Statistik 2017 Tabell 1 90 80 70 60 50 40 30 20 Förvaltningsledningen Chefer Medarbetare 10 0 Utrikes födda Födda utanför Norden Kvinnor Tabell 2 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Andel med utrikes bakgrund/utrikes födda per stadsdelsförvaltning 2015 Utländsk bakgrund Utrikes född Född utanför Norden 23

Tabell 3 Könsfördelning yrkesgrupper 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Män Kvinnor Tabell 4 Andel utrikes födda tillsvidareanställda per yrkesgrupp 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Administratör Barnskötare Bibliotekspersonal Biståndsbedömare Fritidsledare Fritidspedagog Förskollärare Habilitering/funkti Handläggare Kock, köksmästare Kultur-och Lärare Måltidspersonal Personlig assistent Psykolog/Kurator Rehab och Sjuksköterska Skolpersonal Socialsekreterare Socialvårdspersonal Städpersonal Undersköterska Vaktmästare Vårdbiträde 24

Tabell 5 Könsfördelning nyrekrytering 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillsv förv intern Tillsv kommun internt Tillsv externt Kvinnor Män Tabell 6 Andel utrikesfödda per yrkesgrupp, nyrekrytering 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Administratör Barnskötare Bibliotekspersonal Biståndsbedömare Fritidsledare Fritidspedagog Förskollärare Habilitering/funktions Handläggare Kock, köksmästare Kultur-och Lärare Måltidspersonal Personlig assistent Psykolog/Kurator Rehab och Sjuksköterska Skolpersonal Socialsekreterare Socialvårdspersonal Städpersonal Undersköterska Vaktmästare Vårdbiträde 25

Bilaga 3 Definitioner Jämställdhet Jämställdhet kan definieras som ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande. (Nationalencyklopedin) Jämlikhet Begreppet jämlikhet innebär alla människors lika rättigheter och möjligheter. Mångfald Enligt budget innefattar begreppet mångfald olikheter beroende på kön, kulturell bakgrund, religiös tillhörighet, ålder, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättning. Norm Allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Diskrimineringslagens definitioner av diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet avses nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses uppnådd levnadslängd. Definition enligt Diskrimineringsombudsmannen: 26

Religion eller annan trosuppfattning Med begreppet religion eller annan trosuppfattning avses en övertygelse som har samband med eller i allmänhet förknippas med begreppet religion. Ur Diskrimineringslagen (2008:567) 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 27

Resultatrapport 2015 för SDF Östra Göteborg Mot framgång med jämna steg Utgiven april 2016

Innehållsförteckning Övergripande resultat 2015 2 Läsanvisningar 3 SDF Östra Göteborg specifika resultat Trappan 4 Jämställdhetsanalys 5 SPINDELDIAGRAM Spindeldiagram jämfört med eget verksamhetsområde 6 Spindeldiagram jämfört med föregående år 7 Spindeldiagram jämfört med median-jämix 8 Spindeldiagram jämfört med bästa JÄMIX 9 Övergripande JÄMIX-bild 10 Tre nyckeltal - som avviker mest från andra 11 JÄMSTÄLLDHETSINDEX, JÄMIX Yrkesgrupper 12 Högsta ledningsgruppen 13 Karriärmöjlighet 14 Lön 15 Långtidssjukfrånvaro 16 Föräldradagar kvinnor / män 17 Sysselsättningsgrad 18 Tillsvidareanställda 19 Jämställdhetsarbete 20 Specifikation JÄMIX-nyckeltalen 21 ÖVRIGA NYCKELTAL Styrelse 22 Internrekrytering 23 Externrekrytering 24 Högskoleutbildning 25 Utbildning 26 Korttidssjukfrånvaro 27 Uttag av föräldradagar av män 28 Tillfällig vård av barn 29 Reducerad Heltid 30 Övertid 31 Avgångar 32 Ålder 33 LÄRANDE NYCKELTAL Lärande nyckeltal - chefsutveckling och långtidssjukfrånvaro 34 POÄNGTABELL FÖR JÄMIX 35 JÄMIX 2015 1

2011 2012 2013 2014 2015 ÖVERGRIPANDE RESULTAT JÄMIX 2015 (rapporten 2016) För elfte året presenterar Nyckeltalsinstitutet AB Karriärnyckeltalet gör ett nytt hopp uppåt Jämställdhetsindex, JÄMIX. Utvecklingen mot ett jämställt chefskap i svenskt arbetsliv fortsätter. Nu är värdet på Medverkande företag och organisationer karriärnyckeltalet, andelen chefer som är kvinnor Rapporten är baserad på 164 organisationer i relation till andel anställda som är kvinnor, 0,92 med 564000 medarbetare. De medverkande (ett värde på 1,0 är helt jämställt) jämfört med organisationerna är såväl från privat som från föregående år som var 0,90. Det innebär att i en offentlig sektor. Slutsatserna gäller framförallt organisation med 100 chefer, och lika många medelstora och stora företag och organisationer. anställda män som kvinnor, är det nu i genomsnitt 46 chefer som är kvinnor och 54 Jämställdheten ökar i svenskt arbetsliv chefer som är män. Med nuvarande utveckling Utifrån de deltagande företagen och kommer det att vara helt jämställt klart före organisationernas resultat kan vi konstatera att 2020. Notera dock att vi då talar om samtliga jämställdheten inom svenskt arbetsliv fortsätter chefer och de flesta chefer är inte de högsta att öka med Nyckeltalsinstitutets nyckeltal cheferna. För högsta ledningsgruppen är det som indikatorer på jämställdhet. Medianen för fortfarande en bra bit kvar för privata företag det sammanfattande Jämställdhetsindexet, medan det i de flesta offentliga organisationer är Jämix, blev i år 117 poäng vilket är en ökning jämställt. jämfört med tidigare år. I ett längre perspektiv blir det mer jämställt i alla typer av branscher men Negativ utveckling av långtidssjukfrånvaron liksom tidigare ligger statliga organisationer Långtidssjukfrånvaron är det stora undantaget generellt något högre än andra verksamheter. från de positiva jämställdhetstrenderna. Skillnaden mellan kvinnor och män ökar och Noterbart är att kvinnor nu för första gången har kvinnor har nu klart mer än dubbelt så hög högskolekompetens i en klart högre omfattning långtidssjukfrånvaro som män. I endast en av 20 än män. I och med att kvinnor numera är klart organisationer har män högre överrepresenterade på de flesta långtidssjukfrånvaro än kvinnor. Däremot ökar högskoleutbildningar lär vi aldrig mer, i alla fall den förhållandevis lilla skillnaden mellan män inte inom överskådlig framtid, se ett svenskt och kvinnor vad gäller korttidssjukfrånvaro bara arbetsliv med högre andel män än kvinnor med marginellt. högskolekompetens. 120 JÄMIX - historisk utveckling 115 110 105 Median av samtliga organisationer JÄMIX 2015 2

ATT LÄSA OCH TOLKA RAPPORTEN Här finner du korta förklarande texter som kan Färger underlättar läsningen För att underlätta din läsning och tolkning av rapporten. förenkla läsningen av rapporten använder vi genomgående samma färger i alla diagram. Det Beräkning av JÄMIX som utmärks med svart avser resultaten för din Poängen för varje nyckeltal summeras till ett organisation, grått avser resultaten från samtliga JÄMIX. Nyckeltalens poäng baseras på organisationer som deltagit i mätningen och rött tabellen på sidan 36. Poängen till vänster i avser medianen av organisationer i valt tabellen uppnås när nivåerna för de olika verksamhetsområde. nyckeltalen uppnås. Till exempel uppnås 20 poäng för nyckeltal nr. 1, Yrkesgrupper, om Redovisningsmått andelen jämställda yrkesgrupper (med minst 40 Statistiken redovisas i form av kvartiler och % kvinnor och minst 40 % män) är 76 % eller percentiler. Det som visas i diagramen är: mer. Observera att i alla nyckeltal, utom det om Lägsta värde, percentil 10, kvartil 1, median, jämställdhetsarbete, gäller även det omvända kvartil 3, percentil 90 och högsta värde. förhållandet om män är underrepresenterade. Vid beräkningen av JÄMIX utgår vi från det kön som För varje nyckeltal presenteras hur deltagande är minst representerat eller har minst andel med organisationer fördelar sig på olika resultat. I en viss sysselsättningsgrad, andel diagrammen som visar utvecklingen över tid, tillsvidareanställda, etc. 2011-2015, har vi valt att genomgående redovisa medianvärden för samtliga medverkande Vad är ett bra JÄMIX? organisationer och samtliga i valt Varje nyckeltal kan ge som lägst 1 poäng och verksamhetsområde. Genom att utläsa i vilken som högst 20 poäng. Maximal JÄMIX-poäng är percentil eller kvartil er organisation hamnar får ni därmed 180. Ju högre JÄMIX-poäng, desto bättre en bra bild av hur många som ligger högre bedöms jämställdheten vara i organisationen. respektive lägre än er organisation i det totala urvalet. När du tittar på spindeldiagrammen på sidorna 6-9, där resultaten för de nio nyckeltalen som Exempel: ingår i JÄMIX presenteras, gäller att det alltid är Om ditt nyckeltal hamnar i den första kvartilen bäst att befinna sig långt ut på så innebär det att minst 3/4 av organisationerna spindeldiagrammet. Om din organisation till har högre värde än din organisations värde. Om exempel får 20 poäng och hamnar längst ut i ditt nyckeltal hamnar i andra kvartilen betyder diagrammet för nyckeltal nr. 4 Lön betyder det det att minst hälften av alla organisationer har ett att medianlönerna är lika höga för män och högre värde och minst en 1/4 av alla kvinnor, inte nödvändigtvis att män och kvinnor organisationer har ett lägre värde. har höga löner. När uppgifter saknas Värdering av resultaten Om ni avstått från att rapportera in en uppgift När de gäller de tolv övriga nyckeltalen gör vi som behövs för att beräkna JÄMIX har vi istället inte någon värdering av vad som är bra, dåligt gett din organisation en poäng som är eller lagom den bedömningen får varje framräknad som en median av övriga organisation själv göra. Däremot kan dessa organisationer i valt verksamhetsområde. nyckeltal, liksom det totala JÄMIX och vara ett underlag för den interna styrprocessen. Har du frågor? Är du välkommen att kontakta oss på telefon 08 402 00 29 eller på epost info@nyckeltal.se. JÄMIX 2015 3

SDF Östra Göteborg har i mätningen av 2015 års JÄMIX erhållit 108 poäng (fg år 111*) Högst 147 Median 117 Lägst 58 Det högsta värdet för Stadsdelsförvaltningar är 133 Medianvärdet för Stadsdelsförvaltningar är 111 Det lägsta värdet för Stadsdelsförvaltningar är 93 Det högsta uppmätta JÄMIX är 147 Medianvärdet för JÄMIX är 117 Det lägsta uppmätta JÄMIX är 58 JÄMIX är ett jämställdhetsindex med utgångspunkt i nio lätt mätbara nyckeltal som utgör indikatorer på centrala aspekter av jämställdheten i organisationen. De nio nyckeltalen vägs samman till ett jämställdhetsindex - ett mått på hur långt jämställdheten har nått. 164 organisationer med totalt 564000 anställda har medverkat. SDF Östra Göteborg har placering 120 av 164 medverkande. * Enligt föregående års uppgifter JÄMIX 2015 4

Analys jämställdhet SDF Östra Göteborg Yrkesgrupper (12% jämställda): Med denna takt (räknat på de 4 senaste åren) blir det jämställt år 2052. Ledningsgrupp (78% kvinnor): Ni har en överrepresentation av kvinnor i högsta ledningsgruppen. Karriärmöjligheter (0,96): Med denna takt (räknat på de 4 senaste åren) blir det jämställt 2021. Lön (3%-enheter skillnad): Utvecklingen (baserat på de 4 senaste åren) går åt fel håll. Långtidssjukfrånvaro (3,4%-enheter skillnad): Utvecklingen (baserat på de 4 senaste åren) går åt fel håll. Föräldraledighet (67 dagar skillnad): Utvecklingen går åt fel håll. Heltidstjänster (0,9%-enheter skillnad): Jämställdhet har uppnåtts (inom 1%). Tillsvidareanställningar (4,9%-enheter skillnad): Män har tillsvidareanställningar i mindre omfattning än kvinnor. Jämställdhetsarbete (20 av 20 poäng): Ett aktivt jämställdhetsarbete genomförs. JÄMIX 2015 5

2015 SDF Östra Göteborg jämfört med verksamhetsområde. JÄMIX Tillsvidareanställda Jämställdhetsarbete Långtidssjukfrånvaro Yrkesgrupper 20 15 10 5 0 SDF Östra Göteborg Median Stadsdelsförvaltningar Ledningsgrupp Heltidstjänster Lön Föräldradagar Karriärmöjligheter Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. Observera att ett högt värde på t ex lön eller långtidssjukfrånvaro inte betyder att organisationen har "hög lön" eller "låg långtidssjukfrånvaro" utan att lönerna och långtidssjukfrånvaron är lika för män och kvinnor. JÄMIX - historisk utveckling Här jämförs medianen för Stadsdelsförvaltningar med SDF Östra Göteborg. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. SDF Östra Göteborg Median Värde Poäng Stadsdelsförvaltningar Yrkesgrupper 40-60% 12% 4 2 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 78% 8 17 Karriärmöjligeter 0,96 20 19 Skillnad lön 3,5% 17 17 Skillnad i lång sjukfrånvaro 3,4% 1 2 Skillnad i uttag av föräldradagar 67,1 7 12 Skillnad i sysselsättningsgrad 0,9% 20 18 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,9% 11 11 Jämställdhetsarbete 20 20 19 SUMMA JÄMIX 108 Med median menas det "mittersta" värdet av alla observationer, där lika många organisationer har ett högre och lägre värde. JÄMIX 2015 6

2015 SDF Östra Göteborg jämfört med föregående år. JÄMIX Tillsvidareanställda Jämställdhetsarbete Långtidssjukfrånvaro Yrkesgrupper 20 15 10 5 0 SDF Östra Göteborg Föregående år Ledningsgrupp Heltidstjänster Lön Föräldradagar Karriärmöjligheter Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. JÄMIX - historisk utveckling Här jämförs er egen organisation med föregående år. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. SDF Östra Göteborg Värde Poäng Värde fg år Poäng Yrkesgrupper 40-60% 12% 4 7% 2 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 78% 8 67% 15 Karriärmöjligeter 0,96 20 0,93 19 Skillnad lön 3,5% 17 1,6% 19 Skillnad i lång sjukfrånvaro 3,4% 1 3,1% 1 Skillnad i uttag av föräldradagar 67,1 7 58,3 9 Skillnad i sysselsättningsgrad 0,9% 20-0,3% 20 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,9% 11 7,0% 6 Jämställdhetsarbete 20 20 20 20 SUMMA JÄMIX 108 111 JÄMIX 2015 7

2015 SDF Östra Göteborg jämfört med median. JÄMIX Tillsvidareanställda Jämställdhetsarbete Långtidssjukfrånvaro Yrkesgrupper 20 15 10 5 0 SDF Östra Göteborg Median-JÄMIX Ledningsgrupp Heltidstjänster Lön Föräldradagar Karriärmöjligheter Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. JÄMIX - historisk utveckling Här jämförs medianen av samtliga organisationer med SDF Östra Göteborg. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. SDF Östra Göteborg Värde Poäng Median 2015 Yrkesgrupper 40-60% 12% 4 5 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 78% 8 18 Karriärmöjligeter 0,96 20 17 Skillnad lön 3,5% 17 15 Skillnad i lång sjukfrånvaro 3,4% 1 5 Skillnad i uttag av föräldradagar 67,1 7 13 Skillnad i sysselsättningsgrad 0,9% 20 19 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,9% 11 15 Jämställdhetsarbete 20 20 19 SUMMA JÄMIX 108 Med median menas det "mittersta" värdet av alla observationer, där lika många organisationer har ett högre och lägre värde. JÄMIX 2015 8

2015 SDF Östra Göteborg jämfört med bästa organisation. JÄMIX Tillsvidareanställda Jämställdhetsarbete Långtidssjukfrånvaro Yrkesgrupper 20 15 10 5 0 SDF Östra Göteborg Organisationen med högsta JÄMIX Ledningsgrupp Heltidstjänster Lön Föräldradagar Karriärmöjligheter Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet. JÄMIX - historisk utveckling Här jämförs den organisation som har högsta JÄMIX med SDF Östra Göteborg. JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. SDF Östra Göteborg organisation Värde Poäng med högsta JÄMIX Yrkesgrupper 40-60% 12% 4 16 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 78% 8 15 Karriärmöjligeter 0,96 20 18 Skillnad lön 3,5% 17 18 Skillnad i lång sjukfrånvaro 3,4% 1 14 Skillnad i uttag av föräldradagar 67,1 7 13 Skillnad i sysselsättningsgrad 0,9% 20 18 Skillnad i andel tillsvidareanställda 4,9% 11 16 Jämställdhetsarbete 20 20 19 SUMMA JÄMIX 108 147 JÄMIX 2015 9

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Jämställdhetsindex - JÄMIX JÄMIX är en sammanslagning av nio jämställdhetsnyckeltal, där varje nyckeltal har tilldelats en viss poäng (jämför JÄMIX poängtabell). Ju högre JÄMIX desto bättre jämställdhet. 130 JÄMIX - historisk utveckling 120 110 100 90 80 70 Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 111 116 119 111 108 Alla 111 111 112 115 117 Stadsdelsförvaltningar 112 109 113 111 111 Diagrammet visar medianvärden för alla och Stadsdelsförvaltningar. 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 108 Lägsta värde 58 Percentil 10 94 Median Stadsdelsförvaltningar 111 Kvartil 1 107 Median 117 Lägsta värde 58 Kvartil 3 130 Percentil 10 94 Percentil 90 139 Kvartil 1 107 Högsta värde 147 JÄMIX 2015 10

SDF Östra Göteborg Tre nyckeltal där er organisation skiljer sig mest från övriga organisationer i mätningen bra eller dåligt? Heltid Policy TVB Ert värde 1% 20 3 Medianvärde -1% 19 1 Ni har Skillnad i andel Antal "ja" på Skillnad i uttagna dagar heltidstjänster checklista om Tillfällig vård av barn jämställdhetsarbete hög andel kvinnor med heltidstjänster aktivt jämställdhetsarbete kvinnor som tar ut betydligt mer tillfällig vård av barn än män Överensstämmer det med era uppsatta mål? JÄMIX 2015 11

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Yrkesgrupper Andel av det totala antalet yrkesgrupper som har en könsfördelning mellan 40 60 %? Ju högre värde desto högre andel jämställda yrkesgrupper. 100% Yrkesgrupper med könsfördelning 40-60% - historisk utveckling 80% 60% 40% 20% 0% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg För SDF Östra Göteborg: Med denna takt (räknat på de 4 senaste åren) blir det jämställt år 2052 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 4% 4% 8% 7% 12% Alla 16% 16% 17% 16% 16% Stadsdelsförvaltningar 10% 7% 8% 8% 7% Ert nuläge i förhållande till övrigas 100% 2015 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SDF Östra Göteborg 12% Lägsta värde 0% Percentil 10 4% Median Stadsdelsförvaltningar 7% Kvartil 1 8% Median 16% Lägsta värde 0% Kvartil 3 27% Percentil 10 4% Percentil 90 42% Kvartil 1 8% Högsta värde 100% JÄMIX 2015 12

2011 2012 2013 2014 2015 2 2015 Nyckeltal: Ledningsgrupp Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen. Det är jämställt om värdet är mellan 40% och 60%. 80% Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp - historisk utveckling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% SDF Östra Göteborg Offentliga organisationer Privata företag 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 78% 67% 67% 67% 78% Privata företag 26% 29% 31% 32% 34% Offentliga organisationer 45% 45% 44% 45% 47% Ert nuläge i förhållande till övrigas 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Dessa värden gäller Stadsdelsförvaltningar SDF Östra Göteborg 78% Lägsta värde 40% Percentil 10 50% Median Stadsdelsförvaltningar 65% Kvartil 1 60% Median 65% Lägsta värde 40% Kvartil 3 76% Percentil 10 50% Percentil 90 85% Kvartil 1 0,6 Högsta värde 88% JÄMIX 2015 13

SDF Östra Göteborg Median Stadsdelsförval tningar Lägsta värde Percentil 10 Kvartil 1 Median Kvartil 3 Percentil 90 Högsta värde 2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Karriärmöjligheter SDF Östra Göteborg Är värdet 1,0 är det jämställt, då speglar fördelningen bland chefer % av chefer % anställda alla anställda. Är värdet under 1,0 är kvinnor underrepresenterade som är kvinnor som är kvinnor på chefspositioner. Är värdet över 1,0 är män underrepresenterade. 80% 83% 1,1 Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor - historisk utveckling 1,0 0,9 0,8 0,7 Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg För SDF Östra Göteborg: Med denna takt (räknat på de 4 senaste åren) blir det jämställt 2021 2007 2008 2009 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 0,95 0,93 0,93 0,93 0,96 Alla 0,87 0,87 0,88 0,90 0,92 Stadsdelsförvaltningar 0,98 0,98 0,96 0,93 0,97 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 0,96 Lägsta värde 0,32 Percentil 10 0,76 Median Stadsdelsförvaltningar 0,97 Kvartil 1 0,84 Median 0,92 Lägsta värde 0,32 Kvartil 3 1,02 Percentil 10 0,76 Percentil 90 1,15 Kvartil 1 0,84 Högsta värde 2,38 JÄMIX 2015 14

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Lön SDF Östra Göteborg Skillnad i lön mellan kvinnor och män oberoende av arbetsuppgifter. Lön per månad Om kvinnors och mäns medianlöner är lika stora ska värdet vara 0%. kvinnor män Ju mer minus, desto lägre lön för kvinnor jämfört med män. 26975 26075 6% Skillnad mellan kvinnors och mäns löner - historisk utveckling 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg För SDF Östra Göteborg: Utvecklingen (baserat på de 4 senaste åren) går åt fel håll 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg -1% 0% 0% 2% 3% Alla -8% -7% -6% -6% -4% Stadsdelsförvaltningar 2% 2% 3% 3% 3% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% -30% -35% -40% Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 3% Lägsta värde -35% Percentil 10-16% Median Stadsdelsförvaltningar 3% Kvartil 1-10% Median -4% Lägsta värde -35% Kvartil 3 2% Percentil 10-16% Percentil 90 6% Kvartil 1-10% Högsta värde 27% JÄMIX 2015 15

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Långtidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro kvinnor män Långtidssjukfrånvaro från och med dag 15 i procent av SDF Östra Göteborg 7,3% 3,9% arbetad tid. Om kvinnors och mäns långtidssjukfrånvaro är Median alla 4,4% 2,0% lika stora ska värdet vara 0%. Stadsdelsförvaltning 6,1% 3,8% 4,0% Skillnad i lång sjukfrånvaro (kvinnor-män) - historisk utveckling 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg För SDF Östra Göteborg: Utvecklingen (baserat på de 4 senaste åren) går åt fel håll 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 2,3% 2,5% 2,3% 3,1% 3,4% Alla 1,7% 1,7% 1,8% 2,0% 2,4% Stadsdelsförvaltningar 1,5% 1,7% 1,7% 2,1% 2,3% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 3,4% Lägsta värde -6,7% Percentil 10 0,7% Median Stadsdelsförvaltningar 2,3% Kvartil 1 1,4% Median 2,4% Lägsta värde -6,7% Kvartil 3 3,1% Percentil 10 0,7% Percentil 90 3,6% Kvartil 1 1,4% Högsta värde 8,7% JÄMIX 2015 16

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Föräldradagar kvinnor - män SDF Östra Göteborg Genomsnittlig skillnad i antal dagar som föräldralediga kvinnor Föräldraledighet i dagar och män tagit ut. Om värdet är högre än 0 tar kvinnor i större kvinnor män skillnad omfattning än män ut föräldraledighet av de som tar ut föräldraledighet. 109,2 42,1 67,1 Skillnad i uttag av föräldradagar - historisk utveckling 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg För SDF Östra Göteborg: Utvecklingen går åt fel håll. 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 62 70 80 58 67 Alla 47 45 47 41 39 Stadsdelsförvaltningar 62 56 53 56 43 200 150 100 50 0-50 Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 67 Lägsta värde -24 Percentil 10 10 Median Stadsdelsförvaltningar 43 Kvartil 1 25 Median 39 Lägsta värde -24 Kvartil 3 61 Percentil 10 10 Percentil 90 78 Kvartil 1 25 Högsta värde 175 JÄMIX 2015 17

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Heltidstjänster SDF Östra Göteborg Skillnad i andel heltidstjänster mellan kvinnor och män, gäller Andel heltidsanställda tillsvidareanställda och i sin grundanställning. kvinnor män 92,8% 91,9% 4% Skillnad heltidstjänster (andel heltid, kvinnor-män) - historisk utveckling 2% 0% -2% -4% -6% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg För SDF Östra Göteborg: Jämställdhet har uppnåtts (inom 1%) 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg -3,8% -3,5% -0,5% -0,3% 0,9% Alla -2,9% -2,2% -1,8% -1,9% -1,0% Stadsdelsförvaltningar 0,8% 0,3% 1,4% 1,8% 2,1% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% -30% Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 0,9% Lägsta värde -27% Percentil 10-11% Median Stadsdelsförvaltningar 2% Kvartil 1-5% Median -1% Lägsta värde -27% Kvartil 3 0% Percentil 10-11% Percentil 90 2% Kvartil 1-5% Högsta värde 11% JÄMIX 2015 18

2011 2012 2013 2014 2015 263 2015 Nyckeltal: Tillsvidareanställda SDF Östra Göteborg Skillnad i andel tillsvidareanställda män och kvinnor. Andel tillsvidareanställda kvinnor män 88,9% 84,0% 8% Skillnad andel tillsvidareanställda kvinnor-män - historisk utveckling 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 2,2% 3,3% 3,9% 7,0% 4,9% Alla 0,9% 1,2% 1,0% 1,5% 1,0% Stadsdelsförvaltningar 3,1% 3,3% 3,9% 4,5% 4,8% 15% Ert nuläge i förhållande till övrigas 10% 5% 0% -5% SDF Östra Göteborg 4,9% Lägsta värde -41% Percentil 10-4% Median Stadsdelsförvaltningar 4,8% Kvartil 1-1% Median 1% Lägsta värde -41% Kvartil 3 4% Percentil 10-4% Percentil 90 7% Kvartil 1-1% Högsta värde 39% JÄMIX 2015 19

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Jämställdhetsarbete Frågorna är kopplade till Diskrimineringslagen om ett aktivt jämställdhetsarbete. 20 Jämställdhetsarbete antal ja av 17 frågor + 3p för tilläggsfråga - historisk utveckling 19 18 17 16 15 14 13 12 Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 18 20 20 20 20 Alla 18 18 18 19 19 Stadsdelsförvaltningar 17 18 18 18 19 Ert nuläge i förhållande till övrigas 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 SDF Östra Göteb 20 Lägsta värde 2 Percentil 10 13 Median Stadsdelsförvaltningar 19 Kvartil 1 17 Median 19 Lägsta värde 2 Kvartil 3 20 Percentil 10 13 Percentil 90 20 Kvartil 1 17 Högsta värde 20 JÄMIX 2015 20

SDF Östra Göteborg 3 000 2 500 Totalt antal anställda 2 594 30 25 20 15 10 5 0 Yrkesgrupper 25 3 Totalt Jämställda 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Högsta ledningsgrupp 7 2 kvinnor män Långtidssjukfrånvaro Föräldradagar 2 000 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 7,3% kvinnor 3,9% män 120 100 80 60 40 20 0 109 kvinnor 42 män 1 500 Karriärmöjlighet Lön 90% 80% 70% 80% 83% 28000 26000 26975 26075 1 000 60% 50% 40% 30% 24000 22000 20% andel kvinnliga chefer andel kvinnliga anställda 20000 kvinnor män 500 544 100% Heltidstjänster 93% 92% 90% Tillsvidareanställda 89% 90% 85% 84% 80% 70% 80% 0 60% 75% kvinnor män 50% kvinnor män 70% kvinnor män JÄMIX 2015 21

36% 2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Styrelse Andel kvinnor styrelsen. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel kvinnor i styrelsen - historisk utveckling Offentliga organisationer Privata företag SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 36% 45% 45% 45% 36% Privata företag 27% 27% 31% 32% 33% Offentliga organisationer 46% 46% 45% 46% 46% Ert nuläge i förhållande till övrigas 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Dessa värden gäller Stadsdelsförvaltningar SDF Östra Göteborg 36% Lägsta värde 31% Percentil 10 33% Median Stadsdelsförvaltningar 54% Kvartil 1 42% Median 54% Lägsta värde 31% Kvartil 3 55% Percentil 10 33% Percentil 90 62% Kvartil 1 0,4167 Högsta värde 64% JÄMIX 2015 22

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Internrekrytering Andel kvinnor av alla som har internrekryterats till chefspositioner. Ett värde på 50% visar att hälften av alla interna chefsrekryteringar är kvinnor. Det som är önskvärt beror på mål och befintlig chefsstruktur. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av internrekryterade chefer som är kvinnor - historisk utveckling Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 91% 90% 86% 80% 60% Alla 56% 61% 63% 60% 63% Stadsdelsförvaltningar 89% 83% 88% 86% 83% Ert nuläge i förhållande till övrigas 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SDF Östra Göteborg 60% Lägsta värde 0% Percentil 10 20% Median Stadsdelsförvaltningar 83% Kvartil 1 40% Median 63% Lägsta värde 0% Kvartil 3 76% Percentil 10 20% Percentil 90 90% Kvartil 1 40% Högsta värde 100% JÄMIX 2015 23

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Externrekrytering Andel kvinnor av alla som har externrekryterats till chefspositioner. Ett värde på 50% visar att hälften av alla externa chefsrekryteringar är kvinnor. Det som är önskvärt beror på mål och befintlig chefsstruktur. 100% Andel av externrekryterade chefer som är kvinnor - historisk utveckling 80% 60% 40% 20% 0% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 78% 82% 67% 78% 88% Alla 50% 58% 53% 60% 57% Stadsdelsförvaltningar 75% 83% 74% 77% 84% Ert nuläge i förhållande till övrigas 100% 80% 60% 40% 20% 0% SDF Östra Göteborg 88% Lägsta värde 0% Percentil 10 25% Median Stadsdelsförvaltningar 84% Kvartil 1 35% Median 57% Lägsta värde 0% Kvartil 3 76% Percentil 10 25% Percentil 90 89% Kvartil 1 35% Högsta värde 100% JÄMIX 2015 24

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Högskoleutbildning SDF Östra Göteborg Andel kvinnor med högskoleutbildning jämfört Andel högskoleutbildade med andelen män. Om kvinnor har högskoleutbildning kvinnor män i lika grad som män ska skillnaden vara 0%. 54,4% 54,3% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% Skillnad i högskoleutbildning mellan kvinnor och män - historisk utveckling Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg -4% -3% -3% -2% 0% Alla -2% -1% 0% 0% 3% Stadsdelsförvaltningar -1% -1% -1% -1% 1% 50% Ert nuläge i förhållande till övrigas 30% 10% -10% -30% -50% SDF Östra Göteborg 0,2% Lägsta värde -34% Percentil 10-10% Median Stadsdelsförvaltningar 0,7% Kvartil 1-5% Median 3% Lägsta värde -34% Kvartil 3 9% Percentil 10-10% Percentil 90 17% Kvartil 1-5% Högsta värde 46% JÄMIX 2015 25

Ingen uppgift 2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Utbildning SDF Östra Göteborg Skillnad i utbildning för kvinnor jämfört med utbildning Tid för utbildning / total arbetad tid för män. Om kvinnor och män har fått utbildning i lika kvinnor män hög grad ska skillnaden vara 0%. Ingen uppg 1,5% Skillnad i utbildningstid mellan kvinnor och män - historisk utveckling 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg ######## ######## ######## ######## ######## Alla 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,2% Stadsdelsförvaltningar ######## ######## -0,1% 0,0% 0,0% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg Ingen uppgift Lägsta värde -0,9% Percentil 10-0,2% Median Stadsdelsförvaltningar 0,0% Kvartil 1 0,0% Median 0,2% Lägsta värde -0,9% Kvartil 3 0,6% Percentil 10-0,2% Percentil 90 0,8% Kvartil 1 0,0% Högsta värde 3,4% JÄMIX 2015 26

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Korttidssjukfrånvaro Korttidssjukfrånvaro kvinnor män Korttidssjukfrånvaro dag 1-14 i procent av arbetad tid. SDF Östra Göteborg 3,0% 2,5% Om kvinnors och mäns korttidssjukfrånvaro Median alla 2,3% 1,6% är lika stora blir värdet 0%. Stadsdelsförvaltning 3,0% 2,4% 2,0% Skillnad i kort sjukfrånvaro (kvinnor-män) - historisk utveckling 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 0,6% 0,5% 0,6% 0,5% 0,5% Alla 0,7% 0,7% 0,7% 0,6% 0,7% Stadsdelsförvaltningar 0,6% 0,5% 0,5% 0,6% 0,6% 4% Ert nuläge i förhållande till övrigas 3% 2% 1% 0% -1% SDF Östra Göteborg 0,5% Lägsta värde -1,0% Percentil 10 0,0% Median Stadsdelsförvaltningar 0,6% Kvartil 1 0,3% Median 0,7% Lägsta värde -1% Kvartil 3 0,9% Percentil 10 0% Percentil 90 1,2% Kvartil 1 0% Högsta värde 3,6% JÄMIX 2015 27

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Föräldradagar män Genomsnittligt antal dagar som föräldralediga män tagit ut. 70 Genomsnittligt antal dagar som föräldralediga män tagit ut - historisk utveckling 60 50 40 30 20 10 0 Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 59 56 45 49 42 Alla 44 40 41 44 39 Stadsdelsförvaltningar 43 39 38 43 38 Ert nuläge i förhållande till övrigas 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SDF Östra Göteborg 42 Lägsta värde 6 Percentil 10 20 Median Stadsdelsförvaltningar 38 Kvartil 1 29 Median 39 Lägsta värde 6 Kvartil 3 55 Percentil 10 20 Percentil 90 75 Kvartil 1 29 Högsta värde 133 JÄMIX 2015 28

Skillnad tvb (dagar) 2011 2012 2013 2014 2015 Skillnad tvb (dagar) 2015 Nyckeltal: Tillfällig vård av barn SDF Östra Göteborg Antal dagar per kvinna som tar ut tillfällig vård av barn Tillfällig vård av barn jämfört med antal dagar per man som tar ut. Om kvinnor kvinnor män och män tar ut tillfällig vård av barn lika mycket ska värdet vara 0. 8,1 5,5 3,0 Skillnad i uttag av tillfällig vård av barn (kvinnor-män) - historisk utveckling 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg ######## ######## 1,2 0,6 2,7 Alla 1,1 1,1 0,8 0,8 0,8 Stadsdelsförvaltningar 2,0 1,1 1,4 1,1 1,3 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 2,7 Lägsta värde -6,5 Percentil 10-1,4 Median Stadsdelsförvaltningar 1,3 Kvartil 1-0,3 Median 0,8 Lägsta värde -6,5 Kvartil 3 2,0 Percentil 10-1,4 Percentil 90 3,3 Kvartil 1-0,3 Högsta värde 8,4 JÄMIX 2015 29

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Övertid SDF Östra Göteborg Skillnad i övertid mellan kvinnor och män Övertid räknat som övertid i procent av arbetad tid. kvinnor män 0,4% 0,6% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% -0,1% -0,2% -0,3% -0,4% Skillnad i rapporterad övertid (kvinnor-män) - historisk utveckling Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg -0,2% -0,1% -0,3% -0,2% -0,2% Alla -0,2% -0,2% -0,2% -0,2% -0,2% Stadsdelsförvaltningar -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% 2% Ert nuläge i förhållande till övrigas 1% 0% -1% -2% -3% SDF Östra Göteborg -0,2% Lägsta värde -7,2% Percentil 10-1,4% Median Stadsdelsförvaltningar -0,1% Kvartil 1-0,6% Median -0,2% Lägsta värde -7,2% Kvartil 3 0,0% Percentil 10-1,4% Percentil 90 0,2% Kvartil 1-0,6% Högsta värde 0,8% JÄMIX 2015 30

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Reducerade heltidstjänster SDF Östra Göteborg Skillnad i andelen kvinnor och män som frivilligt Andel med reducerad heltid har reducerat sin arbetstid. kvinnor män 7% 4% Skillnad i andel som frivilligt reducerat sin arbetstid 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg 4% 5% 4% 3% 3% Alla 8% 8% 7% 7% 6% Stadsdelsförvaltningar 8% 8% 7% 7% 7% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg 3% Lägsta värde -10% 3% Percentil 10 1% Median Stadsdelsförvaltningar 7% Kvartil 1 3% Median 6% Lägsta värde -10% Kvartil 3 9% Percentil 10 1% Percentil 90 13% Kvartil 1 3% Högsta värde 41% JÄMIX 2015 31

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Avgångar SDF Östra Göteborg Andel av tillsvidareanställda som slutat Andel kvinnor som slutat jämfört med kvinnor män andel män som slutat. Totalt 13,0% 11,8% Exkl pension 11,3% 9,2% Skillnad i andel kvinnor-män som slutat - historisk utveckling 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% -6% Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg -1,6% 1,0% -1,6% 1,0% 1,1% Alla -0,3% -0,5% 0,0% 0,1% -0,2% Stadsdelsförvaltningar -0,3% 0,7% 1,2% 0,2% 1,8% Ert nuläge i förhållande till övrigas 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% Totalt exkl pension Totalt exkl pension Totalt ex pension SDF Östra Göteborg 1,1% 2,1% Lägsta värde -20,6% -20,6% Percentil 10-5,5% -3,6% Median Stadsdelsförvaltnin 1,8% 1,7% Kvartil 1-1,9% -1,3% Median -0,2% -0,1% Lägsta värde -20,6% -20,6% Kvartil 3 1,8% 1,7% Percentil 10-5,5% -3,6% Percentil 90 4,2% 3,7% Kvartil 1-1,9% -1,3% Högsta värde 9,0% 8,6% JÄMIX 2015 32

2011 2012 2013 2014 2015 2015 Nyckeltal: Ålder SDF Östra Göteborg Skillnad i medianålder mellan kvinnor och män. Ålder Ålder Ju mer plus desto äldre är kvinnor jämfört med män. kvinnor män Ju mer minus desto yngre är kvinnor jämfört med män. 45,1 45,4 0,6 Skillnad i ålder kvinnor-män (år) - historisk utveckling 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2 Stadsdelsförvaltningar Alla SDF Östra Göteborg 2011 2012 2013 2014 2015 SDF Östra Göteborg -0,3-0,1-0,3-0,2-0,3 Alla -1,0-0,7-0,8-0,6-0,3 Stadsdelsförvaltningar 0,2-0,1 0,2 0,4 0,2 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 Ert nuläge i förhållande till övrigas SDF Östra Göteborg -0,3 Lägsta värde -19,0 Percentil 10-4,0 Median Stadsdelsförvaltningar 0,2 Kvartil 1-2,0 Median -0,3 Lägsta värde -19,0 Kvartil 3 1,0 Percentil 10-4,0 Percentil 90 2,0 Kvartil 1-2,0 Högsta värde 4,0 JÄMIX 2015 33

Långtidssjukfrånvaro kvinnor 2015 Lärande nyckeltal De senaste 20 åren har det skett en dramatisk förändring av chefsstrukturen i svenskt arbetsliv. Med hjälp av Nyckeltalsinstitutets karriärnyckeltal kan vi se att chefskap har gått från att vara en position klart dominerad av män till att, om inte vara helt jämställt, vara en god bit på väg till att bli en jämställd position. År 1996 var värdet på nyckeltalet 0,49. Det innebar att i en verksamhet med 100 chefer och lika många anställda kvinnor som män var det i genomsnitt 25 kvinnor och 75 män som hade en chefsposition. År 2015 visade nyckeltalet 0,92 vilket, i samma verksamhet, motsvarade i genomsnitt att 46 kvinnor och 54 män hade en chefsposition. Om denna trend fortsätter leder detta till ett helt jämställt svenskt arbetsliv bland samtliga chefer någon gång under 2018 eller 2019 (motsvarande ett värde på 1,0). Noteras bör att det fortfarande råder en klart ojämnställd chefsstruktur vad gäller de högsta cheferna i privat näringsliv. SDF Östra Göteborg 12% Eget värde = svart boll Korrelation 0,57 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0% 2% 4% 6% Långtidssjukfrånvaro män Det finns en stark korrelation mellan långtidssjukfrånvaron för män och kvinnor. Dock bör poängteras att kvinnor generellt har en klart högre långtidssjukfrånvaro än män, ofta är långtidssjukfrånvaron mer än dubbelt så hög hos kvinnor som hos män. JÄMIX 2015 34

Så här beräknas JÄMIX: Jämix beräknas utifrån nio nyckeltal. De är 1 Andel yrkesgrupper med könsfördelning 40-60% 2 Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen (eller andel män om färre män) 3 Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor 4 Kvinnors lön i procent av mäns lön (eller mäns lön om den är lägre) 5 Skillnad i lång sjukfrånvaro (kvinnor-män) 6 Skillnad i uttag av föräldradagar av de som tagit ut föräldradagar 7 Skillnad i sysselsättningsgrad (andel heltid, kvinnor-män) 8 Skillnad i andel tillsvidareanställda (kvinnor-män) 9 Jämställdhetsarbete antal ja av 17 frågor + 3p för tilläggsfråga. Poängen för varje nyckeltal summeras till ett JÄMIX. Nyckeltalens poäng baseras på följande tabeller: Poängen i vänstra kolumnen uppnås när nivåerna för de olika nyckeltalen uppnås. Till exempel uppnås 20 poäng för Yrkesgrupper (nyckeltal 1) om andelen yrkesgrupper med minst 40% representation av båda könen överstiger 76%. För kvinnor i högsta ledningsgrupp uppnås 20 poäng om nyckeltalet (2) överstiger 40% (samtidigt som andelen män också överstiger 40%). I alla nyckeltal utom jämställdhetsarbetet (nr 9) gäller även det omvända förhållandet (om män är underrepresenterade). Nyckeltalet utgår från det kön som är minst representerat, eller har minst andel sysselsättningsgrad, tillsvidareanställning osv. Poäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 20 76% 40,0% 0,950-1% 0,15% 5-1% -0,5% 20 19 72% 38,5% 0,925-2% 0,30% 10-2% -1,0% 19 18 68% 37,0% 0,900-3% 0,45% 15-3% -1,5% 18 17 64% 35,5% 0,875-4% 0,60% 20-4% -2,0% 17 16 60% 34,0% 0,850-5% 0,75% 25-5% -2,5% 16 15 56% 32,5% 0,825-6% 0,90% 30-6% -3,0% 15 14 52% 31,0% 0,800-7% 1,05% 35-7% -3,5% 14 13 48% 29,5% 0,775-8% 1,20% 40-8% -4,0% 13 12 44% 28,0% 0,750-9% 1,35% 45-9% -4,5% 12 11 40% 26,5% 0,725-10% 1,50% 50-10% -5,0% 11 10 36% 25,0% 0,700-11% 1,65% 55-11% -5,5% 10 9 32% 23,5% 0,675-12% 1,80% 60-12% -6,0% 9 8 28% 22,0% 0,650-13% 1,95% 65-13% -6,5% 8 7 24% 20,5% 0,625-14% 2,10% 70-14% -7,0% 7 6 20% 19,0% 0,600-15% 2,25% 75-15% -7,5% 6 5 16% 17,5% 0,575-16% 2,40% 80-16% -8,0% 5 4 12% 16,0% 0,550-17% 2,55% 85-17% -8,5% 4 3 8% 14,5% 0,525-18% 2,70% 90-18% -9,0% 3 2 4% 13,0% 0,500-19% 2,85% 95-19% -9,5% 2 1 0% 0,0% 0 JÄMIX 2015 35

Vad är vi mest nöjda med? Vad kan bli ännu bättre? Vad blir nästa steg? Vem är ansvarig? Vid behov av hjälp med kommunikation/information av nyckeltalsrapporten, förändringsledning, handlingsplan kontakta Nyckeltalsinstitutet info@nyckeltal.se