Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Relevanta dokument
Kompensation vid förlust av ålgräsängar

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Bryggor och uppgrumling av sediment

Småskalig kustexploatering

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Bilaga 2 Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

EKOLOGISK KOMPENSATION

Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige

Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige

5 Stora. försök att minska övergödningen

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Bilaga 3 Kostnadsberäkning för ålgräsrestaurering i Västerhavet

Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt

EKOLOGISK KOMPENSATION

Handbok för ålgräsrestaurering i Västerhavet

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Planering för va-enbruk

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsen Västra Götalands förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Restaurering av sjöar och vattendrag

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Restaurera ålgräsängar

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Nossans regleringsföretag av år 1922

Exploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Miljösituationen i Malmö

SAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Marint centrum. där havet är en tillgång

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

MEDDELANDE OM ANTAGANDE AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÖCKERÖ KOMMUN

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Vad gör Länsstyrelsen?

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Konferens den april 2011 Umeå

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Konferens den april 2011 i Umeå

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Ekologisk kompensation som ett verktyg att balansera ekosystemtjänster. tisdag 10 februari 15

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Restaurering av vattendrag

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Transkript:

Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes

VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET?

Starkt tryck på fortsatt exploatering av grunda vikar Många små ärenden stora effekter? Över 400 ha (ca 7%) av ålgräset i Västra Götalands län har försvunnit eller påverkats negativt pga. bryggor! (Eriander m.fl. 2017)

Vad har vi undersökt? Eriander m.fl 2017

Vad är det som påverkar? Ålgräsets täthet vid bryggor Mängd ljus på 2 meters djup Eriander m.fl. 2017

Ålgräsets ekosystemfunktioner Dominerande vegetation på grunda mjukbottnar i Västerhavet och södra Östersjön Ekosystemingenjör som förändrar miljön där den växer: Stabiliserar botten Höjer vattenkvaliteten Skapar habitat för ett stort antal växter och djur Ökar biodiversitet och produktion av fiskar och kräftdjur Förser människan med flera viktiga ekosystemtjänster Ålgräs (Zostera marina)

Ålgräsets ekosystemfunktioner Viktigt uppväxthabitat för många kommersiella fiskar >400 juvenila torskfiskar per hektar och år Tar upp och lagrar kol motverkar klimatförändringar >15 000 kg kol per hektar Tar upp och lagrar kväve och fosfor motverkar övergödning >800 kg kväve per hektar Motverkar stranderosion och höjer vattenkvalitén Ökar siktdjupet >1 m Ålgräs (Zostera marina)

60% av ålgräs i Bohuslän försvunnet sedan 1980-talet Motsvarar ca 12 500 ha ålgräs! (bara aningen mindre än t.ex. Tjörn på 14 500 ha) Förluster i ekosystemfunktioner över 25 år: 7 600 ton torsk 422 000 ton kol 6 000 ton kväve Övergödning (Baden et al. 2003, Nyqvist et al. 2009, Cole & Moksnes 2016)

Södra Bohuslän värst drabbat! Innehöll den största mängden ålgräs på 1980-talet År ha Förlust 80-talet 794-2000-2005 103 87% 2010-2015 <20 >98% Nästan allt ålgräs förlorat! (Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering)

Hur ska utvecklingen vändas? HaV presenterade åtgärdsprogram - igår Skydd Restaurering Kunskapsbildning Små bryggor Hellre pålade än flytbryggor Undvik ålgräsängar så långt det bara är möjligt Bättre kunskapsunderlag behövs i prövning och tillsyn

Metoder för restaurering av ålgräs i Västerhavet 1. Utvärdering och val av lokal för restaurering 2. Plantering av skott 3. Utvärdering av restaureringsresultat

1. Utvärdering av potentiella lokaler Det går inte alltid att restaurera en förlorad äng! Vid förlust av en stor äng kan vattenkvalitén försämras så mycket att ålgräs inte längre kan tillväxa i miljön. Oerhört viktigt att skydda återstående bestånd förlusten kan vara irreversibel. Kritiskt att utvärdera lokaler innan restaurering påbörjas! Metoder framtagna för att kunna identifiera lämpliga lokaler. Övervakning av ljus och temperatur Testplantering

2. Plantering med skott Effektiva metoder framtagna för transplantering av vegetativa skott som inte medför negativ påverkan på donatorängen. Mycket snabb tillväxt vid goda miljöförhållanden 12 m 2 testplantering har tillväxt till ca 200 m 2 tät äng efter 4 år! Kostnad för utvärdering av lokal, plantering och uppföljning 1,2-2,3 miljoner kronor per hektar Singelskott-metoden

Ekologisk kompensation Mål: Inga nettoförluster av habitat och ekosystemtjänster Kompensationsrestaurering av ålgräs 1. Risken för nettoförluster 2. Kompensationens omfattning - tillfälliga förluster 3. Vad sker vid ett misslyckande? 4. Rekommendationer för kompensation av ålgräs

Varför ekologisk kompensation? Hindra ytterligare nettoförluster av biologisk mångfald Habitatdirektivet Natura 2000 EU:s strategi för biologisk mångfald Vattendirektivet: Icke-försämringskrav och krav på god ekologisk status Skadelindringshierarkin Undvik Minimera Kompensera

Risken för nettoförluster av habitat: Vikten av en historiskt perspektiv Alla naturliga områden där ålgräs kan växa har sannolikt haft ålgräs historiskt och kommer att få det i framtiden! Dynamiska Restaurering på naturliga områden skyndar på återetableringen, men kompenserar inte för habitat som förstörs permanent vid exploatering Om habitat förstörs permanent medför en kompensering på naturliga områden alltid en nettoförlust av habitatet! (Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering

Ekosystemtjänstvärde Kompensationens omfattning - tillfälliga förluster Tar tid innan ett restaurerat habitatet har återskapat alla ekosystemtjänter (ES) Tillfälliga förluster av ES som måste kompenseras för att undvika betydande nettoförluster Ålgräskompensation: Kompensation minst 30% större än den förlorade ängen Miljövärde innan skada Produktion av fisk Tillfällig miljöförlust (debet) Återhämtningskurva efter restaurering Miljövärde utan restaurering Stabilisering av sediment (Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering) 0 5 10 År

Rekommendationer för kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige Alla ärenden där ekologisk kompensation av ålgräs är aktuellt, ska följa skadelindringshierarkin. UNDVIK MINIMERA - KOMPENSERA Ska utföras med bästa tillgängliga vetenskapliga metod. Kompensationen skall vara minst 30% större än den förlorade ängen. Ska övervakas under minst 10 år och utvärderas enligt beskrivna metoder. Verksamhetsutföraren ansvarar för att restaurering lyckas och måste utföra nya åtgärder vid ett misslyckande.

Forskningsprogrammet ZORRO (Zostera restoration) Syfte: Tvärvetenskaplig forskning om kompensationsrestaurering av ålgräsängar och hållbar förvaltning av grunda kustekosystem Forskare: Per-Olav Moksnes, Eduardo Infantes, Louise Eriander Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet Lena Gipperth och Kristjan Laas Juridiska institutionen, Göteborgs universitet Scott Cole EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund Finansieras av: Göteborgs universitet, Formas, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Havs- och vattenmyndigheten Mer info: www.gu.se/zorro

TACK! www.gu.se/zorro

HUR KAN KUSTVATTENRÅDET BIDRA TILL SKYDD OCH ÅTERETABLERING AV ÅLGRÄS?