Teckenspråk och tolkning II, 30 hp Delkurs 1: Svenskt teckenspråk VI, 7,5 hp TTA235 Kursbeskrivning VT 18
2 (7) Kursansvarig lärare Eira Balkstam E-post: eira.balkstam@ling.su.se Rum: C336 Studierektor Åsa Gustafsson E-post: asa.gustafsson@ling.su.se Rum: C370 Kursens innehåll Delkursen ägnas åt att fördjupa de studerandes förmåga i att delta i olika typer av samtal och diskussioner och att förstå svenskt teckenspråk i relativt högt tempo med ett mer teoretiskt innehåll. Studenterna ska också utveckla sin förmåga att uttrycka sig på ett flytande och nyanserat teckenspråk. Dessutom ger delkursen fördjupande kunskaper om variationer i svenska teckenspråket, i strukturell analys av tecken och munrörelser samt om typiska andraspråksstrukturer. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs ska studenten kunna - förstå svenskt teckenspråk i relativt högt tempo med teoretiskt innehåll, under förutsättning att de hunnit vänja sig vid talarens idiolekt - uttrycka sig på ett teckenspråk som är - redogöra för och beskriva variationer i teckenspråk med hjälp av strukturella analyser. Kurslitteratur Bayley, R., Schembri, A. C. & Lucas, C. 2015. Variation and change in sign languages. I: A. C. Schembri & C. Lucas (red.), Sociolinguistics and Deaf Communities. S. 61 90. Cambridge: Cambridge Books Online (http://ebooks.cambridge.org/) http://dx.doi.org/10.1017/cbo9781107280298 Bergman, B. & Wallin, L. 2001. A preliminary analysis of visual mouth segments in Swedish Sign Language. I: P. Boyes Braem & R. Sutton-Spence (red.), The hands are the head of the mouth. The mouth as articulator in sign language. Hamburg: Signum-Verlag. S. 51 65. Chen Pichler, D. & Koulidobrova, E. 2015. Acquisition of Sign Language as a Second Language. I: M. Marschark & P. E. Spencer (red.), The Oxford Handbook of Deaf Studies in Language. Oxford: Oxford Handbooks Online. Doi:10.1093/oxfordhb/9780190241414.013.14 (http://www.oxfordhandbooks.com/view/10.1093/oxfordhb/9780190241414.001.0001/oxford hb-9780190241414-e-14) Crasborn, O., van der Kooij, E., Waters, D., Woll, B. & Mesch, J. 2008. Frequency distribution and spreading behavior of different types of mouth actions in three sign languages. Sign Language & Linguistics 11 (1), S. 45 67. Lucas, C., Bayley, R., Reed, R. & Wulf, A. 2001. Lexical variation in African American and White Signing. American Speech, Vol. 76, No. 4. S. 339 360. Ortega, G. 2017. Iconicity and Sign Lexical Acquisition: A review. Frontiers in Psychology 8:1280. doi:10.3389/fpsyg.2017.01280 (www.frontiersin.org) Ortega, G., & Morgan, G. 2015. Phonological Development in Hearing Learners of a Sign Language: The Influence of Phonological Parameters, Sign Complexity, and Iconicity. Language Learning 65(3). S. 660 688.
3 (7) (http://pubman.mpdl.mpg.de/pubman/item/escidoc:1956255:12/component/escidoc:2181662/ Ortega_Morgan_2015_LgLearning.pdf) Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSMPlay, digital plattform för teckenspråkstexter. Valda delar. Stamp, R., Schembri, A., Fenlon, J., Rentelis, R., Woll, B., & Cormier, K. 2014. Lexical variation and change in British Sign Language. PLoS ONE 9(4). e94053. doi:10.1371/journal.pone.0094053 (www.plosone.org). Teckenspråkstexter motsvarande 4 timmar. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Woll, B. 2013. Second Language Acquisition of Sign Language. I: C. A. Chapelle. The Encyclopedia of Applied Linguistics. Blackwell: Blackwell Publishing Ltd. Doi: 10.1002/9781405198431.wbeal1050 Ytterligare litteratur, vars omfattning inte överstiger 30 sidor, kan tillkomma enligt instruktioner vid kursstart. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av seminarier och övningar. Närvarokrav Närvaro är obligatorisk på delkursen. Det obligatoriska närvarokravet beror på att det är mycket svårt att studera teckenspråk på egen hand då teckenspråk inte har en skriven form. För att nå kursmålen behöver du mängdträning tillsammans med teckenspråkiga lärare vilken du bara kan få genom närvaro på lektionerna. Du ska också genomföra de övningar som finns under rubriken uppgifter på Mondo. Utöver detta ska du göra tre obligatoriska besök på Dövas Hus då de har medlemsmöte, informationsmöte eller föreläsning. Kunskapskontroll och examination Delkursen examineras genom i) löpande praktiska språkfärdighetsuppgifter inom undervisningen ii) hemskrivning Kursöversikt Schemat återfinns i TimeEdit och uppgifter/övningar för varje undervisningstillfälle finns i Mondo under rubriken Uppgifter. Kriterier för betyg på hel kurs För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga lärandemål samt fullgjorda uppgifter. Betyget på hela kursen sätts genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 där A motsvarar 5, B 4 och så vidare och sammanräknas till ett medelbetyg där man väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursens poängantal. Gängse avrundningsregler tillämpas vilket innebär att betyg som ligger mellan två steg höjs vid 0,5 och sänkt vid 0,49.
4 (7) Kriterier för delkursbetyg För godkänt resultat ska studenten kunna Förstå svenskt teckenspråk i relativt högt tempo med teoretiskt innehåll, under förutsättning att de hunnit vänja sig vid talarens idiolekt Uttrycka sig på ett teckenspråk som är Redogöra för och beskriva variationer i teckenspråk med hjälp av strukturella analyser A Studenten kan med stor säkerhet förstå teckenspråkstexter av olika typ med teoretiskt innehåll. Studenten kan också ledigt följa med i texter med hög informationstäthet och som framförs i högt tempo. med stor säkerhet på ett teckenspråk och kan insiktsfullt använda sig av komplexa konstruktioner. Studenten kan med stor säkerhet använda sig av ett brett och nyanserat teckenförråd. Studenten kan på ett insiktsfullt sätt beskriva variationer i teckenspråket med hjälp av strukturella analyser. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. B Studenten kan med säkerhet förstå teckenspråkstexter av olika typ med teoretiskt innehåll. Studenten kan också följa med i texter med hög informationstäthet och som framförs i relativt högt tempo. med säkerhet på ett teckenspråk och kan på ett kompetent sätt använda sig av komplexa konstruktioner. Studenten kan med säkerhet använda sig av ett brett och nyanserat teckenförråd. Studenten kan utförligt beskriva variationer i teckenspråket med hjälp av strukturella analyser. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. C Studenten förstår teckenspråkstexter av olika typ med teoretiskt innehåll. Studenten kan uppvisa viss osäkerhet när informationstätheten och tempot blir högt. på ett flytande och nyansrikt teckenspråk och kan på ett korrekt sätt använda sig av komplexa konstruktioner. Studenten kan använda sig av ett brett och nyanserat teckenförråd. Studenten kan beskriva variationer i teckenspråket med hjälp av strukturella analyser. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser.
5 (7) D Studenten förstår i huvudsak teckenspråkstexter av olika typ med teoretiskt innehåll. Studenten får problem med hög informations-täthet och högt tempo men har strategier för att lösa detta. på ett i huvudsak korrekt teckenspråk och kan använda sig av komplexa konstruktioner med viss inkonsekvens. Studenten kan i huvudsak använda sig av ett brett och nyanserat teckenförråd. Studenten kan övergripande beskriva variationer i teckenspråket med hjälp av strukturella analyser. Studenten kan utifrån sina inhämtade kunskaper dra vissa egna slutsatser. E Studenten förstår i stora drag teckenspråkstexter av olika typ med teoretiskt innehåll. Studenten får uppenbara problem med hög informationstäthet och högt tempo men kan hitta strategier för att lösa detta. i stort sett flytande och nyansrikt på ett i huvudsak korrekt teckenspråk och kan använda sig av komplexa konstruktioner utan störande felaktigheter. Studenten kan till viss del använda sig av ett brett och nyanserat teckenförråd. Studenten kan i huvudsak beskriva variationer i teckenspråket med hjälp av strukturella analyser. Studenten kan utifrån sina inhämtade kunskaper dra egna slutsatser med viss inkonsekvens Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Viktning Du måste ha lägst betyg E på samtliga förväntade studieresultat för att bli godkänd på delkursen. Resultat från de praktiska språkfärdighetsuppgifterna och hemskrivningen sammanställs till ett enda delkursbetyg, enligt nedan: i) löpande praktiska språkfärdighetsuppgifter inom undervisningen 80 % ii) hemskrivning 20 % Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna ska du kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.
6 (7) Universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning URL: su.se/funktionsnedsättning E-post: studentstod@su.se Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. Ta sedan kontakt med institutionens kontaktperson: Åsa Gustafsson Telefon: 08-16 23 37 E-post: asa.gustafsson@ling.su.se När du börjar en ny kurs ska du kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet ska du kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen i god tid, och senast vid kursstart. Disciplinärenden Ur Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet, Regelboken, Bok 2: Disciplinära åtgärder regleras i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen begåtts. Vissa former av disciplinära förseelser, t.ex. störande beteende (hot eller våld), trakasserier (ofredande, sexuellt ofredande eller hatbrott), urkundsförfalskning eller osant intygande, kan också falla under brottsbalken och därmed även föranleda åtal. Plagiat och fusk Plagiat innebär att imitera eller kopiera en text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan (detta gäller även texter som du själv skrivit och lämnat in eller publicerat i ett tidigare sammanhang). Om du inte anger källan är det plagiat/självplagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart
7 (7) användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397