TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Henriksgatan 9, Reuterska huset, Åbo

TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Henriksgatan 9, Reuterska huset, 20500 Åbo 560100.0 (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska sätt att se på moral i historia och nutid. Särskild vikt läggs vid luthersk tradition. Att ge exempel på hur Finlands evangelisk lutherska kyrka officiellt resonerat i en rad aktuella frågor. Att ge en grundläggande kännedom om religionsfilosofiska sätt att resonera. Del 1: Föreläsningar, enskilt arbete samt grupparbete kring (kristen) moralförståelse och bearbetning av samtidens brännande moraliska dilemman (3 sp). Del 2: Förelsäningar och diskussioner kring religionsfilosofins grunder (2 sp). För enskilda delar se skilda periodbeskrivningar. Kunskaper De viktigaste kristna moraluppfattningarna (Thomas, Luther) samt några filosofiska synsätt (Platon, Aristoteles) i historien. En rad moraltänkare (kristna och allmänfilosofiska) i modern tid. Förståelse av några centrala moraliska frågor i dagens västerland, och hur kyrkan tacklat dessa (kring medicin och vård, samlevnad och sexualitet, ekologi, marknadsekonomi) Den grundläggande förståelsen av religiöst språk i religionsfilosofi. Uppnådda färdigheter Efter kursen kan den studerande: - redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna och deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - förstå kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa; - inse betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro, samt förmåga att på ett filosofiskt relevant sätt reflektera över och diskutera religiös gudstro och villkoren för denna i dagens värld. Första årets studerande. Övriga anmärkningar Hela perioden hålls av professorn, men indelas i två delar, den ena med inriktning på kristen etik, den andra på religionsfilosofi. Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Hick, John. Religionsfilosofi. 1990, ny uppl. Plus Ultra. Se annat kursmaterial som också läses till litteraturtentamen. Annat kursmaterial Utöver Andersen och Hytönen hör till del 1: Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) Utöver Hick hör till del 2: Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27) En kopia av artiklarna placeras i läsesalen. Artiklarna kan även fås av

assistenten. Ifall man har förhinder att delta i kurs kan helheten tenteras som litteraturtent. Tidpunkt 2006-2007 Period 3 Delprestationer 560100.1 Grundkurs i kristen etik (3 sp), 560100.2 Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp), Grundkurs i kristen etik (3 sp) + Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Föreläsningar 560100.1 Grundkurs i kristen etik (3 sp) Introduction to Christian Ethics Kursen ger en överblick över etiken i den kristna traditionen t.o.m. nutid, mot bakgrund av allmänt moralfilosofiskt tänkande. Kursen skall ge tankemässiga (begreppsliga) verktyg för att förstå och diskutera brännande moraliska problem i samtiden, speciellt ur kristen synvinkel. Därmed ökas den kritiska förståelsen av den ev.luth kyrkans i Finland officiella ställningstaganden. Åtta sammankomster varvid huvudlinjerna i kristet moraltänkande genomgås (kompendium fram t.o.m. Kant), moralfrågornas principiella natur behandlas samt konkreta frågor belyses med hjälp av kyrkliga ställningstaganden. Deltagarna får i mindre skriftliga uppgifter presentera och diskutera dagens brännande frågor. Samling 1: allmän introduktion till etiken. Vad är moral? Vad är viktigt då man skall förstå etiska synsätt, både i kristet och i filosofiskt tänkande? m.m. Samling 2-6: Översiktlig genomgång av kompendium över den kristna etikens historia. Samling 7-8: Behandling av konkreta aktuella frågeställningar - mindre skriftliga arbeten (i grupp eller enskilt). Första årets studerande. Övriga anmärkningar Insatsen bedöms på basen av tent, skriftlig uppgift samt diskussionsdeltagande vid samlingarna. Den som inte kan delta i undervisningen tenterar litteraturen i litteraturlistan samt under Annat kursmaterial. Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i kristen etik. 1997. Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap. 10-12. Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset. 2003. Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Annat kursmaterial Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss. 158-167) En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av assistenten. Tidpunkt 2006-2007 Period 3 Föreläsningar

560100.2 Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Introduction to Philosophy of Religion Efter avklarad kurs skall den studerande: - kunna redogöra för vad religionsfilosofi är och hurudana frågor den brukar behandla - kunna redogöra för olika viktiga synsätt inom religionsfilosofin och deras filosofiska bakgrund - kunna redogöra för och kritiskt diskutera ett antal frågeställningar och problem som religionsfilosofer i modern tid sysslat med. Kursen består av föreläsningar med diskussion, litteraturläsning samt en tentamen över litteratur och anteckningar. Stommen bygger på John Hicks bok samt en artikel av Tage Kurtén. Föreläsningarna strävar till att man kritiskt funderar över vad som sägs i dessa texter. Föreläsningarna har preliminärt följande uppläggning: I. Inledning: Vad är religionsfilosofi? Filosofi-historisk bakgrund till dagens viktigaste linjer inom religionsfilosofin. II. (Läs: Hick ss 5-17) Några drag i judiskt-kristet gudsbegrepp III. (Läs Hick ss 18-51) Argument för och emot gudstro IV. (Läs Hick ss 52-61) Hur förstå död och evigt liv? V. (Läs : Hick ss 62-81) Vad kan "uppenbarelse" betyda? VI. (Läs Hick ss 82-109) Diskussion kring det religiösa språket samt en diskussion kring verifikation Första årets studerande Övriga anmärkningar Sluttentamen över anteckningar, kompendium, bok och artikel. Hick, John. Religionsfilosofi. 1990, ny uppl. Plus Ultra. Se annat kursmaterial som också läses till litteraturtentamen. Annat kursmaterial Kurskompendium Vid litteraturtentamen läses också följande artikel: Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss. 17-27). En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av assistenten. Tidpunkt 2006-2007 Period 3 Föreläsningar, 560200.0 I (5 sp) Theological Ethics and Philosophy of Religion II Kursens målsättning är att reflektera över och konkret analysera den finländska vardagsverklighetens och olika mänskliga livssituationers utmaningar för moraliska, teologiska och religionsfilosofiska synsätt. Kursen utgår från konkret empiriskt material som skall relateras till etisk-teologisk reflektion. Kurshelheten innefattar självständigt insamlande av empiriskt material som relateras till läst litteratur. 1. Tro och moral i dagens värld / Lärarledd diskussions- och presentationskurs

med (3 sp) 2. Modern religionsfilosofi / Lärarledd litteraturläsning i grupp (2 sp) Se vidare i skilda kursbeskrivningar. Uppnådda färdigheter Kursen ger möjligheter att fördjupa kännedomen om den rådande samhällsandan och dess uttryck i relation till teologiska frågeställningar samt diskutera och presentera egna insikter. Obligatorisk för studerande på allmänna linjen och för alla som har Teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Alternativt valbar för övriga studerande. Övriga anmärkningar Egen arbetsinsats och textanalyser med aktivt deltagande i gruppdiskussionerna. Den som inte kan delta i undervisningen tenterar perioden som litteraturtent. Henriksen, Jan-Olav - Vetlesen, Arne Johan. Etik i arbete med människor. 2001, 2. uppl. Studentlitteratur. 289 s. Wikström, Owe. Långsamhetens lov: eller vådan av att åka moped genom Louvren. 2001. Natur och kultur. Ss. 15-116. Peterson, Michael. Religionsfilosofiska texter i urval. 1999. Nya Doxa. Valda delar enligt överenskommelse. Tidpunkt 2006-2007 Period 4 Delprestationer 560200.2 Modern religionsfilosofi (2 sp), 560200.1 Tro och moral i dagens värld (3 sp), Tro och moral i dagens värld (3 sp) + Modern religionsfilosofi (2 sp) Föreläsningar 560200.1 Tro och moral i dagens värld (3 sp) Faith and Morality in Modern Society Kursens målsättning är att analysera den finländska vardagsverklighetens och olika mänskliga livssituationers utmaningar för moraliskt och teologiskt tänkande. Kursen Tro och moral i dagens värld är en kurs, där vi samlar in eget empiriskt material för att belysa människans situation idag. Tanken är att relatera det egna materialet till kursboken Henriksen - Vetlesen: Etik i arbete med människor. Kursen formas som en lärarledd diskussions- och presentationskurs. Uppnådda färdigheter Kursen ger möjligheter att fördjupa kännedomen om den rådande samhällsandan och dess uttryck i relation till moralisk-teologiska frågeställningar samt övar upp förmågan att offentligt presentera och argumentera för de egna insikterna. Obligatorisk för studerande på allmänna linjen och för alla som har Teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Alternativt valbar för övriga studerande. Övriga anmärkningar Egen arbetsinsats och presentation med inlämningsuppgift.

Kursen är av sådan karaktär att den svårligen kan ersättas med litteraturtentamen. Den som inte kan delta i undervisningen, kontakta läraren. Henriksen, Jan-Olav - Vetlesen, Arne Johan. Etik i arbete med människor. 2001, 2. uppl. Studentlitteratur. 289 s. Wikström, Ove. Långsamhetens lov: eller vådan av att åka moped genom Louvren. 2001. Natur och kultur. Ss. 15-116. Tidpunkt 2006-2007 Period 4 Föreläsningar 560200.2 Modern religionsfilosofi (2 sp) Modern Philosophy of Religion Kursens målsättning är att bekanta sig med modern religionsfilosofi, dess förutsättningar och relevans för teologiskt tänkande. Kursen Modern religionsfilosofi ger en överblick av olika centrala och aktuella religionsfilosofiska frågor. Frågeställningarna ställs idéhistoriskt i relation till modernitetens utmaningar. Kursen formas som en lärarledd diskussionskurs med litteraturläsning inför varje diskussionstillfälle. Obligatorisk för studerande på allmänna linjen och för alla som har Teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Allternativt valbar för övriga studerande. Övriga anmärkningar Textanalys och aktivt deltagande i gruppdiskussionerna Den som inte kan delta i undervisningen tenterar perioden som litteraturtent. Peterson, Michael. Religionsfilosofiska texter i urval. 1999. Nya Doxa. Valda delar enligt överenskommelse eller kurskompendium. Annat kursmaterial Kurskompendium Tidpunkt 2006-2007 Period 4 Föreläsningar 561100.0 Fördjupad överblick över teologisk etik och religionsfilosofi (10 sp) Deeper Overview over Theol. Ethics and Philosophy of Religion Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i teologisk etik samt religionsfilosofi som akademiska ämnen. Vidare känner den studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Genom litteraturstudium vunnen: 1. Överblick över teologisk etik 2. Överblick över religionsfilosofin 3. Religionsfilosofi och teologi Uppnådda färdigheter Den studerande kan redgöra för de viktigaste inriktningarna inom filosofisk och kristen etik idag, samt hur man inom teologisk etik kan resonera kring olika moraliska frågor individuellt och i grupp.

Den studerande kan redogöra för de viktigaste religionsfilosofiska inriktningarna i modern tid, samt kritiskt reflektera över centrala religionsfilosofiska frågeställningar. Den studerande inser betydelsen av religionsfilosofin för en förståelse av religiöst språk och vetenskaplig teologi. Perioden är obligatorisk för den som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne i kandidatexamen. Alternativt valbar för övriga studerande. + II Bexell, Göran - Grenholm, Carl-Henric. Teologisk etik: en introduktion. 1997. Verbum. 414 s. Andersen, Svend et al. Religionsfilosofi: kristendom och taenkning. 2002. Gads forlag. 349 s. Kurtén. Tage. Grunder för en kontextuell teologi: ett wittgensteinskt sätt att närma sig teologin i diskussion med Anders Jeffner. 1987. Åbo Akademis förlag. 224 s. (240.00h) 561200.0 Livssyn och miljöetik (10 sp) View of Life and Environmental Ethics Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk gransking av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmräksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmräksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. För enskilda delar, se skilda periodbeskrivningar. Alternativa ämnesstudier i Teologisk etik med religionsfilosofi. En del av perioden ingår också i Miljökunskap. Övriga anmärkningar Den som inte har möjlighet att delta i anordnad kurs tenterar litteraturen för examinatorn. Litterarturen framgår av delpresentationerna. Tidpunkt 2006-2007 Period 4 Delprestationer 561200.1, 561200.2, 561200.3 Föreläsningar, 561200.2 Miljö och etik (5 sp) Ethics and Environment Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk gransking av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmräksam på hur människans

sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmräksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. läsning. En kurs med samma namn anordnas på nätet under läsåret i Fortbildningscentralens regi. Denna kurs ersätter den här litteraturkursen - och vice versa. Alternativa ämnesstudier i Teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. Övriga anmärkningar Denna läskurs består av tre delar: 1) Veikkola eller Kjellberg, 2) Stenmark + Kurtén eller Diane-Drummond och 3) Uddenberg. Veikkola, Juhani. Yhdessä luomakunnan kanssa. 1992. Kirkon tutkimuskeskus. 266 s. Alternativt läses Kjellberg. Kjellberg, Seppo. Urban Ecotheology. 2000. International Books. 174 s. Alternativt läses Veikkola. Stenmark, Mikael. Miljöetik och miljövård. 2000. Studentlitteratur. 199 s. Tillsammans med Kurtén alternativ till Deane-Drummond. Kurtén, Tage. Det handlande subjektet och det moraliska kravet. 1998. Åbo Akademi. Ur boken läses ss. 6-23 och ss. 147-187. Tillsammans med Stenmark alternativ till Deane-Drummond. Deane-Drummond, Celia E. The Ethics of Nature. 2004. Blackwell. 256 s. Alternativt läses Stenmark + Kurtén. Uddenberg, Nils. Det stora sammanhanget: moderna svenskars syn på människans plats i naturen. 1995. Nya Doxa. 192 s. 561200.3 Livssyn och miljöetik - obligatorisk litteratur (5 sp) View of Life and Environmental Ethics - obligatory literature Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk gransking av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmräksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmräksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. läsning Alternativa ämnesstudier i Teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. Kronlid, David. Miljöetik i praktiken: åtta fall ur svensk miljö- och utvecklingshistoria. 2005. Studentlitteratur. 288 s. Brander, Bo. Människan och den ekologiska väven: om människan som mikrokosmos och som skapelsens förvaltare. 2002. Artos. 214 s.

561200.4 Miljö och etik - nätkurs (5 sp) Environment and Ethics Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk gransking av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmräksam på hur människans sätt att förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmräksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. En helt nätbaserad kurs (inga närstudieträffar ingår). Närmare information om innehållet fås i samband med kursen. Alternativa ämnesstudier i Teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. (om kursen ingår i en teologisk examen) Övriga anmärkningar Som en del av de teologiska studierna utgör denna nätkurs hälften av kursen Livssyn och miljöetik (561200.0, 10 sp). I detta fall kan nätkursen ersättas med en litteraturkurs med samma namn (561200.2, 5 sp). För att få 10 sp bör alla tentera också Livssyn och miljöetik - obligatorisk litteratur (561200.3, 5 sp). Tidpunkt 2006-2007 Period 1, Period 2 Nätbaserat arbete 561300.0 Teologi och litteratur (TER) (10 sp) Theology and Literature Kursens målsättning är att göra studenten bekant med den religiösa och livsåskådningsmässiga dimensionen i tolkningen av skönlitterära verk. Kursen består av litteraturläsning. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi.. Rekommenderas att denna kurs tas efter kursen Kristen kulturtolkning 567200.0. Övriga anmärkningar Denna kurs är till innehållet identisk med 552700.0 (ämnesstudier i dogmatik). Enbart en av dessa kurser kan ingå i examen. Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Wright, Klint - Syreeni och Bråkenhielm - Pettersson. Wright, T. R. Theology and Literature. 1988. Blackwell. 243 s. Klint, Stefan - Syreeni, Kari (red.). Speglingar: svensk 1900-talslitteratur i möte med biblisk tradition. 2001. Norma. 240 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold - Pettersson, Torsten (red.). Att fånga världen i ord: teoretiska perspektiv. 2003. Norma. 245 s. Wrede, Gösta. Livet, döden och meningen: om livsåskådningar i

skönlitteratur. 1978. Doxa. 216 s. Larsson, Bo. Närvarande frånvaro: frågor kring liv och tro i modern svensk skönlitteratur. 1989. Verbum. 392 s. 561400.0 Kontextuell teologi (10 sp) Contextual Theology Efter avslutad kurs kan den studerande - redogöra för och diskutera olika kristna ställningstaganden till förhållandet mellan kristen tro och politiska ställningstaganden - redogöra för kontextens betydelse vid teologisk argumentering och tolkning av kristen tro - redogöra för och med vetenskapliga frågeställningar diskutera europeisk politisk teologi, befrielseteologi i tredje världen samt feministisk teologi läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart "Gud i funktion", "Upptäckter i kontexten" samt "Oikeudenmukaisuuden nälkä" Bergmann, Sigurd. Gud i funktion: en orientering i den kontextuella teologin. 1997. Verbum. 167 s. Bergmann, Sigurd och Eidevall Göran (red). Upptäckter i kontexten. Teologiska föreläsnignar till minne av Per Frostin. 1995. Institutet för kontextuell teologi, Lund. 205 s. Saraneva, Tapio. Oikeudenmukaisuuden nälkä: vapautuksen teologian haaste meille. 1991. Kirjapaja. 204 s. Bergmann, Sigurd och Grenholm, Cristina (red). Makt i nordisk teologisk tolkning. 2004. Tapir akademisk forlag. 290 s. Ahonen, Tiina och Komulainen Jyri (red). Teologian ilmansuuntia: näkökulmia uskontotulkintoihin Aasiassa, Afrikassa ja latinalaisessa Amerikassa. 2004. Gaudeamus, Helsinki. 240 s. 561500.0 Feministisk etik och teologi (10 sp) Feminist Ethics and Theology Kursen ger en grundläggande orientering i feministiskt teologiskt tänkande kring etik och gudstro. Avsikten är att arrangera en föreläsningskurs med tentamen (4 sp) varvid delar

av litteraturen läses och tenteras skilt. Kursen kan även avläggas som litteraturtentamen i sin helhet. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Fiorenza, Kainulainen-Mäkinen och Eriksson: Var kan vi finna en nådig Gud?. Fiorenza, Elisabeth Schüssler. In Memory of Her: A Feminist Theological Reconstruction of Christian Origins... 1983. SCM Press. 357 s. Finns även på tyska. Kainulainen, Pauliina - Mäkinen, Aulikki. Näen Jumalan toisin: kristinuskon feministisiä tulkintoja. 2006. Kirjapaja. 246 s. Eriksson, Anne-Louise (red.). Var kan vi finna en nådig Gud? Om könsmaktsordning i kyrka och teologi. 2002. Uppsala universitet. 116 s. Eriksson, Anne-Louise. Kvinnor talar om Jesus: en bok om feministisk kristologisk praxis. 1999. Nya Doxa. 223 s. Soskice, Janet Martin - Lipton, Diana (ed.). Feminism and Theology. 2003. Oxford U.P. 379 s. 562100.0 Bibel och etik (10 sp) Bibel and Ethics Att presentera de viktigaste, etiskt relevanta delarna av Bibeln med tanke på en förståelse av kristen moraltradition. Att fördjupa insikten i den hermeneutiska problematik som hör ihop med relationen mellan bibeltexter och kristet moraliskt engagemang. Att belysa aktuella etiska frågor utifrån biblisk tradition. läsning Kunskaper De för moraliskt liv mest relevanta bibeltexterna och hur de kan tolkas. Den kristna moraltraditionen inom olika konfessioner (särskilt lutherdomen) relaterad till Bibeln. Aktuella kristet-etiska ställningstaganden som bibliskt inspirerade. Uppnådda färdigheter Den studerande förstår och kan kritiskt reflektera över den roll Bibeln spelat och spelar för en kristen etik. Den studerande kan ta ställning till hermeneutiska aspekter på Bibelns betydelse för kristen etik i går och i dag. Den studerande kan belysa aktuella etiska frågor utifrån kristen biblisk tradition. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Gerhardsson, Birger. "Med hela ditt hjärta": om bibelns ethos. 1996. Novapress. 143 s. Bexell, Göran. Etiken, bibeln och samlevnaden. 1988. Verbum. 285 s.

Henriksen, Jan-Olav (red.). Makt, eiendom, rettferdighet: bibelske moraltradisjoner i møte med vår tid. 2000. Gyldendal Akademisk. 272 s. Veijola, Timo. Dekalogi: raamatullisen etiikan perusteita. 1993. Suomen eksegeettinen seura. 253 s. Boulton, Wayne G. et al. From Christ to the World: Introductory Readings in Christian Ethics. 1994. Eerdmans. Endast ss. 1-230 s. 562200.0 Klassisk teologisk etik (10 sp) Classical Theological Ethics Efter studieperioden har den studerande kunskap om hur några klassiker på den teologiska etikens område resonerar i etiska frågor och kan relatera detta tänkande till den allmänna moralfilosofiska utvecklingen. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Även andra översättningar och utgåvor av Luther, Kant och Aristoteles får användas. Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart MacIntyre och Nygren. MacIntyre, Alasdair. A Short History of Ethics: A History of Moral Philosophy from the Homeric Age to the Twentieth Century. t.ex. 1998. Routledge. 280 s. Nygren, Anders. Eros och Agape. 1966. Aldus/ Bonniers. 636 s. Här avses en senare, något förkortad version av "Den kristna kärlekstanken genom tiderna: Eros och Agape". O'Connor, D. J. Aquinas and Natural Law. 1967. Macmillan. 93 s. Finns även på finska. Luther, Martin. Om en kristen människas frihet. 1994. Verbum. 47 s. Kant, Immanuel. Grundläggning av sedernas metafysik. 1987. Daidalos. 115 s. Aristoteles. Den Nikomachiska etiken. 1988. Daidalos. 307 s. 562300.0 Nutida teologisk etik (10 sp) Theological Ethics Today Att ge en överblick över teologisk etik framför allt från medlet av 1900-talet framåt. Den studerande skall få ett grepp om villkoren för förståelsen av kristen moral i nutid, både principiellt och innehållsligt. Föreläsningskurs med hemuppgifter (16 t, 4 sp) samt litteraturläsning (6 sp).

Den som inte har möjlighet att delta i föreläsningskursen kan ersätta detta med ytterligare en litteraturkurs (4 sp). För enskilda delar, se skilda periodbeskrivningar. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Denna kurs (10 sp) kan alternativt bestå av följande två delar: proseminarium (4 sp) + "Nutida teologisk etik - obligatorisk litteratur" (6 sp). Delprestationer 562300.1, 562300.2, 562300.2 Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas), 562300.1 Kristen moral i pluralistiskt samhälle (4 sp) Christian Morality in Pluralistic Society Kursen ger fördjupad insikt i vad moral kan betyda och på vilka sätt vi kan ge uttryck åt moraliska ställningstaganden i dagens mångkulturella samhälle. Särskilt uppmärksammas den roll en persons religiösa tro eller annan livssyn spelar för det moraliska livet. I samband med det uppmärksammas varje människas självklara beroende av olika sociala sammanhang. Efter kursen skall därför den studerande kunna redogöra för vad en kristen etik kunde betyda idag. Föreläsningar (12 h) med diskussion, kortare hemarbete i form av artikelläsning och/eller mindre skrivarbeten. Kursen bygger på Kurténs pågående arbete som planeras resultera i en bok om religiös moral i mångkulturellt samhälle. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som inte deltar i undervisningen tenterar i stället "Nutida teologisk etik - alternativ litteratur". Tidpunkt 2006-2007 Period 3 Föreläsningar, Hemuppgifter (inlämnas) 562300.2 Nutida teologisk etik - alternativ litteratur (4 sp) Theological Ethics Today - alternative literature Att ge en överblick över teologisk etik framför allt från medlet av 1900-talet framåt. Den studerande skall få ett grepp om villkoren för förståelsen av kristen moral i nutid, både principiellt och innehållsligt. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Denna litteraturkurs är alternativ till föreläsningskursen "Kristen moral i pluralistiskt samhälle".

Grenholm, Carl-Henric. Bortom humanismen: en studie i kristen etik. 2003. Verbum. 277 s. Hauerwas, Stanley. The Peaceable Kingdom: A Primer in Christian Ethics. t.ex. 1983. University of Notre Dame Press. 179 s. 562300.3 Nutida teologisk etik - obligatorisk litteratur (6 sp) Theological Ethics Today - obligatory literature Att ge en överblick över teologisk etik framför allt från medlet av 1900-talet framåt. Den studerande skall få ett grepp om villkoren för förståelsen av kristen moral i nutid, både principiellt och innehållsligt. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Bexell, Göran. Teologisk etik i Sverige sedan 1920-talet. 1981. Skeab. 255 s. Løgstrup, Knud Eljer. Det etiska kravet. 1994. Daidalos. 320 s. Kurtén, Tage. Det handlande subjektet och det moraliska kravet. 1998. Åbo Akademi. 195 s. 562400.0 Arbetsetik (10 sp) The Ethics of Work Efter kursen kan den studerande - redogöra för olika arbetsetiska teorier - se sambandet mellan religion och arbetsmoral i historia och nutid - redogöra för och självständigt ta ställning till olika arbetsetiska problem. studier Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Grenholm och Kjellberg. Grenholm, Carl-Henric. Protestant Work Ethics: A Study of Work Ethical Theories in Contemporary Protestant Theology. 1993. Uppsala univ. 349 s. Kjellberg, Seppo. Finländsk arbetsetik och Luthers kallelselära: en jämförande analys av finländska arbetsetiska teorier från 1980-talet och Martin Luthers kallelselära. 1994. Åbo Akademis förlag. 331 s. Wingren, Gustaf. Luthers lära om kallelsen. 1942. Gleerups. 272 s. Davis, Howard. Will the Future Work? Values for Emerging Patterns of Work and Employment. 1985. World Council of Churches. 121 s.

562600.0 Ekonomisk etik (10 sp) Economical Ethics Efter kursen kan den studerande - redogöra för företagsledningsetiska och ekonomisk etiska frågor i teologiskt perspektiv - se samband och skillnader mellan filosofiskt etiska och teologiskt etiska sätt att närma sig ekonomiska problem - motivera självständiga moraliska avgöranden på området. studier Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Duchrow, Tanskanen och Trollestad. Duchrow, Ulrich. Global Economy: A Confessional Issue for the Churches?. 1987. WCC Publ. 231 s. Tanskanen, Kalevi. Luther ja keskiajan talousetiikka: vertaileva tutkimus. 1990. Suomalainen teologinen kirjallisuusseura. 231 s. Trollestad, Claes. Etik & organisationskulturer: att skapa en gemensam värdegrund. 2000. Svenska förlaget. 316 s. Kangasoja, Marketta. Liike-elämän etiikka haasteena kirkon sijoitustoiminnan periaatteille. 1994. Kirkon tutkimuskeskus. 131 s. Eriksson, Ralf - Jäntti, Markus (eds). Economic Value and Ways of Life. 1995. Avebury. 190 s. 562700.0 Ideologier, samhällsteorier och socialetik (10 sp) Ideologies, Social Theories and Social Ethics Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för de viktigaste dragen i centrala samhällelliga ideologier - redogöra för kristna samhällsteorier - överblicka huvudproblemen inom en teologisk socialetik. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Liedman och Aukrust. Liedman, Sven-Eric. Från Platon till kriget mot terrorismen: de politiska idéernas historia. 2005, uppl. 14. Bonnier. 343 s.

Aukrust, Tor. Mennesket i samfunnet: en sosialetikk. 1965-66. Land og kirke. 2 vol. 289+219 s. Haikola, Lauri. Usus legis. 1981. Luther-Agricola -seura. 155 s. Bauman, Zygmunt. Det individuella samhället. 2002. Daidalos. 299 s. Finns även i engelskspråkigt original. 562800.0 Kyrka och socialetik (10 sp) Church and Social Ethics Efter perioden kan den studerande - redogöra för de viktigaste socialetiska utmaningarna för kyrkan idag (också ekumeniskt) - redogöra för och kort analysera grunderna för kyrkliga ställningstaganden till aktuella frågor - kritiskt diskutera några aktuella samhällsfrågor. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Bexell, Hallamaa och Mudge. Bexell, Göran. Kyrkan och etiken. 1992. Verbum. 192 s. Hallamaa, Jaana et al. (toim.). Rahan teologia ja Euroopan kirkot: lopun ajan sosiaalietiikka. 1999. Atena. 237 s. Mudge, Lewis S. The Church as Moral Community: Ecclesiology and Ethics in Ecumenical Debate. 1998. WCC publ. 192 s. Raunio, Antti (toim.). Kansainvälinen solidaarisuus ja sosiaalietiikka. 1998. Suomen teologinen kirjallisuusseura. 271 s. (Kyrkostyrelsens framtidsarbetsgrupp). Med blicken mot framtiden: tendenser i tiden - kyrkans val. 1998. Kyrkostyrelsen. 157 s. Annat kursmaterial Utöver de nämnda böckerna tenteras också två mindre skrifter ur serien Suomen ev. lut. kirkon kirkkohallituksen julkaisuja 1990- (sammanlagt ca. 100 s.). 562900.0 Samhällsetik och politisk etik (10 sp) Ethics of Society and Politics Efter perioden kan den studerande - redogöra för olika kristna ställningstaganden till politik och samhällsfrågor - redogöra för grundlig kunskap om olika principiella etiska ställningstaganden

i historia och nutid till frågor gällande samhälle och politik - motivera självständiga argument på området. Littraturläsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Östnor, Martikainen, Barth, Kurtén samt Viktröms artikel. En del litteratur kan bytas ut i samråd med examinator. Östnor, Lars (red.). Etisk pluralisme i Norden. 2001. Högskoleförlaget. 290 s. Martikainen, Eeva (red.). Luther ja yhteiskunta. 1983. Suomalainen teologinen kirjallisuusseura. 74 s. Barth, Karl. Christengemeinde und Bürgergemeinde. 1946. Kohlhammer. 55 s. Kurtén, Tage & Molander J (red.). Homo Moralis. Människan i rättssamhället. 2005. Studentlitteratur. 235 s. Hengsbach, Friedhelm. Die Andern im Blick: christliche Gesellschaftsethik in den Zeiten der Globalisierung. 2001. Wissenschaftliche Buchgesellschaft. 198 s. Hallamaa, Jaana (toim). Rahan teologia ja Euroopan kirkot. Lopun ajan sosiaalietiikka. 1999. Atena. 225 s. Annat kursmaterial Alla läser också Vikström, John: Den kristna socialetikens problem i nutiden (Svensk teologisk kvartaltidskrift, 1967, ss. 213-225). 563000.0 Äktenskaps- och sexualetik (10 sp) Marriage Ethics and Sexual Ethics Efter perioden kan den studerande - redogöra för olika sätt att argumentera i sexualetiska frågor - redogöra för kristna ställningstaganden i fråga om äktenskapet och i fråga om sexualetiska problem - motivera självständiga moraliska avgöranden på området läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Även andra översättningar av Humanae Vitae (Rundskrivelse om samlivet i äktenskap 25.7.1968) får användas. Bl. a. en engelsk översättning finner man på följande adress: http://www.vatican.va/holy_father/paul_vi/encyclicals/index.htm Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Sundby, Luther, Biskoparnas brev 84, Humanae Vitae, Fagerberg och Cederberg. Sundby, Olof. Luthersk äktenskapsuppfattning. 1959. Svenska kyrkans diakonistyrelse. 343 s. Luther, Martin. Luther Deutsch. 1967. Vandenhoeck & Ruprecht. Läses "Vom

ehelichen Leben", Bd. 7, ss. 284-307. Även andra utgåvor går att använda. Nikolainen, Aimo T. et al. Biskoparnas brev 84. 1984. Församlingsförbundet. 81 s. Paul VI, påve. On the Regulation of Birth. 1968. 37 s. Denna skrift är en översättning av encyklikan "Humanae Vitae". Fagerberg, Holsten (red.). De homosexuella och kyrkan. 1973. Verbum. 163 s. Cederberg, Trygve. Homoseksuaalisuus ja etiikka. 1994. Kirkon tutkimuskeskus. 123 s. Ruether, Rosemary Radford. Sexism and God-talk: towards a feminist theology. 1986. SCM Press. 291 s. Hafstad, Kjetil. Frihetens festning - så fast en borg? Kirke og samliv - hetero og homo. 2000. Forlaget Forum. 244 s. 563100.0 Bioetik, gen-etik och etik vid genetisk rådgivning (10 sp) Bioetics, Genetic Ethics and Ethics in Genetic Consultation Efter inhämtad kurs är den studerande - orienterad om de viktigaste etiska frågor som kan uppstå i samband med medicinsk forskning och vård, samt i människans behandling av andra levande varelser - förmögen att inta en på analys grundad självständig hållning till de så aktualiserade fårgorna och kan motivera självständiga moraliska avgöranden på området. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Fagerberg, Niekerk och Sundström. Fagerberg, Holsten (red.). Medicinsk etik och människosyn. 1990. Liber. 352 s. Niekerk, Kees van Kooten. Teologi og bioetik: den protestantisk-teologiske vurdering af bioteknologien i Norden 1972-1991. 1994. Aarhus Universitetsforlag. 175 s. Sundström, Per. Sjukvårdens etiska grunder. 1997. Daidalos. 217 s. Clark, Stephen R. L. Biology and Christian Ethics. 2000. Cambridge U. P. 332 s. Carlberg, Axel. The Moral Rubicon: A study of the Principles of Sanctity of Life and Quality of Life in Bioethics. 1998. Lunds U. P. 208 s.

563200.0 Människovärde (10 sp) Human Dignity Efter perioden kan den studerande - redogöra för olika historiska och aktuella uppfattningar om människans värde - skilja mellan olika teologiska och kristna sätt att behandla frågan om människovärdet läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Hedenius, Bråkenhielm och Hansson. Hedenius, Ingemar. Om människovärde: essayer. 1982. Bonnier. 296 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold. Att bekänna människans värde. 1992. Verbum. 277 s. Hansson, Mats G. Human Dignity and Animal Well-Being: A Kantian Contribution to Biomedical ethics. 1991. Uppsala universitetet. 210 s. Möller, Göran. Risker och människolivets värde: en etisk analys. 1986. Uppsala universitetet. 188 s. Huber, Wolfgang - Tödt, Heinz Eduard. Menschenrechte: Perspektive einer menschlichen Welt. 1977. Kreuz. 241 s. 563300.0 (version 1) Krig, fred och internationell rättvisa (10 sp) War, Peace and International Justice Efter studieperioden kan den studerande - vetenskapligt hantera olika teologers och kyrkans ställningstaganden till krig och fred i historia och nutid - redogöra för frågor om rättvisa ur internationellt perspektiv - motivera självständiga moraliska avgöranden på området läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Cleve, Vikström. Sinnemäki och Thunberg. Cleve, Fredric. Det rättfärdiga kriget i kristen belysning. 1973. 138 s. Vikström, John. Krig och fred i kristet tänkande. 1968. Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland. 32 s. Sinnemäki, Maunu. Kirkot etsivät rauhaa. 1986. Otava. 253 s. Thunberg, Anne-Marie et al. Rättvisa, fred och skapelsens integritet?. 1993. Svenska kyrkans forskningsråd. 158 s. Ingår i serien Tro & tanke. Suppl. 1993:6. Rawls, John - Sen, Amartya - Walzer, Michael. Idéer om rättvisa. 1989.

Tiden. 265 s. Abrecht, Paul - Koshy, Nina (ed.). Before It Is Too Late: The Challenge of Nuclear Disarmament (etc.). 1983. World Council of Churches. 391 s. 564100.0 (version 1) Klassisk religionsfilosofi (10 sp) Classic Philosophy of Religion Att ge den studerande en översikt över olika filosofiska försök att förstå fenomenet religion. Genom läsning av en rad rad centrala religionsfilosofers verk ges en inblick i de viktigaste skedena i framväxten av moderna sätt uppfatta religion. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Övriga anmärkningar Kants och Schleiermachers verk kan alternativt läsas i tyskt original. Även andra översättningar får användas. Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Leff, Hume och Kant. Leff, Gordon. Medieval Thought: St. Augustine to Ockham. 1958. Penguin Books. 316 s. Hume, David. Om religion: religionsfilosofiska skrifter i urval. 1992. Bokförlaget Nya Doxa. 248 s. Kant, Immanuel. Religionen inom det blotta förnuftets gränser. 1927. Natur och kultur. 170 s. Schleiermacher, Friedrich. Tal över religionen. 1923. Bonnier. 220 s. Kierkegaard, Sören. Fruktan och bävan. 1995. Gulrdsmedshyttan: Nimrod. 135 s 564200.0 Modern religionsfilosofi (10 sp) Modern Philosophy of Religion Efter kursen förstår den studerande betydelsen av moderna religionsfilosofiska frågeställningar och resonemang för teologisk diskussion och har djupare insikter på något specialområde inom religionsfilosofin. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Dalferth, Soskice och Eriksson.

Dalferth, Ingolf U. Theology and Philosophy. 1988. Blackwell. 236 s. Soskice, Janet Martin. Metaphor and Religious Language. 1987 (el. 1985). Clarendon Press. 191 s. Eriksson, Stefan. Ett mönster i livets väv: tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. 1998. Nya doxa. 332 s. Kurtén, Tage. Bakom livshållningen. Studier i moderna livshållningar och deras begreppsliga förutsättningar. 1997. Religionsvetenskapliga skrifter nr 38. Åbo Akademi. 170 s. Helenius, Timo et al. (toim.). Uskonnonfilosofia. 2003. WSOY. 422 s. 564300.0 Livsåskådning och kristendom (10 sp) View of Life and Christianity Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för olika sätt att närma sig och förstå livsåskådningar som fenomen hos individen och som utvecklade tankesystem - redogöra för kristen gudstro i relation till livsåskådningsproblematik - utföra analys av livsåskådningar i konkret material. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Kurtén, Lindfelt och Bråkenhielm et al., Aktuella livsåskådningar. Kurtén, Tage. Tillit, verklighet och värde. 1995. Nya Doxa. 279 s. Lindfelt, Mikael. Att förstå livsåskådningar. 2003. Acta Universitatis Uppsaliensis. 303 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold et al. (red.). Aktuella livsåskådningar, Del 1: Existentialism, marxism. 1994. Nya Doxa. 318 s. Wright, Georg Henrik von. Humanismen som livshållning och andra essayer. 1978 el. nyare. Rabén & Sjögren. 183 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold och Fagerström, Torbjörn. Gud och Darwin - känner de varandra?. 2005. Verbum. 200 s 564400.0 Teologi och naturvetenskap (10 sp) Theology and Natural Sciences Efter perioden kan den studerande - redogöra för viktiga principiella drag i naturvetenskapligt tänkande

- redogöra för de mest centrala problemen som naturvetenskapen ställt det religiösa tänkandet inför - redogöra för diskussion mellan naturvetenskap och teologi. läsning Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Övriga anmärkningar Den som avlägger en del av perioden i form av ett proseminarium (4 sp) tenterar enbart Mortensen och Franck (m.fl.). Mortensen, Viggo. Teologi og naturvidenskab: hinsides restriktion og ekspansion. 1989. Munksgaard. 378 s. Franck, Olof - Thalén, Peder - Sahlin, Björn. Postsekulariserat interregnum? Från tro och vetande till vetenskap och mystik. 1990. Åsak. 403 s. Öhman, Sven. Svindlande perspektiv: en kritik av populärvetenskapen. 1993. Wahlström & Widstrand. 175 s. Fagerberg, Holsten et al. Den dolde artisten: om darwinism, skapelsetro, mening och slump. 2003. Norma. 255 s. 566000.0 Kandidatavhandling jämte systematisk teologisk metodkurs (TER) (10 sp) Bachelor's Thesis and Course in Systematic Theological Method Kursens målsättning är att diskutera och bekanta sig med de konkreta vetenskapliga arbetssätten inom systematisk teologi samt självständigt tillämpa dessa arbetssätt i en kandidatavhandling. Kurshelheten innefattar föreläsningar, diskussioner och genomgång av uppsatsskrivningsprocessen samt färdigställandet av själva uppsatsen. Kurshelheten är riktad till alla studeranden som har sitt huvudämne inom systematisk teologi. 1) i vetenskapligt-tekniskt skrivande / Föreläsningar, pro seminarieövningar och analyserande diskussioner - 4 sp 2). - 6 sp Kandidatavhandlingen skall vara mellan 15-20 ss. Den språkgranskas och innehållsbedöms av lektor och professor i teologisk etik med religionsfilosofi. Uppnådda färdigheter Kursen ger färdigheter att analysera systematisk-teologiska och vetenskapliga arbetssätt och självständigt tillämpa dessa i sitt skrivande. Huvudämnesstuderande i teologisk etik med religionsfilosofi, 3. årskurs Teologisk etik med religionsfilsofi I och II Övriga anmärkningar Egen arbetsinsats, övningsuppgifter, aktivt deltagande i proseminarierna och inlämnad uppsats. Grenholm, Carl-Henric. Metoder för teologer: en handledning för religionsvetenskapligt studium. 1981. Studentlitteratur. 170 s. Ekstrand, Thomas m.fl. Religionsvetenskap: en inledning. 2001. Studentlitteratur. 147 s.

Annat kursmaterial Mikael Lindfelt: Kurskompendium Tidpunkt 2006-2007 Period 1, Period 2 Delprestationer Kandidatavhandling, metodkurs, seminarier Seminarietillfällen (100.00h), Kandidatavhandling (150.00h) 566500.0 Vetenskapsteori för systematiker (TER) (5 sp) Theory of Science for Systematic Theologians Kursen skall ge en fördjupad, men samtidigt relativt bred förståelse av de olika metoder som används i teologisk forskning. Vidare ges en mera ingående filosofisk förståelse av villkoren för speciellt den systematiskt teologiska forskningsverksamheten. Kursen har samma upplägg inom vardera systematisk-teologiska ämnet. I första hand tenteras den som litteraturtentamen för lektorn. Ifall en föreläsningskurs eller motsvarande hålls inom teologiska fakulteten över Grenholms bok, vilken är gemensam för samtliga studerande inom fakulteten på magisternivå, så ersätter detta boken ifråga. (3 sp). Obligatoriska ämnesstudier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Övriga anmärkningar. Grehholm, Carl-Henric. Att förstå religion: metoder för teologisk forskning. 2006. Studentlitteratur. 342 s. Holte, Ragnar. Människa, livstolkning, gudstro: teorier och metoder inom tros- och livsåskådningsvetenskapen. 1984. Doxa. 196 s. 567100.0 Fördjupning i hermeneutik (TER) (10 sp) Hermeneutics II Att ge den studerande kunskap om hur kristna texter har tolkats i olika kyrkliga traditioner och vilken växelverkan som råder mellan texterna och den kyrkliga kontext där dessa skall förstås. Kurshelheten består av föreläsningskurs 567100.1 Att förstå och tillämpa texter (2 sp), litteraturläsning (6 sp) och tidskriftskollokvium (2 sp). Kunskaper Huvuddragen i hur kristna texter har tolkats och utlagts i kyrkans historia samt vilka faktorer som påverkat och påverkar vår förståelse av texterna. Uppnådda färdigheter Förmåga att uppfatta både likheter och skillnader i olika kyrkliga traditioners sätt att förstå och tolka kristna texter samt att ge redskap för hur dessa skall förstås i dagens kyrkliga verklighet. Obligatoriska fördjupade studier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne

Övriga anmärkningar. Tidpunkt 2006-2007 Period 4 Delprestationer 567100.1, 567100.2, 567100.3 Föreläsningar, 567100.1 Att förstå och tillämpa texter (TER) (2 sp) Understanding and Applying Texts Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik Kursen består av föreläsningskurs (2 sp) Kunskaper Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik Uppnådda färdigheter Förmåga att uppfatta både likheter och skillnader i olika kyrkliga traditioners sätt att förstå och tolka kristna texter samt att ge redskap för hur dessa skall förstås i dagens kyrkliga verklighet. Obligatoriska fördjupade studier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Övriga anmärkningar Till kurshelheten hör också litteraturtent (6sp) och tidskriftskollokvium (2 sp) Tidpunkt 2006-2007 Period 4 Föreläsningar 567100.2 (version 1) Tidskriftskollokvium i systematisk teologi (TER) (2 sp) Hermeneutics II colloquium Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik Under kursen bekantar vi oss med teologiska tidskrifter med anknytning till dogmatik, etik och religionsfilosofi, ekumenik och missiologi. Vi lär oss också att söka elektroniska tidskrifter på internet. Kunskaper Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik Obligatoriska fördjupade studier för studerande som har teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Tidpunkt 2006-2007 Period 4 Föreläsningar 567100.3 Fördjupning i hermeneutik - litteratur (TER) (6 sp) Hermeneutics II literature Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik Kursen består av litteraturläsning (6 sp) Kunskaper Se perioden 567100.0 Fördjupning i hermeneutik

Obligatoriska fördjupade studier för studerande med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Kandidatexamen med teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne Övriga anmärkningar Den studerande kan diskutera val av litteratur med examinator. Hytönen, Maarit (red). Bibeln och kyrkans tro idag. Synodalavhandling 2004. 2004. Kyrkans Forskningscentral. 249 s. Vikström, Björn. Verkligheten öppnar sig. Läsning och uppenbarelse i Paul Ricoeurs bibelhermeneutik. Åbo Akademi. 327 s. Wingren, Gustaf. Teologins metodfråga. 1954. Gleerups. 223 s. Aurelius, Carl Axel. Martin Luhers företal till Bibeln. 1983. Verbum. 109 s. Annat kursmaterial Raamattu, teologia ja kirkko. Teologisk Tidskrift 3/1986, 177-251 567200.0 Kristen kulturtolkning (TER) (10 sp) Christian Interpretation of Culture Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för olika kristna ställningstaganden till kulturfrågor och relevanta argument i detta sammanhang - analysera fram existentiell, särskilt religiöst-kristen problematik i material från skapande konster Kursen består av ett kollokvium samt av en litteraturtentamen. - Kristendom, konst och kultur (6 sp): Kollokvium med analys av konstmaterial (skönlitteratur, bildkonst, musik, film med mera) - Till litteraturtentamen läses två böcker. Se skilda kursbeskrivningar. Obligatoriska huvudämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Obligatoriska fördjupade studier som biämne inom fria linjen. Obligatoriska cum laude-studier inom allmän teologi samt inom fristående ämne utanför fakulteten. De studerande som inte har något av de systematisk teologiska ämnena som huvudämne kan ta denna kurs (helheten på 10 sp) som en alternativ ämnesstudieperiod i teologisk etik med religionsfilosofi. Övriga anmärkningar Boken "Kirkko suomalaisessa kulttuurissa" absolveras i samband med kollokviet.till boktenten är Auléns bok obligatorisk, medan en av de följande tre böckerna ytterligare läses. Kurtén, Tage (toim.). Kirkko suomalaisessa kulttuurissa. 1988. Kirkon tutkimuskeskus. 226 s. Boken genomgås i samband med kollokviet. Aulén, Gustaf. Dramat och symbolerna: en bok om gudsbildens problematik. 1965, 2. uppl. Diakonistyrelsens bokförl. 309 s. Alla tenterar denna bok. Larsson, Bo. Gud som provisorium: en linje i Lars Gyllenstens författarskap. 1990. Verbum. 200 s. Alternativt läses Bergom-Larsson el. Bergmann. Bergom-Larsson, Maria et al. Nedstigningar i modern film - hos Bergman,