PROJEKTiL. Halvtidsrapport. Samlad fastighetsspecifik information

Relevanta dokument
FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Sveriges miljömål.

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

PROJEKTiL. Projektplan

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Sveriges miljömål.

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

God bebyggd miljö - miljömål.se

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Miljömålssystemet i korthet

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Åtgärdsprogram för levande skogar

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Miljömålen regionalt och RUS.

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun.

Klimatanpassning Sverige 2017

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

LEADER Göteborgs Insjörike

Resultatdel: Samlad fastighetsspecifik information

Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Temagruppernas ansvarsområde

Sammanställning regionala projektledare

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

En svala gör ingen sommar

RUS förslag prioriterade projektidéer miljömål sökbara för 2013

Så här fortsätter Greppa Näringen

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Miljömål och kulturmiljöarbete hur tar vi ett steg framåt? Seminarium 3 oktober 2012

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Presentationen. Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag

Genomförandeplan för arbete med grön infrastruktur. Del av redovisning av ett regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm)

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Miljöbalksdagarna 2013

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR


Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Åtgärdsplan. Förklaring till förkortningar

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål


Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Transkript:

PROJEKTiL 1(7) Halvtidsrapport Samlad fastighetsspecifik information Ett gemensamt projekt mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län samt Skogsstyrelsen.

Halvtidsrapport 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 3 2 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 3 HÄNDELSER 4 3.1 Projektplan 4 3.2 Styrgrupp 4 3.3 Referensgrupp 4 3.4 Arbetsgruppen 4 3.5 Informationsinsatser 5 3.6 Röster om förstudien 5 3.7 Problem 5 4 RESULTAT 5 4.1 Resultat hitills 5 4.2 Förväntat resultat 6 5 UPPFÖLJNING AV PROJEKTPLANER 6 5.1 Uppföljning tidsplan 6 5.2 Uppföljning av resurser 6 6 PROJEKTETS OMVÄRLD 6 7 REFERENSER 6 8 BESKRIVNING AV UPPLÄGG 7

Halvtidsrapport 3(7) 1 Sammanfattning Förstudien löper på enligt både tids- och budgetplan och resultaten hittills visar att arbetet kan ge ett bra underlag för ett vidare genomförande av den tänkta modellen. Arbetet har fått många positiva kommentarer och många ser stor potential i de lösningar som diskuteras. Den undersökning bland målgruppen som genomförs är värdefull för att kundanpassa produkten. Fastighetsägarna har visat stort intresse och kommit med utvecklande synpunkter. Samarbetet mellan alla inblandade parter i förstudien har varit mycket positivt. Omfattningen riskerar att öka på grund av det stora intresset från flera håll. Projekt- och arbetsgrupp är dock medvetna om problemet och hanterar det kontinuerligt. 2 Grundläggande information Projektet är en myndighetsgemensam förstudie som ska undersöka hur fastighetsägare snabbt och enkelt kan få samlad information om vilka kända natur- och kulturvärden som finns på fastigheten. Förstudien avgränsas till fastigheter utanför detaljplanelagt område. Förstudien ska även undersöka möjligheten att inom samma modell visa var man kan hitta mer information om hur natur- och kulturvärden bör skötas för att de ska bevaras, gynnas och utvecklas, aktuella möjligheter att erhålla rådgivning och/eller ekonomiskt stöd samt information om tillstånd, samråd och dylikt som krävs vid åtgärder som rör natur- och kulturvärden. Informationen kan bidra till att främja biologisk mångfald, kulturhistoriska värden och minska negativa ekologiska fotavtryck. Under punkt 8 finns en bild som översiktligt visar det tänkta upplägget. Modellen ska utgå från fastigheten, oberoende av både markslag och vilken myndighet som är ansvarig för informaionen. Inte som idag då information för en fastighet måste sökas på flera olika myndigheters hemsidor. I förstudien ingår att undersöka hur man på bästa sätt knyter information om kända natur- och kulturvärden till en specifik fastighet, hur denna information bäst kommuniceras med ägaren, vilka myndigheter/organisationer som bör vara med i en sådan samordning samt vilken information som bör omfattas. Syftet med modellen är att bidra till ökad miljömålsuppfyllelse (Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslanskap, Ett rikt växtoch djurliv, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö och Storslagen fjällmiljö) genom att främja och stimulera till bevarande och utveckling av natur- och kulturvärden och samtidigt förenkla både för fastighetsägare och för myndigheter.

Halvtidsrapport 4(7) 3 Händelser 3.1 Projektplan Projektplan med bilagor (besluts- och milstolpeplan, aktivitetsplan och kommunikationsplan) har tagits fram och har beslutats av styrgruppen. 3.2 Styrgrupp Tre möten har hållts med styrgruppen. Gruppen består av representanter för Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Skogsstyrelsen, WWF samt RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). 3.3 Referensgrupp En referensgrupp bestående av representanter för Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket, Egendomsmäklarna, LRF (skog och lantbruk) samt Borgholms kommun har satts samman. Ett första referensgruppsmöte hölls med enbart de nationella myndigheterna och ett andra med alla deltagare. Referensgruppen har en gedigen samlad erfarenhet och har kommit med relevanta synpunkter om både stort och smått. Referensgruppen har lyft fram flera avgörande problemställningar som förstudien behöver förhålla sitt till. 3.4 Arbetsgruppen Arbetsgruppen består av en representant vardera från Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Skogsstyrelsen samt Länsstyrelsernas IT-enhet. Arbetsgruppen har undersökt vilken information som kan vara intressant att presentera för fastighetsägare och var den finns tillgänglig idag. Informationen rör dels kartskikt och dels texter om skötsel, rådgivning, ekonomiskt stöd och gällande lagstiftning. Gruppen har även diskuterat förslag till avgränsning av informationen och hur den skulle kunna presenteras. I arbetet har hjälp tagits av sakexperter för att täcka in helheten. För en fastighet på gränsen mellan Kronobergs och Kalmar län har ett exempel som underlag för en undersökning bland markägare tagits fram. I underlaget finns ett antal kartskikt för vilka olika alternativ till information presenteras. Modellen skall utgå från fastighetsägarnas behov, förväntningar och drivkrafter. För att fånga upp detta kommer i undersökningen ett antal markägare intervjuas, ställs inför olika alternativ och få tycka till om förslagen. Det är av stor vikt att bevaka andra projekt för att undvika dubbelarbete. Likaså är det naturligtvis angeläget att även dra lärdomar av redan genomförda projekt. De projekt som arbetsgruppen tagit erfarenheter från och utrett samarbetsmöjligheter närmare med hittills är dels Skogsstyrelsens projekt Mina Sidor och möjlighet att samarbeta med deras projekt En dörr in och dels länsstyrelsernas och Boverkets projekt WKP (webbaserad katalogtjänst för planeringsunderlag). Lösningar som tagits fram även inom andra projekt diskuteras fortlöpande i arbetsgruppen.

Halvtidsrapport 5(7) 3.5 Informationsinsatser Följande informationsinsatser har genomförts: PM till de fyra berörda departementen (kultur, miljö, landsbygd och näring) pressmeddelande artiklar i nyhetsbrev information på miljömålsdagarna i Umeå information på avdelningsmöten m.m. internt information på möten där vi deltagit och där beröringspunkter finns, t.ex. inom Förenkla på riktigt med kontaktpersoner på samtliga län och på Skogsstyrelsens samverkansmöte med Länsstyrelsen i Västra Götaland och på möten med P4. Insatserna har renderat förstuiden både uppmärksamhet och intresse och har även gett idéer och synpunkter på utformning m.m. 3.6 Röster om förstudien Under arbetets gång har det kommit många positiva kommentarer. Alla inblandade aktörer ser projektet som intressant och med stor potential men även andra person som informerats och involverats på olika sätt har sett möjligheter med den tänkta modellen. Fler positiva effekter av modellen än vad som sågs i början har uppdagats under arbetets gång. Initiativ har kommit från ArtDatabanken om att vara med och utveckla texter och information som kan spridas via modellen. Ett spontant uttalande från en medarbetare på ArtDatabanken var det kan bli något riktigt bra för svensk naturvård. Planhandläggare på Länsstyrelsen ser möjligheten att använda modellen som underlag i sitt arbete. Det har också lyfts som ett presumtivt verktyg i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och även som underlag i arbete med att ta fram skogsbruksplaner. 3.7 Problem Det största problemet i förstudien är att hålla arbetet hanterbart. Det ett stort område som berörs och resurserna är begränsade. Intresset och engagemanget är stort vilket gör det lätt att sväva ut trots försök att avgränsa. 4 Resultat 4.1 Resultat hitills Det arbete som gjorts hittills med att analysera tillgänglig information har resulterat i förslag på hur den information som finns på hemsidor idag kan förbättras, bland annat genom bättre samverkan mellan olika myndigheter. Undersökningen bland målgruppen visar att det finns både behov och potential för den tänkta modellen. Intresset från fastighetsägarna har varit stort och i intervjuerna har nya infallsvinklar och idéer kommit fram. Målgruppsundersökningen visar att det finns efterfrågan på inte bara information utan även vägledning, t.ex. om var och hur ekonomisk ersättning för åtgärder kan sökas. Vidare så har undersökningen verkligen visat på vikten av att målgruppen är aktiv i utformningen av modellen och att de bör involveras mer.

Halvtidsrapport 6(7) Förstudien har begränsats till vissa aktörer men det är tydligt att det är fler som behöver vara inblandade, SLU är ett exempel. 4.2 Förväntat resultat Till nästa uppföljningsrapport (15oktober) är målgruppsundersökningen klar och sammanställd samt utkast på tekniska lösningar har tagits fram. Resultatet av det arbete som gjorts hittills har summerats samt synpunkter, idéer, kommentar och inspel som kommit in har värderats. Utifrån detta har kartlagts om det återstår frågetecken som behöver utredas och det arbete som krävs ytterligare för att täcka luckor har gjorts. 5 Uppföljning av projektplaner 5.1 Uppföljning tidsplan Arbetet går enligt tidsplanen. I planen finns tydliga uppgifter som ska vara klara vid vissa tider. När det praktiska arbetet påbörjades flöt dessa uppgifter av praktiska skäl till viss del samman och har utförts parallellt. Detta var mer eller mindre väntat och en åtgärd som togs tidigt var att ta bort beslutspunkter som var satta utifrån att vissa uppgifter skulle vara klara. På det sätt kan arbetsuppgifterna tillåtas löpa parallellt vilket gör arbetet effektivare. 5.2 Uppföljning av resurser Alla utlovade medel utom de från Jordbruksverket har kommit in. Efter påminnelse har löfte getts om att de ska betalas in snarast. Av medlen hade knappt hälften av resurserna som avsatts till personalkostnader förbrukats till och med maj. Av övriga resurser har ännu endast en mindre del förbrukats. Detta är enligt plan. I början på juni kom besked om att förstudien beviljas ytterligare medel från länsstyrelsernas gemensamma utvecklingsmedel för just förstudier. Dessa kommer användas till att utöka arbetsgruppens tid. Bland de personella resurserna har en förändring skett. Arbetsgruppens deltagare från Länsstyrelsen i Kronoberg har slutat och är inte längre tillgänglig. Detta har lösts genom en omfördelning mellan övriga deltagare i projektet. 6 Projektets omvärld Projektet har väckt stort intresse och fått många positiva kommentarer, detta i kombination med det arbetsgruppen kommit fram till i sitt arbete hittills motiverar även fortsättningsvis projektets kostnader. 7 Referenser Projektplan. Besluts- och milstolpeplan. Aktivitetsplan.

Halvtidsrapport 7(7) 8 Beskrivning av upplägg I modellen finns möjlighet att zooma i en kartbild och se natur- och kulturvärden för hela landet. Det finns även möjlighet att tända och släcka olika bakgrundskartor. Det går att söka fram sin fastighet och se natur- och kulturvärden men inloggning krävs för t.ex. personliga/känsliga uppgifter och för sammanställning över värden på sin fastighet. Nedan visas en fornlämning som exempel med den information som ska vara tillgänglig. Beskrivning Fornlämning generellt. Beskrivning av denna fornlämning (Fornsök). Skötsel Hur en fornlämning bör skötas. Rådgivning och ekonomisk ersättning s Rådgivning som erbjuds om fornlämningar. Ekonomisk ersättning som finns att få för skötsel av fornlämning. Vad säger lagen? Samråd/tillstånd/anmälan som krävs vid åtgärd vid fornlämning.