POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

INNEHÅLL Polisöverdirektörens översikt... 3 Övervakning och alarm... 4 Brottsbekämpning...10 Tillståndsförvaltningen...16 Internationellt samarbete...20 Personal och utbildning...24 Ekonomi, teknik samt lokal- och materialförvaltning...28 Intern kontroll, säkerhet och kommunikation...34 Redaktör: Timo Torvinen Illustration: Polisens egna arkiv, Antti Alila, SPJL/Katja Almgren, Mika Hakkarainen, Sami Hätönen, Timo Jakonen, polisinrättningen i Helsingfors, polisinrättningen i Sydöstra Finland, polisinrättningen i Lappland/Olavi Airaksinen, Polisyrkeshögskolan, tv-serien Poliisit/Saku Tiainen Layout och genomförande: Lönnberg Print & Promo Polisen Årsberättelse 2016 www.poliisi.fi www.facebook.com/suomenpoliisi www.youtube.com/suomenpoliisi www.youtube.com/poliisitube www.twitter.com/suomenpoliisi www.instagram.com/suomen_poliisi 2 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Polisen leds sedan 2015 av polisöverdirektör Seppo Kolehmainen. POLIS- ÖVERDIREK- TÖRENS ÖVERSIKT Polisen i Finland firade sitt 200-årsjubileum 2016. Samtidigt har vår säkerhetsmiljö förändrats mer radikalt än någonsin i fredstid. Den inre och yttre säkerheten överlappar numera varandra och det finns inte längre någon tydlig tudelning. Det som händer omkring oss återspeglas också i Finlands interna säkerhetsläge. Centrala teman är invandring, gränssäkerhet, cybersäkerhet samt bekämpning av kriminalitet och terrorism. Polisen ska i form av första insats kunna skydda alla invånare under alla tider på dygnet. Trots den utmanande situationen klarade polisen av sina uppgifter synnerligen väl under 2016. Antalet utryckningar var över en miljon. De mest brådskande utryckningarna kunde skötas lika snabbt som året innan. Polisen fick kännedom om 800 000 brott och gatusäkerheten förbättrades en aning. Arbetstiden som användes till trafikövervakning minskade, men antalet prestationer ökade avsevärt med hjälp av automatövervakning. Nästan 1,2 miljoner tillstånd beviljades. Sex av tio passansökningar anhängiggjordes elektroniskt. Personalen uppgick till cirka 9 700 årsverken, av vilka polisernas andel var 7 200. Antalet anställda minskade med nästan tvåhundra årsverken. Under de närmaste åren kommer färre poliser att utexamineras än antalet poliser som väntas gå i pension. Antalet platser för nya studerande kan inte ökas, eftersom antalet polismän enligt de gällande besluten ska minska med ytterligare 850 årsverken före 2020. Situationen tvingar polisen att göra vissa val. Resurserna måste sättas in där de kan utnyttjas mest effektivt. I vår strategi betonar vi sådana uppgifter som medborgarna anser vara de viktigaste. Vi vill trygga säkerheten, bekämpa brottslighet på förhand, tillhandahålla tjänster effektivt och bevara förtroendet. Polisens uppgifter och strukturer har preciserats. Asylutredningen överfördes till Migrationsverket och körrättsärendena till Trafiksäkerhetsverket. Skyddspolisen frigjordes till ett separat ämbetsverk underställt inrikesministeriet och började ansvara för alla säkerhetsutredningar. En materialcentral, informationsteknikcentral och informationstjänstcentral inrättades vid Polisstyrelsen. I proportion till invånarantalet är den finska polisen minst i Europa och trots detta är resultatet utmärkt jämfört med andra europeiska länder. Förutsättningen för att lyckas är gedigen yrkeskunskap och förtroende i världsklass. Andelen finländare som litar på den finska polisen är 96 procent. De exceptionella brottsdomarna som riktats mot den uppsagda chefen för narkotikapolisen i Helsingfors har säkert för sin del satt detta förtroende på prov. Jag kan garantera att vi har försökt göra allt i vår makt för att motsvarande allvarliga brott inte längre ska förekomma. Att brotten avslöjades är å andra sidan ett bevis på att lagens långa arm är effektiv - och att även övervakaren övervakas. Jag hoppas för min egen del att samhället ger polisen verksamhetsförutsättningar som är tillräckliga med tanke på förändringarna i verksamhetsmiljön, så att vi kan sköta våra lagstadgade uppgifter. Det är sist och slutligen det allra viktigaste, för att vi ska kunna erbjuda den bästa tryggheten genom tiderna. Seppo Kolehmainen polisöverdirektör POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 3

ÖVERVAKNING OCH ALARM POLISEN har med hjälp av synlig övervakning av den allmänna ordningen och säkerheten, temaverksamhet samt alarmverksamhet kunnat förbättra gatusäkerhetsindex till 99,7 under år 2016. Motsvarande siffra 2015 var 98,4. Gatusäkerhetsindex består av det viktade antalet rån, misshandlar, skadegörelser, rattfyllerier och trafikfyllerier på allmän plats som har anmälts till polisen i förhållande till folkmängden. Förbättringen av gatusäkerhetsindex har förutsatt tydliga förskjutningar av viktningen mellan olika uppgiftstyper, eftersom polisens totala personalmängd räknat i årsverken minskade med två procent 2016. I synnerhet polisens trafikövervakning och specialundersökning har anpassats. Däremot har man strävat efter att hålla resurserna för övervakning och alarmverksamhet oförändrade. Under 2016 var polisen tvungen att trygga olika typer av stora åsiktsyttringar, av vilka en del var våldsamma. Vid de våldsamma åsiktsyttringarna valdes i många fall de poliser som anlänt till platsen ut som objekt för våldet. Den mest långvariga av dessa åsiktsyttringar var den åsiktsyttring som ordnades vid byggarbetsplatsen vid kärnkraftverket Hanhikivi i Pyhäjoki under våren. Denna åsiktsyttring medförde 240 000 euro i tilläggskostnader enbart för polisen. Förutom tilläggskostnaderna innebar åsiktsyttringarna att en betydande mängd resurser var bundna till dessa uppgifter, resurser som annars skulle ha använts inom polisens normala övervaknings- och alarmverksamhet. Det faktum att åsiktsyttringarna har ökat och blivit mer våldsamma har dessutom medfört ett behov av ytterligare resursallokering, vilket har lett till ett ökat anta resursbegäran riktade till andra polisinrättningar. ÖKNINGEN AV ANTALET ASYLSÖKANDE ÄR EN UTMANING FÖR POLISEN Förändringen i verksamhetsmiljön medförde utmaningar för polisen. Betydligt mer av polispersonalens arbetstid gick åt till uppgifter med anknytning till asylsökande, transporter och stödjande av verksamheten vid flyktingslussen som inrättades i Torneå. Situationen har hållits lugn tack vare polisens synliga patrullering vid och omkring förläggningarna. Användningen av resurser till denna verksamhet har försämrat polisens beredskapstider på vissa orter. Polisens beredskapstid påverkas av uppgifternas geografiska position, antalet uppgifter och avståndet till uppgifterna samt av patrullernas position och antal. Polisen har genom ett informationslett tillvägagångssätt strävat efter att rikta resurser till platser och klockslag vid vilka det utifrån polisens erfarenhet inträffar flest händelser och störningar. Med beaktande av det ökade antalet uppgifter och allokeringen av resurser till tilläggsuppgifter förorsakade av situationen med asylsökande uppnådde polisen de resultatmål som ställts upp för den. DE BRÅDSKANDE UPPGIFTERNA ÖKADE Antalet uppgifter vid polisen ökade inom de brådskande utryckningarna och de icke brådskande uppgifterna med anknytning till upprätthållande av ordning. År 2016 hade polisen sammanlagt 1 048 120 utryckningar. Det totala antalet utryckningar ökade med 6 310 uppgifter jämfört med år 2015 (1 041 810). Uppgifterna i angelägenhetsklass A ökade med 5,8 procent jämfört med året innan (en ökning med 3 930 uppgifter). 4 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Polisens uppgifter i angelägenhetsklass A ökade med 5,8 procent jämfört med året innan (en ökning med 3 930 uppgifter). Uppgifterna i angelägenhetsklass C ökade med 9,5 procent jämfört med året innan (en ökning med 44 795 uppgifter). Orsaken till ökningen var det ökade antalet uppgifter till följd av det exceptionellt stora antalet asylsökande och den aktiva och synliga övervakningen vid förläggningarna för asylsökande samt trafikövervakningsuppgifterna. Uppgifterna i angelägenhetsklass B minskade med 6,8 procent jämfört med året innan (-38 480 uppgifter). BEREDSKAPSTIDEN HÖLLS SÅ GOTT SOM OFÖRÄNDRAD Polisens beredskapstid var 9,4 minuter i de allra mest brådskande uppgifterna i klass A. Tiden förblev nästan oförändrad jämfört med tidigare år (2015: 9,3 min.). Beredskapstiden för uppgifter i angelägenhetsklass AB förblev nästan oförändrad, dvs. 17,9 minuter (2015: 17,8 min.). I uppgifter i angelägenhetsklass A (sammanlagt 71 530) nådde polisen målplatsen på mindre än 13 minuter i 79,2 procent av uppgifterna. Trots ökningen av antalet uppgifter förbättrades nåbarheten med 0,2 procent (2015: 79 %). I uppgifter i angelägenhetsklass AB (sammanlagt 529 334) nådde polisen målplatsen på mindre än 25 minuter i 78 procent av uppgifterna. På motsvarande sätt nåddes målplatsen på mindre än 40 minuter i 90 procent av uppgifterna och på mindre än 60 minuter i 96 procent av uppgifterna. Endast i fyra procent av uppgifterna var polisens beredskapstid över en timme (21 173 uppgifter av 529 334 uppgifter). EN KLAR FÖRBÄTTRING AV TRAFIKSÄKERHETEN År 2016 förbättrades trafiksäkerheten betydligt både jämfört med året innan och i en mer långsiktig granskning. Antalet döda i trafiken minskade med cirka 10 procent jämfört med året innan. Samtidigt fortsatte antalet skadade i trafiken och antalet allvarligt skadade i trafiken att minska, trots att person- och paketbilstrafiken ökade med 1,5 procent. Antalet döda i olyckor med tung trafik ökade jämfört med året innan, men antalet skadade i olyckor minskade. År 2016 minskade mängden tung trafik på huvudvägarna med 3,3 procent. Polisen fick kännedom om något fler trafikförseelser än året innan. Den viktigaste orsaken var effektiveringen av automatövervakningen, där det totala antalet prestationer ökade avsevärt. Bakgrunden till detta är effektiveringen av polisens verksamhet samt utvecklingsarbetet med datasystemen, som bidrog till att fallen kunde behandlas snabbare än förut. Inom polisens övervakning sänktes dessutom tröskeln för att ingripa, vilket innebar en ökning av antalet behandlade fall. I fråga om antalet uppdagade fall av grovt äventyrande av trafiksäkerheten skedde ingen betydande förändring jämfört med året innan. Det totala antalet rattfyllerier som kommit till polisens kännedom minskade något jämfört med föregående år. En ökning av antalet rattfyllerier där någon annan substans än alkohol har intagits kan dock tydligt observeras. POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 5

Polisen övervakar också i terrängen - ända upp till nordligaste Lappland. 6 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Mängden rattfyllerister i trafikflödet förändrades inte. Antalet alkoholrelaterade olyckor som ledde till personskador ökade något under året jämfört med året innan. På längre sikt verkar utvecklingen dock fortsätta i rätt riktning. Polisen kunde öka övervakningens omfattning i viss utsträckning och fler utandningsprov utfördes än året innan. ÖVERVAKNINGSVERKTYGEN UTVECKLADES AKTIVT I polisbilarna installerades fler videoövervakningsanordningar som avläser registerskyltar samt radar. På detta sätt kunde övervakningen effektiveras ytterligare. Inom rattfylleriövervakningen infördes en ny sållningsalkometer av s.k. koppmodell, vilken påskyndar sållningsutandningsproven och sparar materialkostnader. Samarbetet fortsatte för att utvidga den fasta automatiska trafikövervakningen till nya vägavsnitt. Samtidigt fördes förhandlingar med kommunerna och städerna för att utvidga den automatiska trafikövervakningen till vägavsnitt som förvaltas av dem. Användningen av mobila övervakningsenheter effektiverades och antalet mobila enheter ökade. Anskaffning av fler kameror för automatisk trafikövervakning inleddes med separat finansiering som beviljats i tilläggsbudgeten för år 2016. MYCKET INTERNATIONELLT SAMARBETE INOM TRAFIKÖVERVAKNINGEN Finland deltog aktivt i Europeiska trafikpolisnätverkets (TISPOL) verksamhet i nätverkets råd och flera underarbetsgrupper. Representanten för finska polisen fortsatte som direktör för nätverket. På den operativa nivån genomfördes under året åtta trafiksäkerhetsbetonade TISPOL-operationer enligt Road Policing-konceptet. Det nordiska trafikpolissamarbetet i arbetsgruppen SANT fortsatte och flera gränsöverskridande övervakningsoperationer utfördes i samarbete mellan Finland och Estland i enlighet med samarbetsplanen. Holland, Norge och Estland besöktes i samband med arbetet med anknytning till utveckling av övervakningsredskap. SPECIALFUNKTIONERNAS PRESTATIONSFÖRMÅGA FÖRBÄTTRADES Både den nationella och internationella prestationsförmågan för polisens specialfunktioner förbättrades genom att fortsätta att utbilda och utrusta specialfunktionerna. Polisens och i synnerhet specialfunktionernas internationella beredskap förbättrades genom att delta i internationella samarbetsövningar tillsammans med Gränsbevakningsväsendet och andra statliga specialfunktioner. Dessutom förbättrades prestationsförmågan för polisens grundläggande patruller genom att utveckla utrustningen och utbildningen. OLAGLIG INRESA SKER FORTSÄTTNINGSVIS I STOR UTSTRÄCKNING, ANTALET ASYLSÖKANDE HAR MINSKAT Olaglig inresa till Europeiska unionens territorium sker fortsättningsvis i stor utsträckning. Sådan inresa har ett samband med internationell organiserad brottslighet, som erhåller betydande ekonomisk nytta av smugglingen. Över 90 procent av alla som rest in olagligt i Finland har kommit via unionens inre gränser. Det ökade antalet personer som anländer via intern förflyttning gör ankomsten av asylsökande mer kontrollerad. Under år 2015 anlände cirka 32 500 asylsökande till Finland. I början av år 2016 började antalet asylsökande minska tydligt och under år 2016 anlände sammanlagt cirka 5 500 asylsökande till Finland. Flyktingslussen i Torneå var verksam 22.9.2015 29.2.2016 och under den tiden registrerades 16 582 asylsökande, av vilka 4 543 var föremål för polisens asylutredning. I praktiken utförde polisen en asylutredning (utredning av identitet, inresa och resväg) av över 30 000 asylsökande innan uppgiften överfördes till Migrationsverket. Asylutredningen överfördes från polisen till Migrationsverket 1.3.2016. Därefter har polisens uppgifter förutom övervakningen av utlänningar omfattat mottagande av asylansökningar och registrering av asylsökande samt verkställande av beslut om avlägsnande ur landet. Polisens resurser har riktats till verksamhet med anknytning till avlägsnande ur landet, POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 7

för att kunna trygga ett effektivt avlägsnande ur landet. Ökningen av antalet asylsökande och de fenomen som ökningen har medfört var centrala orsaker till att den så kallade TUPA-funktionen inrättades vid Centralkriminalpolisen. TUPA-funktionen inledde sin verksamhet 1.5.2016. Syftet med TUPA-funktionen är att säkerställa informationsutbytet mellan polisen och Migrationsverket i fråga om eventuella hot mot den inre säkerheten förorsakade av asylsökande samt att upprätthålla en lägesbild om bl.a. situationen med anknytning till asylsökande och relaterade fenomen. Antalet brott som gäller ordnande av olaglig inresa hölls på samma nivå som år 2015. År 2016 inleddes utredningar av 222 brott som gäller ordnande av olaglig inresa eller grovt ordnande av olaglig inresa. Antalet är fortfarande betydligt större än före år 2015. Antalet utlänningsförseelser som avslöjades av polisen minskade något. År 2015 avslöjade polisen 1 288 utlänningsförseelser och 2016 var antalet avslöjade utlänningsförseelser 976. En typisk grupp bland de misstänkta för utlänningsförseelse är EU-medborgare som vistas olagligt i landet och tidigare har fått inreseförbud till Finland på grund av brott de tidigare har begått här, men som inte iakttar förbudet. Antalet påträffade personer som vistades olagligt i landet var mindre år 2016 än många tidigare år. POLISEN LYCKADES MED VERKSTÄLLANDET AV BESLUT OM AVLÄGSNANDE UR LANDET År 2016 deltog polisen i verkställandet av sammanlagt över 6 600 beslut om avlägsnande ur landet, då motsvarande antal år 2015 var 3 180. Polisens verksamhet med anknytning till avlägsnande ur landet har flera år varit på en utmärkt nivå jämfört med det övriga Europa. Finland har kunnat avlägsna ca 60-70 procent av de som fått beslut om avlägsnande ur landet, då motsvarande andel i Europa i genomsnitt har varit 40 procent. År 2016 skickade polisen tillbaka personer som fått beslut om återsändande till över hundra olika länder. Ett gott exempel på lyckad återsändningsverksamhet är de charteråtersändningar av frivilligt återvändande personer som polisen har förhandlat fram och ordnat tillsammans med Irak. Under år 2016 återsände polisen cirka 1 400 irakier till Irak med 17 nationella charterflyg. Under året organiserade polisen själv återsändningsflyg eller deltog polisen i gemensamma återsändningsflyg organiserade av Frontex sammanlagt 30 gånger. Största delen av återsändningarna genomförs dock fortsättningsvis med normala reguljärflyg. Vid återsändningar strävar polisen efter att alltid då det är möjligt i första hand styra personer som har fått ett beslut om återsändning till frivillig assisterad återresa. På så sätt kan polisen rikta sina resurser till återsändningar av utmanande personer som genomförs med följeslagare och under övervakning. Befälsnätverket och nätverket av utbildare som utbildar vid sidan av sin egen tjänst för bekämpning av olaglig inresa och människohandel har fortsatt sin verksamhet. Nätverket verkar under ledning av Polisstyrelsen. Åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet 2017-2020 bereddes på uppdrag av Ministerarbetsgruppen för migration under ledning av Polisstyrelsen. Tjänstemannaarbetsgruppen för bekämpning av olaglig inresa, som arbetar under ledning av Polisstyrelsen, följer genomförandet av programmet och rapporterar till ministerarbetsgruppen. Polisstyrelsen har också deltagit i verksamheten i statsrådets nätverk mot människohandel och representanter för polisen deltar i den sektorsövergripande gruppen för hjälp till offer för människohandel. n 8 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Polisens uppgifter 2012 2013 2014 2015 2016 Skydd av liv och hälsa 52 198 54 540 54 390 54 462 54 523 Skydd av egendom 111 720 114 318 116 016 112 536 105 630 Trafikolycka eller trafik 249 194 257 607 275 816 272 813 274 648 Skydd av person 298 429 300 361 284 699 273 452 269 856 Olycka eller hotfull situation 33 149 38 913 37 730 37 901 36 462 Specialuppdrag 155 330 139 834 130 376 130 127 128 822 Bas- och övervakningsuppdrag samt förebyggande 94 493 102 794 147 475 160 204 177 861 verksamhet Sjuktransport och akutvård 306 323 293 269 277 Sociala uppdrag 686 93 90 46 41 Sammanlagt 995 505 1 008 783 1 046 885 1 041 810 1 048 120 Närmare information om vissa uppdrag 2012 2013 2014 2015 2016 Berusad person 71 473 71 136 63 819 57 273 53 880 Störande uppträdande och skadegörelse 98 908 96 497 88 383 85 053 84 881 Trafikfylleri 45 231 46 141 46 210 42 355 40 172 Skadegörelse 15 539 15 266 13 773 13 160 11 114 Hemutryckning 84 405 84 319 81 780 80 177 77 085 Hemutryckning: familjevåld 23 565 25 275 25 237 26 223 25 821 Beredskapstid, medeltal i minuter 2012 2013 2014 2015 2016 (polisens synvinkel) Angelägenhetsklass A 9,2 9,4 9,5 9,3 9,4 Angelägenhetsklass AB 16,7 17,4 17,9 17,8 17,9 Beredskapstiden omfattar väntetid, patrullens responstid och minimikörtiden till utryckningsplatsen. Den tid som går åt till behandling av uppdraget inom nödcentralsverksamheten räknas inte med. Beredskapstid, medeltal i minuter 2012 2013 2014 2015 2016 (klientens synvinkel) Angelägenhetsklass A 12,2 12,4 12,6 12,3 12,3 Angelägenhetsklass AB 21,3 22,2 23,0 22,9 23,2 Beredskapstiden (ur klientens synvinkel) mäter tiden mellan det att man svarat på medborgarens nödsamtal tills polisens patrull anländer till utryckningsplatsen inklusive alla fördröjningar. Gatusäkerhetsindex 2012 2013 2014 2015 2016 85,83 92,43 97,5 98,4 99,74 Automatisk trafikövervakning, 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 överskridning av hastighetsbegränsningar, antal 6-10 198 706 191 734 142 356 131 562 121 400 218 129 323 059 11-15 131 885 138 226 132 294 127 315 136 539 123 261 143 221 16-20 45 880 50 429 45 138 45 198 49 707 44 108 49 963 21-30 19 587 22 567 19 955 19 875 23 170 19 846 20 647 31-40 1 825 1 994 1 762 1 613 2 064 1 759 1 797 41-1 285 946 569 435 666 629 920 Källa: Polisens resultatinformationssystem POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 9

BROTTSBEKÄMPNING Minskningen av antalet BROTT har fortsatt på samma sätt som tidigare år. Antalet brott som kommit till polisens kännedom har sedan år 2011 minskat med nästan 70 000. År 2016 var antalet brott cirka 809 000. Antalet brott har ökat endast i vissa brottskategorier, t.ex. ekonomiska brott och narkotikabrott. I synnerhet i fråga om bedrägeribrottslighet kan en tydlig formförändring observeras. Även om det totala antalet bedrägeribrott har minskat, ökade i synnerhet antalet betalningsmedelsbedrägerier på nätet med cirka 40 procent under året. Polisen har i sin brottsbekämpning under år 2016 satsat på förebyggande samarbete med andra myndigheter och samfund. Sådant samarbete är bland annat brottsbekämpning över statsgränserna som är betydelsefull för bekämpningen av egendomsbrott samt bekämpning av hatbrottslighet som framträder på olika sätt. DET TOTALA ANTALET EGENDOMSBROTT FÖRBLEV OFÖRÄNDRAT, BROTTEN HAR FLYTTATS TILL DATANÄTEN Egendomsbrottens (228 296) totala andel av alla brott mot strafflagen hölls procentuellt sett på nästan samma nivå (49,8 %), trots att antalet egendomsbrott minskade med 6 950 sedan år 2015. Inbrotten i bostäder, fritidsbostäder, affärslokaler och fordon minskade. Riktningen är god och den berättar att polisens åtgärder är rätt inriktade bl.a. vad gäller bekämpning av gränsöverskridande brottslighet. Även det förbättrade skyddet av medborgarna (bl.a. kameraövervakning) främjar utredningen och minskningen av brott. Brottsligheten ändrar hela tiden form och har i stor utsträckning flyttats i synnerhet till datanäten. Betalningsbedrägerierna har sedan år 2015 ökat med sammanlagt 38 procent (en ökning med 4 211 bedrägerier). Medborgarna ger alltför blåögt sina kortuppgifter till olika webbsidor bl.a. för att lösa in vinster. Det ökade antalet s.k. identitetsstölder har också anknytning till detta. År 2016 registrerade polisen sammanlagt 3 300 brottsanmälningar om identitetsstöld. I förhållande till invånarantalet uppdagades flest brott i landskapen Nyland, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland. I hela landet uppdagades 8 508 brott per 100 000 invånare. År 2015 var motsvarande siffra 8 645. Sammanlagt 311 100 personer var misstänkta för de 285 400 brott mot strafflagen som utreddes 2016. Av dessa personer var 19,9 procent kvinnor. Av alla som misstänktes ha gjort sig skyldiga till brott var 14,2 procent misstänkta för fler än två brott. I fråga om de utredda brotten mot strafflagen var 25 procent av de misstänkta påverkade av något rusmedel (alkoholens andel var 15 %). MYNDIGHETERNA FÅR MER RESURSER ATT INGRIPA I HATBROTT Antalet misstänkta hatbrott ökade med över 50 procent år 2016. Offerundersökningen om förekomsten av hatprat och trakasserier bland olika befolkningsgrupper i samhället, som justitieministeriet publicerade 2016, visade att endast en femtedel av offren hade anmält händelserna till någon instans. En av orsakerna till att avstå från att anmäla uppgavs vara att hatprat och trakasserier är så vanligt att man inte anmäler dem. 10 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Antalet brott som kom till polisens kännedom minskade 2016. Polisen har ända sedan år 1998 följt utvecklingen av hatbrott, men offerundersökningen visade att problemet är större än statistiken låter förstå. Hatbrott ökar känslan av utanförskap och marginaliseringen, vilka har en central betydelse för radikalisering och religionsrelaterat våld. I det nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism, som inrikesministeriet utarbetade 2016, framhävs också betydelsen av bekämpning av hatprat och rasism som en metod i bekämpningen av extremism. I programmet förutsätts det att polisen effektivt avslöjar och utreder hatbrott samt erbjuder stöd till offren. Polisen effektiverade sin verksamhet för bekämpning av hatbrott och straffbart hatprat samt ökade utbildningen för att identifiera hatbrott. Regeringen fastställde vid sin strategisession på hösten att myndigheterna ska få mer resurser att ingripa i våldsamma extremiströrelsers verksamhet. Även nätpolisverksamheten för att hindra hatprat och utredningen av hatpratsbrott får mer resurser. Polisstyrelsen inrättade en arbetsgrupp för beredning av en åtgärdsplan med anknytning till effektiverad bekämpning av straffbart hatprat. Arbetsgruppen gav sin slutrapport i november 2016. De nationella strukturer som skisseras i rapporten och ansvarsfördelningen i fråga om bekämpning av hatbrott på internet sätts i kraft våren 2017. Polisstyrelsen utvecklade och genomförde också i samarbete med Polisyrkeshögskolan fortbildning med anknytning till bekämpning av hatbrott, "Att identifiera och möta hatbrott i polisarbetet". Polisstyrelsen ingick ett samförståndsprotokoll med kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) beträffande verkställandet av utbildningsprogrammet mot hatbrott för brottsbekämpande myndigheter (TAHCLE) år 2017. ANTALET BROTT MOT LIV HAR MINSKAT REDAN I 20 ÅR År 2016 registrerade polisen sammanlagt 35 400 våldsbrott, av vilka 1 167 var sexualbrott. Inga betydande förändringar har skett de senaste åren i det sammanlagda antalet våldsbrott, men i en granskning som omfattar flera år kan man konstatera att det sammanlagda antalet hatbrott har minskat avsevärt. År 2016 fick polisen kännedom om 98 avsiktliga våldsbrott som begåtts i Finland och lett till att offret avlidit. Sexualbrotten har ökat de senaste åren. Till exempel från år 2015 (1 054) till år 2016 har ökningen varit cirka 10 procent. Minskningen av antalet brott mot liv har fortsatt jämfört med genomsnittet på 1990-talet och i början av 2000-talet. Antalet brott mot liv har redan i tjugo år minskat oavbrutet. Nivån är för tillfället den lägsta i statistikens historia. Majoriteten av brotten mot liv i Finland har anknytning till situationer där medelålders POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 11

Den totala narkotikabrottsligheten ökade med fyra procent jämfört med föregående år. män utanför arbetslivet dricker alkohol tillsammans. I fråga om brott mot liv där vuxna personer var inblandade åren 2010-2015 var alla parter berusade vid tidpunkten för brottet i 62 procent av fallen och i 80 procent av fallen var åtminstone en av parterna berusad. Det vanligaste offret vid brott mot liv är en man som dödas av en bekant eller vän (46 %). Det näst vanligaste offret är en kvinna som dödas av en partner i ett parförhållande (16 %) och en man som dödas av en person som han inte känner (10 %). Åren 2003-2013 var 57 procent av männen som gjort sig skyldiga till brott mot liv dömda åtminstone en gång i domstol för brott mot liv eller misshandelsbrott under de tio närmaste åren före brottet och 28 procent hade under de närmaste fem åren före brottet avtjänat ett ovillkorligt fängelsestraff. Dessutom hade 36 procent suttit i fängelse åtminstone en gång i livet före brottet. Nivån i Finland vad gäller brott mot liv är för tillfället den åttonde högsta i EU och högre än genomsnittet även med beaktande av alla europeiska länder. Den höga brottslighetsnivån förklaras till stor del av den exceptionellt höga brottslighetsnivån bland medelålders arbetslösa manliga alkoholister. Våld som leder till döden är i betydande grad förknippat med kännetecken som har att göra med marginalisering och utanförskap i samhället - till dessa delar innebär den förebyggande verksamheten ett synnerligen långsiktigt arbete. ANTALET EKONOMISKA BROTT FORTSÄTTER ATT ÖKA Antalet ekonomiska brott som kommit till polisens kännedom har fortsättningsvis ökat. Förra året registrerades rekordmånga nya fall med anknytning till ekonomiska brott. Ökningen var cirka 13 procent jämfört med året innan. Det stora antalet nya brottmål som registrerades förra året, 2 087 anmälningar, syns i antalet brottmål under utredning, dvs. öppna brottmål. Utredningen avslutades för sammanlagt 1 915 brottmål. I slutet av år 2016 var antalet öppna brottmål under utredning sammanlagt 2 508 stycken. År 2016 registrerade polisen knappt 15 miljoner euro i vinning av ekonomiska brott. I slutet av år 2016 hade 1 237 personer näringsförbud. 12 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

De brott som förra året ökade mest proportionellt sett var grova skattebedrägerier, grova penningtvättbrott, registeranteckningsbrott och brott med anknytning till ockerliknande diskriminering i arbetslivet. De årliga variationerna i fråga om uppdagade brott kan vara stora och en enskild brottsserie kan i sig innehålla flera tiotals brottsrubriceringar. År 2016 var en fjärdedel av de brott som begicks i samband med affärsverksamhet olika typer av bedrägeribrott. Förra året registrerades över 50 procent fler grova skattebedrägerier än år 2015. Förutom bedrägeribrott utgjorde bokföringsbrott och gäldenärsbrott en betydande del av de ekonomiska brott som kom till polisens kännedom. Polisstyrelsen inledde i augusti 2016 ett projekt för att göra bankförfrågningar elektroniska. Syftet med projektet är att skapa ett datasystem där bankförfrågningar och svar på dem överförs elektroniskt mellan polisen och finansiella institut. Projektet genomförs i samarbete med skatteförvaltningen, Riksfogdeämbetet, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Finansbranschens Centralförbund, Finansinspektionen och de finansiella institut som är verksamma i Finland. Polisens elektroniska bankförfrågningar byggs upp i anslutning till det datasystem som redan används. DET TOTALA ANTALET NARKOTIKABROTT ÖKAR, NARKOTIKAHANDELN FLYTTAS TILL ANONYMA WEBBSIDOR Det totala antalet narkotikabrott ökade med drygt fyra procent jämfört med år 2015. Antalet grova narkotikabrott ökade med cirka tre procent. Det ökade antalet brott visar å ena sidan att myndigheterna har kunnat avslöja denna dolda brottslighet och å andra sidan att det finns stora mängder narkotika på marknaden. Den senare slutsatsen stöds inte bara av till exempel de stora mängderna beslagtagen metamfetamin, utan också av avloppsvattenundersökningar utförda av Institutet för hälsa och välfärd, enligt vilka rikliga mängder amfetamin numera används i Nylands och Mellersta Nylands ekonomiska regioner. I de aktuella trenderna för narkotikabrott ingår också att handeln i allt högre grad flyttas till anonyma webbsidor på internet. Detta har också förutsatt en utveckling av förundersökningsmyndigheternas tillvägagångssätt vad gäller bekämpning av brottslighet som sker på nätet. VILLIGHETEN ATT GÅ MED I GÄNG MINSKAS GENOM MYNDIGHETSSAMARBETE Grupper inom den organiserade brottsligheten, s.k. västgäng, försöker påverka den allmänna opinionen med hjälp av både traditionella och sociala medier. Klubbarna framträder till exempel i tv-dokumentärer och vid olika välgörenhetsjippon. Ur polisens synvinkel försöker de rikta uppmärksamheten bort från den kriminella verksamhet som gängen utövar och göra den allmänna opinionen mer positivt inställd. Polisen försöker i samarbete med olika myndigheter att minska villigheten att rekryteras till dessa gäng och å andra sidan stödja personer som vill ta sig ur gängen. Polisen strävar efter att bidra med ett opartiskt och sakligt perspektiv i samhällsdiskussionen. POLISEN FÅR KÄNNEDOM OM ENDAST EN LITEN DEL AV NÄTBROTTEN, SPRIDNINGEN AV SKADLIGA UTPRESSNINGSPROGRAM ÄR ETT VÄXANDE PROBLEM År 2016 registrerade polisen 1 077 brott som kan klassificeras som nätbrott. Ökningen jämfört med år 2015 var cirka 150 fall. Antalet registrerade dataintrång och grova dataintrång var 416 stycken. Mest ökade kränkningarna av kommunikationshemlighet. År 2016 registrerades sammanlagt 414 fall av kränkning av kommunikationshemlighet, då motsvarande antal året innan var 298. Centralkriminalpolisens center för bekämpning av cyberbrottslighet ansvarar för utredningen av allvarligare nätbrottslighet. Antalet brottsfall som centret ansvarar för ökade med över 50 procent jämfört med året innan. Centret för bekämpning av cyberbrottslighet har också sysselsatts av den ökade mängden rättshjälp till utlandet vid utredning av nätbrott. Ett ökande problem i samband med nätbrott har varit spridningen av skadliga utpressningsprogram. Det är ofta en eller flera utländska aktörer som ligger bakom skadliga utpressningsprogram (ransomware). De skadliga programmen som aktörerna utvecklar och sprider krypterar datoranvändarnas filer och hindrar användning av datorn om användaren inte betalar det belopp utpressaren kräver. Polisen har informerat om skadliga utpressningsprogram och samarbetat internationellt för att förebygga och utreda brotten. År 2016 fick polisen anmälningar om tiotals bedrägerier riktade mot verkställande direktörer och deras företag, där bedragaren genom att låtsas vara anställd inom ett bolag eller en organisation inom den offentliga förvaltningen försökte få organisationen att överföra pengar till utländska konton. Brott som sker på nätet anmäls sällan till polisen. Enligt polisens uppfattning har endast en väldigt liten del av de ovan nämnda bedrägerierna riktade mot verkställande direktörer och brotten med anknytning till skadliga utpressningsprogram anmälts. Orsaken till den låga anmälningsaktiviteten i fråga om nätbrott kan när det gäller företag ha att göra med att företaget bedömer att dess rykte skadas av att falla offer för nätbrott och offentliggörandet av ett sådant brott. Den låga anmälningsaktiviteten bland enskilda medborgare kan bedömas bero på å ena sidan skam eller å andra sidan uppfattningen att polisen inte kan hjälpa målsäganden i en situation där en brottsling till exempel har låst datorn med ett skadligt program. År 2016 inleddes ett projekt för att förenhetliga metoderna, funktionerna och rapporteringen inom polisens datatekniska brottsutredning. Syftet med projektet är att skapa ett enhetligt sätt att hantera digitalt bevismaterial vid polisenheterna i enlighet med internationella standarder. POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 13

Antalet betalningsmedelsbedrägerier på nätet ökade med cirka 40 procent under året. Polisen var aktiv i bl.a. sociala medier för att öka medborgarnas medvetenhet. POLISENS FÖREBYGGANDE VERKSAMHET INNEBÄR SAMARBETE Förebyggande arbete är polisens primära verksamhetsmodell. Det mest effektiva förebyggande arbetet görs i samarbete med andra myndigheter samt med sammanslutningar och invånare i olika områden. Polisstyrelsen har verkställt strategin för polisens förebyggande verksamhet (2014-2018). I och med detta har polisinrättningarna och de riksomfattande enheterna utvecklat strukturerna och funktionsförmågan för den förebyggande verksamheten. I stället för enskilda aktörer har mer uppmärksamhet fästs vid helheter, täckning och vid att verksamheten är enhetlig och förenhetligas. En av de viktiga specialiserade funktionerna inom polisens förebyggande verksamhet har varit att bekämpa våldsam radikalisering och extremism och ge utbildning i dessa frågor. Utbildningen är viktig för att poliserna och samarbetspartnerna ska kunna förstå och beakta nya omständigheter och fenomen. Ett omfattande förenhetligande har också gjorts bl.a. inom utvecklingen av den gränsöverskridande brottsbekämpningen i samband med förebyggande verksamhet inom ramarna för det s.k. RYR-projektet. I det förebyggande arbetet finns polisen där människorna finns. Numera är de sociala medierna ett viktigt verktyg för deltagande. Där kan polisen öka medborgarnas trygghetskänsla, förhindra brott och göra det lättare för medborgarna att kontakta polisen. Olika former av nätpolisverksamhet utvecklas som bäst till polisens primära verksamhet och stöder allt målinriktat polisarbete. För polisen är särskilt ungdomarna en viktig målgrupp. Förutom traditionella informationsmöten ordnar polisen numera fler uppsökande evenemang på samma gång via sociala medier. n 14 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

I det förebyggande arbetet finns polisen där människorna finns. Brott som kom till polisens kännedom, antal Antal anmälda st. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Brott mot strafflagen 525 733 484 428 480 656 474 532 467 412 458 790 Brott mot strafflagen (exkl. trafikbrott) 369 030 342 914 344 296 340 970 338 680 335 941 Egendomsbrott 259 307 236 815 239 356 239 566 235 246 228 296 Misshandelsbrott 40 266 38 319 35 593 32 995 33 947 33 844 Narkotikabrott 19 006 17 665 19 507 19 651 21 221 22 136 Grova narkotikabrott 880 809 1 044 864 889 917 Rattfylleri 21 333 19 015 17 882 17 499 17 556 17 218 Trafikbrott 156 703 141 514 136 360 133 562 128 732 120 510 Trafikförseelser 399 741 339 489 351 310 320 417 319 606 334 080 Lägenhetsinbrott 4 854 4 806 3 960 4 527 4300 2 413 Inbrott i affärslokaler 4 539 4 002 3 845 4 045 4081 3 196 Inbrott i bilar 13 865 10 737 9 604 9 261 9490 7 653 Bruksstölder av motorfordon 9 465 6 818 6 123 5 957 5892 5 261 Alla brott 950 746 846 324 853 227 813 792 805 794 809 368 Ekonomiska brott 1 515 1 608 1 804 1 817 1842 2 087 Brott med anknytning till organiserad 530 742 646 710 627 696 brottslighet Utredningsprocent 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Alla brott 78,9% 78,4% 77,9% 76,3% 76,6% 76,6 % Brott mot strafflagen 63,8% 64,1% 62,6% 61,2% 61,4% 60,3 % Brott mot strafflagen (exkl. trafikbrott) 49,7% 50,4% 49,0% 47,5% 48,1% 47,6 % Egendomsbrott 38,2% 37,8% 37,4% 36,1% 36,7% 36,7 % POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 15

TILLSTÅNDSFÖR- VALTNINGEN POLISENS befogenhet att avgöra ärenden med anknytning till uppehållstillstånd, EU-registreringar, uppehållskort, främlingspass och flyktingars resedokument överfördes till Migrationsverket i slutet av 2016. Det hör fortsättningsvis till polisens uppgifter att bevilja identitetskort för utlänningar samt sköta förlängning, återkallande och annullering av visum i vissa fall. Från och med ingången av 2016 övergick körkortsärendena från polisens verksamhetsområde till Trafiksäkerhetsverket och de begränsade säkerhetsutredningarna från den lokala polisen till skyddspolisen. På grund av ändringarna minskade det totala antalet tillståndsärenden som polisen handlägger med cirka 20 procent jämfört med föregående år. En ökning har skett i fråga om resedokument. Antalet passärenden har ökat med cirka åtta procent jämfört med år 2015 och antalet identitetskortsärenden med cirka nio procent. DE ELEKTRONISKA TJÄNSTERNA UTVIDGADES Polisen fortsatte att utveckla de redan befintliga elektroniska tjänsterna och utvidgade tjänsterna så att de omfattar ärenden inom den privata säkerhetsbranschen, dubblettexemplar av dem samt penninginsamlingsärenden. Med hjälp av bland annat marknadsföringsåtgärder ökade användningsgraden för elektroniska 16 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 17

Så mycket som 61 procent av passansökningarna anhängiggjordes elektroniskt. ärenden så att redan 61 procent av passansökningarna anhängiggjordes elektroniskt. Antalet elektroniska ansökningar om pass ökande med cirka 27 procentenheter jämfört med 2015. Andelen passansökningar enligt det förenklade förfarandet utgjorde 26 procent av alla ansökningar. Cirka 36 procent av identitetskortsansökningarna anhängiggjordes elektroniskt. Tack vare tidsbokningen och de elektroniska tjänsterna förekom inte längre någon sommarrusning vid polisens tillståndsförvaltning som tidigare år. ÄNDRINGAR I SKJUTVAPENLAGSTIFTNINGEN En ändring av skjutvapenlagen inleddes under ledning av inrikesministeriet. Med hjälp av ändringarna blir vapentillståndsprocessen mer flexibel än tidigare och det är möjligt att sköta vapentillståndsärenden elektroniskt. Avsikten är dock att vapensäkerheten ska bibehållas på den nuvarande nivån. Samtidigt inledde Polisstyrelsen upphandlingen av ett nytt vapendatasystem. Målet är att den första fasen av systemet ska tas i bruk i december 2018. Lagstiftningen som gäller vapentillståndsförfarandet förnyades i en arbetsgrupp, som inte under år 2016 hann lägga fram en regeringsproposition baserad på sitt arbete. Målet med reformen är att möjliggöra elektroniska ärenden, ett tillståndsförfarande i ett steg och uppföljning av vapnens livscykel. Dessutom pågick en reform av Europeiska unionens vapendirektiv. Reformens mest aktiva fas inföll under den senare delen av året. Reformarbetet fortsätter under år 2017. Europeiska kommissionens förordning om förfarandena för deaktivering av skjutvapen trädde i kraft i april. Godkännandena av deaktiveringar centraliserades till Polisstyrelsens vapenförvaltning. NYA TILLSTÅNDSDOKUMENT INFÖRDES Polisstyrelsen beredde år 2016 införandet av nya pass, identitetskort, uppehållstillståndskort och uppehållskort i samarbete med utrikesministeriet, Migrationsverket och Befolkningsregistercentralen. De nya tillståndsdokumenten infördes 1.1.2017. Samtidigt pågick även beredningen av införandet av direkt leverans av identitetskort och ett förenklat förfarande. ADMINISTRATION AV CERTIFIKAT FÖR PASS OCH UPPEHÅLLSTILLSTÅND Polisen genomförde en administrationsmiljö för signeringscertifikat för pass och uppehållstillstånd. Certifikaten säkerställer dokumentens äkthet. Med användning av administrationsmiljön delar polisen certifikatuppgifter för finländska pass och uppehållstillstånd med andra länder samt behandlar och delar andra länders certifikatuppgifter med Gränsbevakningsväsendet, polisen, Migrationsverket och Tullen på nationell nivå. n 18 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

TILLSTÅNDSFÖRVALTNINGEN Funktionell effektivitet, produkter och kvalitetskontroll Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Utfall 2016 EKONOMI Årsverken 843 881 747 692 Kostnader inom tillståndsförvaltningen, 1000 euro 60 634 61 990 51 725 54 879 Ekonomi (kostnader/tillstånd som polisen beviljat), euro 44 43 44 47 Kostnadsmotsvarighet inom tillståndsförvaltningen, procent 106 106,5 100 98 Avkastningsmål inom tillståndsförvaltningen, 1 000 euro 64 370 66 048 51 725 53 970 PRODUKTIVITET Produktivitet (tillstånd beviljade av polisen/tillstånd-årsv., 1 651 1 727 1 540 1 770 avgiftsbelagda och avgiftsfria) Den avgiftsbelagda verksamhetens produktivitet (tillstånd 2 165 2 200 2 143 2 420 beviljade av polisen/tillstånd-årsv., avgiftsbelagd arbetstid) Den avgiftsfria verksamhetens produktivitet (övervakningsprestationer/avgiftsfri - - 352 301 arbetstid, tillstånd-årsv.) SERVICEFÖRMÅGA OCH KVALITET Utfallsgrad % för elektroniska ärenden (andelen tillstånd - - 30 29 som ansöks elektroniskt av alla polisens tillstånd) Användningsgrad % för elektroniska ärenden (andelen tillstånd - 29 40 45 som anhängiggjorts elektroniskt av hela volymen i de tillståndsgrupper där elektroniska ärenden är möjliga) PRESTATIONER Tillstånd beviljade av polisen totalt, st. 1 392 128 1 452 250 1 164 000 1 160 156 Pass 721 794 774 540 815 000 847 972 Identitetskort 135 473 141 225 165 000 156 894 Körtillstånd 355 524 350 977-1 442 Vapentillstånd 55 432 57 939 60 000 56 698 Tillstånd inom säkerhetsbranschen 56 841 60 771 62 000 26 738 Tillstånd för utlänningar 55 043 54 900 50 000 54 129 Övriga tillstånd 12 021 11 868 12 000 16 283 TILLSTÅNDSÖVERVAKNING Funktionell effektivitet, produkter och kvalitetskontroll Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Utfall 2016 EKONOMI Årsverken (inkluderar det totala antalet årsverken inom 206 220 204 216 tillståndsförvaltningen) omkostnadsanslag, 1 000 euro 12 420 Kostnader inom tillståndsövervakningen (avgiftsfria tillståndstjänster), 16 767 1 000 euro PRESTATIONER Övervakningsåtgärder sammanlagt, st. - 119 135 72 000 65 065 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 19

Personal från polisinrättningen i Lappland deltog i en EU-finansierad gemensam patrulleringsutbildning tillsammans med poliskollegor från Sverige. Den gemensamma patrulleringsutbildningen slutfördes år 2016. INTER- NATIONELLT SAMARBETE REPRESENTANTER för Polisstyrelsen och polisenheterna deltog aktivt i möten och andra evenemang inom ramarna för det internationella samarbetet år 2016. Samarbetet har varit såväl bilateralt och multilateralt som regionalt. Samarbetet inom brottsbekämpningen har skötts via Europeiska unionens brottsbekämpningsmekanism, med hjälp av vilken årliga operativa åtgärder verkställs i enlighet med tidigare fastställda prioriteringar. Europol stöder medlemsstaterna i detta arbete. Under den andra delen av år 2016 deltog polisen i beredningen av Europols hotbedömning för år 2017, SOCTA (Serious and Organised Crime Threat Assessment). Kontaktpersoner verksamma utomlands har bidragit till den nationella verksamheten. Dessutom har finländska sakkunniga både skickats till Interpols sekretariat för att arbeta och varit verksamma som nationella sakkunniga vid Europol. Arbetet för Interpol har utförts vid huvudkontoret i Haag, men också vid hotspots i Grekland, där arbetet består av andra linjens granskning av inresande. Vad gäller samarbetet i närområdet fortsatte ikraftsättandet av den relativt nya samarbetsplanen mellan fem stater (Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen). Samarbetet mellan Finland och Estland har varit utmärkt och genomför samarbetsplanen på ett effektivt sätt. Brottsbekämpningssamarbetet med Ryssland blev tätare då samordningskommittén enligt brottsbekämpningsavtalet mellan Finland och Ryssland sammanträdde i slutet av 2016 efter en paus på flera år. Under mötet konstaterades vikten av det regionala samarbetet. De organisationsreformer som genomförts vid 20 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

det ryska inrikesministeriet har å andra sidan skapat ett behov att omorganisera det praktiska samarbetet. ASYLSÖKANDE TILL FINLAND VIA RAJA-JOOSEPPI OCH SALLA Mellan september 2015 och februari 2016 anlände sammanlagt 1 757 asylsökande från Ryssland till Finland via gränsövergångsställena i Raja-Jooseppi och Salla. Under år 2016 anlände sammanlagt 1 063 asylsökande via dessa gränsövergångsställen. De sista asylsökandena använde denna rutt 29.2.2016 och därefter har inga fler asylsökande anlänt via rutten. Situationen vid de sydligaste gränsövergångsställena vid den östra gränsen hölls hela tiden lugn. Den största orsaken till att asylsökande slutade att anlända var det gränsavtal som ingicks som ett resultat av samarbetet mellan Finland och Ryssland. Största delen av de personer som reste in olagligt till Lappland år 2016 använde Ryssland endast för genomresa till Finland och hade ansökt om engångs- eller multivisum till Ryssland för resan. Många av dem berättade att de hade anlitat en smugglare under resan, som mot betalning hade skaffat fram ett resedokument och/eller ryskt visum. Av de asylsökande som anlände till gränsövergångsställena i Lappland åren 2015-2016 var den klart största nationalitetsgruppen asylsökande från Afghanistan. Den grupp asylsökande som anlände till Finland via de ovan nämnda gränsövergångsställena bestod av medborgare från sammanlagt 37 olika länder. De kom inte bara från länder i Mellanöstern och södra Asien, utan också från norra, västra och mellersta Afrika. UTBILDNINGSSAMARBETE MED KINA, DET TÄTA NORDISKA SAMARBETET FORTSÄTTER Polissamarbetet med Kina är bilateralt och POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 21

Polisen i Finland var värd för den nordiska poliskonferensen på hög nivå (Nordic Police Conference) i Helsingfors 15-16.11.2016. samnordiskt. Under år 2016 genomfördes ett utbildningssamarbete med Kina med stöd av Polisyrkeshögskolan. Det nordiska polissamarbetet effektiverades under år 2016, då polisöverdirektörerna undertecknade ett uppdaterat samarbetsprotokoll i april 2016. Det nordiska samarbetet är direkt och resultatrikt och arbetet grundar sig på det arbete som underarbetsgrupperna utför under strategisk övervakning av överdirektörerna. Polisöverdirektörerna i de nordiska länderna höll ett stadgeenligt möte i september 2016 i Norge och suppleanterna sammanträdde i juni 2016, också i Norge. Finland ordnade i november 2016 en nordisk poliskonferens på hög nivå, där temat var nya hot och att svara på dem. Konferensen hade nästan 120 deltagare från de nordiska länderna. Det gränsöverskridande gemensamma patrulleringsprojektet mellan Finland och Sverige framskred med hjälp av ett lagändringsförslag. PTN (Polisen och Tullen i Norden) producerade i slutet av år 2016 en samnordisk hotbedömning som kommer att behandlas våren 2017 tillsammans med Europols SOCTA för att definiera nordiska prioriterade områden. FÖRÄNDRINGARNA I SÄKERHETSLÄGET HAR GETT UPPHOV TILL REAKTIONER PÅ INTERNATIONELL NIVÅ Förändringarna i säkerhetsläget har medfört reaktioner även i flera internationella samarbetsforum. Uppmärksamhet har fästs vid i synnerhet effektivare informationsutbyte i samarbetet mellan brottsbekämpningsmyndigheterna i olika stater. Inom Interpol koncentrerade man sig på att föra Interpol 2020-planen framåt. Syftet med planen är att göra förhållandet mellan verksamheten och ekonomin tätare för att kunna göra organisationens ekonomi mer balanserad och sund. 22 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Polisens, Tullens och Gränsbevakningsväsendets gemensamma verksamhet i Helsingfors hamn. Stadgorna för kommittén CCF (Commission for the Control of Interpol's Files), som är betydelsefull för Interpols verksamhet, förnyades. Kommittén ansvarar för iakttagandet av dataskyddsbestämmelserna och behandlar även enskilda ärenden och klagomål som gäller Interpols lysningar. Kommitténs beslut att korrigera eller radera uppgifter som medlemsstaterna har infört i Interpols informationssystem är bindande. En representant från Finland utsågs till medlem av kommittén i november 2016. STRATEGIN FÖR POLISENS INTERNATIONELLA VERKSAMHET DEFINIERAR DE KONKRETA ÅTGÄRDERNA Strategin för polisens internationella verksamhet åren 2016-2020 effektiverar förutsättningarna för internationellt samarbete och genomförandeplanen som gäller strategin definierar de konkreta åtgärderna. Genomförandet av strategin inleddes 2016. Målet för år 2016, att skicka 20 finländska polisexperter till FN:s operationer (19 sekonderade och en avtalsavlönad), uppnåddes. Även det planerade målet för år 2017 att öka Finlands polisdeltagande i FN till trettio kommer som det ser ut nu att uppnås under den första halvan av år 2017, eftersom nio sekonderade polisexperter som utsetts för operationer väntar på att åka i väg och tre polisexperter har nominerats. Operationerna är bl.a. UNSOM, UNMIL, MINUSMA, MONUSCO, UNMIK och UNMISS. Finländska poliser deltar i civila krishanteringsuppdrag inte bara inom ramarna för EU:s och FN:s uppgifter, utan också i Afghanistan, Kosovo, Palestina och Ukraina samt Italien. Det nordiska samarbetet har fortsatt att vara tätt bl.a. i form av utbildningssamarbete och planering av gemensamma projekt. Som en del av polisens arbetsåldersprogram har man berett en modell som gäller karriärsteg för internationella uppgifter och riktlinjer för personalens deltagande i internationella uppgifter. n POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 23

PERSONAL OCH UTBILDNING FRÅN början av år 2014 genomfördes förvaltningsstrukturreformen PORA III, och genomförandet fortsatte åren 2015-2016. Säkerhetsmiljön i Finland förändrats radikalt efter att målen för PORA III ställdes upp, vilket beskrivs i rapporten om den inre säkerheten. År 2016 godkände riksdagen i samband med behandlingen av rapporten om den inre säkerheten att målen för PORA III ska anses vara uppnådda. Under år 2016 genomfördes nya organisationsreformer inom polisförvaltningen: Skyddspolisen började lyda under inrikesministeriet, körtillståndsärendena som tidigare tillhört polisens tillståndsärenden överfördes till Trafiksäkerhetsverket Trafi och de branschbundna ICT-uppgifterna överfördes från Förvaltningens IT-central till Polisstyrelsen. Dessutom bereddes år 2016 en överföring av utlänningstillståndsärendena till Migrationsverket och en omorganisering av lotteriförvaltningsuppgifterna. Förnyelsen av Polisstyrelsens organisation fortsatte också. BEREDSKAP FÖR INSKRÄNKNING AV DEN OFFENTLIGA EKONOMIN År 2016 förberedde sig polisen på de personalminskningar som ramnivån förutsätter genom att bereda anvisningar i händelse av eventuella uppsägningar och permitteringar. Under våren 2016 lades dessutom de årsverken som används till polisens fortbildning och många andra utbildningar som upprätthåller polisförvaltningens kompetens på is som en del av den förändrade asylsituationen i Finland och de insatser den krävde i fråga om användningen av polisförvaltningens resurser, så att resursminskningarna riktade mot den operativa verksamheten kunde minimeras. POLISENS PERSONALMÄNGD MINSKADE NÅGOT De senaste årens ekonomiska utveckling har lett till en minskning av polisens personalmängd. År 2016 omfattade hela personalen 9 729 årsverken (åv) och personalen minskade med 185 årsverken jämfört med året innan. Minskningen gällde både poliserna (en minskning på 121 åv) och den övriga personalen (en minskning på 77 åv). Antalet studerande varierar varje år och 2016 var antalet något högre än året innan (en ökning på 14 åv). Antalet arbetslösa poliser hölls på en låg nivå. I slutet av året var 25 poliser arbetslösa. 24 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Kriminalöverkonstapel Hannu Kangas från polisinrättningen i Västra Nyland utsågs till årets polis. Kangas arbetar inom den grundläggande utredningen och utför grundläggande polisarbete, dvs. utredning av dagliga brott. Med valet av årets polis ville man när polisen fyller 200 år betona hur viktigt det grundläggande polisarbetet är för hela polisverksamheten. Årets polis utsågs för 41:e gången. Kvinnornas relativa andel inom polisförvaltningen har ökat i jämn takt. År 2016 var kvinnornas andel av hela personalen cirka 29 procent. Det är huvudsakligen män som arbetar i polistjänster, men under de senaste åren har kvinnornas andel ökat inom alla polistjänstegrupper med undantag för befäl. Allt fler kvinnor är verksamma inom sakkunnig- och chefsuppgifter i civila tjänster. Största delen av de kontorsanställda är kvinnor. ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSEN, HÄLSAN OCH PERSONALLEDNINGEN MÄTTES MED EN PERSONALBAROMETER Inom polisförvaltningen genomfördes 2015 en personalbarometer som används som forsknings-, undervisnings- och utvecklingsredskap samt i resultatstyrningen. Barometern ger uppgifter om personalens arbetstillfredsställelse, arbetshälsa och personalledning som behövs vid bedömningen och uppföljningen av resultatet. År 2016 har man inom polisenheterna fortsatt att genomföra utvecklingsplanerna som upprättats utifrån resultaten av personalbarometern. LÄNGRE KARRIÄRER MED ARBETSÅLDERSPROGRAMMET Åren 2016-2018 framläggs idéer och vidtas åtgärder inom ramarna för polisens arbetsåldersprogram för att stärka personalledningen och karriärplaneringen samt upprätthållandet av arbetshälsan och funktionsförmågan. Även villkoren för anställningsförhållandet utvecklas. Målet är att öka produktiviteten, minska kostnaderna förorsakade av sjukfrånvaro och invalidpension samt uppmuntra personalen att fortsätta längre i arbetslivet. Programmet gäller alla personalgrupper, personer i olika åldrar och hela arbetskarriären. De viktigaste temana för arbetsåldersprogrammet under år 2016 var utvecklingen av modellen för anpassat arbete och mentorsverksamheten samt förnyandet av förfarandet för resultat- och utvecklingssamtal. Samtidigt POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 25

kartlades också möjligheterna till flexibilitet i arbetslivet, belöningspraxisen samt utvecklingsbehoven med anknytning till ledandet. Som den första åtgärden inom ramarna för arbetsåldersprogrammet infördes inom polisförvaltningen en ny samtalsmodell, mål- och utvecklingssamtal, under samtalsrundan år 2017. ANTALET SÖKANDE TILL POLISYRKESHÖGSKOLAN HAR ÖKAT - DET ÖVRIGA UTBILDNINGSANSVARET UTÖKAS Polisyrkeshögskolan ansvarar för rekryteringen till polisutbildningen, antagningen av studerande, polisens examensutbildning, vidareutbildningen samt forsknings- och utvecklingsverksamheten som gäller polissektorn. År 2016 kännetecknades vid Polisyrkeshögskolan av framskridandet av utbildningsstrukturreformen så att Polisyrkeshögskolan med full effekt genomförde utbildningar i enlighet med den förnyade utbildningsstrukturen. Sammanlagt 286 studerande inledde utbildningen som ger polisyrkeshögskoleexamen. Antalet sökande till polisyrkeshögskoleexamen ökade avsevärt jämfört med året innan. Varje nybörjarplats hade 14,4 sökande. Som en följd av de tidigare besluten om nybörjarplatser utexaminerades endast 95 nya poliser. Specialiseringsstudierna för polisunderbefäl enligt det nya utbildningssystemet inleddes. Under verksamhetsåret ordnades ansöknings- och urvalsförfaranden för både den finskspråkiga och den svenskspråkiga högre polisyrkeshögskoleexamen. Dessa utbildningar inleds 2017. Ordnandet av riksomfattande utbildning som upprätthåller och ökar yrkeskompetensen påverkades ännu under våren 2016 av de riktlinjer som fastställdes hösten 2015 på grund av det stora antalet asylsökande. På basis av riktlinjerna minskades utbildningsfrånvaron för att öka den operativa handlingsförmågan. Utbildningsverksamheten normaliserades i slutet av året. Polisyrkeshögskolan tillhandahåller utbildning inom säkerhetsbranschen även för intressentgrupper, den privata säkerhetsbranschen och företag. Cirka 6 100 personer deltog i annan utbildning än examensinriktad utbildning. Under år 2016 bereddes en regeringsproposition om en ändring av lagen om Polisyrkeshögskolan. Ansvaret för ordnandet av räddningsväsendets befälsutbildning överfördes till Polisyrkeshögskolan från och med början av år 2017. Undervisning i anslutning till befälsexamen för räddningsbranschen (YH) ordnas även efter ändringen vid Räddningsinstitutet i Kuopio. Polisyrkeshögskolan blir ansvarig högskola och befälsstuderandena inom räddningsbranschen är studerande vid Polisyrkeshögskolan. Den första utbildningen enligt det nya systemet inleds i augusti 2017. Ett nytt utbildningssamarbetsavtal ingicks mellan Polisyrkeshögskolan och Försvarshögskolan. Avtalet träder i kraft i början av 2017. MÅNGSIDIG FORSKNING OCH SAMARBETE Forskningsområdena som fastställts för Polisyrkeshögskolan är polisens arbete och organisation, polisverksamheten och polisen i samhället. De projekt som pågick under 2016 hade mångsidiga teman som var anpassade till forskningsområdena och sträckte sig från teman med anknytning till innehållet i polisens arbete, utbildning och olika verksamhetsområden till frågor som gällde polisens verksamhetsmiljö och brottsfenomen. I projekten deltog inte bara aktörer från högskolorna och den offentliga förvaltningen utan också företag och aktörer inom tredje sektorn. År 2016 inledde sammanlagt 286 studerande sin polisutbildning. 26 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Forskningssamarbetet med olika högskolor och forskningsinstitut har utvidgats särskilt i konsortier för EU-finansierade forskningsprojekt. Polisyrkeshögskolan är koordinator i en del av dessa. Forskningspublikationer gavs ut både för de egna publikationsserierna och för internationella inbördes utvärderade serier. Polisyrkeshögskolan fortsatte att delta aktivt i Europeiska unionens brottsbekämpande organ CEPOLs verksamhet. Under året ordnades två expertkurser och en modul inom det gemensamma magisterprogrammet för läroanstalter inom polisbranschen. Förändringarna som CEPOLs nya mandat medför beaktas i verksamheten och det nationella samarbetet med brottsbekämpningsmyndigheterna stärks. Polisyrkeshögskolan ansvarar för polisens körutbildning och utbildningar med anknytning till trafiksäkerhetsarbete. Vid Polisyrkeshögskolan ordnades för första gången en HLC-kurs inom ramarna för Europeiska akademin för säkerhet och försvar. Kursen hade cirka 70 deltagare från över 20 länder. Förutom poliser deltog också soldater och diplomater. POLISMUSÉET SLOG ÅTERIGEN BESÖKARREKORD Polismuseet finns i anslutning till Polisyrkeshögskolan. Museet är öppet för alla och gratis. Museet presenterar finska polisens historia och polisens verksamhet från medeltiden ända till idag. Polisens permanenta utställning, 900 års polishistoria i Finland, berättar om polisen och polisens arbetsuppgifter från medeltiden till idag. Barnens egen polisstation Pokela är avsedd för daghems- och skolelevsgrupper och för familjer. Utställningen Maktmedel och krävande situationer fortsatte som specialutställning år 2016. Den berättar om polisens användning av maktmedel förr och nu. I maj deltog polisen i evenemanget Museoiden yö (museernas natt). Museets årliga besökarantal ökade med 13,7 procent jämfört med år 2015. Under året besökte över 29 000 personer Polismuseet, vilket återigen är rekord i museets historia. n Årsverken kum 2012 2013 2014 2015 2016 Skillnad från föregående år Chefer 99 96 53 52 47-6 Befäl 684 682 712 705 680-25 Underbefäl 1 970 1 909 1 891 1 816 1 781-35 Manskap 4 727 4 746 4 733 4 759 4 703-56 Studerande 408 207 166 157 171 14 Väktare 377 378 364 365 381 16 Kontorsarbetare 1 455 1 453 1 306 1 284 1 073-211 Övriga 746 749 756 776 894 118 Sammanlagt 10 466 10 219 9 982 9 914 9 729-185 Poliser exkl. studerande 7480 7433 7389 7332 7211-122 Studerande 408 207 166 157 171 14 Övriga 2578 2579 2427 2425 2348-77 Sammanlagt 10466 10219 9982 9914 9729-185 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 27

EKONOMI, TEKNIK SAMT LOKAL- OCH MATERIAL- FÖRVALTNING Det tillgängliga anslaget för POLISVÄSENDETS verksamhetsutgifter år 2016 uppgick till 729 miljoner euro. Dessutom hade man tillgång till ett anslag på 28 miljoner euro som överförts från året innan, sammanlagt cirka 757 miljoner euro. Omkostnadsfinansieringen var över fyra miljoner mindre än år 2015. De ackumulerade verksamhetsintäkterna var 68 miljoner euro, vilket innebar en minskning på cirka 13 miljoner euro jämfört med året innan. De minskade intäkterna berodde främst på att de trafikrelaterade tillstånden överfördes till Trafiksäkerhetsverket och säkerhetsutredningarna till Skyddspolisen. Den största kostnadsposten var personalutgifterna på 557 miljoner euro, en minskning på 27,4 miljoner euro jämfört med året innan. I dessa siffror syns överföringen av Skyddspolisen till att lyda under inrikesministeriet. För köp av tjänster användes 111 miljoner euro och för hyror 64 miljoner euro. De största 28 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Det nya polishuset Pollari i Kotka, som byggts i enlighet med polishuskonceptet, öppnade sina dörrar för kunder 19.12.2016 kl. 08.00. De totala kostnaderna för polisväsendet 2016 uppgick till 794 miljoner euro. Kostnaderna minskade med cirka 29 miljoner euro jämfört med nivån år 2015. Polisens kostnader fördelades mellan olika funktioner enligt följande: övervakning 141 miljoner euro, alarmverksamhet 173 miljoner euro, brottsbekämpning 344 miljoner euro, tillståndstjänster 71 miljoner euro och övriga uppgifter 65 miljoner euro. INFORMATIONSTEKNOLOGICENTRALEN POLIT GRUNDADES VID POLISSTYRELSEN Polisen genomförde överföringarna av de branschbundna ICT-tjänsterna och den personal som behövs för att tillhandahålla dem från Förvaltningens IT-central (HALTIK) till Polisens informationsteknologicentral (POL IT-centralen), som grundades 1.4.2016 som en del av Polisstyrelsen. kostnadsposterna i fråga om köp av tjänster var serviceavtalet med Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) samt köp av tjänster mellan övriga statliga ämbetsverk. Ökningen av antalet asylsökande syntes som ökade kostnader bl.a. vad gäller kostnader för avlägsnande ur landet och resekostnader. Resekostnaderna ökade med cirka tre miljoner euro jämfört med året innan. Antalet avlägsnanden ur landet ökade till nästan dubbelt så många än året innan. Användningen av förslagsanslaget som reserverats för transporter för avlägsnande ur landet och hämttransporter uppgick till nästan 10 miljoner euro. I fråga om datasystemhelheten (VITJA) som förenhetligar och effektiverar polisens och andra säkerhets- och rättsmyndigheters verksamhetsprocesser definierades, planerades och genomfördes den första delen i helheten. Målet är att denna del ska godkännas och införas under år 2017. Den första delen innehåller systemets programutvecklingsplattform, registrering av observationsuppgifter och grundläggande funktioner i underrättelsesystemet. Genomförandet av myndigheternas gemensamma fältsystem (KEJO) fortsatte i fråga om den andra delleveransen av systemet och en godkännandetestning av den första delleveransen utfördes inom ramarna för projektet. Processändringarna som förnyelsen av böteslagen förutsätter genomfördes i polisens datasystem. POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 29

Utvecklingen av operativa mobilapplikationer som utformats för smarttelefoner inleddes i fråga om de funktioner som valts ut för testanvändning under den första fasen. Förutom utvecklingen av redan befintliga tjänster för elektroniska ärenden infördes elektroniska tjänster för ansökning om penninginsamlingstillstånd samt ansökning om fyra korttillstånd inom säkerhetsbranschen och dubbletter av dessa. Dessutom definierades införandet av flera gemensamma elektroniska tjänster inom statsförvaltningen samt uppdateringen av tekniken för polisens ärendeplattform. I fråga om identitetskorts- och passystemet gjordes betydande systemändringar som en följd av bytet av tillverkare av tillståndsdokument och den nya lagen om identitetskort. Nya datasystem som togs i bruk inom polisen var ett datasystem som möjliggör maskinell jämförelse av ansiktsbilder samt ett system för administration och distribution av signeringscertifikat för finländska resedokument (PKDIS). Det gemensamma ärendehanteringssystemet inom inrikesministeriets förvaltningsområde (ACTA) infördes på riksomfattande nivå vid polisen hösten 2016. Polisens databehandling och digitala tjänster utvecklades som en helhet i enlighet med det strategiska målet för datasystemarkitekturen. NYA LÖSNINGAR PÅ LOKALBEHOVEN Vid Polisstyrelsen inleddes ett utredningsarbete i syfte att granska användningen av flyttbara polisfängelser med modulkonstruktion som evakueringslokaler. Med modulkonstruktionen eftersträvas smidighet och anpassningsbarhet, så att man kan reagera snabbt på förändringar i lokalbehoven. Utifrån användningserfarenheterna utreds användningen av modulkonstruktioner även i fråga om andra speciallokaler inom polisen. Polisinrättningen i Sydöstra Finland tog i bruk det första polishuset som byggts enligt polishuskonceptet i Kotka. Polishuskonceptet tillämpas också i de pågående projekten i Joensuu, Lahtis och Villmanstrand. POLISENS MATERIALCENTRAL TILL KOUVOLA Polisens upphandlings- och materialverksamhet fortsatte att tillägna sig och utveckla nya handlingssätt i enlighet med organisationsreformen PORA III. Material-, fordons- och upphandlingsgrupperna inom Polisstyrelsens koncerntjänster omorganiserades och 1.7.2016 grundades Polisens materialcentral, som finns i Kouvola. Polisens materialcentral fortsätter sin verksamhet under ledning av Polisstyrelsen. Polisens materialcentral har till uppgift att bland annat genomföra upphandlingar med anknytning till polisens material, redskap, utrustning och tjänster samt ansvara för avtals- och leverantörshanteringen i fråga om de avtal materialcentralen upprättar. Dessutom tillhandahåller Polisens materialcentral rådgivningstjänster inom upphandlings- och materialverksamheten samt juridiskt stöd för polisen. Polisens materialcentral administrerar och utvecklar också polisens materialdatasystem och beställningssystem samt planerar, följer och analyserar livscykeln för materialslagen och utrustningen som polisen använder. Polisens materialcentral konkurrensutsatte centraliserat och ingick sammanlagt 36 avtal om polisens utrustning, redskap, material och tjänster under året. Utrustningen av de nya polisfordonen och annan operativ utrustning och material utvecklades och kompletterades i enlighet med polisverksamhetens aktuella behov. Dessutom infördes den nya färgmodellen för symbolförsedda polisfordon som baserar sig på inrikesministeriets förordning (284/2016. Alla nya polisfordon som levererades under 2016 tejpades med nya, delvis reflekterande färgmodeller. Polisens materialcentral tog under året emot sammanlagt tre rättelseyrkanden som gällde upphandlingsbeslut. Inget av yrkandena ledde till att upphandlingsbeslutet hävdes. Inga 30 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Alla nya polisfordon som levererades år 2016 tejpades med nya, delvis reflekterande färger. POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 31

besvär om upphandlingsbesluten lämnades in till Marknadsdomstolen. Samarbetet med andra statliga säkerhetsmyndigheter beträffande upphandlingar fortsatte. År 2016 genomfördes åtta gemensamma konkurrensutsättningar, av vilka en del pågår ännu under år 2017. Utvecklingen av arbetet i nätverket som består av upphandlingsexperter från polisenheterna fortsatte och förhandlingsdagarna för polisens upphandlingsverksamhet, som redan har blivit en tradition, ordnades vid Polisyrkeshögskolan för upphandlings- och ekonomiexperterna vid polisenheterna. Polisstyrelsen deltog aktivt i det digitaliseringsprojekt för upphandlingar som inletts av finansministeriet. Målet med projektet är att göra helhetsprocessen för upphandlingar smidigare och minska det administrativa arbetet. Nya datasystem och metoder infördes som stöd för hela statsförvaltningens upphandlingsverksamhet och utvecklingen av den, inklusive en gemensam upphandlingsplaneringsmodell för statens ämbetsverk och en upphandlingsdatatjänst som publiceras på webbplatsen avoindata.fi och är öppen för allmänheten. Med hjälp av upphandlingsdatatjänsten kan polisens ämbetsverk på ett öppet och transparent sätt följa och effektivera sina upphandlingar. Också den elektroniska konkurrensutsättningslösningen som förutsätts i EU:s upphandlingsdirektiv och den nya upphandlingslagen (1397/2016) infördes inom polisen. I och med den elektroniska konkurrensutsättningslösningen genomförs hela upphandlingsprocessen elektroniskt. Systemet tas i bruk i etapper ända fram till slutet av år 2017. n 32 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Polisens kostnadsstruktur 2016 (alla moment) 2,6 % 4,1 % 14,2 % Material och förnödenhete Personalkostnader 8,2 % Hyror Köp av tjänster 70,9 % Övriga kostnader Polisens kostnadsfördelning 2016 per funktion (alla moment) 8,9 % 43,3 % 8,2 % 17,7 % 21,8 % Övervakning Alarmverksamhe Brottsbekämpnin Tillståndstjänster Övriga uppgifter Polisens totalfinansiering 2014-2016 (miljoner euro) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2014 2015 2016 Övriga intäkter Tillståndsintäkter Kejo-behörighet 26.10.21 Uppskattat anslag 26.10.20 Anslag som överförts från förra året Anslag 26.10.01 200 150 100 Totalkostnader för polisverksamheten per invånare 2014-2016 (euro) 151 151 145 2014 2015 2016 Polisens investeringar 2014-2016 (miljoner 700 Kostnader för brottsbekämpning 2014-2016 (miljoner euro) 16 2014 14 12 10 8 7,5 7,6 10,7 2015 2016 11,4 10,6 14,8 600 500 400 300 443 437 425 581 570 554 2014 2015 2016 6 4 2 0 0,7 0,9 1,6 3,2 2,1 2,5 Transportmedel Informations- och Övriga investeringar kommunikationsanordningar/-system Sammanlagt 200 100 0 Kostnader/brott som polisen fått kännedom om Kostnader/uppklarat brott Kostnader för polisens alarmfunktioner 2014-2016 (miljoner 180 160 140 120 100 105,4 109,1 165,5 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Polisens kostnadsfördelning per funktion 2014-2016 (%) Övervakning 26,4 % 26,5 % 17,7 % 2014 2015 2016 Alarmfunktioner Brottsbekämpning Tillståndstjänster Övriga uppgifter 13,4 % 43,8 % 9,4 % 7,1 % 13,9 % 42,8 % 9,7 % 7,1 % 21,8 % 43,3 % 8,9 % 8,2 % POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 33

Polisstyrelsen ansvarar som styrande, ledande och övervakande enhet för att laglighetsövervakningen ordnas på behörigt sätt i hela landet. Ansvarsområdet för laglighetsövervakning vid Polisstyrelsen har till uppgift att utveckla laglighetsövervakningen, utföra laglighetskontroller vid polisenheterna, utföra övervakning på eget initiativ, avgöra klagomål, representera staten vid rättegångar, ta fram utredningar och ge utlåtanden till de högsta laglighetsövervakarna till följd av förvaltningsklagan samt att ge utlåtanden i klagomålsärenden till Europeiska människorättsdomstolen. I samband med polisens förvaltningsstrukturreform inrättades juridiska enheter som lyder direkt under polischefen vid alla polisinrättningar. De juridiska enheterna har till uppgift att sköta polisinrättningarnas juridiska frågor och ge ledningen juridiskt stöd, men de utför också enheternas laglighetsövervakning och laglighetsgranskningar. Inledandet av verksamheten vid de juridiska enheterna har påverkat ordnandet av den laglighetsövervakning som utförs inom polisförvaltningen och även Polisstyrelsens roll i styrningen och samordningen av laglighetsövervakningen. Polisstyrelsen har utfört laglighetsgranskningar vid enheterna på det sätt som definieras närmare i polisens anvisning om laglighetsövervakning. Laglighetsövervakningen som utförs av Polisstyrelsen och polisenheterna under den grundade sig år 2016 på bekräftade enhetsspecifika laglighetsgranskningsplaner. Övervakningen har i enlighet med planerna inriktats på bland annat användning av hemliga metoder för inhämtande av information, polisverksamhet som ingriper i människors grundläggande rättigheter samt övervakning av register. År 2016 gjorde Polisstyrelsen laglighetsgranskningar vid alla polisenheter. De prioriterade områdena för granskningarna var: organiseringen av och ansvarsfördelningen inom polisenhetens laglighetsövervakning, användning och övervakning av hemliga metoder för inhämtande av information, övervakningsarrangemang i anslutning till användningen av polisens register, inkl. EPRI-registret, användning och övervakning av beslut enligt tvångsmedelslagen, rättsskydd för frihetsberövade, förundersökningsbeslut samt brottsofferdirektivet och bedömningen av målsägande. En av utgångspunkterna för utvecklingen av processerna för Polisstyrelsens laglighetsövervakning har varit att ytterligare stärka närhetsprincipen enligt förvaltningslagen inom de olika delområdena av laglighetsövervakningen och i synnerhet inom behandlingen av klagomålsärenden. 34 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Under år 2016 pågick inspelningarna av den nionde säsongen av tv-serien Poliisit. På bilden syns ekipage som tillhör ridande polisen i Helsingfors. INTERN KONTROLL, SÄKERHET OCH KOMMUNIKATION Med LAGLIGHETSÖVERVAKNING avses övervakning av att myndigheternas verksamhet följer lagen och iakttar god förvaltningssed. Syftet med polisens interna laglighetsövervakning är att främja att de mål som ställts upp för polisen nås samt att upprätthålla och förbättra kvaliteten i polisens arbete och att förstärka medborgarnas förtroende för polisens verksamhet och för verksamhetens laglighet. Laglighetsövervakningen bidrar till att förebygga fel och till att korrigera felaktiga förfaranden. Efter att de juridiska enheterna som inrättats vid polisinrättningarna har inlett sin verksamhet är målet att i allt högre grad så ofta som möjligt behandla laglighetsövervakningsärenden på lokal nivå i stället för hos centralförvaltningsmyndigheten. Då kan även brister som eventuellt upptäcks i laglighetsövervakningen behandlas effektivt tillsammans med den lokala chefsaktör som leder verksamheten. Polisstyrelsen får varje år cirka 450-500 skrivelser som kan tolkas som klagomål, av vilka största delen numera överförs till polisenheterna för behandling. I Polisstyrelsens laglighetsövervakning har man i fråga om klagomål strävat efter att i enlighet med polisens anvisning om laglighetsövervakning koncentrera sig på principiella och omfattande fall som är föremål för ett betydande intresse eller gäller flera olika polisenheter. Dessutom behandlar Polisstyrelsen klagomål som förutsätter betydande linjelösningar eller gäller ledningen för den berörda polisenheten. Beträffande rättegångar som ska skötas av Polisstyrelsens laglighetsövervakning har målet varit att i stället för att sköta enskilda rättegångar stöda och styra enheterna i rättegångsfrågor, vid behov i samråd med enheten. Polisstyrelsen har dock fortfarande skött rättegångar där statens intresse varit betydande eller då rättegången har gällt fler än en polisenhet. Uppföljningsförfarandet inom polisens laglighetsövervakning har under år 2016 förenhetligats och enhetligheten i de juridiska enheternas verksamhet har främjats inte bara genom laglighetsgranskningar utan också genom centraliserad utbildning samt genom att utnyttja det nätverksliknande arbetssättet som tillämpas av representanter för Polisstyrelsens stab, de juridiska enheterna och de riksomfattande enheterna. POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 35

Fältledningen som utförs av Polisstyrelsens laglighetsövervakning har inom ramarna för Polisstyrelsens ledningssystem koncentrerats till de ärendegrupper som tillhör laglighetsövervakningens verksamhetsområde medan substansenheterna ansvarar för den allmänna styrningen av polisväsendet inom sina verksamhetsområden. Med hjälp av granskningsverksamheten och uppföljningssystemen har Polisstyrelsens laglighetsövervakning upprätthållit en lägesbild med anknytning till laglighetsövervakningen och för sin del säkerställt att den högsta polisledningen är medveten om läget i fråga om laglighetsövervakningen. Inga betydande förändringar i antalet laglighetsövervakningsärenden har skett jämfört med det tidigare granskningsåret 2015. Under år 2016 anfördes förvaltningsklagan eller andra skriverier som kritiserade polisens verksamhet 479 gånger hos Polisstyrelsen (år 2015 sammanlagt 480 klagan). De har behandlats vid Polisstyrelsen eller överförts för att besvaras av polisenheterna. Största delen av klagomålen har gällt förundersökningar. Andra klagomålsobjekt har varit bl.a. övervaknings- och alarmverksamheten, tvångsmedel, tillståndsförvaltningen samt polisers beteende. I klagomål som gäller förundersökningar har klagandena huvudsakligen varit missnöjda med förundersökningens längd eller med att ingen förundersökning har inletts eller att förundersökningen har avslutats utan att ärendet förts till åtalsprövning. År 2016 tog Polisstyrelsen emot sammanlagt 13 skadeståndsyrkanden (15 år 2015) och hördes eller var svarande i 13 skadeståndsrättegångar (14 år 2015). Polisstyrelsen betalade skadestånd och rättegångs- och advokatkostnader antingen på basis av sina egna skadeståndsbeslut eller domstolsbeslut för sammanlagt 109 745 euro (28 998 euro år 2015). Ett utlåtande om Polisstyrelsens laglighetsövervakning lämnades till riksdagens justitieombudsman i 18 ärenden (28 år 2015) och till statsrådets justitiekansler i 24 ärenden (26 år 2015). Med anledning av besvär som anförts hos Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna gav Polisstyrelsen 3 utlåtanden till inrikesministeriet (2 utlåtanden år 2015). Till inrikesministeriet lämnas dessutom 9 andra utlåtanden som rörde laglighetsövervakning (5 år 2015). Polisstyrelsen utförde en loggutredning i polisens informationssystem i två ärenden (2 år 2015) och andra laglighetsövervakningsutredningar på eget initiativ inleddes i ett ärende (3 år 2015). År 2016 överfördes fem ärenden via Polisstyrelsens laglighetsövervakning till riksåklagaren (5 år 2015) för bedömning av om det finns anledning att misstänka att en polisman gjort sig skyldig till brott. DEN INTERNA GRANSKNINGEN BESÖKTE VARJE POLISENHET Den interna granskningen stöder polisen och dess högsta ledning i deras strävan att uppnå sina mål genom att erbjuda ett systematiskt tillvägagångssätt för att bedöma och utveckla tillräckligheten och effektiviteten hos polisens övervaknings-, lednings- och förvaltningsprocesser samt riskhantering. Polisstyrelsens interna granskning har som uppgift att sköta den interna granskningen vid Polisstyrelsen och de underlydande enheterna samt främja polisenheternas egna interna kontroll och riskhantering. Sin uppgift sköter den interna granskningen bl.a. genom rådgivning, utbildning och genom att göra granskningar och utredningar som är inriktade på polisens olika funktioner och processer. Under året genomfördes polisenhetsbesök vid alla polisenheter samt vid två olika polisstationer vid varje enhet. Under besöken gick man igenom sex olika ärendehelheter och uppföljningsgranskningarna med anknytning till förra årets besök. Observationerna har behandlas och de utfärdade rekommendationerna har gett upphov till åtgärder vars genomförande följs upp av den interna granskningen som en del av granskningsprocessen. De prioriterade områdena inom den interna granskningen år 2016 hade anknytning till såväl polisenheterna som bl.a. beredskap, 36 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Polisen firade sitt 200-årsjubileum med temat Trygghet genom tiderna. Vid jubileumsårets huvudfest i Åbo framförde även republikens president Sauli Niinistö sin hälsning till polisen. registerföring, löneadministration och resultatledning. Den interna granskningen samarbetar med Polisstyrelsens laglighetsövervakning, den interna granskningen i inrikesministeriets förvaltningsområde och med statens revisionsverk. RISKHANTERING ÄR EN SYSTEMATISK METOD ATT HANTERA POLISENS RISKHELHET Målet med polisens riskhantering är att identifiera, minimera och kontrollera riskfaktorer som hotar polisens verksamhet, verksamhetsförutsättningar och strategiska mål. Genom riskhanteringen säkerställs att polisen i sina lednings-, planerings- och beslutsprocesser har tillgång till tillräckliga kunskaper om de risker som hotar organisationens existens och verksamhet. En central uppgift inom riskhanteringen är att säkerställa att polisenheternas funktionella mål nås på så sätt att polisenheterna har metoder och tillräcklig kompetens att identifiera riskerna och deras effekt på polisens kärnfunktioner. Riskhanteringen vid polisen är en process som omfattar hela organisationen och som genomförs regelbundet på alla nivåer i polisenheterna under handledning av Polisstyrelsen. Riskhanteringsprocessen är också en del av samarbetet med polisens samarbetspartner. Med hjälp av riskhanteringsmetoder får man en heltäckande uppfattning om polisens riskmiljö och kan genomföra ändamålsenliga hanteringsåtgärder i enlighet med de mål som ställts upp för riskhanteringen. Under år 2016 fortsatte förankringen av polisens riskhanteringsmetoder och -processer vid polisenheterna i enlighet med Polisstyrelsens anvisningar. Riskhanteringen utvidgades så att den också är nära förknippad med verksamheten och processerna hos polisens samarbetspartner. POLISENS 200-ÅRSJUBILEUM VAR SYNLIGT I ALLA KOMMUNIKATIONSKANALER Det strategiska målet för polisens kommunikation har varit att upprätthålla och öka polisens synlighet, erbjuda möjligheter till växelverkan samt sträva efter att på så sätt förebygga olyckor och brott och stöda utredningen av dem. I kommunikationsstrategin definieras fem utvecklingsområden och 12 åtgärdshelheter för åren 2015-2018. Temat för polisens 200-årsjubileum "Kaikkien aikojen turvaaja - Trygghet genom tiderna" syntes i olika kommunikationskanaler under jubileumsåret. En riksomfattande jubileumsfest och konsert ordnades i Åbo i november. Under jubileumsdagen ordnades också flera sidoevenemang såsom ett seminarium och en pop up-polisstation i ett köpcentrum. Webbplatsen poliisi.fi hade cirka tio miljoner besökare under året. Besökarnas omdömen om tjänsterna har förbättrats jämfört med tidigare år (Verkkobränditutkimus 2016). Webbplatsen uppfattas som tydlig, fungerande och tillförlitlig. Den uppfattas också underlätta medborgarnas vardag. I synnerhet får webbplatsen beröm för att det går smidigare och snabbare att förnya pass via den. I några av svaren på enkäten nämndes det att webbplatsen är långsam och att det är svårt att hitta information. POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 37

Under året producerades och visades 60 avsnitt av dokumentariska riksomfattande tv-program, till exempel Poliisit och Poliisit - Kotihälytys. Därutöver producerades 56 avsnitt som visas 2017. Polisen har cirka 850 000 följare i sociala medier. Enbart på Facebook har polisens enheter sammanlagt över 640 000 följare. Polisenheterna och experterna skapade nya profiler bl.a. i Facebook, Twitter och Instagram. I kanalerna publicerades tusentals uppdateringar, av vilka de mest populära nådde cirka 1,5 miljoner personer. Under året planerades och filmades material till polisens nya videokanal. Avsikten är att minst hundra videor i sex olika kategorier ska publiceras på YouTube för att hedra Finlands jubileumsår. Förutom tjänsteleverantörerna samarbetar polisen även med yrkeshögskolan Haaga-Helia. Polisen utbildade och utrustade också sina första videobloggare eller vloggare. I augusti ordnades evenemang i samband med Polisens dag i alla polisinrättningars områden på 22 orter. Evenemangen besöktes av sammanlagt cirka 30 000 personer. Huvudtemana var trafikfrågor och polisens elektroniska tjänster. Evenemanget marknadsfördes på webbsidorna med en polisfrågesport, där deltagarna hade möjlighet att mäta sin kunskap om polisen med hjälp av 50 frågor. Frågesporten på webbsidorna besvarades 30 000 gånger. Under Suomi Areena i Björneborg var temat för paneldiskussionen: Vad är orsaken till att polisen i Finland åtnjuter det största förtroendet i världen? På medborgartorget presenterades polisens verksamhet och utrustning. Under året marknadsfördes de elektroniska tjänsterna för pass och tillstånd inom säkerhetsbranschen, passets och identitetskortets nya utseende samt det nya distributionsnätet. Polisen deltog dessutom i flera myndigheters gemensamma kommunikationskampanjer, till exempel rattfyllerikampanjen #rohkee, Sinä teet suojatien och 112-dagen. Under året publicerade polisen cirka 9 500 pressmeddelanden. Antalet presskonferenser och andra möten med journalister var nästan 200. Omdömena från journalister har förbättrats jämfört med året innan (rapporten Yritysviestintä 2016) inom alla mätbara delområden, dvs. nätkommunikation, sociala medier, de kommunikationsansvarigas anträffbarhet, snabbhet, kommunikationsmaterialens kvalitet och öppenhet. Journalisterna gav polisens kommunikation skolvitsordet 7,5. I polisens intranät Sinetti publicerades tusentals nyheter. Den elektroniska personaltidningen, TUTKA, utkom fyra gånger. Nästan alla polisenheter deltog i att göra tidningen. Ett nummer hade som mest 9 300 läsare. Vid Polisstyrelsen pilottestades en intern kampanj, vars mål var att främja informationsgången, arbetsförfarandena, arbetsgemenskapens funktion och arbetsframgången. Kampanjen kommer möjligen att genomföras även på nationell nivå. n 38 POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016

Polisens Facebook-uppdatering på första april nådde över 1,3 miljoner människor. POLISENS ÅRSBERÄTTELSE 2016 39