STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN STRATEGI FÖR BEKÄMPNING AV ORGANISERAD BROTTSLIGHET

Transkript

1 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN STRATEGI FÖR BEKÄMPNING AV ORGANISERAD BROTTSLIGHET

2 2 INNEHÅLL STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN STRATEGI FÖR BEKÄMPNING AV ORGANISERAD BROTTSLIGHET Inledning Syftet med strategin för bekämpning av organiserad brottslighet Hur den organiserade brottsligheten har utvecklats, lägesbild och en bedömning av den framtida utvecklingen Strategiska riktlinjer för bekämpning av organiserad brottslighet Åtgärder enligt de strategiska riktlinjerna Hur åtgärderna genomförs och följs upp...12

3 3 1. Inledning Enligt regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering ska bekämpandet av den organiserade brottsligheten effektiviseras och behovet av en ny speciallag utredas. I regeringsprogrammet konstateras det också att det görs satsningar på bekämpandet av ITrelaterad brottslighet som en del av bekämpandet av organiserad brottslighet. Enligt regeringsprogrammet ska lagstiftningen också utvecklas i syfte att bekämpa alla former av människohandel samt för att skydda dem som fallit offer för människohandel och förbättra rättssäkerheten. Behoven att se över lagstiftningen om olaglig invandring utreds. Inom kriminalpolitiken är målet enligt regeringsprogrammet att förebygga brott, upprätthålla ett förutseende och pålitligt straffrättssystem, verkställa det straffrättsliga ansvaret, säkerställa att brottspåföljdssystemet fungerar samt trygga offrets ställning. Som ett enskilt lagprojekt i nära anknytning till organiserad brottslighet nämns i regeringsprogrammet kriminalisering av förberedelse till de grövsta brotten. Den 25 oktober 2012 överlämnade regeringen en proposition om saken till riksdagen (RP 141/2012 rd). Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi orsakar samhället betydande förluster. Den grå ekonomin har blivit internationell och den har ökat i omfattning i Finland, i synnerhet inom arbetskraftsintensiva branscher. Enligt polisen har den organiserade grova ekonomiska brottsligheten ökat oroväckande och fått kopplingar till företagsverksamhet som i sig är laglig. Bekämpningen av den grå ekonomin hör till regeringens spetsprojekt. Ministerarbetsgruppen för bekämpning av grå ekonomi har utarbetat ett handlingsprogram för effektiviserad bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet Statsrådet godkände programmet i form av ett principbeslut den 19 januari Enligt en försiktig bedömning är målet att handlingsprogrammet ska öka beloppet av skatter och socialförsäkringsavgifter samt vinning av brott som återfås med milj. euro per år. Projekten i handlingsprogrammet förebygger den grå ekonomin, och med hjälp av dem kan man minska möjligheterna att begå brott, höja risken för att bli fast och öka myndigheternas reaktionsmöjligheter vid avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Ändringar i påföljdssystemet och effektivare möjligheter att återta vinning av brott ökar programmets totala genomslagskraft. Att avlägsna hinder för informationsutbyte mellan myndigheterna är en gemensam central utgångspunkt vid bekämpningen av grå ekonomi både i regeringsprogrammet och i handlingsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. De myndigheter som bekämpar grå ekonomi ska på ett smidigt sätt få tillgång till behövliga myndighetsregister. Den 14 juni 2012 fattade statsrådet ett principbeslut om ett program för inre säkerhet, En tryggare morgondag. I programmet, som även har en nära anknytning till bekämpningen av organiserad brottslighet, betonas vidden av begreppet utslagning. Utslagningen är en viktig bakomliggande orsak till säkerhetsproblemen. Utslagning påverkar säkerheten för individen själv, hans eller hennes närmaste krets och även samhället i stort. Genom att förebygga utslagning förebygger man även på lång sikt inte bara kriminalitet i allmänhet utan också

4 organiserad brottslighet. De organiserade kriminella sammanslutningarna rekryterar även unga som medlemmar. Orsakerna till att unga låter sig rekryteras kan vara många, t.ex. att man vill ha status och uppskattning eller ekonomisk nytta eller att det finns en stark känsla av sammanhållning inom sammanslutningen. När man väl har blivit medlem i en sammanslutning är det ofta mycket svårt att lämna den. Ibland kan det ske med fara för livet eller hälsan. Finlands nationella strategi för bekämpning av terrorism vilar på fyra grundpelare: förebyggande, förhindrande, skydd samt beredskap och konsekvenshantering. Det centrala syftemålet med strategin är att betona förebyggande åtgärder, informationsutbyte mellan myndigheter och samarbete. Genom informationsutbyte och samarbete mellan internationella och nationella myndigheter kan man bättre identifiera hot och risker och ingripa i dessa. Enligt regeringsprogrammet ska denna strategi uppdateras. Den 8 maj 2012 tillsatte justitieministeriet och inrikesministeriet en ledningsgrupp för bekämpning av organiserad brottslighet. Ledningsgruppen, vars mandattid är , har i uppgift att utarbeta ett strategidokument om bekämpning av organiserad brottslighet. Vid utarbetandet av strategin har man beaktat de strategidokument som nämns ovan och verkställandet av dem. 2. Syftet med strategin för bekämpning av organiserad brottslighet Syftet med strategin är att försvaga och på förhand ingripa i verksamhetsförutsättningarna för organiserad brottslighet så att denna brottslighet minskar och inte som fenomen utvecklas i en allvarligare riktning. Ett särskilt mål är att hindra den organiserade brottslighetens skadliga verkningar för samhället, att hindra brottslingar från att organisera sig och att tydligt markera att det inte är något lockande alternativ att delta i verksamhet som har samband med organiserad brottslighet. 3. Hur den organiserade brottsligheten har utvecklats, lägesbild och en bedömning av den framtida utvecklingen Enligt EU:s råd 1 hänför sig till den organiserade brottsligheten långvarigt samarbete mellan fler än två personer och en misstanke om allvarliga kriminella handlingar som har begåtts av personer som hör till den organiserade kriminella grupperingen. Grupperingens verksamhet präglas bl.a. av användande av våld samt av penningtvätt. Grupperingarna kan vara hierarkiska eller ha karaktären av nätverk, och deras syfte är att ge medlemmarna vinst eller makt genom kriminell verksamhet som även kan se laglig ut. Grupperingarnas verksamhet kan vara lokal, nationell eller gränsöverskridande. Polisen har särskilt noterat att brottsligheten i Finland har blivit allt mer professionell sedan 1970-talets början. De finländska brottslingarna började då organisera sig hierarkiskt i ledare och finansiärer samt personer som utför själva verksamheten. Den yrkesmässiga brottsliga verksamheten bestod emellertid främst av egendomsbrottslighet och ekonomisk brottslighet. Narkotikabrottsligheten var rätt obetydlig fram till 1990-talet men fick på 1990-talet en klart 4 1 Definitionerna av organiserad brottslighet avviker i viss mån från varandra i olika rättskällor. I den s.k. ENFOPOL-definitionen i EU:s råds beslut 6204/2/97 ENFOPOL 35 REV 2 definieras organiserad brottslighet utifrån 11 kriterier, varav sex ska uppfyllas för att en kriminell gruppering ska kunna anses vara organiserad. EU-kriterierna för organiserad brottslighet är följande: samarbete mellan fler än två personer, egna tilldelade uppgifter åt var och en, lång eller obegränsad utsträckning i tiden, någon form av disciplin och kontroll, misstanke om allvarliga kriminella handlingar, verksamhet på internationell nivå, användande av våld eller andra metoder för hot, användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer, deltagande i penningtvätt, otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin, strävan efter vinning och/eller makt är en avgörande faktor i verksamheten. Enligt 17 kap. 1 a 4 mom. i strafflagen avses med organiserad kriminell sammanslutning en strukturerad sammanslutning, inrättad för en viss tid, bestående av minst tre personer, som handlar i samförstånd för att begå brott som avses i 1 mom.

5 större roll inom den yrkesmässiga och senare organiserade brottsligheten. I dag är narkotikabrottsligheten ett av den organiserade brottslighetens huvudsakliga verksamhetsområden. Enligt Stakes har narkotikaläget i Finland förvärrats sedan mitten av 1990-talet utifrån så gott som alla mätkriterier (antalet personer som provar på narkotika, missbruk, men för hälsan, sjukdomar, dödsfall, kriminalitet, beslag). Användningen av narkotika och ökningen av de olägenheter som användningen medför stabiliserades efter millennieskiftet, missbruket något år senare. Under de senaste åren har antalet narkotikarelaterade dödsfall ökat. I dag kommer nästan narkotikabrott till polisens kännedom varje år. Antalet personer som misstänks för narkotikabrott har enligt polisens statistik ökat med flera tusen under talet. 2 Antalet utlänningar är stort i synnerhet bland dem som misstänks för grova narkotikabrott och de representerar många olika nationaliteter. Det är i huvudsak utländska kriminella organisationer som för in narkotikan i landet, men i Finland sköter kriminella motorcykelgäng i stor utsträckning förmedlingen och distributionen av de illegala ämnena från stora importcentra till den finländska marknaden. Sedan skiftet av och 1990-talen har den allmänna utvecklingen mot en allt större internationalisering, varav den ökade rörligheten är en väsentlig del, på olika sätt påverkat även brottsligheten i Finland. En viktig faktor är att kriminella motorcykelgäng har etablerat sig i Finland och blir allt starkare. Geografiskt har gängen under 2000-talet spritt sig över hela Finland, och olika gäng har i dag underavdelningar eller verksamhet på alla de största orterna. Av de grupper som använder sig av olika slags synliga symboler hör en del till de s.k. kriminella motorcykelgängen, som uppfyller kriterierna för organiserad brottslighet. Dessa motorcykelgäng använder ofta symbolen 1 % som yttre kännetecken. Grupperna kallas också kriminella motorcykelgäng, 1-procentgäng eller västgäng. Det väsentliga är att dessa grupper anser sig stå ovanför det organiserade samhällets regler. Denna typ av kriminella motorcykelgäng har spritt sig kraftigt i alla länderna i Östersjöregionen. Som en följd av utvidgningen av Europeiska unionen och den fria rörligheten i anslutning till den har även nya utländska organiserade kriminella sammanslutningar som bedriver internationell verksamhet kommit till Finland. Sedan början av 2000-talet har man i Finland allt oftare påträffat organiserade kriminella sammanslutningar från många av länderna kring Östersjön, särskilt i samband med misstankar om narkotikabrottslighet, egendomsbrottslighet och ekonomisk brottslighet. Dessa sammanslutningar har fört med sig nya gärningssätt och verksamhetsmodeller som tidigare varit sällsynta i Finland. Deras medlemmar begår ofta seriebrott som orsakar stor ekonomisk skada. Enligt polisens uppgifter har antalet grupper som har anknytning till organiserad brottslighet ökat i Finland under de senaste tio åren. Centralkriminalpolisen uppskattar att det finns ca 80 organiserade kriminella sammanslutningar med ca medlemmar i Finland. Uppgifterna baserar sig på brottsdomar, anmälningar om brott och tips till förundersökningsmyndigheterna. Av dem framgår inte antalet begångna brott eller personer som har dömts för brott. 5 2 År 2000 misstänktes personer för narkotikabrott (SL 50:1 4 ). År 2011 misstänktes personer för narkotikabrott (SL 50:1 4 ). Källa: Statistikcentralen, PX-Web-Statistikdatabaser > Databas: PX-Web Statfin > Oikeus/Poliisin tietoon tullut rikollisuus.

6 De organiserade kriminella sammanslutningarnas brottsliga verksamhet är huvudsakligen narkotika-, vålds-, egendoms- och ekonomisk brottslighet. Under de senaste åren har man kunnat märka en tydlig förskjutning från narkotikabrottslighet till ekonomisk brottslighet. Nya verksamhetsfält för de kriminella sammanslutningarna är indrivningsverksamheten, restaurangbranschen och byggnadsbranschen. Dessa affärsområden är föremål för de kriminella sammanslutningarnas intresse på grund av den hantering av kontanter som förekommer inom dem. Ett annat område som den organiserade brottsligheten är intresserad av är den privata säkerhetsbranschen. Också den ekonomiska brottsligheten inom utrikeshandeln och särskilt transitotrafiken utgör fortfarande ett stort hot. Den organiserade brottslighetens kopplingar till ekonomisk brottslighet har ökat under de senaste åren. Enligt centralkriminalpolisen hade ca en fjärdedel av de mål som definierades som organiserad brottslighet kopplingar till ekonomisk brottslighet 2007 och Av medlemmarna i de kriminella sammanslutningarna har 44 % någon form av ansvarsställning i företag. Enligt Europols hotbedömning 2011 är bl.a. transport-, finans- och fastighetsbranschen riskbranscher för organiserad brottslighet i Norden. I Finland har de inbördes förhållandena mellan de kriminella sammanslutningar som använder en synlig symbol hållits rätt stabila under 2000-talet. Konkurrensen och den geografiska utvidgningen orsakar visserligen konflikter och våld. Många kriminella sammanslutningar har grundat avdelningar på olika håll i landet och upprättat samarbete med också andra kriminella sammanslutningar och brottsliga påverkare i Finland. Detta kan ses som ett led i en större utveckling, där förhållandena mellan de olika grupperna är spända både i utlandet och i Finland och där nya internationella grupper försöker komma in på marknaden. Antalet skjutvapenbrott hos gruppernas medlemmar har ökat, vilket har ökat hotet mot den allmänna ordningen och säkerheten. Lagövervakningsmyndigheternas verksamhet har effektiviserats på 2000-talet. 3 Polisen, Tullen och Gränsbevakningen har intensifierat sin verksamhet, särskilt kriminalunderrättelseverksamheten, genom det gemensamma PTGkriminalunderrättelsesystemet. Inom brottsbekämpningen har man tagit i bruk ett gemensamt förfarande för målinriktad bekämpning av brott samt gemensamma utredningsgrupper. PTG-myndigheterna har också skapat nya förfaranden och ny praxis. Även det internationella samarbetet har effektiviserats genom att man har utvecklat informationsutbytet och verksamheten med sambandspersoner och inrättat gemensamma utredningsgrupper. Brottspåföljdsmyndigheten, som sköter verkställigheten av straff, deltar även den aktivt i myndighetssamarbetet. Under de senaste åren har det dagliga fångantalet varierat mellan och fångar. Av dessa hör uppskattningsvis ca till någon organiserad kriminell sammanslutning, vilket motsvarar ca 6 7 % av fångantalet. Dessa personer som hör till en organiserad kriminell sammanslutning orsakar stora problem i fängelserna bl.a. för att de upprättar hierarkiska system, kontrollerar narkotikahandeln och skapar skuldförhållanden. I fängelserna har sammanslutningarna möjlighet att rekrytera nya medlemmar. Enligt Brottspåföljdsmyndighetens bedömning är risken för återfall i brott synnerligen hög för personer som hör till en organiserad kriminell sammanslutning. 6 3 Polisöverdirektören tillsatte en sakkunnigarbetsgrupp för att utreda hur man kunde effektivisera bekämpningen av narkotikabrottslighet och organiserad brottslighet. Gruppens målsättning blev att utarbeta en strategi och centrala riktlinjer för bekämpning av narkotikabrottslighet och organiserad brottslighet. I inrikesministeriets polisavdelnings publikation 6/2007 av , Effektivering av bekämpning av narkotika- och organiserad brottslighet, har gruppen tagit fram 19 rekommendationer som gäller datahantering, målinriktad bekämpning av allvarliga brott, arbetsfördelningen mellan polisens enheter och andra myndigheter samt internationell verksamhet.

7 7 Trots lagövervakningsmyndigheternas åtgärder har den organiserade brottsligheten ökat enligt många mätkriterier. Antalet medlemmar i kriminella sammanslutningar har ökat, sammanslutningarna har blivit fler, nya gärningsformer och gärningssätt har etablerat sig i Finland och brottsskadorna har ökat. Antalet vapen som tas i beslag i samband med brottsutredningar visar att grupperna beväpnar sig och att de agerar professionellt och våldsamt. De kriminella sammanslutningarnas verksamhet har under årens lopp utvidgats till allt fler områden och blivit mer yrkesmässig. Verksamheten bedrivs ofta i nätverk. Ett av den organiserade brottslighetens mål är att koppla ihop laglig och olaglig verksamhet. 4. Strategiska riktlinjer för bekämpning av organiserad brottslighet I första hand ska man förebygga organiserad brottslighet genom att påverka viljan att låta sig rekryteras och genom att göra det olönsamt att delta i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet. Grupper som är involverade i organiserad brottslighet och deras medlemmar ska ha låg status. Myndigheterna ska i sin verksamhet se till att man inte ens indirekt ökar handlingsutrymmet för den organiserade brottsligheten. Ett intensivt och planmässigt myndighetssamarbete på riksomfattande och lokal nivå ökar möjligheterna att avslöja organiserad brottslighet. En effektiv straffprocess säkerställer att det straffrättsliga ansvaret realiseras på ett heltäckande sätt. Vid bekämpningen av organiserad brottslighet är det nödvändigt att ta i bruk nya metoder, såsom effektiv användning av administrativa medel vid brottsbekämpningen och nära samarbete mellan myndigheterna och den privata sektorn. Detta förutsätter att man utvecklar samarbetsmodeller för myndigheterna och den privata sektorn och även att man ändrar lagstiftningen om bl.a. informationsutbyte till vissa delar. Vid brottsbekämpningen och i de administrativa förfarandena läggs särskild vikt vid att återta vinning av brott och förvägra obehörig vinst. Under strafftiden ökar man de färdigheter hos de dömda som främjar ett liv utan brott och gör det lättare för dem att lämna en organiserad kriminell sammanslutning eller dess verksamhet och att ta kontroll över sitt liv. Vid verkställigheten av straff lägger man särskild vikt vid att förhindra fortsatt brottslig verksamhet genom rätt placering av personer som dömts för brott och genom att fästa uppmärksamhet vid de dömda för vars del sannolikheten för att återfalla i allvarligt våld är stor. 5. Åtgärder enligt de strategiska riktlinjerna Statsrådet förutsätter att ministerierna vidtar förberedande åtgärder så att följande åtgärder som hänför sig till bekämpningen av organiserad brottslighet kan vidtas eller börja förberedas under denna regeringsperiod. Det huvudsakliga samordningsansvaret för varje projekt finns hos ett visst ministerium eller en viss myndighet. Dessa anges med mörk stil i förteckningen i slutet av respektive åtgärd. Också andra ministerier eller myndigheter kan dock delta i genomförandet av ett projekt, och dessa har antecknats i förteckningen över huvudansvariga. 1. Man förhindrar utslagning. Rekrytering till organiserad brottslighet förebyggs på lång sikt genom att man förhindrar utslagning. Utgångspunkten ska vara att kriminella

8 sammanslutningar eller en kriminell livsstil inte är något alternativ. Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning är ett av de tre centrala insatsområdena i regeringsprogrammet. Inom ramen för det ska förvaltningsområden, aktörer, centrala arbetsmarknadsorganisationer och organisationer tillsammans förbereda, utveckla, verkställa och bedöma de åtgärder som behövs för att minska utslagningen, ojämlikheten och fattigdomen. I detta sammanhang säkerställs verksamhetsförutsättningarna för Ankkurimodellen, som förebygger utslagning. Huvudansvariga SHM, IM 2. Kompetensen hos aktörerna inom brottsbekämpningsarbetet höjs. Genom en effektiv och integrerad utbildning och information inom förvaltningsområdena stärks myndigheternas kompetens, förmåga, kunskaper och attityder kring bekämpning av organiserad brottslighet, verksamhetsmodeller och skydd mot organiserad brottslighet samt möjligheterna att reagera på förhand. Samtidigt säkerställer man att de kriminaliseringar i strafflagen och i annan lagstiftning som kan bli tillämpliga på verksamhet som utgör organiserad brottslighet tillämpas effektivt. Huvudansvariga Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, RÅÄ 3. Man ökar lägesuppfattningen. Man ökar de olika myndigheternas möjligheter att få information om organiserad brottslighet samt deras förmåga att identifiera fenomen inom organiserad brottslighet och att utnyttja information om organiserad brottslighet i sin myndighetsverksamhet. Man utarbetar en gemensam hotbedömning om organiserad brottslighet som är tillgänglig för alla myndigheter och som uppdateras regelbundet. Under ledning av polisen utvecklar PTG-myndigheterna en lägesbild över den organiserade brottsligheten. För att hålla lägesbilden a jour skapas faktiska och ändamålsenliga förutsättningar för informationsutbyte mellan myndigheterna, även på initiativ av myndigheterna själva. I ajourföringen av lägesbilden involveras i mån av möjlighet de näringslivsaktörer som är centrala för samhällets funktionsduglighet samt statsförvaltningens strategiska partner. Huvudansvariga IM, Polisstyrelsen 4. Man förhindrar otillbörlig påverkan på myndighetsverksamhet från organiserad brottslighet. Genom att betona enhetliga myndighetsförfaranden försäkrar man sig om att myndighetsverksamheten vid bekämpningen av organiserad brottslighet inte personifieras och inte faller på enskilda tjänstemäns ansvar. Enhetliga förfaringssätt och medvetenhet om säkerhetsrisker minskar risken för att tjänstemännen utsätts för påtryckningar, vilket minskar verkningarna av eventuella otillbörliga påtryckningsmetoder mot tjänstemän. Huvudansvariga IM, Polisstyrelsen 5. Man förebygger rädsla som orsakas av organiserad brottslighet. Personer som har kommit i kontakt med organiserad brottslighet uppmuntras att anmäla brott eller påtryckningar till myndigheterna. Myndigheterna ska genast vidta de åtgärder som krävs, med särskilt iakttagande av målsägandenas säkerhet. Man utreder om det finns behov av att ändra förundersökningslagen så att lagövervakningsmyndigheterna i dessa situationer från fall till fall ska ha rätt att avstå från förundersökningsåtgärder för att skydda brottsoffer, om det finns grundad anledning. Myndigheterna informerar aktivt för att öka medborgarnas medvetenhet om organiserad brottslighet. Detta ökar säkerheten i medborgarnas livsmiljö och minskar den organiserade brottslighetens handlingsutrymme. Huvudansvariga IM, JM, Polisstyrelsen 6. Man främjar den administrativa bekämpningen. Myndigheterna vidtar effektiva åtgärder mot den organiserade brottslighetens aktörer och verksamhetsförutsättningar genom administrativa förfaranden. Myndigheterna ser till att enskilda beslut eller avgöranden i 8

9 myndighetsverksamheten inte främjar den organiserade brottslighetens verksamhetsförutsättningar. Man säkerställer särskilt att de myndighetsbeslut som fattas inte möjliggör att brottslig verksamhet fortsätter och att den information som finns hos olika myndigheter om organiserad brottslighet även kan beaktas i det administrativa beslutsfattandet. Man utreder olika administrativa och civilrättsliga medel för att försvaga förutsättningarna för den organiserade brottslighetens verksamhet. En samarbetsstruktur, inbegripet den lokala och regionala nivån, utvecklas mellan myndigheterna och den privata sektorn så att dessa administrativa medel kan användas på ett effektivt sätt. De administrativa åtgärderna för att bekämpa brottsligheten beaktas i säkerhetsplaneringen på lokal och regional nivå. Dessutom bedöms möjligheterna att skapa och ta i bruk en lokal flermyndighetsmodell för den administrativa bekämpningen. Huvudansvarig Polisstyrelsen 7. Man förhindrar att den organiserade brottsligheten deltar i offentlig upphandling. Lagstiftningen om offentlig upphandling omarbetas i sin helhet. I det sammanhanget utreds i vilken utsträckning och i vilken ställning personer som har begått allvarliga brott deltar i offentliga anbudstävlingar inom ramen för den gällande regleringen. På basis av den utredningen bedömer man behovet av att ändra de krav som gäller anbudsgivarnas lämplighet samt deras skyldigheter. Man kommer särskilt att beakta att de upphandlande enheterna får tillräcklig information om anbudsgivarnas bakgrund. Huvudansvarig ANM 8. Man förhindrar att den organiserade brottsligheten infiltrerar sektorer som är kritiska med tanke på samhällets säkerhet. Man utnyttjar de möjligheter som lagstiftningen om säkerhetsutredningar ger att kontrollera bakgrunden hos personer som arbetar inom branscher som är kritiska med tanke på den organiserade brottsligheten. Dessutom undersöks möjligheten att utvidga myndigheternas rätt att bedöma en aktörs lämplighet i syfte att trygga samhällets vitala funktioner. Huvudansvariga IM, JM, Polisstyrelsen 9. Man förhindrar verkningarna av organiserad brottslighet inom restaurangverksamheten. I samband med att alkohollagen revideras i sin helhet tar man i lagen in en möjlighet för tillståndsförvaltningen och tillsynen att vidta åtgärder för att ingripa i möjligheterna för aktörer inom grå ekonomi och organiserad brottslighet att delta i synnerhet i verksamhet inom restaurangbranschen. Huvudansvarig SHM 10. Man förenhetligar den straffrättsliga begreppsapparaten om organiserad brottslighet. Man bedömer behoven av att ändra 17 kap. 1 a i strafflagen (deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet) utifrån såväl nationella som internationella synpunkter. Behovet av att förenhetliga definitioner och kvalifikationsgrunder som gäller deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet bedöms även i övrigt. Man ser till att myndigheterna har en enhetlig uppfattning om definitionen av organiserad brottslighet. Huvudansvarig JM 11. Man utreder möjligheterna att begränsa användningen av yttre symboler för organiserad brottslighet. Man utreder möjligheten att begränsa användningen av olika yttre symboler i enskilda fall för att hindra att brottslig verksamhet fortsätter. Polisens möjligheter att tillfälligt (på offentlig plats eller) vid offentliga tillställningar begränsa användningen av symboler för att avvärja ett direkt hot mot allmän ordning och säkerhet utreds. Huvudansvariga IM, Polisstyrelsen 12. Myndigheternas befogenheter uppdateras. Man effektiviserar bekämpningen av organiserad brottslighet genom att se över de befogenheter i anslutning till de hemliga metoderna för inhämtande av information och de informationsskyldigheter som hänför sig 9

10 till dem, informationsutbytet mellan myndigheterna och skyddet av aktörerna vid målinriktad bekämpning som krävs för att förhindra, avslöja och utreda utvalda kriminella sammanslutningars verksamhet. Samtidigt säkerställer man den rättsliga tillsynen över förfarandet och rättsskyddet för dem som blivit föremål för åtgärder. Man bedömer behovet av att ändra den tvångsmedelslag som träder i kraft 2014 särskilt när det gäller regleringen av vissa hemliga tvångsmedel. I mån av möjlighet kommer man också att överväga en utvidgning av användningsområdet för vissa tvångsmedel. Huvudansvariga IM, JM, FM 13. Den organiserade brottsligheten bekämpas systematiskt och bekämpningen samordnas av polisen. Man säkerställer ett smidigt samarbete mellan PTG-myndigheterna vid den operativa bekämpningen av organiserad brottslighet och förhindrar dubbelarbete bl.a. genom att utnyttja och utveckla förfarandet för att välja ut målen. Vid avslöjandet av brott bör man agera planmässigt, fokus bör ligga på gärningsmannen och de medel som finns att tillgå, till exempel de gemensamma nationella utredningsgrupperna, bör utnyttjas på ett effektivt sätt. Myndigheternas förfaranden förenhetligas, och man främjar ett öppet informationsutbyte som sker konfidentiellt. Åklagarna involveras på ett tidigt stadium i bekämpningen av organiserad brottslighet. Huvudansvariga Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, RÅÄ, försvarsmakten 14. Möjligheterna till internationellt samarbete tas till vara. Man säkerställer att straffansvaret förverkligas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt också när det gäller gränsöverskridande organiserad brottslighet. Åtalsprövningen och en eventuell rättegång ska i mån av möjlighet hållas i den misstänktes eller åtalades hemstat eller i den stat från vilken den brottsliga verksamheten leddes. I detta syfte ska man inleda samarbete med lagövervakningsmyndigheten och den rättsliga myndigheten i den andra staten på ett så tidigt stadium som möjligt. I det operativa samarbetet betonas och effektiviseras användningen av internationella gemensamma utredningsgrupper. Strävan är att öka användningen av förfarandet för åtalsöverföring. Lagövervakningsmyndigheterna ska på ett heltäckande sätt utnyttja de informationssystem samt analys- och övriga tjänster som Europol och andra internationella samarbetsforum erbjuder och för sin del se till att internationellt överenskomna förpliktelser som gäller utlämning av information uppfylls. Det operativa samarbetet mellan de rättsliga myndigheterna i EU:s medlemsstater effektiviseras genom att man överför information till Eurojust om de mål där en kriminell sammanslutning är delaktig. Huvudansvariga Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, RÅÄ 15. Man utnyttjar sakkunskapen hos Enheten för utredning av grå ekonomi och dess tjänster. Man utreder möjligheterna att i fortsättningen utnyttja den specialsakkunskap och information om bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet som finns hos Enheten för utredning av grå ekonomi också vid bekämpningen av organiserad brottslighet. Vid bekämpningen av grå ekonomi ska man beakta eventuella kopplingar till organiserad brottslighet. Man utreder möjligheterna att i högre grad än i dag kräva fullgöranderapporter av aktörer inom organiserad brottslighet och företag inom deras inflytelsesfär. Man bedömer om fullgöranderapporter i framtiden också kunde krävas av fysiska personer. Huvudansvariga FM, Skatteförvaltningen, Polisstyrelsen 16. Man effektiviserar bekämpningen av organiserad brottslighet vid ordnande av olaglig inresa och brott som hänför sig till detta. Man förbättrar möjligheterna att identifiera särdragen hos människohandel vid bekämpningen och utredningen av organiserad brottslighet. Man identifierar och beaktar kopplingarna mellan organiserad brottslighet och 10

11 ordnande av olaglig inresa. Behovet av att ändra kriminaliseringen av ordnande av olaglig inresa utreds. Vid bekämpningen av ordnande av olaglig inresa och människohandel läggs det även stor vikt vid brottsoffrens rättsskydd. Man genomför det åtgärdsprogram mot olaglig inresa som godkändes den 17 oktober Huvudansvariga JM, IM, Polisstyrelsen, Gränsbevakningsväsendet 17. Det görs satsningar på bekämpning av brottslighet som utnyttjar datanät, inom ramen för bekämpningen av organiserad brottslighet. Man utreder behovet av en strategi för bekämpning av IT-relaterad brottslighet utifrån Strategin för cybersäkerheten i Finland och dess verkställighetsprogram. Det ska vara lätt att anmäla aktörer i informationsnät till polisen när det finns tecken på brottslig verksamhet. Man bedömer vilka möjligheter myndigheterna har att bekämpa brottslighet i anonyma nät. Huvudansvariga IM,KM, FM, Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet 18. Man minskar möjligheterna att få vinst av brottslig verksamhet. Vid bekämpningen av organiserad brottslighet satsar myndigheterna på att återfå vinning av brott och garantera ersättningsanspråk. Indrivningen av fordringar på dömda personer effektiviseras. Man utreder möjligheten att ta i bruk omvänd bevisbörda när vinning av brott döms förverkad. Man utreder möjligheterna att effektivisera beskattningen enligt uppskattning av outredd förmögenhetsökning när det gäller aktörer inom organiserad brottslighet och deras närmaste krets. Huvudansvariga JM, Skatteförvaltningen, Polisstyrelsen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, RÅÄ 19. Hörandet av parter i straffprocessen tryggas. Man överväger möjligheten att ta i bruk anonym bevisning i brottmålsrättegångar som gäller de allvarligaste formerna av organiserad brottslighet, utifrån den grundläggande beredning som utförts vid justitieministeriet. Dessutom utarbetas lagstiftning om vittnesskydd. Man grundar ett samarbetsorgan mellan flera myndigheter för att bedöma och utveckla vittnesskyddet och bistå myndigheterna i enskilda fall. Huvudansvariga JM, IM 20. Brottspåföljdssystemet effektiviseras. Vid Brottspåföljdsmyndigheten tar man i bruk en klassificering av övervakningsnivån vid fånglokalerna. Fängelsernas behov av att få tillräckliga upplysningar av polisen om personer som hör till organiserade kriminella sammanslutningar beaktas vid utvecklingen av kundinformationssystemet för verkställighet av straff. Man säkerställer ett behövligt informationsutbyte under häktningstiden i samarbete med förundersökningsmyndigheterna. Genom rätt placering av dömda, ett välorganiserat övervakningsarbete och informationsinhämtande samt myndighetssamarbete säkerställs ordningen i fängelserna och förhindras brottslighet under strafftiden. Vid behov intensifierar man samarbetet med polisen under övervakningstiden när det gäller villkorligt frigivna fångar som hör till en kriminell sammanslutning. I samband med totalreformen av samhällspåföljderna överväger man om synpunkter som hänför sig till organiserad brottslighet har beaktats i tillräcklig utsträckning i regleringen av samhällspåföljder. Man främjar och försnabbar överföringen av dömda personer (oberoende av deras samtycke) så att de kan avtjäna sitt straff i den stat i vilken de är medborgare. Syftet med detta är att främja dömda personers möjligheter att återanpassa sig till samhället efter frigivningen, med hänsyn till var den dömde är bosatt eller den dömdes övriga personliga förhållanden eller av särskilda skäl. Huvudansvariga JM, Brottspåföljdsmyndigheten 11

12 12 6. Hur åtgärderna genomförs och följs upp Ministerierna inleder och följer verkställandet av programmet i fråga om de åtgärder som de ansvarar för och rapporterar om dem på överenskommet sätt för ledningsgruppen för bekämpning av organiserad brottslighet. Innan programmet kan verkställas måste åtgärderna förberedas och indelas närmare i faser inom förvaltningsområdena. De mest brådskande åtgärderna är de som nämns i punkterna 2, 4, 6, 8 och 19. Vissa av åtgärderna och projekten enligt programmet kommer eventuellt att förutsätta tilläggsresurser. Hurdana dessa resurskonsekvenser är och hur resurserna kan tryggas klarnar under beredningen av åtgärderna och projekten. Ledningsgruppen följer situationen till dessa delar, och resursfrågorna avgörs separat. Ledningsgruppen för bekämpning av organiserad brottslighet följer genomförandet av åtgärderna och deras effekt och vidtar vid behov ytterligare åtgärder. Ledningsgruppen ska också samordna de olika förvaltningsområdenas och myndigheternas planer för bekämpning av organiserad brottslighet och vid behov inleda pilotprojekt för den operativa tillämpningen av den administrativa aspekten. De olika åtgärderna i programmet effektiviserar bekämpningen av organiserad brottslighet i enlighet med regeringsprogrammet. Åtgärdspunkterna uppfyller i princip förpliktelsen i regeringsprogrammet om att utreda behovet av en speciallag mot organiserad brottslighet. Om åtgärderna visar sig vara otillräckliga eller om det finns andra grunder för det, kommer man att bedöma behovet av en speciallag senare, som en del av uppföljningen av programmets genomförande.