RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2016

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2016 Rapporten sammanställd av: Sten Eriksson, utvecklingsledare Region Dalarna, Enheten för hälsa och välfärd November 2016

2 INNEHÅLL Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Datakällor... 5 Referenser... 5 Kompetensutveckling... 5 Sorteringsnycklar... 6 Resultat... 7 Tillgänglighet... 7 Helhetssyn och samordning... 9 Kunskapsbaserad verksamhet...11 Självbestämmande och integritet...15 Trygghet och säkerhet...17 Effektiv...18 Jämlik...18 Bakgrundsuppgift...19 Vad kan ni använda öppna jämförelser till ute i kommunerna?... 20 Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt...20 Guide i fyra steg...20

3 Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen för öppna jämförelser är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på lokal nivå utifrån indikatorer och bakgrundsfaktorer. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivån. Analysen av resultaten kan ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. I år är det åttonde gången sedan 2009 som Socialstyrelsen presenterar öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården. 89 procent av alla kommuner och stadsdelar har svarat på missbruksenkäten, 91 procent svarade på frågorna i den övergripande enkäten. I år publiceras resultatet för 35 indikatorer. Denna publicering avser kommunernas socialtjänst. Publicering av indikatorer på landstingsnivå, baserade på register, sker hösten 2016. I år görs ingen enkätundersökning om landsting och beroendemottagningar. Öppna jämförelser är ett samlingsbegrepp för indikatorsbaserade jämförelser av socialtjänsten som redovisas på riks-, läns- och kommunnivå. Redovisningen i öppna jämförelser visar att Dalarnas kommuner har en del utvecklingsarbete att ta tag i. En del visar tyvärr att det i vissa fall inte skett några förändringar sedan 2015. Finns naturligtvis logiska förklaringar till detta. Men för den enskilde är det av stor vikt att förbättringar sker. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag [2,4]. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare.

4 En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade, LSS, innefattar följande aspekter: tillgänglighet helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet trygghet och säkerhet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen. Färgläggning indikerar utvecklingsområden I tabellerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med grön, gul och röd bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. (Grått indikerar att indikatorn inte är aktuell att mäta.) Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat gult delvis önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde I tabellerna redovisas också hur många kommuner i Riket och i Länet som har grönt. Resultatet redovisas i procent. Rapporten grundar sig på Socialstyrelsens redovisning, angivna datakällor och den analysdag som genomfördes i länet den 12 september har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa kommer att finnas med när 2017 års arbete inom den regionala stödstrukturen planeras.

5 Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Alltså ett redskap för ökad kvalitet och verksamhetsutveckling utifrån den enskildes behov. Den kan också användas som underlag för uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete. Fokus i rapporten är kommunernas resultat och jämfört med socialstyrelsens redovisning i tabellerna. Datakällor Öppna jämförelser missbruks- och beroendevården baseras på enkätundersökning som genomförts och de befintliga register som använts och på följande datakällor: enkät till samtliga kommuner och till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Indikatorerna baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Referenser Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015. Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Anell, A. Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Lund: Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet; 2014. Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stock-holm: Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, SKL; 2007. Kompetensutveckling Samarbete med FoU-verksamhet, universitet eller högskola, t.ex. upplägg och genomförande av studie inom missbruks- och beroendevården kan bidra till en systematisk kunskaps- och verksamhetsutveckling. (Se t.ex. På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen. SKL & Socialstyrelsen 2011). I vårt län sker en del av det övergripande utvecklingsarbetet i samverkan med Högskolan, Dalarna. Utifrån att det också finns ett vårdprogram och en samverkans överenskommelse inom missbruks- och beroendevården med landstinget så sker också utvecklingsarbete tillsammans med dessa. Dessa frågor hanteras i den Regionala utvecklingsgruppen inom missbruks och beroendeområdet.

6 Regionen erbjuder stöd till de kommuner som inte genomför någon utbildning om förstärkt barn och föräldraperspektiv. Stödet kan bestå i att utvecklingsledarna på regionen kommer ut under 2017 till respektive kommun för att ge stöd att kunna genomföra någon form av utbildning. Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning 2011. När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre 30 000 69 999 invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning så har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: http://skl.se/4.5e95253d14642b207ee86bff.html Kommun Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Vansbro 1 8 Malung-Sälen 1 6 Gagnef 1 5 Leksand 2 9 Rättvik 1 6 Orsa 1 5 Älvdalen 1 6 Smedjebacken 1 5 Mora 2 10 Falun 3 3 Borlänge 3 9 Säter 1 5 Hedemora 2 9 Avesta 2 7 Ludvika 2 7

7 RESULTAT Tillgänglighet Kommun Information på kommunens webbplats Tillgänglighet utanför kontorstid Lättläst svenska Talad information Socialjours verksamhet Avesta Ja Borlänge Ja Ja Falun Ja Ja Gagnef Ja Hedemora Ja Leksand Ja Ja Ja Ludvika Ja Ja Ja Malung-Sälen Ja Ja Mora Ja Orsa Ja Rättvik Ja Ja Smedjebacken Ja Ja Säter Ja Vansbro Ja Ja Älvdalen Ja Dalarna 2016 2015 20 % 47 % 100 % 100 % Riket 2016 24 % 66 % 78 % Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Information på kommunens webbplats Information på webbplatsen möjliggör för personer med missbruk och beroende och deras anhöriga att få adekvat information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter samt tillgängligt utbud av verksamheter och insatser för målgruppen. Tillgänglighet utanför kontorstid Enligt 3 kap. 6 SoL bör alla kommuner ha en socialjour. För personer i akut kris bör det finnas en socialjour tillgänglig dygnet runt med socionomutbildad personal, för ett professionellt bemötande vid olika former av krissituationer

8 Analys När det gäller information på kommunens webbplats som är lättläst finns mycket att göra i de flesta av länets kommuner. Tyvärr är det svårt att hitta rätt på många av webbplatserna i länet och ungefär hälften av kommunerna har inte gjort någon uppdatering under det senaste året. Den information som finns skiftar väldigt på kommunernas hemsidor. I något fall är det svårt att hitta rätt utan att söka via andra vägar. Glädjande är dock att 8 av länets kommuner gjort uppdatering av hemsidan under 2016. Egentligen borde samtliga kommuner ha en uppdaterad hemsida som åtminstone inte är mer en 1 år gammal. Gällande talande information ser det bättre ut 47% av kommunerna har detta. Tillgänglighet utanför kontorstid är ju hundraprocentigt. Ser man till Riket är siffran 78%.

9 Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Kommuner Ekonomiskt bistånd Barn och unga Socialpsykiatri Våld mot närstående Äldreomsorg LSS Familjerätt Hemlöshet Avesta Ja Ja Borlänge Ja Ja Ja Falun Ja Ja Ea Gagnef Ja Ja Ja Hedemora Ja Ea Leksand Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ludvika Ja Ja Malung Ja Ja Ja Ja Ea Mora Ja Ja Ja Ja Ja Ja Orsa Ea Rättvik Ja Ja Ja Smedjebacken Ja Ja Säter Ja Ja Ja Ja Ja Vansbro Ja Ja Ja Ja Ja Älvdalen Ja Ja Ja Ja Ja Dalarna 2016 2015 Riket 2016 2015 53 % 40 % 40 % 73 % 69 % 50 % 53 % 72 % 13 % 7 % 31 % 28 % 29 % 27 % 75 % 40 % 39 % 71 % Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare /professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Analys Avsnittet intern samordning i enskilda ärenden gällande äldreomsorg har andelen kommuner som har detta ökat från 7% till 13% jämfört med 2015. Inom LSS området har nu 29% av kommunerna detta och det är en klar förbättring jämfört med 2015.

10 När det gäller hemlöshet ligger Dalarna på 75% och det är över Rikets som ligger på 71%. Samma gäller våld i nära relation där ligger Dalarna på 73% och Riket på 72%. Barn och unga ligger Dalarna på 40% och Riket på 50%. Familjerätt är siffran för länet 27%. Ekonomiskt bistånd är siffran för länet 53% vilket betyder att över hälften av länets kommuner har detta. Sammanfattning är att Dalarna i stort sätt ligger väldigt bra i de fall det handlar om de mest utsatta personerna/grupper. Inom flera av områdena ligger Dalarna dock under Rikets procenttal. Kommun Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna 2016 2015 Riket 2016 2015 Överenskommelse med landstinget i enskilda ärenden Ja Ja Ja Ja 27 % 13 % 52 % 36 % Extern samverkan i enskilda ärenden För att säkerställa de enskildas behov och möjlighet att få rätt vård och omsorg infördes bestämmelsen om överenskommelse mellan kommun och landsting i SoL och HSL den 1 juli 2013. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan aktörerna. Analys Extern samverkan i enskilda ärenden med landstinget har ökat i Riket och i Dalarna från 13% 2015 till 27% 2016. Utifrån den enskilde är det väldigt lågt tal.

11 Kunskapsbaserad verksamhet Kommun Personalens kompetensutveckling aktuell samlad plan Personalens agerande vid indikation på våld aktuell rutin vid indikation på att vuxen utsatts för våld inom missbruk Rekommenderas i Nationella riktlinjer - Multiprofessionella team erbjuder case managementintegrerade team Rekommenderas i Nationella riktlinjer - insatser erbjuder individuell case managementstrengths model erbjuder minst en av sex insatser (manualbaserade) Avesta ja nej ja nej ja Borlänge nej ja ja nej ja Falun nej nej ja nej ja Gagnef ja ja nej nej ja Hedemora nej nej nej nej ja Leksand nej ja nej ja ja Ludvika nej ja nej nej ja Malung ja nej ja nej ja Mora nej ja ja nej ja Orsa nej ja ja nej ja Rättvik nej nej ja nej ja Smedjebacken ja ja ja nej nej Säter nej nej ja nej ja Vansbro nej nej nej nej ja Älvdalen nej nej ja nej ja Dalarna 27 % 47 % 67 % 7 % 93 % Riket 37 % 47 % 35 % 23 % 96 % Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Personalens kompetens Ärendehandläggningen inom missbruks- och beroendeverksamheten för vuxna är komplex och det ställs stora krav bland annat på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställs inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9).

12 Analys När det gäller erbjudande av individuell Case Management Strengths model så har länet valt att tillsammans med psykiatrin utbilda och satsa på Case Management och inte Strengths model. Dock behöver vi få med fler från missbruksområdet i komman utbildningar för att öka kompetensen och kunna arbeta utifrån modellen. När det gäller att erbjuda minst en av sex insatser (manualbaserade) ligger länet på 93% dock under Riket trots den höga procenten som har 96%. Inom en del av de andra indikatorerna ligger vi i paritet med Riket. Dock inte speciellt höga siffror. Kommun Rekommenderas i Nationella riktlinjer-stöd till anhöriga Erbjuder minst ett av tre stödprogram till närstående Rekommenderas i Nationella riktlinjer - Boendeinsats Erbjuder Bostad först Erbjuder bårdkedja Standardiserade bedömningsmetoder Uppföljning utifrån standardiserad bedömningsmetod Avesta Ja Delvis Borlänge Ja Ja Delvis Falun Ja Ja Delvis Gagnef Ja Delvis Hedemora Ja Ja Delvis Leksand Ja Ludvika Delvis Malung Ja Ja Delvis Mora Orsa Rättvik Delvis Smedjebacken Delvis Säter Ja Delvis Vansbro Ja Ja Älvdalen Ja Ja Delvis Dalarna 47 % 7 % 40 % 13 % Riket 31 % 20 % 38 % 7 % Analys Stöd till närstående, boendeinsatser och standardiserade bedömningsmetoder. Att säkerställa att närstående till personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds stöd och hjälp. Att säkerställa att närstående barn till vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds stöd och hjälp.

13 Standardiserade bedömningsmetoder Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning av de enskilda behoven. Kvalitetssäkrade och standardiserade instrument/metoder innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var man söker hjälp. Att använda systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. (Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2015. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2015). Att säkerställa att de enskilda behov för vilka standardiserade bedömningsmetoder inte använts som underlag vid behovsbedömning dokumenteras och tillgodoses. När det gäller att erbjuda minst ett av tre stödprogram till närstående ligger är det 47 % av kommunerna i länet som klarar detta. Dock under hälften av alla länets kommuner men klart över siffrorna för Riket. Erbjuda bostad först visar att vi inte kommit igång med detta i länet och inte i Riket heller. Länet ligger på 7% och Riket på 20%. Väldigt låga procenttal. Sammantaget för hela detta område är att det finns stor utvecklingspotential för i länet. En utmaning att få till bättre insatser inom alla delar. Ser man hur standardiserade bedömningsmetoder används för att identifiera riskkonsumtion för alkohol och narkotikarelaterade problem (AUDI och DUDIT) så är det endast sex procent av kommunerna i riket som uppger att de använder en sådan metod inom äldreområdet. Där är det verkligen ett utvecklingsområde för kommunerna mot bakgrund av att alkoholkonsumtionen ökar i den äldre populationen. Inom LSS-handläggning som rör vuxna är det noll procent. Här vet vi också att det finns många som också har problem med alkohol och droger.

14 Kommun Använt resultat till verksamhetsutveckling de som bor med barn Använt resultat till verksamhetsutveckling unga vuxna Använt resultat till verksamhets utveckling- 65 år eller äldre Använt resultat till verksamhetsutveckling- de med kontakt med beroendevård/ psykiatri Genomfört systematisk uppföljning med könsperspektiv Använt resultat könsperspektiv till verksamhetsutveckling Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Ea Ea Ea Ea Ea Ea Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Ea Ea Ea Ea Ea Ea Dalarna 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Riket 7 % 9 % 7 % 5 % 16 % 9 % Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Individuella mål bör formuleras, dokumenteras samt följas upp. På så sätt kan kommunen följa upp om insatserna ger avsett resultat, om den enskildes problem minskar och om hans eller hennes välbefinnande ökar. En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. (Se systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014) En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp, dvs. om arbetsmetoden eller insatsen har fått avsedd effekt. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras på gruppnivå. (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9 ).

15 Analys Inom dessa områden finns ett oerhört stort utvecklingsarbete i alla kommuner. Länet ligger på 0% rakt igenom. Det är inte speciellt glädjande siffror för riket heller. Alltså en stor utmaning inom svåra områden men som i helheten är väldigt viktiga att utveckla för att uppnå optimala insatser och stöd för den enskilde. Siffrorna för Riket visar också att det för hela Sveriges socialtjänst att det krävs åtgärder. När det gäller systematisk uppföljning behövs stora förbättringar i de flesta av länets kommuner. Utifrån resultatet i årets öppna jämförelser är förhoppningen att länets kommuner verkligen använder detta i kommande verksamhetsutveckling för att nå förbättringar. Självbestämmande och integritet Kommun Rutin att erbjuda enskilda att ha stödperson på möten Rutin för genomförandeplan upprättad med och undertecknad av enskilda Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ja Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Ja Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna 0 % 13 % Riket 11 % 34 %

16 Kommun Brukarstyrd brukarrevision Använt brukarundersökning för verksamhetsutveckling Brukarorganisationen har påverkat överenskommelsen med landstinget Avesta Ja Borlänge Ja Ja Ja Falun Ja Ja Gagnef Ja Hedemora Ja Leksand Ludvika Ja Malung Ja Mora Orsa Ja Rättvik Ja Ja Smedjebacken Ja Säter Ja Vansbro Älvdalen Dalarna 20 % 7 % 73 % Riket 14 % 10 % 39 % Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Brukarinflytande på individuell nivå, brukarinflytande på verksamhetsnivå och brukarinflytande på övergripande nivå. Brukarinflytandet är tillsammans med forskning och beprövad erfarenhet en förutsättning för att kunna arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Att stärka brukares medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Att det finns rutiner för hur de enskildas delaktighet dokumenteras bidrar till att detta sker. Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS). Det är viktigt att arbetet planeras, bedrivs målinriktat och följs upp tillsammans med den enskilde. En gemensam planering ökar förutsägbarheten för den enskilde. Att den enskilde skriver under genomförandeplaner är ett sätt att säkerställa hans eller hennes delaktighet i denna planering. Genomförandeplanen är även en utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om målet för den enskilde uppfyllts. Ett ökat inflytande kan också nås genom företrädarskap där brukarrörelsen är en viktig aktör.

17 Analys Inom området brukarinflytande är det behov av stora förbättringar i de flesta av länets kommuner. Det har inte skett någon nämnvärd förbättring inom området sedan 2015 utan här finns mycket att förbättra. Dock finns ett undantag och det är inom brukarinflytande på övergripande nivå. Alltså där brukarorganisation har påverkat överenskommelse med landstinget. Där ligger Riket på 39 % och Dalarna 73 %. En förklaring till denna höga procentsiffra är sannolikt det regionala samarbetet som sker i RUG:arna. Det är ju oerhört viktigt att veta om de insatser som kommunerna erbjuder har effekt för den enskilde och för att få klarhet i detta är all form av delaktighet från brukarleden ett måste vid verksamhetsutveckling. Trygghet och säkerhet Kommun Information till enskilda Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Rutin för information om samordnad individuell plan Rutin för information om kopia på journal/akt Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Avesta Ja Borlänge Ja Ja Falun Ja Gagnef Ja Ja Hedemora Ja Ja Leksand Ja Ja Ludvika Ja Malung-sälen Mora Ja Ja Orsa Rättvik Smedjebacken Ja Ja Ja Säter Vansbro Ja Älvdalen Ja Dalarna 67 % 33 % 20 % Riket 66 % 26 % 26 %

18 Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Informera om enskildas rättigheter Rutiner för att delge enskild information är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om sina rättigheter. Detta har efterfrågats av brukar-representanter och ökar brukarnas inflytande och deras möjlighet att få vetskap om sina rättigheter. I socialtjänstlagen anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, 1 kap. 1 SoL. Analys Informera om den enskildes rättigheter enligt skriftliga rutiner så är det bara att konstatera att sådan saknas i stort sätt i länets samtliga kommuner. Dock allvarligt att det inte finns klara rutiner för hur personalen hanterar skyddade personuppgifter. Här borde det vara hundraprocentigt i alla länets kommuner. En låg siffra för länet också när det gäller information om kopia på journal/akt. Dock ser det inte mycket bättre ut för hela Riket. Alla dessa områden är oerhört viktiga ur ett brukar/klientperspektiv. Personalen måste också känna sig trygga ur ett rättssäkerhetsperspektiv så att den enskilde får det den har rätt till och att uppgifter som är skyddade inte röjs. Effektiv Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Analys För att uppnå effektiv vård och omsorg är det viktigt att utgår från den egna verksamheten och vad som behöver utvecklas bland annat utifrån resultatet i öppna jämförelserna. Jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Analys För att vården och omsorgen ska kunna erbjudas på lika villkor för alla är det av största vikt att de beslut som fattas grundar sig så långt det är möjligt utifrån den enskildes behov, evidens, beprövade erfarenheter och kunskap.

19 Bakgrundsuppgift Kommun Bakgrundsuppgift Tid till första besök Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Inom 8 14 dagar Inom 4 7 dagar Kan inte svara Inom 4 7 dagar Inom 3 dagar Inom 4 7 dagar Inom 8 14 dagar Kan inte svara Inom 8 14 dagar Inom 8 14 dagar Inom 4 7 dagar Inom 4 7 dagar Inom 4 7 dagar Inom 4 7 dagar Inom 4 7 dagar I övrigt kan varje kommun utifrån resultaten i öppna jämförelserna använda de frågeställningar som tas upp i nästa avsnitt i rapporten nedan under rubriken vad kan ni använda öppna jämförelser till ute i kommunerna?

20 VAD KAN NI ANVÄNDA ÖPPNA JÄMFÖRELSER TILL UTE I KOMMUNERNA? (NEDAN HÄMTAT UR ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2016 MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN, SOCIALSTYRELSEN) Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter bearbeta och analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar. Detta kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. Steg tre som handlar om att lära av utvecklingen över tid är dock inte helt tillämpbar för årets jämförelser eftersom insamlingssättet, flera indikatorer och frågor har ändrats. I de fall jämförelser görs måste eventuella likheter och skillnader i resultaten tolkas med en viss försiktighet Guide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Genomgång av kommunens resultat i öppna jämförelser. Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera kommunerna med den sorteringsfunktion som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Resultaten kan sorteras enligt följande: - Län - Kommungruppering utifrån antalet invånare (5 grupper) - SKL:s kommungruppsindelning (10 grupper) Indikatorområden: Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? T.ex. indikatorer inom indikatorområdet systematisk uppföljning. Resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten: Finns det indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Välj område att arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Komplettera med uppgifter från exempelvis: Andra öppna jämförelser inom individ och familjeomsorgen (IFO). Nyckeltal och kostnader, t.ex. utredningstid för vuxna med missbruk eller beroende inom socialtjänsten (www.kolada.se). Kommunens egen statistik och uppföljningar, t.ex. uppföljningar med ASI som sammanställts på gruppnivå, antal inkomna LOB-anmälningar.

21 Resultat från beställd brukarstyrd brukarrevision eller lokala brukarundersökningar. Polisen, t.ex. uppgifter om vilka droger som förekommer lokalt. Statistik från andra källor, t.ex. lokala Systembolagets försäljningsstatistik, CAN-drogutvecklingen i Sverige, BRÅ-statistik om rattonykterhet, Landstingens folkhälsoundersökningar. 3. Vad kan man lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser För indikatorer som är direkt jämförbara (den Excelfil som innehåller indikatorer med jämförelser över tid och som vanligtvis publiceras på Socialstyrelsens webbplats, utgår 2016). Med utvecklingen över tid och med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen Exempel på förändringar: Ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort (lagändringar, policy, m.m.). Vad har förändrats, när skedde förändringarna och hur? 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras.

22 Länkar till Socialstyrelsens dokumentation kring Öppna jämförelser 2016 har ni här (högerklicka, öppna hyperlänk): http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/oppna-jamforelser- 2016-missbruks-och-beroendevarden-resultat-samtliga-kommuner.xls http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/oppna-jamforelser- 2016-missbruks-och-beroendevarden-presentation.pptx http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/oppna-jamforelser- 2016-missbruks-och-beroendevarden-anvandarguide.pdf Behandlingsinsatser, mer information finns i metodguiden på denna webbplats (högerklicka, öppna hyperlänk) http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide