ENKÄTREDOVISNING. Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård. Östergötlands län i jämförelse med riket

Relevanta dokument
(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård

ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping SOLEL Östergötlands

BBIC och BoU-satsningen

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Uppsökande verksamhet för äldre

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2015

Jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten

Företagsamheten 2017 Östergötlands län

BBIC Barns behov i centrum. Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

dd nr. Socialdepartementet. Sammanfattning. Bilaga till protokoll vid regeringssammantr äde. Koncept

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan

Evidensbaserad praktik. Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Regelförenkling på kommunal nivå. Östergötland

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Verksamhetsplan för perioden

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Kartläggning av kommunernas IT-stöd för BBIC

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Utveckling av tjänsten Insatskatalogen med hjälp av design

Kartläggning av kommunernas IT-stöd för BBIC

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning FoU Välfärd, Region Västerbotten

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Katja Kamila

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av februari 2014

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Tabell 3: Födelseregion och utbildningstyp i Boxholm kommun

Om mig. - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap. Emma Hjälte Charlotta Lindell

Företagsamheten 2018 Östergötlands län

Företagsamheten 2018 Östergötlands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars 2014

Grundutbildning Nya socialsekreterare Två gånger per år. 2 dagar/utbildning.

Varför startades projekt Carpe?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Befolkningsförändringar under 2014

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR?

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, februari 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2015

21/16 Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av april 2014

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av oktober månad 2012

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Älvdalens.

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

SÅ ARBETAR ÖSTERGÖTLANDS KOMMUNER MED CYKELFRÅGOR

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling

REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Mellankommunal samverkan i LA Linköping

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Fritidshusområden 2010

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti månad 2012

Webbmöte 3 november. Ensamkommande barn samt Handlingsplanen för den sociala barn- och ungdomsvården

Östgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum

Palliation sydöst

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars månad 2013

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Områdesbeskrivning Linköping

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. 91 Dnr KS/2018:142. Finansiering av projekt Jobblabb - kompetensförsörjning i Östergötland

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Transkript:

ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård Östergötlands län i jämförelse med riket 2012-10-04 1

Bakgrund och syfte Regeringen vill få en bild av hur man i kommunerna arbetar med systematisk uppföljning av barn och unga placerade i HVB eller familjehem Regeringen vill också få fram ett underlag för hur det fortsatta utvecklingsarbetet ska läggas upp och vilket nationellt stöd som behövs på regional/lokal nivå. Arbetet genomförs inom ramen för satsningen på regionala utvecklingsledare inom den sociala barn-och ungdomsvården Enkäten genomfördes under november 2011 I riket deltog 190 kommuner(66%) Från Östergötland deltog Kinda, Vadstena, Åtvidaberg, Boxholm, Linköping, Norrköping, Ödeshög och Söderköping (62%) 2012-10-04 2

Sammanfattning och slutsatser Vad är verksamhetsuppföljning? - Stora variationer i hur kommunerna definierar begreppet. Kostnader i fokus och mindre på kvalitet och resultat. - Försvinnande få redovisar resultat av insatserna Inmatade uppgifter används inte fullt ut - Bristande registrering i dokumentationen - Kompetensbrister IT-stöd finns men också många problem - Får inte ut alla de uppgifter de skulle behöva - IT- tekniska problem Hur bedriver kommunerna sitt förbättringsarbete? - trefjärdedelar av kommunerna använder resultaten varav hälften uppger att de gör det i viss mån Hinder i kommunerna - Tidsbrist - Kompetensbrist - Saknas rutiner - Brister i stöd från ledningen - Osäkerhet kring vad och hur man ska följa upp och av vem. 2012-10-04 3

Stöd och utvecklingsbehov i kommunerna Tydliga riktlinjer/vägledning om vad verksamhetsuppföljningen ska innehålla och hur den ska gå till. Stöd i att ta fram användarvänliga system för uppföljning Enkäter eller modeller för att få fram barn och ungas respektive föräldrars uppfattning om vården Utveckling av den officiella statistiken Tillämpbar forskning av vad som är bra för barn utifrån placeringsmiljö Utveckling av relevanta och användbara bedömningsinstrument Utveckling av BBIC med fokus på statistik 2012-10-04 4

Stöd och utvecklingsbehov i kommunerna, forts Stöd i att komma igång med att använda öppna jämförelser i uppföljningen Kompetensutveckling för handläggare för att skapa stabilitet i personalgrupperna och tid för uppföljningsarbetet Satsa på specialister på verksamhetsuppföljning Ledningen chefer och politiker - behöver ha bättre kunskap om verksamhetsuppföljning för att styra och säkra arbetet Stöd när det gäller beställning och krav på IT-leverantörerna Nationellt stöd vad gäller utveckling av metoder och uppföljningssystem Få igång samverkan mellan kommun, landsting och universitet/högskolor. 2012-10-04 5

1. Redovisade er kommun under senaste året verksamhetsuppföljning där det ingick uppgifter om barn och unga placerade i familjehem eller HVB? 90 80 70 60 50 40 Ja Nej 30 20 10 0 Ö-g antal kommuner Ö-g % Riket % 2012-10-04 6

2. Vilka var, under det senaste året, mottagare av verksamhetsuppföljning, avseende barn och unga placerade i familjehem och HVB? 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ö-g antal kommuner Ö-g % Riket % Politiker Chefer inom soctj Handläggare och annan personal inom soctj Brukare Annan 2012-10-04 7

3. Vilka uppgifter redovisades i er verksamhetsuppföljning under det senaste året avseende barn och unga placerade i familjehem eller HVB? Andra uppgifter Vårdgivares uppfattning om insatsen och dess Personalens uppfattning om insatsen och dess Vårdnadshavares uppfattning om insatsen och Barn och ungas uppfattning om insatsen och Resultat av insatsen familjehem Resultat av insatsen HVB. Personalen och deras förutsättningar Barnet/den unge vid avslut av placeringen De placerade barnen/unga under ett år Verksamhetens arbetsprocesser Laguppfyllelse Budget för vårdkostnader. Nämndens verksamhetsmål för placerade barn 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Riket % Ö-g % Ö-g antal kommuner 2012-10-04 8

4. Vad bygger uppgifterna i verksamhetsuppföljningen på, avseende barn och unga placerade i familjehem och HVB? Annat Öppna Jämförelser (ÖJ) barn och unga Socialstyrelsens officiella statistik (Barn och unga insatser) Lokala enkäter, intervjuer Andra bedömningsinstrument än ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) Barns behov i centrum (BBIC ) Kommunens verksamhetssystem 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Riket % Ö-g % Ö-g antal kommuner 2012-10-04 9

5. Finns IT-stöd i er kommun som gör det möjligt att ta ut uppgifter för verksamhetsstyrning när det gäller barn och unga placerade i familjehem eller HVB? 70 60 50 40 30 20 10 Ö-g antal kommuner Ö-g % 0 Riket % Ja Ja, i viss mån Nej Vet ej 2012-10-04 10

6. Finns stödfunktioner, t.ex. statistikresurser, för att analysera och sammanställa uppgifter för verksamhetsuppföljning när det gäller barn och unga placerade i familjehem eller HVB 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Ja, i viss mån Nej Vet ej Ö-g antal kommuner Ö-g % Riket % 2012-10-04 11

7. Används resultaten från verksamhetsuppföljningen till förbättringsarbete ( för att påtala och åtgärda goda/ mindre goda resultat)? 60 50 40 30 20 10 0 Ja Ja, i viss mån Nej Vet ej Ö-g antal kommuner Ö-g % Riket % 2012-10-04 12

8. Vilka hinder finns för att genomföra verksamhetsuppföljning när det gäller barn och unga placerade i familjehem eller HVB 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Tidsbrist Brister i kommunens ITsystem Kompetensbristertex statistik Annat/ andra hinder Ö-g antal kommuner Ö-g % 2012-10-04 13

120 9. Vilket stöd skulle behövas till er kommun för att bättre följa upp verksamheten när det gäller barn och unga placerade i familjehem och HVB 100 80 60 40 20 0 Utveckling av kommunens ITsystem Statistikstöd Kunskap om förbättringsmetodik Annat stöd Ö-g antal kommuner Ö-g % Riket % 2012-10-04 14

10. Planerat utvecklingsarbete kring systematisk uppföljning. (Avser regionen- frågor till utvecklingsledaren) Annat alternativ, ange Utvecklingsarbete kring individuell uppföljning av enskilda barn som grund för systematisk uppföljning Utveckla metoder för att fånga upp och systematisera personalens beprövade erfarenheter Brukarmedverkan utveckla metoder för att fånga upp och systematisera barns och ungas erfarenheter Utveckla systematisk uppföljning resultat av insatsen familjehem Utveckla systematisk uppföljning resultat av insatsen HVB Medelvärde Riket Medelvärde Ö-g Basuppgifter för systematisk uppföljning 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 2012-10-04 15

Kommentarer till vissa frågor 5. Östergötland svarar: Värt att notera är att det är de stora kommunerna har svarat nej. Det kan kanske vara så att större kommuner upplever större behov av bra itstöd? Några av de mindre kommunerna har inte så många placeringar, kanske bara någon per år eller en handfull, vilket kanske gör att man inte upplever behovet att it-stöd som lika stort! 9. Östergötland svarar: Utveckling av gemensamma it system i landet samt att vi behöver bli bättre på att se samband mellan uppföljning, resultat och förbättringsåtgärder. 10. Nära hälften av utvecklingsledarna valde att lämna frågan tom. Av kommentarerna från utvecklingsledarna framgår att de anser att alla områden är angelägna att utveckla men att de inte har haft mandat att prioritera 2012-10-04 16