Innehåll. 3 Sammanfattning 4 VDs kommentar 5-9 Förvaltningsberättelse Axplock ur verksamheten

årsredovisning 2011

Innehåll 3 Sammanfattning 4 VDs kommentar 5-9 Förvaltningsberättelse 10-14 Axplock ur verksamheten Organisation kring kontroll av virkesmätning Teknisk spetsutveckling inom virkesmätningen Energisidan nya möjligheter, nya uppdrag framåt MO Norr Mätning av massaved VMF Qbera startar traineeprogram 15 Resultaträkning 16-17 Balansräkning 18-19 Kassaflödesanalys 20-22 Noter 23 Vinstdisposition VMF Qbera VMF Qbera ek för är en av landets tre intressentägda tjänsteföretag med huvuduppgift att utföra opartisk virkesmätning. Medlemmar och ägare är köpare och säljare av virkesråvaror. VMF Qbera mäter årligen ca 40 miljoner m 3 fub virkesråvara för industri och energiändamål, vilket motsvarar ca 45 % av landets totala virkesflöde. Mätningen är auktoriserad av VMK-nämnden samt ackrediterad enligt ISO 17025 av Swedac. Genom en väl utbyggd kvalitetssäkring är VMF Qbera en garant för att virket mäts in mot rätt parter och som rätt sortiment. En mycket omfattande intern uppföljning säkerställer likformig tolkning av övergripande instruktioner och särskilda överenskommelser mellan enskilda parter. De stora mängder virke som föreningen dagligen mäter redovisas kontinuerligt genom SDC, skogsnäringens IT-företag. VMF Qbera har som målsättning att vara skogsnäringens naturliga servicepartner i samtliga verksamheter som ligger inom kompetensområdet. Genom erfarenheter i den dagliga verksamheten samt tillgången till skogsnäringens gemensamma IT-system finns stora möjligheter att ge kunderna information för uppföljning och analys av specifika virkesvolymer. Utifrån dessa förutsättningar utför VMF Qbera även externa utbildningsinsatser, exempelvis de kurser för skogsmaskinförare och andra med intresse för virkestillredning, som anordnas under namnet Guldkortet. Verksamhetsidé VMF Qbera är ett opartiskt tjänsteföretag som r utför och utvecklar korrekt och rationell mätning av i huvudsak skogsindustriella råvaror r utvecklar och marknadsför servicetjänster av hög kvalitet till gagn för medlemmarna Föreningsstämma äger rum på Storhogna Högfjällshotell & Spa torsdagen den 10 maj klockan 15.00. VMF Qberas mätningsområden och mätplatser 24 Revisionsberättelse 25 Sammanställning av totala kostnader 25 Organisation 26 Styrelse 27 Medlemmar MO MITT MO NORR MO VÄST MO ÖST GRAFISK DESIGN Mellerstedt Design AB FOTO Håkan Karlsson, Thomas Fahlander, Erik Petré, Bo Mellerstedt TRYCK Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall, 2012 VMF Qbera är verksam vid mer än hundra mätplatser i Sverige.

2011 Sammanfattning Verksamheten 2011 i sammandrag MÄTNINGSVERKSAMHETEN Under 2011 inmättes av VMF Qbera 40,9 milj. m 3 fub (41,5), vilket är en minskning med 1,5 % mot fjolåret. Andelen stockmätning var i stort sett oförändrad; 27,3 % (27,4). OMSÄTTNING OCH KOSTNADSMASSA Föreningens rörelseintäkter uppgick under 2011 till 177,3 mkr (169,3 mkr) och rörelsekostnaden till 178,3 mkr (169,5 mkr). Redovisad intäkt är påverkad av återbetalning (rabatter) till medlemmarna på 9,6 mkr (17,3 mkr). RESULTAT VMF Qbera redovisar för 2011 ett resultat efter skatt på 166 tkr (1 086 tkr). ANSTÄLLDA OCH PRODUKTIVITET Antalet anställda var vid utgången av året 325 personer (314). Antalet arbetade timmar ökade med 1,8 % (6,1 %). Produktiviteten sjönk för stockmätning av sågbara sortiment med -2 % (16 %) och för övrig mätning med -1,0 % (0,6 %). MÄTNINGSKOSTNADER Mätningskostnaden för stockmätning av sågbara sortiment blev ca 1,2 % högre än under 2010 medan den för övrig mätning ökade med 0,7 %. Totalt ökade mätningskostnaden till 3,72kr/m3fub (3,64). VIKTIGA HÄNDELSER År 2011 inleddes med mycket höga virkesflöden genom mätstationerna medan årets sista månader präglades av en tillbakagång. En stor del av utvecklingsabetet under året har varit inriktat mot anpassningar till den nya virkesmätningslagstiftningen och effekter av denna på bl.a. mätningen av biobränslen. Under året har samtliga aktier i Svensk Masmätning AB förvärvats. Bolaget är per utgången av 2011 konsoliderat i VMF Qberas koncernredovisning. årsredovisning 2011 3

vds kommentar Mätningsverksamheten inleddes 2011 med stark efterfrågan på våra tjänster och ett flertal nya virkesmätare kom att utbildas för att uppfylla våra medlemmars behov. En allmän efterfrågeminskning av många skogsprodukter ledde till avtagande mätningsaktivitet i slutet av året och det råder för närvarande stor osäkerhet om marknadsutvecklingen under 2012. Den förestående utvidgningen av virkesmätningslagstiftningen kommer i hög grad att påverka VMF:s utveckling i framtiden. Möjligheterna att här, bl.a. inom handeln med biobränlsen, få nya roller i affärskedjan är utmanande. Med stöd av delvis ny teknik och nya arbetssätt går vi in i detta med siktet inställt på framtida möjligheter! «Med sikte på framtidens möjligheter De höga virkesflöden som upplevdes under 2010 kom att fortsätta under den första delen av 2011. Under andra halvan av året kom dock tydliga signaler på minskad efterfrågan för många skogsprodukter, inte minst sågade trävaror, och en situation uppstod där virkesflödena måste dämpas och råvarulagren minskas. Osäkerhet råder fortfarande kring marknadsutvecklingen under 2012. Trots den osäkerhet som finns i det korta perspektivet ser vi att vårt uppdrag som opartisk aktör med högsta möjliga kompetens inom vårt fackområde, har goda förutsättningar att utvecklas och stärka vår roll i ett långsiktigt perspektiv. Detta förutsätter dock att vi kan möta kraven på bättre, dvs. säkrare och mera kostnadseffektiva mätmetoder, på ett professionellt sätt. Många små steg har tagits de senaste åren i riktning mot möjligheten att i högre grad automatisera mätningen och vi är övertygade om att vi med de utvecklingsinsatser som görs inom Qbera och genom våra gemensamma organ på riksplanet, har goda möjligheter att lyckas i detta arbete. Det är dock viktigt att framhålla att de möjligheter som den nya tekniken innebär även i snabb takt måste integreras gentemot dataflödet i virkesredovisningen samt att kontrollmetoder parallellt utvecklas för att bibehålla; helst förbättra kvalitetssäkringen av vårt arbete. Detta förutsätter en stark samverkan inom virkesmätning och redovisning i Sverige med tydliga gemensamma mål från parterna på virkesmarknaden. Det förarbete som Skogsstyrelsen i samverkan med parterna på virkesmarknaden genomfört kring ny virkesmätningslagstiftning har lett till att det nu finns ett färdigt förslag till ny lagtext, förordningstext samt föreskrifter kring lagtillämpningen. Utifrån detta har parterna på virkesmarknaden genom RMR, Rådet för virkesmätning och redovisning, under 2011 inlett ett brett arbete för att anpassa struktur, teknik och virkesredovisning utifrån de nya lagkraven. Den största förändring som följer av de nya kraven är att i princip alla virkessortiment kommer att omfattas av lagen förutsatt att den mätning som utförs påverkar den förste säljaren (skogsägaren). Lagen kommer med detta alltså även att omfatta de olika bioenergisortimenten. Det har konstaterats att det inom detta område finns ett starkt behov av att utveckla metoder och arbetssätt och därmed skapas stora möjligheter utöka VMF:s tjänsteutbud. Vi kommer i dessa sammanhang att få anledning att utveckla nya sätt att arbeta, bl.a. kring utbildning och kvalitetssäkring av mätning som utförs under ansvar från parterna själva. För oss är detta en stor utmaning och vi har stora möjligheter att bidra till att höja mätningskvaliteten inom ett virkesflöde där vi idag inte är verksamma. Detta är en möjlighet som vi måste förvalta väl! Anders Rixon, VD 4 årsredovisning 2011

ÅRSREDOVISNINGEN OMFATTAR TEXTERNA PÅ SIDORNA 5-9 SAMT 15-23 förvaltningsberättelse FORTSATT HÖGA VOLYMER INMÄTTA I VMF QBERAS OMRÅDE. STARKT UTVECKLINGSFOKUS PÅ MÄTMETODER FÖR BIOBRÄNSLE ALLMÄN UTVECKLING OCH VIKTIGA HÄNDELSER 2011 kom för VMF Qbera att präglas av rekordhög mätningsaktivitet under första halvåret medan en avmattning kunde skönjas under årets sista månader. En stor del av årets utvecklingsarbete har varit inriktat mot anpassningar till den kommande virkesmätningslagstiftningen samt effekter av denna på främst mätningen av biobränslen. Under året har samtliga aktier i Svensk Masmätning AB förvärvats. Företaget bedriver främst mobil automatisk stickprovsmätning av massavedstravar med hjälp av två fordonsmonterade maskinsystem (MAS) och har efter förvärvet namnändrats till VMF Qbera Mätningssystem AB. Bolaget är helägt dotterbolag till VMF Qbera ek för. och är per 2011-12-31 konsoliderat i VMF Qberas koncernredovisning. MEDLEMMAR Vid utgången av 2011 hade VMF Qbera 176 medlemmar (181) av vilka 135 (137) representerade köparintressen och 41 (44) säljar intressen. Under året har tre nya medlemmar antagits på köparsidan samtidigt som fem medlemmar lämnat föreningen till följd av att verksamheten upphört. På säljarsidan har tre medlemmar lämnat föreningen p.g.a. att verksamheten upphört. RESULTAT Den positiva utveckling avseende avsättningen för många skogsprodukter som kunde konstateras under 2010 fortsatte under en stor del av 2011. Volymökningstrenden bröts dock under hösten och årets sista månader kom att präglas av en tydlig dämpning av virkesflödena i området. P.g.a. den höga aktiviteten under början av året med bl.a. extraordinärt hög andel övertid i mätningsarbetet, kom de direkta produktionskostnaderna att stiga under denna period. Arbetssituationen normaliserades efter sommaren för att i slutet av året bli onormalt låg. I kombination med genomförda utbildningsinsatser; dels grundutbildning av nyanställda, dels vidareutbildningar kom utvecklingen av arbetssituationen att innebära att debiteringsgraden i mätningsarbetet blev lägre än normalt. Detta tillsammans med högre resekostnader för mätarna än normalt påverkade täckningsbidraget från mätningsarbetet negativt. Det sammantagna utfallet av de indirekta kostnaderna (exkl. resor och andra omkostnader för virkesmätarna) föll ut utan avvikelser från planerna medan resultatet av föreningens finansiella placeringar kom att falla ut över förväntan. Sammantaget blev årets ekonomiska resultat före återbetalning av rabatter till medlemmarna helt i paritet med förväntningarna inför starten av verksamhetsåret. Trots oförändrade priser sedan 2009 kom verksamheten att generera ett rörelseresultat på 8,6 mkr (17,1 mkr) före efterrabatter till medlemmarna. Avvikelsen mot fjolåret förklaras, förutom vad som framgått av analysen ovan, helt av förväntade löne kostnadsökningar och planerade kostnader för beslutade utvecklingsprojekt. PRODUKTIVITET m 3 fub/mättimme 2006-07 -08-09 -10-11 Treårsöversikt moderföreningens resultat och ställning 2009 2010 2011 VMF Qberas rörelsekostnad, mkr -163,2-169,5-178,4 140 120 100 80 60 40 20 0 Stockmätning Övrig mätning All mätning Utdebiterade kostnader, mkr 166,1 169,2 177,3 Rörelseresultat, mkr 2,9-0,2-1,0 Inmätt volym, m 3 fub 38,3 42,6 42,1 Antal årsarbeten 319 326 333 Likviditet, % 87,2 92,9 90,2 Soliditet, % 14,9 15,9 15,5 mätningskostnad Kr/m 3 fub 2006-07 -08-09 -10-11 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Stockmätning Övrig mätning All mätning årsredovisning 2011 5

förvaltningsberättelse Verksamheten inom föreningen uppvisade ett rörelseresultat på -1 021 tkr (-189 tkr) efter att resultatet belastats med rabatter till medlemmarna om totalt 9 600 tkr (17 300 tkr). Resultatet efter finansiella poster blev 173 tkr (1 092 tkr) och årets resultat efter skatt 166 tkr (1086 tkr). Moderföreningens egna kapital uppgick vid utgången av året till 9 975 tkr (9 809 tkr). Till detta kommer obeskattade reserver på 62 tkr (59 tkr). Moderföreningens kapitalreserv utgör vid årets slut ca 5,7 % av omsättningen (5,8 %). Kapitalreserven skall enligt gällande policy vara i intervallet 3,5 7 %. INTÄKTER OCH KOSTNADSMASSA VMF Qberas rörelseintäkter ökade till 177,3 mkr (169,3 mkr) efter återbetalning av medlemsrabatter. Intäktsökningen beror främst på lägre återbetalning av rabatter vilket i sin tur beror på ökade kostnader i verksamheten; främst avtalsenliga lönekostnadsökningar samt lägre debiteringsgrad. Den verkliga ökningen av löpande fakturering under året återspeglas sålunda ej fullt ut i omsättningssiffran eftersom 9,6 mkr (17,3 mkr) av omsättningen vid årets slut återbetalats till medlemmarna i form av rabatter. Kostnadsmassan steg till 178,3 mkr (169,5 mkr). Ökningen av kostnadsmassa beror främst på ökade direkta produktionskostnader samt planerade kostnader för fullföljande av be slutade projekt. Inför 2012 har aktiviteter inletts för att se över produktionskostnaderna i mätningen, bl.a. kring stickprovsmätningen av massaveden. VOLYMER, PRODUKTIVITET OCH MÄTNINGSKOSTNAD Volymflödet genom VMF Qberas mätstationer minskade under 2011 till 40 910 tusen m 3 fub exkl. s.k. bemyndigad mätning (41 524). Den volym som mättes av VMF Qberas personal under 2011 var följaktligen ca.614 tusen m 3 fub (ca 1,5 %) lägre än under föregående år. Inmätningen av timmersortiment minskade från 14 979 tusen m 3 fub till 14 643 tusen m 3 fub, vilket motsvarar en volymminskning på 2,2 %. Andelen stockmätning minskade till 27,3 % (27,4 %). Produktiviteten per arbetad timme minskade i förhållande till föregående år för stockmätning med 1,0 % och även för övrig mätning med 1,0 %. Totalt sett, med hänsyn till mixen av stock- resp. övrig mätning minskade produktiviteten med 1,3 %. Mätningskostnaden per m 3 fub ökade för stockmätning av sågbara sortiment med 1,2 % till 5,16 kr/m 3 fub (5,10). För övrig mätning ökade den med 0,7 % till 2,85 kr/m 3 fub (2,83). Kostnaden för stockmätning (stickprovsmätning) av massaved ökade med 24,4 % till 134,37 kr/m 3 fub (107,99). Sammantaget för all mätning ökade mätningskostnaden med 2,2 % till 3,72 kr/m 3 fub (3,64). ORGANISATION Under året har två relativt nyutexaminerade personer med högre skogsutbildning genomgått ett traineeprogram i VMF Qberas regi. Syftet har främst varit att säkerställa kompetensförsörjning och kontinuitet inför förestående pensionsavgångar. Från årsskiftet ingår de i organisationen i nya roller som konsulenter med inriktning mot bl.a. mätning av biobränslen samt mätteknik. Antalet anställda i VMF Qberas verksamhet ökade under året från 314 till 325 personer till följd av den ökande verksamhetsvolymen under främst första halvåret. Antalet arbetade timmar bland virkesmätarna ökade med 1,8 %. Andelen övertid av den arbetade tiden minskade till 5,7 % (6,0 %). Antalet årsarbeten på tjänstemannasidan har ökat med 1 jämfört med 2010. Fördelning av volymer år 2011 per mätmetod och sortiment, km 3 fub Mätmetod Timmer- Massa- och Cellulosa- Spån, bark, Totalt sortiment fiberved flis bränsle Stockmätning metod 2 11 449,4 72,0 11 521,4 (därav stickprov) (71,3) (72,0) (143,3) TBF-mätning metod 3 2 460,7 14 451,0 553,1 17 464,8 (därav stickprov) (32,4) (32,4) Trav- och skeppmätning metod 4 374,8 359,5 734,3 Bedömning metod 5-6 281,6 3 123,9 38,0 313,0 3 756,5 Vägning metod 7,9 531,5 1 228,3 4 622,9 1 598,1 7 980,8 (därrav stickprov) (4,3) (10,1) (14,4) Räkning metod 8 99,7 581,6 681,3 Totalt 14 822,9 19 456,9 5 035,8 2 823,6 42 139,2 Varav bemyndigad mätning 179,7 624,0 279,3 146,0 1 229,0 6 årsredovisning 2011

förvaltningsberättelse ORGAN PÅ RIKSPLANET KRING MÄTNINGS- OCH VIRKESREDOVISNINGSFRÅGOR Inom SDC:s rådsstruktur för medlemsstyrning; Rådet för mätning- och redovisning (RMR), Logistikrådet samt IT-rådet har arbetet fortgått när det gäller att prioritera utvecklingsinsatser inom virkesmätning och redovisning samt logistik. Inom Logistikrådets verksamhetsområde har härvid arbetet för en bredare utrullning inom branschen avseende tilllämpning av Krönt vägval; skogsbrukets standardsystem för vägval från avlägg till industri, varit prioriterat. Under året har även ett seminarium genomförts med syftet att starta upp ett branschgemensamt arbete för att utveckla den s.k. Digitala informationskedjan från skog till industri. Timfördelning och beläggning 2009 2010 2011 Avlönad tid mätare 453 926 470 363 479 263 Fakturerad tid, timmar Timfördelning mätning 393 247 407 372 406 792 varav mätare varav övr. anst.*) 0 0 övrigt arbete 35 115 33 462 33 924 konsultuppdrag 2 668 3 353 2 850 varav mätare 1 974 1 862 2 285 varav tjänstemän 694 1 491 565 Debiteringsgrad, mätare % 95,5 95,0 93,3 intäkter från ej timdeb. konsultuppdrag**) 2 307 3 715 3 894 Fakturerade timmar totalt 431 030 444 188 443 566 Mätningspersonalens ÖVERTID 2009 2010 2011 Betald övertid, tim 18 737 26 281 23 456 % av ordinarie tid 4,32 5,96 5,66 antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten 09-12-31 10-12-31 11-12-31 2009 2010 2011 Virkesmätare 271 280 291 286 293 300 varav kvinnor 26 31 37 26 29 30 Övriga 34 34 34 33 33 33 varav kvinnor 8 6 6 8 6 6 Totalt 305 314 325 319 326 333 varav kvinnor 34 37 43 34 35 36 *) inkl köpta tjänster Trätåg **) utbildning, bemyndigad mätning m.m sjukfrånvaro i timmar 2011 O rdinarie arbetstid Totalt 1-59 dagar 60-dagar total Totalt Ålder Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor alla < 30 år 42 794 16 579 59 373 358 170 358 170 528 0,8% 1,0% 0,8% 1,0% 0,9% 30-49 år 194 172 34 034 228 206 3 255 993 1 054 396 4 309 1 389 5 698 1,7% 2,9% 0,5% 1,2% 2,2% 4,1% 2,5% > 49 år 304 981 21 894 326 875 2 959 465 2 795 39 5 754 504 6 258 1,0% 2,1% 0,9% 0,2% 1,9% 2,3% 1,9% TOTALT 541 947 72 507 614 454 6 572 1 628 3 849 435 10 421 2 063 12 484 1,2% 2,2% 0,7% 0,6% 1,9% 2,8% 2,0% 2010 531 039 68 882 599 921 5 579 1 446 5 560 1 089 11 139 2 535 13 674 1,1% 2,1% 1,0% 1,6% 2,1% 3,7% 2,3% 2009 529 181 65 574 594 755 7 998 999 2 451 2 340 10 449 3 339 13 788 1,5% 1,5% 0,5% 3,6% 2,0% 5,1% 2,3% 2008 569 938 69 995 639 933 6 056 1 149 3 979 3 062 10 035 4 211 14 246 1,1% 1,6% 0,7% 4,4% 1,8% 6,0% 2,2% 2007 591 231 58 149 649 380 6 715 1 130 10 470 1 496 17 185 2 626 19 811 1,1% 1,9% 1,8% 2,6% 2,9% 4,5% 3,1% årsredovisning 2011 7

förvaltningsberättelse I RMR pågår ett målinriktat kommittéarbete i syfte att efterleva och tillämpa den nya virkesmätningslagstiftningen, inte minst inom den nya biobränslesektorn. Arbetet bedrivs med fokus på tre målområden; legala/strukturella frågeställningar, mätningstekniska frågor resp. frågor kring anpassning av virkesredovisningen till den nya lagtillämpningen. IT-rådet har fortsatt haft en viktig roll i ägarstyrningen kring hur SDC:s VIOL-system inklusive begrepp, nomenklatur och meddelandestandards bör utvecklas inför framtiden. UTVECKLING Inom det ständigt pågående arbetet för att öka automatiseringen inom virkesmätningen har flera intressanta resultat redovisats. Bl.a. har mätmetoder för delautomatiserad mätning av sågbara sortiment introducerats baserat bl.a. på automatisk bestämning av utbytesförluster (krök). Inom massavedsområdet har utveckling fortgått kring travmätning via laserkameror; bl.a. vid Holmens Pappersbruk i Braviken. Även tester kring virkesmätning på distans via kamerateknik har utvärderats med framgång i norra Sverige. En stor del av utvecklingsarbetet på riksplanet koncentreras f.n. på att ta fram lämpliga metoder för mätning av biobränslesortimenten eftersom den planerade utvidgade omfattningen av Virkesmätningslagen kommer att beröra bl. a. dessa sortiment. Viktbaserade metoder bedöms få stor betydelse inom biobränslesektorn. I arbetet kring introduktionen av SDC.s mätplatssystem Doris har de flesta sågverken samt massa- och pappersbruken inom VMF Qberas område, uppkopplats till det nya systemet. Den fortsatta utrullningen under 2011 avser främst mätplatser för biobränslen. SVDB/SNVDB VMF Qbera har under 2011 varit engagerat i ett bredare införande av automatisk generering av transportavstånd, Krönt vägval, för olika ändamål genom SNVDB. (SNVDB är skogsbrukets version av Trafikverkets nationella vägdatabas). VMF Qbera har fortsatt ansvaret för att hantera avvikelserapportering från befraktare och transportörer rörande SNVDB i mellersta och södra Sverige. UTBILDNING Efterfrågan på våra externa utbildningar kring virkestillredning och kvalitetssäkring i virkesproduktionen har fortsatt varit stor. Även ett flertal orienterande utbildningar kring virkesmätningens förutsättningar och arbetssätt har genomförts med skogstransportörer som målgrupp. Internt har ett stort antal nya virkesmätare genomgått grundkursen i virkesmätning. Samtliga anställda har deltagit i vidareutbildning som bl.a. handlat om mötet på mätstationen där skogsåkerierna och SDC aktivt medverkat för att göra denna utbildningssatsning framgångsrik. Avvikelser mellan ordinarie mätning och kontrollmätning Antal MPL 12 10 8 6 4 2 0 grantimmer, värde -4-3 -2-1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Avvikelse, % Antal MPL 24 20 16 12 8 4 0 grantimmer, volym -4-3 -2-1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Avvikelse, % Antal MPL 14 12 10 8 6 4 2 talltimmer, värde Antal MPL 24 20 16 12 8 4 talltimmer, volym 0 0-4 -3-2 -1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8-4 -3-2 -1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Avvikelse, % Avvikelse, % Fotnot: Antal mätplatser i olika intervall (mätplatser med minst 300 kontrollstockar). 8 årsredovisning 2011

förvaltningsberättelse EXTERN OCH INTERN INFORMATION Aktuell information kring verksamheten inom VMF Qbera har spritts till anställda och intressenter genom de tre nummer av personaltidningen Qrumeluren som gavs ut under 2011. Information till medlemmarna har skett bl.a. genom utskick av medlemscirkuläret MedlemsInfo, samt via riktad information i cirkuläret Mätnings- och Skogsdatainfo. Under året har ett informationsmaterial framtagits kring stickprovsmätning av massaved, vilket är under produktion och distribution innevarande år. BALTIKUM SAMVERKAN MED VMF LATVIA VMF Latvia SIA startades 1998 i VMF Qberas regi och överläts genom försäljning av aktierna till parterna på den lettiska virkesmarknaden vid årsskiftet 2010/2011. I överlåtelsen ingick ett samarbetsåtagande från VMF Qberas sida och samverkan har under året skett inom flera områden, bl.a. kring utveckling av kontrollmätningen. KONTROLLMÄTNING Under året har ordinarie kontrollmätning utförts enligt VMK:s normer med resultat som redovisats för föreningens styrelse samt VMK och som separat sammanfattas i nyckeltalsform. Utöver ordinarie funktions- och kompetenskontroll har av part begärd kontroll genomförts vid 22 (24) tillfällen varav 17 (22) avsett massaved, 4 (1) sågbara sortiment samt 1 (-) bränsleved och 0 (1) cellulosaflis. Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll Antal Avvikelse (%) Kvotspridning (%) 2 Träffprocent 3 Mätplatser 1 Stockar/Partier/ Bruttovolym Värde/ Bruttovolym Värde/ T travar Nettovolym 4 Nettovolym 4 Stockvis kontroll Sågtimmer 47 41 449-0,1 1,2 5,8 23,6 78 Massaved 2 11 352 0,0 1,0 10,9 16,5 72 Partivis kontroll 5 Massaved 2 145-1,0-0,1 4,1 5,5 Cellulosaflis 14 202 h-0,2 0,7 Kvalitetssäkring Föreningens virkesmätning är ackrediterad av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Vårt kvalitetsledningssystem följer kraven i ISO-standarden 17025. Under året har interna revisioner genomförts enligt fastställd revisionsplan. Detta arbete resulterar i fortlöpande vardagsförbättringar i verksamheten ute på de enskilda mätplatserna. VMF Qbera bedriver kontrollverksamhet i form av kompetens-kontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. Här intill redovisas några nyckeltal från 2011 års funktionskontroller. Anm. 1. Med mätplatser avses för massaved de två mobila automatiska stickmätningsstationerna (MAS), vilka mäter stickprov vid kollektivmätning av massaved. 2. Kvotspridningen utgör standardavvikelsen för kvoten mellan ordinarie mätning och kontroll per stock (stockvis kontroll), per trave (partivis kontroll av massaved) samt per sållningsprov (partivis kontroll av cellulosaflis). 3. För sågtimmer avses den andel stockar som vid ordiniarie mätning och kontrollmätning bedömts lika avseende sortiment, trädslag och kvalitet.för massaved avser bedömningen trädslag, kvalitet och rotstock. 4. Avvikelse resp. kvotspridning anges för sågtimmer och cellulosaflis för värde och för massaved för nettovolym. 5. Kontrollenhet utgörs för massaved av trave från bil och för cellulosaflis av flisprov uttaget från bil eller järnvägsvagn. årsredovisning 2011 9

AXPLOCK UR VERKSAMHETEN Organisation kring kontroll av virkesmätning Allmänt Likformighet och stabilitet är mycket viktigt för att skapa förtroende för virkesmätningen av de råvaror och produkter marknadens parter bedriver handel med, samt för att undvika att virkesmätningen används i marknadspåverkande syfte. Det är dessutom viktigt att instruktioner och rekommendationer tolkas och efterlevs likartat. Hos SDC finns två avdelningar som hanterar virkesmätningsfrågor på nationell nivå; VMK som hanterar granskning och kontroll av virkesmätande företag och VMU som koordinerar utveckling av virkesmätning. VMK-avdelningen & VMK-nämnden. VMK-avdelningen har som uppgift att granska internkontrollen, följa upp och kalibrera arbetet genom kontrollkommissionen samt administrera begärda kontroller. VMK-nämnden är övervakare av och beslutsinstans för kontrollfrågor. Nämnden ska verka för en ändamålsenlig, rättvis, noggrann, likformig och stabil virkesmätning och virkesredovisning genom att: r löpande värdera kvaliteten i virkesmätning och virkesredovisning. r meddela, efter beredning av VMK-avdelningen, auktorisation och typgodkännanden eller återkallande därav utifrån rekom mendationer och instruktioner fastställda av SDC:s styrelse. r med stöd av VMK-avdelningen granska huruvida förslag till nya eller förändrade mätningsinstruktioner är tydliga och kan kontrolleras och ger förutsättningar för en noggrann, rättvis, stabil och likformig mätning. Kontrollkommissionen VMK-avdelningen ansvarar dessutom för Kontrollkommissionen, som utöver en representant för VMK, består av virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Kontrollkommissionen har till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan de mätande företagen genom att kalibrera föreningarnas interna kontroll samt fortlöpande granska och föreslå förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. VMF Qberas kvalitetsrevisorer Allmänt Inom VMF Qbera arbetar vi i en decentraliserad organisation där operativa mål vad gäller ekonomi, produktivitet, kvalitet samt mål vad avser kundupplevelser, personalens utveckling och trivsel, fastställs och följs upp per mätningsområde, MO. Dessa mål fastställs utifrån ramar uppställda av styrelse, ledningsgrupp och i dialog med uppdragsgivarna vad gäller enskilda uppdrag. Kontroll och uppföljning av mätning utförs av särskilt utsedd personal, vilka inom VMF Qbera benämns kvalitetsrevisorer. Inom föreningen finns sju kvalitetsrevisorer, samt sju biträdande kvalitetsrevisorer, som arbetar med att upprätthålla mätningskvalitet inom var sitt geografiskt område. Kvalitetsrevisorerna ingår i MO-ledningen och verkar aktivt för att kvalitetsförbättrande åtgärder genomförs inom ramen för de MO-planer som MO-cheferna, på VD:s uppdrag, löpande uppdaterar. De skall dessutom redovisa resultat till Tekniska stödfunktionen på HK, MO-chefen och berörda virkesmätare. Arbetsuppgifter VMF Qbera skall enligt sina stadgar utöva kontroll över sin mätningsverksamhet. Kvalitetsrevisorerna arbetar inom ramen för detta med flera olika uppgifter där det bl.a. ingår att kontrollmäta prov som faller ut slumpvis. Tillsammans med Tekniska stödfunktionen är de engagerade så att ett rättvisande antal kontrollobjekt tas ut på varje uppdragsplats. Ett annat viktigt arbetsområde är att internt revidera följsamhet i mätresultaten och arbetssätt utifrån de företagsgemensamma riktlinjerna. Dessa utgår i första hand från de åtaganden som följer av vår auktorisation från VMK, styrelsens riktmål för mätningskvalitet, samt vår ackreditering enligt ISO 17025. Kvalitetsrevisorerna arbetar dessutom aktivt, i egenskap som kvalitetsansvariga inom respektive MO, för en ständig förbättring av kvaliteten i utfört arbete. Genom kvalitetsrevisorernas arbete med kontrollmätning kan vi verka för en likformig tolkning och tillämpning av mätningsbestämmelserna. De håller också i övrig kvalitetssäkring av mätutrustningar, utbildningar samt utför interna kvalitetsrevisioner. Den interna revisionen på våra mätplatser är bl.a. till för att säkerställa att vi följer de åtaganden som beskrivs i kvalitetssystemet. En gång per år genomförs interna revisioner inom samtliga mätningsområden där kvalitetsrevisorn reviderar något av de andra revisorernas områden. I och med deras stora erfarenhet och kompetens inom virkesmätning är de mycket aktiva, både på regional, lokal och riksnivå, vad gäller medverkan i utvecklingsprojekt, tester, samt externa & interna utbildningar. Kontaktytor I såväl den reviderande som förbättrande rollen utgör Tekniska chefen och Kontrollansvarig inom den gemensamma Tekniska stödfunktionen inom VMF Qbera viktiga kontaktytor. Den Tekniska chefen har på företagsnivå det övergripande ansvaret för att kvalitetspåverkande instruktioner, rutiner och arbetssätt överensstämmer med våra åtaganden. Den Kontrollansvarige är samordningsansvarig för kvalitetsrevisorernas arbete och har kontakt med kvalitetsrevisorerna på en kontinuerlig basis. När det gäller kontakten gentemot virkesmätarna har kvalitetsrevisorerna en aktiv roll vad gäller att förklara resultat, tolka instruktioner och bistå med konkreta handlingsplaner i syfte att förbättra mätresultaten. Detsamma gäller kontakterna gentemot MO-chefen som de bistår med analyser, åtgärdsförslag och genomförande av åtgärder utifrån kvalitetsaspekterna i enskilda uppdrag. Dessutom är de engagerade, tillsammans med den Tekniska stödfunktionen, kring frågor som berör avvikande mätningsresultat, mätningsbestämmelser och andra kvalitetspåverkande faktorer. 10 årsredovisning 2011

Teknisk spetsutveckling inom virkesmätningen Virkesmätning har i princip sett likadan ut under många decennier. Den tekniska utvecklingen går dock framåt och alltfler sofistikerade utrustningar och metoder börjar användas. Några exempel på det är bl a följande: Travmätning Utvecklingen mot automatisering av denna mätning har gått långsammare än av stockmätningen. Nu börjar dock stora mätramar, som kan mäta hela fordon, introduceras. Internationellt har Woodtech etablerat sig och här i Sverige har Mabema-systemet utvecklats under några år, en första anläggning finns i Braviken i Norrköping. Med hjälp av laser och 3Dkameror kan travens volym bestämmas. Fördelen är snabbare mätning, högre tillgänglighet, bättre precision och ett jämnare mätresultat. Mabema-anläggningen kommer troligen att typgodkännas under våren. Stockmätning Här har steg mot automatisering tagits under lång tid. Längd och diameter mäts med mätramar, som i vissa fall också kan mäta diameter under bark med 3D-teknik. Automatisk krökmätning har börjat introduceras, liksom automatisk mätning av fastvolym under bark. Röntgenteknik är under utveckling och kommer att både förbättra mätningen av barktjockleken och möjliggöra en effektivare kvalitetsklassning genom mätning av stockens densitet. Utveckling pågår mot automatisering även av årsringsmätning, men det ligger längre fram. Olika tekniker kommer att kunna byggas samman i olika kombinationer på varje mätplats. Virkesmätaren kommer dock under överskådlig tid att behövas för bedömning av parametrar som inte kan mätas automatiskt, för processövervakning och som systemspecialist. Torrhaltsbestämning Sedan 2011 är det s.k. NIR-spettet typgodkänt för bestämning av fukthalt i löst material, t ex flis eller bark. Spettet sänks ned till valfritt djup i ett lass, där fukthalten kan bestämmas momentant. I förhållande till den traditionella metoden med provtagning i ytan och torkning av provet i värmeskåp, så går det snabbare och medger en för lasset mer representativ provtagning. Energisidan nya möjligheter, nya uppdrag framåt Allmänt Likformighet och stabilitet är mycket viktig för att skapa förtroende för virkesmätningen av de råvaror och produkter marknadens parter bedriver handel med samt för att undvika att virkesmätningen används i marknadspåverkande syfte. Det är dessutom viktigt att instruktioner och rekommendationer tolkas och efterlevs likartat. På SDC finns två avdelningar som hanterar virkesmätningsfrågor på nationell nivå; VMK som hanterar granskning och kontroll av virkesmätande företag En översyn av nuvarande virkesmätningslagstiftning påbörjades 2008 av Skogsstyrelsen. Slutsatsen blev att nuvarande lagstiftning behöver revideras för att tillmötesgå dagens behov. En av de största förändringarna i lagförslaget är att energisortimenten ska regleras av virkesmätningslagen. Den nya virkesmätningslagen innebär att energisortimenten ges ett större utrymme. De kommer numera på ett tydligare sätt att ingå i VMF Qberas kärnverksamhet, tillsammans med virkesmätning av timmer och massaved. Ett nytt sortiment som regleras av virkesmätningslagen kommer att innebära att verksamheten utvecklas. En sannolik utveckling är att föreningens medlemmar blir fler. Föreningen kommer därmed att finnas representerad på fler mätplatser för att mäta energiråvara från skogen. Teknikutvecklingen för mätning av energisortimenten är på frammarsch. Det gäller främst inom området för torrhaltsbestämning. Sönderdelade biobränslen kan numera torrhaltsbestämmas momentant genom s.k. NIR-teknik (Near Infra Red). Virkesmätning genom foto- och videoteknik är också under stark utveckling. Tekniken har använts under några år i norra Sverige på virkesterminaler, där tekniken kommer till sin fördel på mätplatser med ett fåtal mätningar per arbetsskift. Att mäta energiråvara genom foto- och videoteknik kan vara gångbara alternativ för att mäta energiråvara inom VMF Qberas verksamhetsområde. Andra tekniker är också på gång, vilket vi med stor spänning ser framemot. I viss mån mäter våra medlemmar energisortimenten i egen regi. Detta sker främst på terminaler genom s.k. partsmätning. Ett möjligt uppdrag på sikt är att kontrollera den mätning som utförs av våra medlemmar. Framtidsutsikterna ser goda ut för föreningen. Vår kärnverksamhet kommer att bli bredare och vi kommer att utföra nya uppdrag hos både nya och tidigare medlemmar. årsredovisning 2011 11

rätt mätt virke I samarbete med våra partners utför vi en korrekt, effektiv och flexibel mätning. Mats Grönberg, travvisa kontrollen, Skutskär. Jonny Wigert,med personal från Korsnäs, kvalitetskontroll av skördarmätning. Kjell Pettersson, travmätning ved, Karlit. Mikael Källemyr och Helena Nordlander, registrering, Korsnäs. Håkan Nordkvist, travmätning sågkubb, Nordanå sågverk. 12 årsredovisning 2011

Åkaravlämning, Färila sågverk. Jimmy Axelsson, flisprovtagning, Skutskär. Sören Berglund, inventering, Färila sågverk. MAS 2, stickprovsmätning. årsredovisning 2011 13

Mätning av massaved VMF Qberas mätmetod, TBFS-mätning, gör mätningen av massaved mer effektiv än traditionell mätning. I jämförelse med den tidigare mätmetoden, TBF-mätning, minimeras framförallt systematiska fel av brutto- och nettovolymen. Inom VMF Qberas område mäts därför massaveden normalt in med travmätning (TBF) kompletterat med stickprovsmätning (S), uppdelad i så kallade kollektiv. Ett kollektiv är en grupp mätenheter, t ex all massaved av ett visst sortiment som levereras till en och samma industri. Travmätning av massaved TBF-delen i TBFS-mätningen Vid mätning genom kollektiv, stickprovsmätning, utgör normalt travmätning med bedömning av vedvolymprocent (TBF) det första steget i mätningen. Den går till så att man mäter travens längd, bredd och höjd vilket ger den travade volymen. En bedömning görs sedan av vedvolymprocenten där luft, avverkningsavfall och bark räknas bort och ger travens totala fastvolym under bark. Detta redovisas som bruttovolym. Nästa steg är att bedöma andel volym som inte är leveransgill, dvs vrakandel. Dessutom bedöms volymandelen skogsröta i leveransgilla stockar, dvs avdragsandel. Bedömning av vedvolymprocent samt vrak- och avdragsvolym görs med stöd av hjälptabeller. Den tillåtna förekomsten av skogs- respektive lagringsröta beror på trädslag och sortiment och kan variera mellan olika mottagare. Bruttovolymen minus vrak- och avdragsvolymen ger travens nettovolym, dvs den leveransgilla volymen. Stockmätning av stickprov S-delen i TBFS-mätningen Stickprovsmätningen av massaved medför att TBF-mätningens brutto- och nettovolymer i m3fub korrigeras med kollektiva omräkningstal till stockmätt nivå. Anledningen är att av stockarnas totala mantel- och ändyta är endast en begränsad del synlig vid travmätningen. Detta försvårar en helt korrekt mätning av travens volym och bedömning av andelen vrak. Erfarenheterna visar att endast 50-70 % av den verkliga vrakvolymen upptäcks vid travmätningen. För att korrigera detta systematiska fel i travmätningen lottas därför slumpmässigt ett statistiskt säkerställt antal stickprovstravar ut per kollektiv för stockmätning. Dessa stockmätningar relateras till de tidigare travmätningarna, vilket resulterar i omräkningstal för såväl brutto- som nettovolym. Samtliga stickprov från de senaste tolv månaderna är grunden för de omräkningstal som gäller för aktuell månad. Omräkningstalen uppdateras automatiskt varje månadsskifte. För såväl brutto- som nettovolymen sker endast en mindre justering genom kollektivet. Den största delen, av såväl travens volym som vrak- och avdragsvolymen, fastställs vid travmätningen. Sammanfattning av stickprovsmätning r För att utföra en så riktig redovisning som möjligt av brutto- och nettovolym vid travmätning, måste man ta hjälp av stickprovsomräkning. r Kollektiven justerar endast en mindre del av volymerna i det redovisade mätresultatet. r Målsättningen är att mätresultatet redan vid travmätningen skall vara så korrekt som möjligt. Därför utförs löpande kvalitetskontroller och virkesmätarna utbildas fortlöpande. VMF Qbera startar traineeprogram Virkesmätningen står inför stora utmaningar i framtiden. Vi har infört automatisk mätning av massavedsprov genom MAS, mobila mätningsanläggningar. Flera andra moment inom mätningen vid industrierna kommer att automatiseras de närmsta åren. Behovet av tjänster inom energiområdet ökar samtidigt som behov av servicetjänster ute i skogen ökar. Vi utför bl. a kvalitetssäkring av skördarmätning. Detta ökade behov, i kombination med att ett flertal av VMF Qberas befattningshavare på olika nyckelpositioner går i pension inom de närmsta åren, innebär att föreningen är i starkt behov av att förstärka och föryngra organisationen. För att möta det ökade behovet inledde VMF Qbera under 2011 ett traineeprogram där två trainees rekryterades under våren. Målsättningen var att dessa skulle placeras på nyckelbefattningar efter en inskolningstid om ca 1 år. Intresset var stort med många kvalificerade sökanden. Valet föll på Magnus Haapaniemi och Viktor Martinsson. De har under året genomgått ett gediget introduktionsprogram där teori har varvats med praktik inom samtliga delar av VMF Qberas verksamheter. Traineetiden avslutades med projektarbeten. Programmet har blivit väl mottaget såväl hos trainees som bland VMF Qberas övriga anställda. Magnus som är utbildad jägmästare är nu verksam i befattningen Mätningskonsulent, med ansvar för Kvalitetssystemet och mätningsfrågor inom Biobränsleområdet. Viktor, skogsmästare och f.d. virkesköpare tillika skördarförare har antagit befattningen Teknisk konsulent. Han ansvarar nu, i en roll som biträdande MO-chef, särskilt för driften av MAS Södra och är placerad i Karlstad.

resultaträkning Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen Not 2011 2011 2010 1 Nettoomsättning 177 062 177 062 168 793 Övriga rörelseintäkter 281 281 515 177 343 177 343 169 308 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, 3-20 071-20 071-17 296 Personalkostnader 4-157 783-157 783-151 860 Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar 5-42 -42 Övriga rörelsekostnader 6-131 -131-26 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 7-337 -337-315 Summa rörelsens kostnader -178 364-178 364-169 497 Rörelseresultat -1 021-1 021-189 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 8 986 Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 1 210 1 210 365 Räntekostnader -16-16 -70 Summa resultat från finansiella poster 1 194 1 194 1 281 Resultat efter finansiella poster 173 173 1 092 Bokslutsdispositioner 10-3 265 Resultat före skatt 173 170 1 357 Skatt på årets resultat 11-5 -4-271 Årets vinst 168 166 1 086 årsredovisning 2011 15

BALANSräkning Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen Tillgångar Anläggningstillgångar not 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Licenser 5 167 167 Goodwill 12 895 1 062 167 0 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 13 174 174 174 Inventarier, verktyg och installationer 7 6 065 952 943 Pågående nyanläggningar 14 496 496 105 6 735 1 622 1 222 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 15 1 234 Andelar i intresseföretag 16 Uppskjuten skattefordran 17 79 79 79 Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 12 567 12 567 12 578 12 646 13 880 12 657 Summa anläggningstillgångar 20 443 15 669 13 879 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 21 512 21 358 5 999 Skattefordringar 2 385 2 385 1 761 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 239 8 162 1 661 32 136 31 905 9 421 Kortfristiga placeringar 19 3 538 Kassa och bank 17 630 16 922 35 273 Summa omsättningstillgångar 49 766 48 827 48 232 Summa tillgångar 70 209 64 496 62 111 16 årsredovisning 2011

BALANSräkning Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen EGET KAPITAL OCH SKULDER not 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Eget kapital 20 Bundet eget kapital Inbetalda insatser 20 20 20 Reservfond 681 681 626 Övriga bundna reserver 44 745 701 646 Fritt eget kapital Balanserad vinst 9 108 9 108 8 077 Årets vinst 168 166 1 086 9 276 9 274 9 163 Summa eget kapital 10 021 9 975 9 809 Obeskattade reserver 21 62 59 Avsättningar Övriga avsättningar 22 301 301 301 Avsättningar för uppskjuten skatt 17 16 Summa avsättningar 317 301 301 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 23 4 416 Summa långfristiga skulder 4 416 0 0 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 71 71 71 Leverantörsskulder 2 544 2 190 1 584 Skatteskulder 92 Övriga kortfristiga skulder 10 023 8 656 8 477 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 42 725 42 542 41 810 Skulder till koncernföretag 699 Summa kortfristiga skulder 55 455 54 158 51 942 Summa eget kapital och skulder 70 209 64 496 62 111 Ställda säkerheter 23 5 087 Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga årsredovisning 2011 17

Kassaflödesanalys Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen not 2011 2011 2010 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 173 173 1 092 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm 147 147-1 142 320 320-50 Betald skatt -628-628 -466 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -308-308 -516 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av rörelsefordringar -21 861-21 861 15 206 Ökning (+)/minskning (-) rörelseskulder 2 216 2 216 3 621 Kassaflöde från den löpande verksamheten -19 953-19 953 18 311 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag 15-1 234 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -209-209 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -866-866 -1 010 Förvärv av verksamhet 15-526 Investeringar i finansiella tillgångar -3 005-3 005 Avyttring/minskning finansiella anläggningstillgångar 3 378 3 378 3 384 Avyttring materiella anläggningstillgångar 170 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 228-1 936 2 544 Finansieringsverksamheten Medlemsinsatser Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Årets kassaflöde -21 181-21 889 20 855 Likvida medel vid årets början 38 811 38 811 17 956 Likvida medel vid årets slut 17 630 16 922 38 811 18 årsredovisning 2011

Kassaflödesanalys Belopp i tkr Koncernen Moderföreningen Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys not 2011 2011 2010 Betalda räntor och erhållen utdelning Erlagd ränta -16-16 -70 Erhållen ränta 751 751 337 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar 379 379 15 Rearesultat försäljning anläggningstillgångar 131 131-126 Rearesultat finansiella tillgångar -363-363 Övriga avsättninga -1 031 Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet 147 147-1 142 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och bank 17 630 16 922 35 273 Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel 3 538 Summa likvida medel 17 630 16 922 38 811 Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. årsredovisning 2011 19

NOTER Not 1 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens vägledning och allmänna råd, med undantag för redovisning av omstruktureringsreserv där redovisningsrådets rekommendation nr 16 har tillämpats. Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisnings rådets rekommendation (RR1:00). Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderbolaget direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50% av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. Av föreningens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 % av inköpen och 0 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. Goodwill Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Klassificering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Inventarier, verktyg och installationer 3-8 år Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och det verkliga värdet på balansdagen. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skatt Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter, BFNAR 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Omstruktureringsreserv Föreningen tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar för avsättningar. Avsättningen gäller förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till sitt belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättningen redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Leasing Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR2000:4 för redovisning av leasingavtal och redovisar därmed alla sina leasingavtal som om de vore operationella. Alla leasingavtal skall således redovisas som nyttjanderättsavtal. 2011 2010 Not 2 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer KPMG Revisionsuppdrag 138 133 Andra uppdrag 134 90 Övriga revisorer Revisionsuppdrag 1 1 Summa 273 224 Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Totala leasingkostnader 4 285 3 875 Avtalade framtida leasingavgifter Förfaller till betalning inom ett år 4 640 4 174 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 3 911 6 095 Summa framtida leasingavgifter 8 551 10 269 Not 4 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse 2011 2010 Medelantalet anställda Sverige 333 326 Varav män 89% 89% Könsfördelning i styrelse och företagsledning Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0% 0% Företagsledningen består av 3 män och 1 kvinna Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD 1 045 998 varav tantiem Övriga anställda 109 194 105 087 varav vinstandelar Summa 110 239 106 085 Sociala kostnader 39 155 38 242 Varav pensionskostnader 3 652 2 899 Av företagets pensionskostnader avser 479 tkr (f.å. 402 tkr) gruppen styrelse och VD. Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. 20 årsredovisning 2011

NOTER Not 5 Licenser Koncernen Moderföreningen 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Årets aktiverade utgifter, inköp 209 209 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 209 209 0 Årets avskrivningar -42-42 Utgående ackumulerade avskrivningar -42-42 0 Utgående restvärde enligt plan 167 167 0 2011 2010 Not 6 Övriga rörelsekostnader Realisationsresultat försäljning av anläggningstillgångar 131 26 Summa 131 26 Koncernen Moderföreningen 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Not 7 Inventarier, verktyg och installationer Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 3 091 3 091 3 690 Årets förändringar -Inköp 475 475 771 -Försäljningar och utrangeringar -224-224 -1 370 -Genom förvärv av dotterföretag 9 061 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 12 403 3 342 3 091 Ingående ackumulerade avskrivningar -2 148-2 148-2 173 Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar 95 95 340 -Genom förvärv av dotterföretag -3 948 -Avskrivningar -337-337 -315 Utgående ackumulerade avskrivningar -6 338-2 390-2 148 Utgående restvärde enligt plan 6 065 952 943 2011 2010 Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag Realisationsresultat vid försäljningar 986 Summa 0 986 Not 9 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter 751 337 Realisationsresultat vid försäljningar 209-272 Återföringar av nedskrivningar 250 300 Summa 1 210 365 Not 10 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan inventarier -3 265 Summa -3 265 Koncernen Moderföreningen 2011 2011 2010 Not 11 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -4-4 Uppskjuten skatt -1-271 Summa -5-4 -271 Not 12 Goodwill Koncernen Moderföreningen 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Genom förvärv av dotterföretag 895 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 895 0 0 Not 13 Byggnader och mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 174 174 Inköp 174 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 174 174 174 Bokfört värde mark i Sverige 174 174 174 Not 14 Pågående nyanläggningar Vid årets början 105 105 40 Under året nedlagda kostnader 391 391 65 Redovisat värde vid årets slut 496 496 105 För fritidsboende personal, Floåsen Idre Not 15 Andelar i koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffning 1 234 Redovisat värde vid årets slut 1 234 0 Dotterföretag / Org nr / Säte Andel i % 1) Redovisat värde VMF Qbera Mätningssystem AB 556736-8070, Falun Sverige 100 1 234 1) Ägarandelen av kapitalet avses vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. Per 2011-12-31 förvärvades samtliga aktier i Svensk Masmätning AB, org nr 556736-8070, namnändrat efter förvärvet till VMF Qbera Mätningssystem AB. Bolaget är ett helägt dotterbolag och har konsoliderats i VMF Qberas koncernredovisning per 2011-12-31. Dotterbolaget har ej bidragit till koncernens resultat under 2011. Förvärvade tillgångar och skulder (tkr): Materiella anläggningstillgångar 5 113 Rörelsefordringar 930 Likvida medel 708 Summa tillgångar 6 751 Lån -4 416 Rörelseskulder -1 996 Summa skulder -6 412 Summa identifierade nettotillgångar 339 Goodwill 895 Köpeskilling 1 234 årsredovisning 2011 21

NOTER Not 16 Andelar i intresseföretag Moderföreningen 2011-12-31 2010-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början 14 Försäljning -14 Redovisat värde vid periodens slut 0 0 Not 17 Uppskjuten skattefordran /skatteskuld Koncernen Moderföreningen 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Uppskjuten skattefordran Ingående saldo 79 79 350 Årets förändring -Minskning av avsättning -271 Utgående saldo uppskjuten skattefordran 79 79 79 Uppskjuten skatteskuld Ingående saldo Förvärv av dotterföretag 16 Utgående saldo uppskjuten skatteskuld 16 0 0 Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 12 578 12 578 14 912 Årets förändringar -Tillkommande värdepapper 3 004 3 004 1 451 -Avgående värdepapper -3 015-3 015 -Omklassificeringar till kortfristiga placeringar -3 785 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 12 567 12 567 12 578 Ingående ackumulerade nedskrivningar -250 Årets förändringar -Omklassificeringar till kortfristiga placeringar 250 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 0 Utgående redovisat värde, totalt 12 567 12 567 12 578 Specifikation av värdepapper Aktieindexobligation Redovisat värde 11 617 11 617 8 613 Börsvärde eller motsvarande 11 681 11 681 8 451 Räntebärande obligation Redovisat värde 3 015 Börsvärde eller motsvarande 3 504 Andel bostadsrättsförening Redovisat värde 950 950 950 Bedömt verkligt värde 950 950 950 Totalt redovisat värde 12 567 12 567 12 578 Totalt börsvärde eller motsvarande 12 631 12 631 12 905 Not 19 Kortfristiga placeringar Koncernen Moderföreningen 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Redovisat värde, totalt 3 538 Aktieindexobligationer: Börsvärde eller motsvarande 3 739 Redovisat värde 3 538 Not 20 Eget kapital Moderföreningen Insatser Reserv- Fritt eget Summa eget fond kapital kapital Ingående balans den 1 januari 2011 20 626 9 163 9 809 Nya medlemmar 0 0 Resultatfördelning enligt beslut av årsstämman 0 55-55 0 Årets resultat 166 166 Eget kapital 2011-12-31 20 681 9 274 9 975 koncernen Insatser Bundna Fritt eget Summa eget reserver kapital kapital Ingående balans den 1 januari 2011 20 725 9 108 9 853 Nya medlemmar 0 0 Årets resultat 168 168 Eget kapital 2011-12-31 20 725 9 276 10 021 Moderföreningen 2011-12-31 2010-12-31 Not 21 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan inventarier 62 59 Summa 62 59 Not 22 Övriga avsättningar Avsättning för omstruktureringsåtgärder Koncernen Moderföreningen 2011-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Avsättning vid periodens ingång 301 301 1 332 Ianspråktaget under perioden -1 031 Avsättning vid periodens utgång 301 301 301 Not 23 Skulder till kreditinstitut Förfaller senare än ett och tidigare än fem år efter balansdagen 4 028 Förfaller senare än fem år efter balansdagen 388 Summa skulder till kreditinstitut 4 416 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut är tillgångar med äganderättsförbehåll 5 087 tkr. Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder 40 390 40 390 39 005 Övriga poster 2 335 2 153 2 805 Summa 42 725 42 543 41 810 22 årsredovisning 2011

VINSTDISPOSITION Styrelsen före slår att till förfogande stående vinstmedel 9 274 tkr (f.å. 9 163 tkr), disponeras enligt följande: Avsättes till reservfond 10 Balanseras i ny räkning 9 264 Summa 9 274 Falun den 2012-03-28 lars-erik Eld Ordförande Roger Andersson Anders Berggren Thomas Bouvin Erik Dahl Peter Eklund Ingemar Gillgren hans Johansson Magnus Norrby Göran Olsson johan Sakari lennart Stenquist Mats Tegmyr Anders Rixon Verkställande direktör vår revisionsberättelse har lämnats 2012-04-17. Ola Forsberg Carina Adestam Martin Semdahl Auktoriserad revisor Koncernens och moderföreningens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie föreningsstämma 2012-05-10 årsredovisning 2011 23

Revisionsberättelse Till föreningsstämman i VMF Qbera ekonomisk förening, org.nr 769604-6924 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för VMF Qbera ekonomisk förening för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens och koncernens finansiella ställning per 2011-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderföreningen och koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för VMF Qbera ekonomisk förening för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Falun den 17 april 2012 Ola Forsberg Carina Adestam Martin Semdahl Auktoriserad revisor 24 årsredovisning 2011

Sammanställning över totala kostnader, kkr Kostnadsslag 2011 2010 2009 2008 2007 Löner 110 153 106 003 102 204 106 118 105 729 Lönebikostnader 39 155 38 242 37 656 39 765 41 598 Övriga personalkostnader 16 245 14 026 11 711 13 399 10 535 Inhyrd Arbetskraft 75 75 75 1 210 825 Lokal och adm omkostnader 7 000 6 051 5 180 6 155 3 769 Avgift SDC 1 145 1 480 1 637 1 707 1 721 Avgift VMU/VMK 3 276 3 299 2 049 1 814 1 400 Övriga Tjänster IT m.m 1 809 655 1 441 1 508 1 340 Övriga omkostnader 1 193 960 2 547 1 965 3 024 Avskrivningar 379 315 444 182 202 Rörelsens kostnader 180 431 171 105 164 944 173 822 170 144 Övriga intäkter -4 480-3 797-3 356-1 529-987 Intäkter Servicetjänster -14 152-14 160-13 197-11 127-10 324 Summa mätningskostnader 161 799 153 149 148 392 161 166 158 833 Resultat från andelar i koncernföretag 0-986 Ränteintäkter -1 210-365 -594-1 100-888 Räntekostnader 16 70 0 4 107 Kostnader efter finansnetto 160 605 151 867 147 797 160 070 158 052 Skatt 4 271 658 495 18 Summa kostnader netto 160 609 152 138 148 456 160 565 158 070 VMF Qbera Organisation VD Anders Rixon DOTERBOLAG VMF Qbera Mätningssystem AB stab Teknik Mats Hansson,mätningstekn. chef Teddy Lindberg, IS och kvalitetssystem Magnus Haapaniemi, mätningskonsulent Viktor Martinsson, teknisk konsulent (50%) Fältorganisation (Mätningsområden) Stödfunktioner PLANERARE/BITR. MO-CH Ari Karjula, Hans Pousette KVALITETSREVISORER Erik Svensson, Christer Forsmark PLANERARE/BITR. MO-CH Mats Eriksson KVALITETSREVISORER Lars Eriksson, Kjell Gustafsson PLANERARE/BITR. MO-CH Christer Andersson, Owe Kilström, Viktor Martinsson (50%) KVALITETSREVISORER Lars Friman, Magnus Storm PLANERARE/BITR. MO-CH Singvald Jansson KVALITETSREVISOR Gunnar Karlsson MO NORR Anders Persson MO MITT Jens Eriksson MO VÄST Jan Nilsson MO ÖST Stefan Backman ADMINISTRATION Chef: Britt Vangen Engström, personalchef Anna Målargården, PA-ansvarig, Johan Sandin, ekonomiansvarig Mats Hammerin, löner & ekonomi Gun Westlund, kontorsadministration & löner VIRKESREDOVISNING & MÄTNINGSBESTÄMMELSER Chef: Peter Högberg, virkesredovisningsansvarig Controller: Sune Adolfsson Agneta Gustafsson, virkesredovisning/support Lilly-Britt Hanses, virkesredovisning utveckling & KVALITET Fredrik Hansson, ansvarig utveckling & kvalitet årsredovisning 2011 25

Styrelse VMF Qberas styrelse 2011. Från vänster: Johan Sakari, Anders Berggren, Peter Eklund, Lennart Stenquist, Jan Nilsson, Göran Olsson, Anders Rixon, Johan Karsberg, Britt Vangen Engström, Lars Nyman, Magnus Norrby, Mats Hansson, Roger Andersson, Mats Tegmyr, Hans Johansson, Lars-Erik Eld. ordförande Lars-Erik Eld Köparsidans representanter ordinarie Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige Lennart Stenquist, Stora Enso Skog AB Thomas Bouvin, Holmen Skog AB Peter Eklund, Axel Bergkvist AB Hans Johansson, Boo Forssjö AB Johan Sakari, Billerud Skog AB säljarsidans representanter ordinarie Mats Tegmyr, Sveaskog Erik Dahl, Skogssällskapet Ingemar Gillgren, Bergvik Skog AB Göran Olsson, Mellanskog Roger Andersson, Södra Skog Anders Berggren, Mellanskog suppleanter Ingemar Eliasson, Rottneros AB Håkan Rönnbäck, Korsnäs AB Ulf Klensmeden, Stora Enso Skog AB Fredrik Nilsson, AB Karl Hedin Conny Mossberg, Moelven Skog AB Per Olsson, Holmen Skog AB suppleanter Mathias Forsberg, Sveaskog Erik Petré, Häradsskog Magnus Juntikka, Skogssällskapet Erik Ling, Västerås stift Håkan Larsson, Södra Skog Sture Karlsson, Mellanskog verkställande direktör Anders Rixon Adjungerande representanter arbetstagarna ordinarie suppleanter Stig-Göran Olsson Johan Karsberg Bo Carlsson Lars Nyman Jan Nilsson Johan Sandin Revisorer ordinarie suppleanter Carina Adestam Åsa Hellén Martin Semdahl Bennie Johansson Ola Forsberg, KPMG AnneMarie Axelsson, KPMG 26 årsredovisning 2011