Spara energi r e g o g a d e Fakta för p - en utmaning i Göteborgs stadsdelar Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007 2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo, Linnéstaden, Tuve-Säve och Tynnered samt Göteborgs Agenda 21 och Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).
Personer som har bidragit till det pedagogiska materialet Energivetare (studenter): Emma Björkman, Emanuel Blume, Joakim Engström, Anna Fälth, Dan Gall, Lisa Janmar, Caroline Larsson och Emelie Wigermo. Pedagoger (studenter): Louise Backelin, Kristina Bengtsson, Zara Bergström, Anna Brynås, Johanna Ekfeldt, Sofia Emanuelsson, Emma Harborn, Katarina Karlsson, Kjell-Åke Larsson, Lena Liljeröd och Sofia Valegård. Miljöbron: Malin Planander och Torunn Renhammar. Foton och illustrationer Sid: 10: www.miljoportalen.se; sid. 11: Anne Keyling; sid. 13: Per-Eric Sellman; sid. 14: Eva Lena Pernander; sid. 20: SMHI; sid 22: Gryaab. Övriga foton och illustrationer: Fotomedia Grafisk form och layout Eva Lena Pernander/Julija Smilevska, Lokalförsörjningsförvaltningen 2008 2
Innehållsförteckning VÄXTHUSEFFEKTEN... 4 Om växthuseffekten... 4 Den naturliga växthuseffekten... 4 Den ökande växthuseffekten - global uppvämning... 4 Konsekvenser av global uppvärmning... 5 Vi kan påverka... 7 ENERGI... 7 Vad är energi... 7 Förnybar och icke förnybar energi... 7 VÄRME... 8 Om värme... 8 Temeratur och värme... 8 Ventilation... 9 Värmekällor... 10 Produktion av värme... 10 Miljöpåverkan... 12 EL... 13 Om el... 13 Enheten watt... 13 Produktion av el... 14 Så här mycket el drar dina apparater... 16 VATTEN... 18 Om vatten... 18 Vattnets kretslopp... 18 Vårt vatten... 18 Vatten och energi... 20 TRANSPORT... 21 Om transporter... 21 Olika typer av transporter... 21 Bränslen... 22 Hur påverkar olika transportmedel vår miljö?... 22 KÄLLFÖRTECKNING... 25 3
VÄXTHUSEFFEKTEN Om växthuseffekten Klimatet håller på att förändras och vi kan se en temperaturstegring på jorden. Idag är de flesta forskare överens om att det är de ökade mängderna av vissa gaser i atmosfären, så kallade växthusgaser, som är orsaken till denna temperaturstegring vilken också benämns global uppvärmning. Eftersom följderna av en global uppvärmning blir så många och allvarliga uppfattas klimatproblemet idag som det tuffaste miljöhotet mänskligheten har att lösa. Men om alla strävar åt samma håll finns åtgärder att vidta för att lösa problemet. Den naturliga växthuseffekten Växthuseffekten är ett naturligt och livsnödvändigt fenomen. Detta fenomen innebär att jorden bestrålas av energi från solen. En del av solenergin, ungefär 30 procent, reflekteras på ovansidan av molnen och på ljusa landområden som is, snö och öknar och studsar ut i rymden igen. Men den största delen av solenergin, ungefär 70 procent, kommer ner till jorden och värmer mark och hav samt driver alla de processer som kräver energi på planeten, allt från växternas fotosyntes till havsströmmar och vindar. Den uppvärmda jordytan strålar i sin tur tillbaka värme som tas upp av växthusgaser i atmosfären. De här gaserna låter solljuset passera ut i rymden igen, men reflekterar tillbaks så pass mycket värme till jorden att temperaturen hålls på en bebolig nivå. Atmosfären fungerar alltså som ett värmande hölje runt jordklotet, ungefär som glaset i ett växthus, och det är detta fenomen som kallas växthuseffekten. Utan den skulle medeltemperaturen på jorden vara ungefär -19 C och allt vatten skulle vara fruset till is. Den ökande växthuseffekten global uppvärmning Halterna av växthusgaser i atmosfären har varierat under miljoner år och klimatet har varit både varmare och kallare än det är idag. Den globala uppvärmning som det talas mycket om beror på att vi människor håller på att förstärka växthuseffekten. Vi släpper ut en stor mängd växthusgaser, vilket gör att en allt mindre del av jordens värmestrålning släpps ut genom atmosfären. Detta leder i sin tur till en global uppvärmning, det vill säga att medeltemperaturen på jorden ökar. Under de senaste 150 åren har medeltemperaturen höjts med drygt 0,7 C. Den växthusgas man idag talar om är framförallt koldioxid. Koldioxid är den växthusgas som har störst betydelse eftersom den släpps ut i så stora mängder. Alla typer av förbränning ger koldioxidutsläpp. Trots att många länder aktivt försöker minska sina utsläpp av koldioxid sker idag fortfarande en kraftig global ökning. En utförligare beskrivning av växthusgaser finns i faktarutan nedan. 4
Konsekvenser av global uppvärmning Den globala uppvärmningen leder till allvarliga konsekvenser för människan och miljön. Det är emellertid svårt att avgöra exakt vilka effekter ett varmare klimat kommer att få. Eftersom högre temperatur leder till att havsvattnet utvidgar sig, kommer havsytan globalt att höjas successivt. Höjningen förstärks av att glaciärer och polarisar på land smälter. Generellt kommer de områden som är torra idag att bli ännu torrare Fakta växthusgaser och de som är nederbördsrika kommer att få ännu mer nederbörd. Även vindarna kommer att öka, vilket i sig påverkar temperaturmönstren över hela jorden och leder till mer extrema väderförhållanden. Globalt Enligt klimatforskare kommer havsnivån att stiga mellan 0,2 meter och 0,6 meter de närmsta 100 åren. Detta får störst konsekvenser för områden med låglandskuster, som exempelvis Nederländerna och Bangladesh, samt De växthusgaser man talar om är framförallt koldioxid (CO 2 ), men det finns även andra gaser som klassificeras som växthusgaser t.ex. vattenånga (H 2 O), metan (CH 4 ) och dikväveoxid (N 2 O), även kallad lustgas. Gaserna är olika kraftfulla som växthusgaser, vilket bland annat beror på deras kemiska egenskaper och deras olika livslängd i atmosfären. (Källa: IPPC, 2007) Koldioxid är den växthusgas som har störst betydelse eftersom den släpps ut i så stora mängder. Alla typer av förbränning av fossila bränslen ger koldioxidutsläpp. Till fossila bränslen hör energikällor som olja, kol och naturgas. Förbränning av fossila bränslen står för 75 procent av de totala koldioxidutsläppen. (Källa: Baird, 2005) Resterande del kommer från ändrad markanvändning, till exempel avverkning av skogar för att ge plats åt jordbruk. Detta bidrar till ökad koldioxidhalt i atmosfären, dels eftersom färre växter genom fotosyntesen kan ta upp luftens koldioxid, dels genom att det kol som finns bundet i marken kan frigöras. Vattenånga är också en växthusgas och står för hela 60 procent av den naturliga växthuseffekten (Källa: SMHI hemsida, 2008). Om medeltemperaturen på jorden stiger kommer mer vattenånga att avdunsta från haven och hamna i atmosfären, vilket i sin tur leder till ytterligare uppvärmning. Metan bildas i naturen när nedbrytning av växt- och djurdelar sker utan syretillgång, till exempel i våtmarker, risodlingar och i magen på idisslande djur, så som får och kor. Metan är även den största beståndsdelen i fossil naturgas. Utsläpp från dikväveoxid uppkommer genom förbränning av bränslen som innehåller kväve. Stora mängder kväve omsätts dessutom inom jordbruket i form av konstgödsel där en del av kvävet omvandlas till dikväveoxid. 5
Fakta Sverige Klimatmål 2008-2012 De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Målet skall nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer (d.v.s. man får inte tillgodoräkna sig miljöinvesteringar i andra länder) eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog) Klimat- och energimål på medellång och lång sikt Riksdagen har beslutat om klimat- och energimål (Propositionerna 2008/09:162 och 163) till år 2020 och en vision år 2050. Målen ska även inkludera utsläppskrediter via flexibla mekanismer. Klimat- och energimål år 2020 Sverige bör minska utsläppen av växthusgaser med ca 40 procent jämfört med år 1990. Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska vara avvecklad. Vision år 2050 Sverige har en hållbar och resurseffektiv energi-försörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Fakta Göteborg Göteborgs kommunfullmäktige har fattat beslut om ett lokalt miljökvalitetsmål på medellång och lång sikt för Begränsad klimatpåverkan År 2020 Utsläppen av koldioxid från den ickehandlande sektorn ska ha minskat med minst 30 procent jämfört med år 1990. Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via flexibla mekanismer. År 2050 Göteborg har en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. små ögrupper och landområden kring floder som mynnar ut i havet. En stor del av jordens befolkning är jordbrukare och om skördarna flera år i rad skulle slå fel på grund av torka eller kraftig nederbörd, skulle det kunna leda till stora problem för denna grupp, liksom befolkningen i övrigt. Stora folkomflyttningar och internationella konflikter skulle kunna bli resultatet. Om jordbruksproduktionen inte ökar i samma takt i andra delar i världen skulle det kunna leda till stigande matpriser, större konkurrens och påverkan på hela världsekonomin. Varmare och fuktigare klimat skulle också underlätta spridningen av tropiska parasiter och sjukdomar. Sverige Sverige har en lång kustremsa. Många områden och städer kommer att påverkas även om effekten inte bli lika kraftfull som i låglänta länder. I de nordliga delarna av landet märks fortfarande landhöjningen som ett spår av den senaste istiden, men i andra delar av landet kan havsytans höjning komma att få konsekvenser. Samhällena har byggt upp sin infrastruktur under lång tid och alla system som avloppssystem, vägar och hamnar är anpassade till en viss vattennivå. Om havsytan höjs Prioriterade mål Göteborg har på kort sikt fyra prioriterade mål för att minska utsläpp av växthusgaser. Miljön ska förbättras genom att biltrafiken minskar till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel Resurshushållningen ska öka Förbrukningen av fossila bränslen ska minska El-effektiviteten ska öka 6
kan det vara både kostsamt och energikrävande att anpassa ett kustområde till de nya förutsättningarna. Uppvärmningen kommer troligen leda till större avkastning från jordbruket medan vinterturismen skulle drabbas hårt. Vi kan påverka Hur framtiden blir styrs till stor del av hur vi agerar idag. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla har en möjlighet att påverka. Gemensamt kan vi hjälpas åt att begränsa utsläppen av växthusgaser. Detta kräver att alla länder, företag och privatpersoner tar ansvar för att minska sina utsläpp. ENERGI Vad är energi? Vad är det för likhet mellan en häst, en bil och en elvisp? Alla behöver energi för att fungera! Att exakt definiera energi är inte det lättaste. Ett sätt att uttrycka det är att säga att energi är något som kan omvandlas till arbete. Hästen får i sig energi i form av hö, bilen tankas med något slags bränsle och elvispen fungerar med hjälp av el som den får genom kontakten i väggen. Energi kan varken nyskapas eller förstöras. Men det låter ju motsägelsefullt! Varför måste bilen tillföras energi om energin aldrig förbrukas? Förklaringen är att energin alltid omvandlas i en viss riktning, mot en form som inte går att återföra till den ursprungliga energiformen, om inte extra energi tillförs. En del energi blir inte alltid omvandlad för det ändamål som det är tänkt. Energin får lägre och lägre kvalitet. Energin i bränslet som gör att motorn kan arbeta och föra bilen framåt utvecklar också en massa värme som går till spillo. En del av den energi som för bilen framåt omvandlas till värme i däcken. Ett uppvärmt hus måste konstant tillföras värme eftersom en del av värmen smiter ut genom väggar och fönster. Men värmen försvinner inte, istället leder den till en obetydlig höjning av utomhustemperaturen. För att spara på energi måste vi undvika onödiga energiomvandlingar, till exempel isolera husen bättre eller minska luftmotståndet på bilen. Energi mäts ofta i Wattimmar (Wh) och beräknas som effekten (W) gånger tiden (h). Effekten är ett mått på arbetsförmåga. För att undvika en massa nollor används följande prefix: K(kilo)=1000 Hästen behöver hö M(mega)=1000 000 G(giga)=1000 000 000 T(tera)=1000 000 000 000 Förnybar och icke förnybar energi Energi kan delas upp i förnybar och icke förnybar där den förnybara energin är sådan som inte består av begränsade resurser. Till de förny- 7
bara energikällorna räknas sol, vind, vatten och bioenergi, som alla ursprungligen kommer ifrån solen. Vatten avdunstar och blir till regn tack vare solen. Regnet faller ner och det bildas vattendrag som utnyttjas i vattenkraften. Vindar uppkommer på grund av solens ojämna uppvärmning av luften. Bioenergi, som kommer från åker och skog, har vuxit till tack vare energi från solen. Den solenergi som strålar in mot jordens yta uppgår till ca 10-15000 ggr mer än vad jordens samlade befolkning använder. Icke förnybar energi kommer från jordens lager och är antingen fossil eller kärnkraft. De fossila bränslena består av gamla växt- och djurdelar som omvandlats under miljontals år. Även dessa har ursprungligen fått sin energi från solen, men vi förbrukar dem i en större hastighet än de bildas och därför räknas de inte som förnybara. Till de fossila bränslena hör olja, kol och naturgas. Kärnkraften räknas inte heller som förnybar. Det är den enda energi som används vid storskalig elproduktion där energin ursprungligen inte kommer från solen. Istället använder man sig av kärnenergi, energi som finns i urankärnorna. Följande bild ger en bra sammanfattning (Miljöportalen). VÄRME Om värme Sverige har ett förhållandevis kallt klimat. För att vi ska kunna leva och må bra måste vi under vintern, då det är kallt ute, värma upp våra bostäder, skolor och förskolor. Det krävs energi för att värma upp hus och byggnader. Sverige använde år 2007 totalt 84 TWh för uppvärmning inklusive varmvatten av bostäder och lokaler. Användningen fördelades på småhus 41 procent, flerbostadshus 32 procent och kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler 27 procent. (Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten) Temperatur och värme Fysikaliskt är temperatur inte samma sak som värme men de både sakerna hänger ihop. Temperaturen ökar när värme tillförs och minskar när värme tas bort. Temperatur mäts med en termometer och i Sverige använder vi enheten grader Celsius ( C). Värme transporteras från plat- 8
ser med högre temperatur till platser med lägre temperatur, till exempel från det varma elementet till den kallare luften i rummet. Ju större temperaturskillnad desto mer värme flödar från varmt till kallt. Din kropp producerar värme och behöver alltid vara cirka 37 C för att du ska må bra. För att inte kroppens temperatur ska stiga av värmen som kroppen producerar måste värme transporteras från dig till din omgivning. Därför är en behaglig inomhustemperatur kallare än din kropp, cirka 20 C. Den upplevda temperaturen är inte alltid densamma som den verkliga temperaturen. Kalla väggytor och luftrörelser i rummet gör att temperaturen känns lägre. För att luften ska kännas behaglig är det även viktigt att luftfuktigheten är tillräckligt hög. Kall luft kan inte bära lika mycket fukt som varm luft. Därför känns kall uteluft torr då den värms upp till rumstemperatur. Ventilation Även ventilationen har stor betydelse för hur mycket energi som går åt för värme. När ventilationen är i gång går stora mängder värmeenergi hela tiden ut med ventilationsluften. En del värme kan återvinnas, men mycket ventileras ut. Minskar man på ventilationen påverkas också värmebehovet. Ventilationen i skolor/förskolor kan delas in i följande typer: Självdragsventilation (S-ventilation) Uteluft kommer in i lokalen genom fönster, vädringsluckor, ventiler och otätheter i byggnaden. När luften kommer in i lokalen blir den uppvärmd och börjar stiga uppåt. Den uppvärmda luften försvinner sedan ut genom högt sittande ventiler och kanaler. Självdragsventilation drivs av temperaturskillnader och fungerar alltså bäst på vintern. För att självdrags-ventilationen ska fungera tillfredsställande behövs regelbunden vädring. Frånluftsventilation (F-ventilation) Uteluft kommer in i lokalen genom fönster, vädringsluckor, ventiler och otätheter i byggnaden. Fläktar suger sedan ut den använda luften genom ventiler och kanaler. Från- och tilluftsventilation (FTventilation) Luft tas både in i och sugs ur lokalen med hjälp av fläktar via ventiler och kanaler. Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX-ventilation) Skillnaden gentemot från- och tilluftsventilationen är att en stor del av värmeenergin i frånluften återvinns och tillförs tilluften innan den tas in i lokalen. 9
Värmekällor Om det är tillräckligt varmt ute, som på sommaren, behöver ingen ytterligare värme tillföras och elementen kan stängas av. Den viktigaste värmekällan är då den varma utomhusluften. Andra värmekällor som vi kanske inte alltid tänker på är värmen som kommer från oss själva, belysning, varmvatten och elektriska apparater. En människa avger värmeenergi motsvarande en glödlampa på 60 W. I lokaler där många människor vistas samtidigt, till exempel i skolor och förskolor, utgör värmen från människorna en stor del av värmetillförseln. Solinstrålningen genom fönsterrutor är också en betydelsefull värmekälla. Även om det är kallt ute innehåller solens strålar mycket värmeenergi som kan tränga genom fönsterrutan. Stora fönsterytor mot solen ger stora värmemängder. När det är kallt ute och värmen från elektriska apparater, lampor och människor inte räcker till måste ytterligare värmeenergi tillföras, det vi i dagligt tal kallar för värme. Det finns många olika sätt att åstadkomma detta, till exempel genom att förbränna organiskt material eller att ta vara på den värme som finns omkring oss, i solen eller i marken. Värmen har omvandlats från andra energiformer, till exempel energi som finns lagrad i växtlighet och som frigörs vid förbränning till värme. Rörelseenergi från vatten och vind kan omvandlas till el som i sin tur kan ge värme. Produktion av värme En stor del av den värme vi använder framställs genom förbränning av något bränsle. Detta kan ske i stora produktionsanläggningar eller i en Fakta Göteborg För att minska stadens klimatpåverkan ska energilösningar baserade på fossila bränslen fasas ut till förmån för lösningar baserade på biobränslen, sol och vind. I de områden som fjärrvärmen är framdragen skall uppvärmningen av skolor/förskolor i första hand ske med fjärrvärme om det är ekonomiskt försvarbart. I kommunens egna skolor och förskolor är fördelningen på energislag följande: Fjärrvärme 79 procent Olja 1 procent Gas 2 procent Pellets 6 procent El 12 procent (värmepumpar ca 3 procent) Värmeanvändningen i medeltal (Normalårskorrigerad) var år 2010 för förskolor 110 kwh/m 2 och för skolor 108 kwh/m 2. Fakta Passivhus Konceptet med Passivhus är att tillförd energi skall vara så liten som möjlig. Man skall istället värma upp husen genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol. Detta innebär att man måste minimera värmeläckage genom välisolerad byggkonstruktion, fönster och dörrar samt att återvinna nästan all värme genom ett effektivt ventilationssystem. 10
panna i den enskilda byggnaden. Man skiljer på småskalig och storskalig värmeproduktion. Fjärrvärme och elvärme är storskaliga lösningar där energin produceras i ett stort kraftverk och är avsedd för många användare. Andra värmekällor som solvärme, bergvärme och enskilda pannor kan däremot användas till att värma enskilda hus. sina drygt 100 mil ett av Sveriges största och ett av de störe i Europa. Genom att använda stora mängder spillvärme från förbränning av sopor och från raffinaderierna är det ett mycket resurssnålt och miljömässigt system. Värmepannor En stor del av alla småhus, men även en del lokaler och flerbostadshus, värms upp med hjälp av enskilda värmepannor. I en värmepanna skapas värmen genom förbränning av ett bränsle i en brännkammare. Den varma gasen som bildas värmer upp vatten. Det varma vattnet leds sedan vidare till ett element. De bränslen som förekommer är bland annat olja, pellets och ved. Fjärrvärme Fjärrvärme innebär att värmen produceras i en central anläggning. Det fungerar i princip som en värmepanna i stor skala. En panna i fjärrvärmeverket värmer vatten som transporteras ut till användarna. Därefter transporteras vattnet, som svalnat då det avgett värme, tillbaka till värmeverket. I Sverige förekommer fjärrvärme i de flesta större orter. Merparten av alla flerbostadshus och lokaler är anslutna. Även många småhus har fjärrvärme. I svenska fjärrvärmekraftverk används i huvudsak biobränsle men fossila bränslen som olja, kol och naturgas förekommer också. En stor del av den värme som används i Göteborg är fjärrvärme som produceras och distribueras av Göteborg Energi. Omkring 90 procent av alla flerbostadshus samt de flesta skolor och förskolor i Göteborg är anslutna till fjärrvärmenätet. Göteborgs fjärrvärmenät är med Sävenäs värmekraftverk Dessutom finns det tre stora produktionsanläggningar för fjärrvärme i Göteborg: 1. Rya har en värmepumpsanläggning som utvinner värme ur renat avloppsvatten och en värmecentral som eldas med träpellets. 2. Sävenäs har fyra hetvattenpannor som eldas med biobränsle, bioolja och naturgas. 3. Rosenlund har två ångpannor som eldas med naturgas. Anläggningen producerar också el. Elvärme En del av den värme som produceras i Sverige framställs med hjälp av el. Elvärme kan vara både direktverkande och vattenburen. Direktverkande elvärme innebär att elledningar går ut i elementet och värmer upp luften i rummet direkt. Vattenburen elvärme innebär att man med hjälp av el först värmer upp vatten i en elpanna, därefter används vattnet för att värma upp rummet. 11
Berg- mark- och luftvärme Bergvärme- och markvärme tar vara på den energin som finns lagrad i berggrunden och i markytan. En slang fylld med vatten och frostskyddande glykol sänks ner i borrhålet eller grävs ner under markytan. Luftvärme tar vara på den energi som finns i utomhusluften. Genom processen i en värmepump koncentreras värmen så mycket att det räcker för uppvärmning av hela huset. För att denna process ska fungera krävs tillförsel av en viss mängd elektricitet. Värmepumpen fungerar som ett kylskåp fastän omvänt. Solvärme Solfångare tar vara på den energi som solen direkt avger. En solfångare är utformad som en skärm med glasrör riktad mot solen. Vatten som cirkulerar i glasrören värms av solens strålar. Värmen överförs via en värmeväxlare till ett värmesystem. Miljöpåverkan Förbränning av fossila bränslen, kol, olja och naturgas, ger utsläpp av koldioxid som leder till en ökad växthuseffekt. Värme som kommer från sol och mark utnyttjar däremot värme som redan finns och ger därför inga betydande koldioxidutsläpp. För att åskådliggöra koldioxidutsläpp i luften för olika uppvärmningsformer har beräkningar gjorts på en normalstor förskola om 750 m 2 och en verklig värmeanvändning år 2009 på 79,5 MWh. Se diagrammet nedan. Bergvärmepump Koldioxidutsläpp i luften Pellets Fjärrvärme Bergvärme El Gas Olja 0 5000 10000 15000 20000 25000 Kg 12
Så här kan du påverka Undvik att ha på värmen när lokalerna inte används När lokalerna står tomma finns det ingen anledning att låta värmen gå för fullt, lokalerna håller en acceptabel temperatur ändå. Det räcker att höja värmen en stund innan lokalen ska användas. Låt sedan värmen från personerna i rummet hjälpa till att höja temperaturen. Ha en extra tröja på dig Använd en tröja extra om det är lite kyligt. Sänk värmen i stället för att öppna fönstret Det är lätt hänt att man öppnar ett fönster i stället för att sänka värmen när det blir för varmt. När fönstret är öppet behövs det ännu mer värme för att ersätta den värme som försvinner ut genom fönstret. På så sätt används massor av energi helt i onödan. Börja alltid med att sänka värmen, därefter kan du öppna fönstret om det fortfarande är för varmt. Vädra effektivt Man kan också behöva vädra för att få in frisk luft. Då är det bra om luften i rummet byts utan att själva rummet, möbler, väggar och tak, kyls ned. Om du vädrar en kort tid med korsdrag så byts luften fort ut och rummet hinner inte kylas ned. Stäng fönster och dörrar Stäng efter dig när du lämnar rummet. Ett tomt rum blir snabbt kallt när fönstret är öppet och det är kallt ute. Möblering För att elementen ska höja temperaturen i skolan/ förskolan måste värme kunna transporteras från elementen till rummen. Om man ställer möbler framför elementen så blockerar dessa värmetransporten. Rätt möblering gör det lätt för värme att transporteras från elementet till rummet. Termometer Med en termometer kan du ha koll på om ni har onödigt varmt inomhus. EL Om el Grundprincipen för produktion av el ser ungefär likadan ut oberoende av vilket bränsle som används. Metoden går ut på att driva en turbin som i sin tur driver en generator som kan omvandla rörelseenergi till el. Den energi som driver turbinen kan komma från vinden, vatten och vattenånga. El kan bara lagras i batterier och därför produceras all el i samma ögonblick som den används. Enheten watt Alla apparater som drivs med el, är märkta med ett watt-tal (W) som anger apparatens effekt (arbetsförmåga). Den el som går åt när man använder en apparat mäts i enheten 13
wattimmar (Wh), effekten gånger tiden (h). En apparat med effekten 1000 W som används i en timme förbrukar 1000 Wh vilket är samma sak som 1 kilowattimme (1 kwh). Om du låter en spisplatta på 1 kw (ungefär en vanlig spisplatta) stå på i en timme förbrukar den 1 kwh. Vi kan också relatera 1 kwh till ett mekaniskt arbete som utförs. Vi tänker oss att vi vill lyfta en bil 300 meter rakt upp i luften, lika högt som Eiffeltornet. För att utföra detta arbete går det åt en viss mängd energi. Den energi som krävs är lika med massan på bilen gånger jordens dragningskraft gånger höjden som vi lyfter bilen. Lite grovt räknat blir det 1kWh. Produktion av el Sverige producerade ca 140 150 TWh el per år. Produktionen fördelades på: Kärnkraft Vattenkraft Konventionella kraftverk Vindkraft 45 procent 45 procent 9 procent 1 procent Riksdagen har satt som mål att produktionskapaciteten för vindkraft skall år 2020 uppgå till 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Kärnkraft Kärnkraft framställs i kärnkraftverk där uran används som bränsle. Urankärnor beskjuts och klyvs till två mindre delar samtidigt som energi frigörs. Vatten upphettas och övergår till vattenånga som driver en turbin. Kärnkraft släpper inte ut någon koldioxid men resterna av det bränsle som används i kärnkraftverket är starkt radioaktivt. Det måste lagras isolerat från människor och miljö i 100 000 år innan radioaktiviteten avklingat. Vattenkraft Vattenkraft framställs genom att utnyttja rörelseenergin i vattendrag till att driva en turbin. Vattenkraftverkets miljöpåverkan innebär omfattande ingrepp i naturen eftersom stora vattenflöden stängs av. Konventionella kraftverk Kraftverk använder biobränsle, avfall, olja, kol eller naturgas för att omvandla vatten till vattenånga för att driva en turbin. Påverkan på miljön beror på vilket bränsle som användes. Icke förnybara bränslen har stor påverkan på miljön och bidrar till ökad växthuseffekt. Vindkraftverk I ett vindkraftverk är det vinden som driver väldiga rotorblad som fungerar som kraftverkets turbin. Vindkraft utnyttjar inga ändliga naturresurser och ger inte upphov till utsläpp eller avfall, dessutom behövs inget bränsle. Därmed utgör vindkraften ingen direkt miljöpåverkan. Den växlande tillgången på vind innebär dock att ett elsystem inte helt skulle kunna baseras på vindkraft. Rotorbladets rörelse kan verka störande i området intill vindkraftverket. 14
Så här kan du påverka Utnyttja dagsljuset Dra undan gardiner och dra upp persienner så att det dagsljus som finns utnyttjas under en längre tid. Ett rum med ljusa väggar och golv behöver inte lika mycket belysning. Byt till lågenergilampor En lågenergilampas energibehov är bara en femtedel av en glödlampas med motsvarande ljusstyrka, dessutom håller den 10 gånger längre. I en tänd glödlampa är det endast 5 procent av energin som blir ljus, resten blir till värme. Man kan tänka sig att det skulle innebära att det inte är slöseri att ha tända glödlampor eftersom spillvärmen används för att värma upp rummet. Det är sant, men ändå inte. Byggnadernas värmeregleringssystem (framförallt termostater) är sällan så välreglerade att de tar hänsyn till tända lampor. Lågenergilampor innehåller kvicksilver så tänk på att det är viktigt att återvinna dem på rätt sätt. Släck efter dig Tänd och släck hur mycket du vill. En del tror att det sliter på lamporna att tända och släcka dem mycket. Det stämde förr men de nya glödlamporna, lysrören och lågenergilamporna kan tändas och släckas ofta utan att det drar extra energi eller förkortar deras livslängd. Stäng av stand by-läget Hemelektronik som tv, dator, dvd, cdspelare och andra apparater fortsätter ofta att dra ström även om du stänger av dem med fjärrkontrollen. Så mycket som 30-40 procent av all energi som dina apparater använder under sin livslängd går åt när de står i stand by-läge. Totalt sett kan därför upp till 10 procent av elen i ett hushåll gå åt till stand by-läge. Se över din dator Datorer har olika energisparlägen som kan ställas in i operativsystemet. Att skärmsläckaren går på betyder inte automatiskt att datorn använder mindre el. Se över inställningarna på datorerna. Det kan heta vänteläge eller viloläge där viloläget är att föredra eftersom det drar minst el. Det finns också inställningar där datorn stänger av både hårddisk och skärm helt. Det bästa är att helt stänga av datorn när den inte används. Det lönar sig att stänga av datorn även när man tar en liten paus ifrån den men snart ska fortsätta igen. Med en grenkontakt med strömbrytare i vilken all utrustning till datorn sitter kopplad blir det lätt att stänga av alla apparater. Ingen onödig el används, dessutom är det bra ur brandsäkerhetssynpunkt. Se över kopiatorn Kopiatorn är den kontorsutrustning som slukar mest energi. Många kopiatorer är dessutom påslagna dygnet runt, alla dagar. För att spara energi kan man aktivera kopiatorns energisparläge. Tänk på att kopiatorn drar elektricitet även när den står i energisparläge och stäng därför av den vid arbetsdagens slut. Köp energisnåla apparater Vid inköp av nya apparater kan man vara med och påverka så att energisnåla modeller väljs. Nya apparater har en energimärkning som anger hur mycket el de drar. Fakta Göteborg Elanvändningen var år 2010 i medeltal 62 kwh/m 2 i förskolor och 55 kwh/m 2 i skolor. 15
Så här mycket el drar dina apparater Data i tabellen är typexempel men det kan naturligtvis variera mycket mellan märken och modell. Bäst är att titta efter själv på de apparater som man har i sin omgivning. Hur mycket el drar de? Tabellen kan användas som underlag för vissa uppgifter i övningsmaterialet. Om du använder med effekten räcker 1 kwh till Adventsljusstake 21 W 48 timmar Akvarium, 200 liter 55 W 18 timmar Bastu 5000 W 12 minuter Brödrost 1000 W 1 timme Dammsugare 1000 W 1 timme Dator, bärbar - stand by-läge Dator, stationär med platt skärm - stand by-läge Dator, stationär med vanlig skärm - stand by-läge Digital-Tv-box - stand by-läge 40 W 5 W 110 W 15 W 150 W 30 W 10 W 4 W 25 timmar 200 timmar 9 timmar 67 timmar 7 timmar 33 timmar 100 timmar 250 timmar Element 1500 W 40 minuter Elvisp 200 W 5 timmar Frys, ny, 300 liter 120 W 8 timmar Frys, gammal, 300 liter 200 W 5 timmar Glödlampa 25 W 40 timmar Glödlampa 40 W 25 timmar Glödlampa 60 W 17 timmar Hårtork 1500 W 40 minuter Julgransbelysning, inne 48 W 21 timmar Julgransbelysning, ute 112 W 9 timmar Kaffebryggare 1000 W 1 timme Kopiator, beredskapsläge - energisparläge 150 W 8 W 7 timmar 125 timmar Kylskåp, nytt, 140 liter 100 W 10 timmar 16
Om du använder med effekten räcker 1 kwh till Kylskåp, gammalt, 140 liter 150 W 7 timmar Lågenergilampa 11 W 90 timmar Mikrovågsugn 1400 W 40 minuter Mobilladdare - stand by-läge 7 W 2 W 143 timmar 500 timmar Modem (ADSL) 35 W 29 timmar Plattång 170 W 6 timmar Rakapparat 4 W 250 timmar Solarium 1150 W 50 minuter Spisplatta (snabb) 1500 W 40 minuter Spisplatta (stek) 2000 W 30 minuter Tandborste 2 W 500 timmar Telefon, bärbar (laddningsenhet) - stand by-läge (utan laddning) 7 W 2 W 143 timmar 500 timmar Torktumlare 2000 W 30 minuter Torkskåp 2000 W 30 minuter TV - stand by-läge TV, LCD - stand by-läge TV, plasma, 42 - stand by-läge TV-spel - stand by-läge 100 W 5 W 280 W 2,5 W 260 W 0,3 W 32 W 4 W 10 timmar 200 timmar 3,5 timmar 400 timmar 4 timmar 3 300 timmar 31 timmar 250 timmar Tvättmaskin 2000 W 30 minuter Ugn 3000 W 20 minuter Vattenkokare 2000 W 30 minuter 17
VATTEN Om vatten Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Vatten täcker nästan två tredjedelar av jordens yta. Ungefär 97,5 procent består av saltvatten och resterande 2,5 procent av sötvatten. Mindre än 1 miljon km3 sötvattnen ska i dagsläget räcka till 6,7 miljarder människor. I Sverige kan vi årligen utnyttja 180 km3 vatten utan att påverka den regionala vattenbalansen, detta blir fördelat på Sveriges befolkning ca 20 000 m3 per person och år. Det är mer än vad vi i verkligheten använder. Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp är en global förflyttning av vatten som ständigt växlar mellan olika tillstånd och former. Vatten finns i flytande form, is och ånga. Vattnets kretslopp drivs 18 av solenergi som värmer upp världshavens vatten och gör att det avdunstar. Se figur nedan. Vattenångan förs upp i atmosfären där den kondenseras och bildar moln. Molnen flyttas sen med hjälp av vindarna. Molnpartiklar kolliderar med varandra och växer ihop för att sedan falla ner i form av regn eller snö. Största delen av allt regn som faller hamnar ute till havs. Det vatten som faller på land stannar ofta inte kvar på samma plats, utan rinner iväg på grund av gravitationen. Av det regn som faller över land sipprar en del ned till grundvattnet, en del samlas upp i våra dagvattensystem, en del avdunstar och en del tas upp av växter. Den största delen av vattnet hamnar i våra sjöar och vattendrag och leds så småningom ut i havet där kretsloppet sluts. Vårt vatten Beroende på var i världen vi befinner oss har vi tillgång till olika mycket vatten. I Sverige använder vi cirka 180 liter per person och dag, medan
människor i andra länder, där det råder brist på vatten, endast har tillgång till 20 liter per person och dag. Den ungefärliga vattenförbrukningen i Sverige fördelas på följande sätt: 65 liter till personlig hygien 35 liter toalettspolning 35 liter till disk 25 liter till tvätt 10 liter till dryck och mat 10 liter till övrigt Vattenförbrukningen i Sverige per person och år Dricksvatten I Göteborg kommer vattnet i kranarna från Göta älv, som är ett av Sveriges vattenrikaste vattendrag. Vattenkvaliteten övervakas kontinuerligt vid sju mätstationer från Vänerns utlopp ner till Lärjeholmen. Vid störning eller misstanke om störning stängs råvattenintaget av och Delsjöarna eller Rådasjön används som vattentäkt. Alelyckan och Lackarebäck är de två vattenverk som renar vattnet i Göteborgområdet. Vattnet leds till de båda vattenverken där det genomgår rening innan det kommer ut i våra kranar. Första steget vattnet går igenom på väg in är grovrening. Här finns både grov- och fingergaller. Dessa rensar bort de stora partiklarna. När vattnet förts igenom gallren in till vattenverket görs en ph-justering med hjälp av kalk. Detta då efterföljande fällning ska fungera optimalt. Vattnet förs sedan till bassänger där man tillsätter aluminiumsulfat för att så småningom få ut en fällning genom flockning. Flockarna drar åt sig och fångar in bland annat partiklar som gett vattnet dess grumlighet och färg. Efter flockningsbassängen följer sedimenteringsbassänger, där flockarna sjunker till botten. Slammet som bildats skrapas sedan bort med hjälp av slamskrapor. De flockar som inte är tillräckligt tunga för att sjunka tas bort genom att filtrera vattnet genom ett metertjockt lager av aktivt kol, snabbfiltrering. Kolet tar upp ämnen som kan ge vattnet smak och lukt. Innan vattnet leds in i renvattenbehållare på vattenverket och pumpas ut i rörnätet, tillsätts kalk, lut och koldioxid för att minska korrosion och få rätt ph. Slutligen desinficeras vattnet med klor/kloroxid i låg dos för att säkerställa den mikrobiella vattenkvaliteten i rören. Totalt tar det 8-10 timmar för vattnet att genomgå processen. I Sverige finns stränga kvalitetskrav på dricksvatten. Kvaliteten kontrolleras av Livsmedelsverket och det är även de som sätter de gränsvärden som måste uppfyllas. Normalt motsvarar dricksvattnet i Göteborg Livsmedelsverkets kvalitetskrav med god marginal. 19
Avloppsvatten När vi spolar toaletterna här i Göteborg förs vattnet ner i rör och vidare till Gryaab, Göteborgs reningsverk. Flygfoto över Gryaab Det första steget vattnet går igenom är filtrering. Det finns två filtreringssteg, det som skiljer dem åt är storleken på gallren. Vattnet fortsätter sedan till en försedimenteringsbassäng. Här sjunker partiklar till botten och bildar ett slam. Slammet skrapas bort och vattnet rinner vidare. Nästa steg är en kemisk fällning. I vår avföring finns näringsämnet fosfor, för att avlägsna detta tillsätts järnsulfat. Järnsulfatet gör att fosforn klumpar ihop sig till flockar. Flockarna sjunker till botten och bildar ett slam som skrapas bort. Nästa steg vattnet går igenom är de luftade bassängerna där biologisk rening sker. Målet är att få bort det organiska materialet. Detta gör man genom att tillsätta aktivt slam. Slammet består av en massa bakterier som äter upp det organiska materialet. Efter de luftade bassängerna kommer vattnet till eftersedimenteringsbassängerna. Här är målet att bli av med bakterier och fosfor, som på grund av den långsamma tillrinningen sjunker till botten och bildar ett slam. Slammet skrapas bort från botten och pumpas tillbaks till aktivslambassängen. Nästa steg i reningen är en biobädd. Här omvandlas det kväve som finns i urinen till kvävgas, genom att tillsätta bakterier. Reaktionerna sker i två steg, nitrifikation som sker i biobädden samt denitrifikation som sker i aktiv slambassängen. Efter alla dessa steg är vattnet tillräckligt rent för att släppas ut i havet eller annat vattendrag. På väg ut till havet/vattnet passerar vattnet värmepumpar som kan ta hand om den värme som finns i det. Värmen kan sedan användas till att till exempel värma upp hus. Allt slam som blir över tas om hand och kan senare användas som biomull och biogas. Det tar ungefär 12 timmar för vattnet att genomgå reningsprocessen. Vatten och energi För att värma 1 kubikmeter (1000 liter) vatten 1 grad krävs ca 1,16 kwh. För varje grad vi höjer temperaturen på vattnet vi använder krävs alltså mer energi. Även reningen av avloppsvattnet kräver energi. Det innebär att ju mer vatten vi använder, desto mer energi går det åt. Fakta Göteborg Vattenanvändningen var år 2010 i medeltal 882 l/m 2 i förskolor och 411 l/m 2 i skolor. 20
Så här kan du påverka Duscha miljövänligt Sänk temperaturen när du duschar, det sparar energi. Tänk på att inte duscha för länge. En dusch i fem minuter med 40 graders vatten använder 60 liter vatten och 2,2 kwh energi. Spara på kranvattnet Stäng av vattnet när du borstar tänderna. Det blir annars mycket vatten som går till spillo och detta kräver energi. Se till att kranarna inte läcker. En kran som droppar läcker 5 liter på en dag. Det blir 2000 liter vatten på ett år. Tvätta bilen rätt Tvätta aldrig bilen på gatan utan ta den till en gör-det-själv-hall. Tvättvattnet innehåller farliga kemikalier samt föroreningar som inte bör finnas i naturen. Spola rätt Det är bara urin, avföring och toalettpapper som ska spolas ner i toaletten. Installera snålspolande teknik Installera vattensnåla toaletter och kranar. Fyll disk- och tvättmaskiner Se alltid till att fylla disk- och tvättmaskiner innan de körs. TRANSPORT Om transporter Dagens samhälle är beroende av ett väl fungerande transportsystem. Förflyttningar av människor och gods ska gå snabbt och smidigt till minsta möjliga kostnad. Energianvändningen för inrikes transporter uppgick år 2008 till ca 95 TWh vilket motsvarar ca 15 procent av Sveriges totala energianvändning. (Källa: Energiläget 2009, Energimyndigheten. ) Olika typer av transporter Transporter sker med tåg, flyg, sjöfart och på väg. För att lättare bilda sig en uppfattning om transportsystemet brukar man dela in det i kortväga persontransporter (max 10 mil), långväga persontransporter (över 10 mil) och godstransporter. Kortväga persontransporter Kortväga persontransporter påverkas till stor del av samhällets utformning och planering. Den största andelen av de kortväga transporterna utgörs av arbetsrelaterade resor och resor för att göra privata inköp. Andelen bil- och motorcykelresor uppgick år 2008 till ca 77 procent. Långväga persontransporter Samhällsplaneringen spelar en mindre roll när det gäller de långa resorna. De flesta av de långväga resorna, ungefär 70 procent, utgörs av fritidsresor och sker oftast med bil. 21
Godstransporter Godstransporter har ökat under åren. År 2008 utfördes transporterna på: väg 38 procent, järnväg 25 procent sjöfart 37 procent. Fritidsresor och arbetsrelaterade resor sker till större delen med bil Bränslen Transportsektorns energianvändning består till stor del av oljeprodukter d.v.s. icke förnybara bränslen. Användningen år 2008 fördelas på följande energislag: Bensin och diesel 88,5 % El 3,0 % Flygbränsle 2,5 % Biodrivmedel 4,5 % (etanol m.m.) Eldningsolja, naturgas 1,5 % (Källa: Energiläget 2007, Energimyndigheten.) Riksdagen har satt som mål att minst 10 procent förnybar energi ska finnas i transportsektorn år 2020. Målet är att Sverige år 2030 har en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Hur påverkar olika transportmedel vår miljö? Det finns mycket att tänka på när man ska jämföra olika transporters påverkan på miljön. En aspekt är den så kallade beläggningsgraden, det vill säga hur många personer eller hur mycket last exempelvis en buss, ett tåg eller en lastbil transporterar. Ett fullsatt tåg drar ungefär lika mycket energi som ett tomt tåg. Detta gör att om tåget är fullt är energiåtgången för varje enskild person ganska låg eftersom hela tågets energiförbrukning fördelas på samtliga passagerare. Om tåget däremot transporterar endast en person blir energiåtgången extremt hög eftersom tågets energiförbrukning då fördelas på en enda person. Man brukar tala om tonkilometer när det handlar om transport av varor och personkilometer när det handlar om transport av personer. Ju fler ton en lastbil transporterar på en gång och ju fler personer ett tåg eller en buss transporterar på en gång, desto mer miljövänlig är transporten. I följande tabeller är beläggningsgraden och lastfaktorn inte angiven. Tabellerna visar hur många gram koldioxid som respektive transportmedel släpper ut. Beräkningarna bygger på uppgifter från Naturvårdsverket Tvågradersmålet i sikte? och Emissionsfaktorer, Västra Götalands Miljösekretariat Nyckeltal för resor, SJ Hållbarhetsredovisning 2007 och Green Cargos Årsredovisning 2007. Fakta Göteborg Vägtrafik och sjöfart står för ca 70 procent av utsläpp av koldioxid. Gäller för den icke handlande sektorn d.v.s. den sektorn som inte omfattas EU:s regler om utsläppsrätter. 22
Färdmedel kwh/personkm Koldioxid- Utsläpp g/personkm Gång 0 0 Cykel 0 0 Moped 0,40 107 Bil 0,65 176 Buss 0,30 78 Spårvagn (grön el) 0,12 0 Tabell 1: Energiåtgång och koldioxidutsläpp för kortväga persontransporter Färdmedel kwh/personkm Koldioxid- Utsläpp g/personkm Bil 0,30 81 Buss 0,13 34 Tåg 0,09 1 Flyg 0,44 116 Tabell 2: Energiåtgång och koldioxidutsläpp för långväga persontransporter Värdena kan variera bland annat beroende på vilken beläggningsgrad man har valt i beräkningarna. För att lättare förstå värdena i tabellerna 1 och 2 har vi gjort en egen beräkning av utsläppsjämförelse mellan bil och buss. Förutsättningarna för beräkningen: Korta transporter Bil Buss Bränsleförbrukning dl/fordonskiometer *) 1 4,8 Koldioxidutsläpp g/dl 236 254 Beläggning (antla personer) 1,3 15 Långa transporter Bränsleförbrukning dl/fordonskilometer *) 0,8 4 Koldioxidutsläpp g/dl 236 254 Beläggning / (antal personer) 2,3 30 *) Bil använder bensin och buss använder diesel Beräkningar av koldioxidutsläpp gram per fordonskilometer/beläggnin = gram per personkilometer. Korta transporter Bil Buss Långa transporter Bil Buss (1 x 236)/1,3 = 181 gram per personkilometer (4,8 x 254)/15 = 81 gram per personkilometer (0,8 x 236)/2,3 = 82 gram per personkilometer (4 x 254)/30 = 34 gram per personkilometer 23
Färdmedel kwh/tonkm Koldioxid- Utsläpp g/tonkm Lastbil (kortväga) 0,70 181 Lastbil (långväga) 0,25 65 Tåg (El o diesel) 0,05 3 Lastfartyg 0,05 13 Flygfrakt 3,00 788 Tabell 3: Energiåtgång och koldioxidutsläpp för godstransporter När fossila bränslen används bildas koldioxid som bidrar till ökad växthuseffekt. Eftersom det finns så många transporter som släpper ut koldioxid blir påverkan på miljön oerhört stor. Nästan fyrtio procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från just transporter. För att minska transporternas påverkan på miljön krävs både en energieffektivisering med hjälp av ny teknik och en övergång till miljövänligare bränslen och transportmedel. Så här kan du påverka Tänk på hur du tar dig till och från arbetet Var medveten om hur dina resor påverkar miljön och anpassa resandet efter detta. - Cykla och gå mer. - Välj kollektivtrafik före bil. - Försök att samåka när det är möjligt. Tänk på dina inköp Köp närproducerade produkter för att minska transporterna. 24
Källförteckning Begränsad klimatpåverkan i Göteborg, Göteborg Stad Stadskansliet Budget 2008, Göteborg Stad Byggnaden som klimatsystem, Abel 2005 Dricksvatten för en hållbar utveckling, Nordström, A 2005 Earth s climate: past and future. Ruddiman, William F 2001 Emissioner från olika uppvärmningsformer, Göteborg Energi 2008 Energiläget i Sverige 2006. Statens Energimyndighet 2006 Energiläget i Sverige 2009. Statens Energimyndighet 2009 Energiteknik. Mattisson, T., m.fl 2006 Environmental Chemistry, Baird, Colin. 2005 Fjärrvärme teori, teknik och funktion, Fredriksson, Werner 1993 Färder i framtiden. Steen, Peter, m.fl.1997 Global Warming: The Hard Science, Harvey L.D. Danny 2000 Historical overview of Climate Change Science, IPCC 2007 Hållbarhetsredovisning 2007, SJ Introduction to Energy Analysis, Blok, K 2006 Klimatberedningens betänkande, SOU 2008:24 Lönsamma Miljötips, Axelsson, A 2001 Miljöfysik Energi för hållbar utveckling, Areskog, M 2006 Miljöredovisning 2007, Lokalförsörjningsförvaltningen Physical Geography 6th ed, McKnight Tom L, Darrel Hess 2000 Resor i Tiden, Christer Ljungberg m.fl.1997 Sternrapporten en genomgripande analys av klimatförändringens ekonomi, Naturvårdsverket 2007 Summary for Policymakers, IPCC 2007 Ta en bil till Eiffeltornets topp: Vad är energi och varför ska vi spara på den? Uppsala kommun 2003 Tillämpad byggnadsfysik, Petersson 2004 Tvågradersmålet i sikte? Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050, Naturvårdsverket 2007 Vatten, mat och hunger, Lutherhjälpen Vatten på butelj eller från kran?, Nilsson, B 2004 Årsredovisning 2007, Green Cargo 25