MAGLE VÅTMARK 16 Sammanställning av mätdata 17-1-11 Hässleholms Vatten AB Besöksadress N Kringelvägen 4 Fax 41-6 83 13 Hemsida www.hassleholmsvatten.se 81 8 Hässleholm Tel vxl 41-6 88 e-post hassleholmsvatten@hassleholm.se Org.nr 694-96
H:\Rapporter\Magle 16\Magle 16.indd
Magle våtmark 16 Sid 3/ Magle våtmark 16 I våtmarken reducerades under år 16 totalfosfor från,133 till,11 mg P/l. varav fosfatfosfor från,6 till,48 mg P/l. Halterna såväl till som från dammarna är mätta på ofiltrerade prover totalkväve från 41,3 före reningsverket till 1,3 före våtmarken och 8,6 mg N/l efter denna. Riktvärdet på 1 för helår innehölls därmed med god marginal för 16. Översiktlig balansräkning på spill- och dagvattendammarna i området visar att dessa ytterligare reducerat ca % av fosforflödena och 44% av kvävemängderna från renat spillvatten samt dagvatten från Hässleholm till Finjasjön. 17-1-11 Hässleholms Vatten AB, Per-Åke Nilsson Årets medeltemperatur i utgående vatten var normal. Halterna av organiskt material ändrades på följande sätt i våtmarken: BOD 7 minskade marginellt från, till,4 (utg från våtmarken mättes på filtrerat prov) COD Cr ökade från 8 till 41. Suspenderbara ämnen ökade från,4 till 1,9. Tungmetallhalterna var låga såväl till som från anläggningen. Kopparhalten reducerades med ca % Halterna av E. Coli och fekala streptokocker minskar kraftigt, framför allt sommartid, vid passage genom våtmarken. Uppehållstiden för vatten i anläggningen var under året 7,8 dygn och ytbelastningen var 8 mm/d. Specifik fosforbelastning var,8 g/m år. Motsvarande reduktion var,6 g/m år. Specifik kvävebelastning var 6 kg/ha år och reduktionen 9 kg/ha år. Massreduktionen av kväve i våtmarken var 19 ton.
Sid 4/ Magle våtmark 16 1. Haltmätningar till och från våtmarken 1.1 Fosfor Fosforhalterna reducerades under året från,133 till,11. Detta innebär en haltreduktion på 14%. Analyserna av Ptot och PO 4 har utförts på ofiltrerade prover såväl till som från våtmarken. Fosfathalterna reducerades från,6 till,48 mg PO 4 -P/l, dvs med %. Lägst månadsvärde uppnåddes under oktober då utgående halt var 3 µg/l. Under året har ombyggnader skett som på sikt beräknas ge ytterligare någon sänkning av fosforhalterna, men som under 16 vissa veckor inneburit smärre driftstörningar (juni och september) med marginella höjningar av fosforhalten ut som följd. Månad Totalfosfor Fosfatfosfor 1,8,6,6,4,189,113,11,84 3,1,96,66,4 4,116,4,61,38,14,13,63,49 6,9,17,66,7 7,8,14,68,1 8,84,147,7,48 9,197,1,93,39,13,73,8,3 11,,81,63,47 1,7,83,4,46 16,133,11,6,48,,,1, Totalfosforhalter,3,,,1, Fosfatfosforhalter,,, 1 3 4 6 7 8 9 11 1 År, 1 3 4 6 7 8 9 11 1 År
Magle våtmark 16 Sid / 1. Kväve Halterna av totalkväve reducerades över hela reningsanläggningen från 41,3 till 8,6 dvs med 79%. Över våtmarken var reduktionen 33%. Månad Totalkväve Nitratkväve Ammoniumkväve Till RV 1 39,7 11,3 9,9,7,3 4,4 4,8 3, 11, 9,6 8,,8,1 3,7 3 34,4 1, 11, 4,4 4,4,3 6, 4 4,3 1, 11,3 3,1 3, 1,7 7,3 43,3,3 1,8 3,, 16,3 1, 6 4, 13,4,3 7,3 3,1 6,1,1 7 38,3 7,6 4,1 7,8,8,1,1 Medelvärdet 8,6 8 41,,3,9 4,6 1,3,1,1 ligger väl under 9 49, 6,,6,9 1,,,1 vårt riktvärde,3,,7 9,8 4,7,,3 för helår som är 11 43,6 11,8 8,, 4,8,,7 1. 1 41,7,7 13,,,7,3,6 Efter införandet av intermittent 16 41,3 1,3 8,6, 3,4 6, 4, luftning i slutet av 11 har halterna av totalkväve till och Totalkvävehalter därmed från våtmarken reducerats kraftigt. 6 Till RV För ammoniumhalt ut från våtmarken 4 finns ett riktvärde på 6 under perioden 3 maj-oktober. Under 16 låg detta värde på 3,. Detta är ett onormalt högt värde som orsakades av att nitrifikationen under flera månader var utslagen. Orsaken till detta är inte känd. Nitratandelen 1 3 4 6 7 8 9 11 1 År i vattnet till våtmarken var som års- medelvärde ovanligt låga 4%. 6 4 3 1 Nitratkvävehalter 3 4 6 7 8 9 11 1 År Ammoniumkvävehalter 6 4 3 1 3 4 6 7 8 9 11 1 År
Sid 6/ Magle våtmark 16 1.3 BOD 7, COD Cr och suspenderbara ämnen BOD 7 COD Cr SS Månad 1,1 1,3 3 33, 3, 3,9 1, 3 7 13, 8,4 3,7 1,8 39 3, 8,1 4,8,6 3 37 1,9 1,,7 3, 31 9 3,,7 6,9 3,8 8 1,4 6, 7 1,7,4 31 6 1,8 7, 8 1,8,6 3 6 1, 8, 9 1,7,8 13 41,8,9,1, 3 33,7 7,4 11 3,1, 6,,1 1 3,1,1 3 7 1, 3,3 16,,4 8 41,4 1,9 Vattnets innehåll av organiskt material och suspenderbara ämnen i allmänhet ökar normalt över våtmarken under april-juni beroende på dess biologiska aktivitet och så även detta år. Då mätning ut från våtmarken numera för BOD 7 sker på filtrerat prov syns inte längre denna ökning för denna parameter, men väl på COD Cr och SS som mäts på ofiltrerade prover. Samliga värden var att betrakta som normala. 8 6 4 1 3 4 BOD 7 6 7 8 9 11 1 År Årshalten,4 BOD 7 låg väl under riktvärdet. Suspenderbara ämnen COD Cr 3 6 4 1 3 1 3 4 6 7 8 9 11 1 År 1 3 4 6 7 8 9 11 1 År
Magle våtmark 16 Sid 7/ 1.4 ph En omfattande fotosyntes i våtmarkens växtlighet höjer vattnets ph-värde med nära ett steg under sommaren. 9 8 7 6 1 3 4 6 ph 7 8 9 11 1 År ph Månad 1 7, 6,9 7, 7,3 3 7, 7,3 4 7,3 7,7 7,3 7,7 6 7,3 7,7 7 7, 7,7 8 7,3 7,7 9 7,3 7,7 7,1 7,6 11 7, 7,3 1 7,4 7, 16 7, 7, 1. Tungmetaller Månad Bly Kadmium Koppar Krom µg/l Januari <, <, <,1 <,1,,3 <1 <1 April <, <, <,1 <,1,1,1 <1 <1 Juli 1, 1,3 <,1 <,1 4,,3 <1 <1 Oktober <, <, <,1 <,1 4,3 3,4 <1 <1 Månad Kvicksilver Nickel Zink µg/l Januari <,1 <,1,7, 11 < April <,1 <,1, 1,3 6,7 < Juli <,1 <,1,9,4 9, < Oktober <,1 <,1,9, 7, < Samtliga halter är mycket låga. Koppar och nickel har genererat mätbara halter in och ut från anläggningen. Här reduceras halten i våtmarken med resp Cu % och Ni med 7%. Sedan 14 har kopparhalten till Magle varit i stort sett oförändrad, dvs effekten av förändrad dricksvattenkvalitet med minskad kopparkorrosion som följd kvarstår.
Sid 8/ Magle våtmark 16 1.6 Mikrobiologi Halterna av E. Coli och enterokocker reduceras framför allt sommartid kraftigt över våtmarken och denna fungerar därför som ett effektivt mikrobiologiskt filter för dessa inidikatororganismer. Januari Augusti E Coli 77 1 77 9 Enterokocker 48 18 > 4 1.7 Årsmedelvärden Reduktion av totalkväve var ett av huvudskälen för anläggande av våtmarken. Sedan halvåret 4 gäller ett riktvärde på 1 för vatten från Magle. Som framgår av tabellen är den procentuella reduktionen över våtmarken relativt konstant och en förutsättning för att riktvärdet ska klaras är därför att halterna till denna inte är alltför höga. Ombyggnaden av reningsverkets biosteg 11 innebar att halterna till våtmarken sänktes kraftigt. Reduktionen över våtmarken som procentuell andel var i stort oförändrad, men lägre i. Totalkväve 7 8 9 11 1 13 14 1 16 Till RV 31,8 3,8 37, 3, 34, 34, 39,7 36, 4,9 41,3 18,3 17,9,,4 1,3,4 11,7,8,7 1,3 13,4 1,3 16,9 1,8,6 7,4 8,3 7,4 7,3 8,6 Red total 8% 6% % 1% 69% 78% 79% 79% 84% 79% Red Magle 7% 31% % % 31% 9% 9% 31% 3% 3% mg N/l 4 4 Årsmedeltemperaturen i från våtmarken utgående vatten var under året normal,,9 C, med lägsta månadsmedelvärde 1,8 i februari och största,3 för juli. Totalkvävehalter vid Hässleholms AR 199-16 3 3 Till RV 1 Riktvärde 1996 1998 4 6 8 1 14 16 Totalkvävehalternas årsvariation
Magle våtmark 16 Sid 9/ Totalfosfor 7 8 9 11 1 13 14 1 16,,18,14,17,16,19,17,17,17,13,1,13,4,,4,1,,11,9,1 Reduktion 4% 7% 69% 73% 7% 37% 39% 37% % 14% Halterna ut från Magle var under 16 uppmätta på ofiltrerade prover. (Under perioden 9-11 mättes även totalfosforn på filtrerade prover, något vi nu har frångått. BOD 7 -halten ut från våtmarken har däremot liksom föregående år, i enlighet med SNFS 1994:7, mätts på filtrerade prover.) För en rättvisande bedömning av forforförändringen över våtmarken bör man enligt vår åsikt bortse från perioden 9-11. BOD 7 7 8 9 11 1 13 14 1 16 3,,6,9 3,7 4,,9,,7 3,4, 6,1,,,,7,7,,3,,4 Reduktion -91% -11% 1% 3% 36% 7% % 14% 6% 4% COD Cr 7 8 9 11 1 13 14 1 16 3 4 6 3 9 7 6 6 8 43 46 31 9 8 43 44 4 36 41 Reduktion -43% -89% -18% 3% 3% -7% -63% -6% -38% -46% NH 4 -N 7 8 9 11 1 13 14 1 16 9, 6,9 4,4 6, 6,4 4,1 4,7 3,,6 6, 4, 3, 4,, 3,8,1 3, 1, 1, 4, Reduktion 6% 4% % 11% 41% 49% 3% % 6% 3% Totalfosforhalter till och från våtmarken 199-16,3 Gränsvärde,3,,,1,,, 1996 1998 4 6 8 1 14 16
Sid / Magle våtmark 16. Haltmätningar i omgivande vatten.1 Maglekärrsbäcken Månatliga mätningar har gjorts i bäcken i tre punkter. Ref-In ligger uppströms våtmarken, Ref-Ut nedströms och P8 före utflödet i Finjasjön (väster om Hovdalavägen). Som framgår av tabellen bestäms halterna i bäcken till stor del av våtmarkens halter då detta flöde också är det största. Flödesbilden och närsaltransporter redovisas i del 3 i denna rapport. Nederbörd Dagvatten Ref-IN Magle våtmark Slam Ink spillvatten Reningsverk Sjörröds våtmark S3 Maglekärrsbäcken Ref-UT S Dagvatten S1 Utjämningsmagasin Sjörröd S P8 Finjasjön Ref-in Ref-ut P8 Månad Ptot Ntot COD Ptot Ntot COD Ptot Ntot COD Ptot Ntot COD Jan,3,3 47,6 9,9 33, 7,6 4,6 6, 38 Feb,9, 49,113 9,6 7,93 7,8,79 6, 8 Mar,4 1,9,96 11, 3,86 4,89 8,1 43 Apr,1 1,4 46,4 11,3 37,1 9,7 38,98 7,7 43 Maj,8 1, 48,13 1,8 9,147 14 61, 1, 4 Jun,93 1,3 7,17,3 8,17 8, 6,78 7,3 34 Jul,4 1,3 36,14 4,1 6,9 3, 3,,4 48 Aug,17 1,9 36,147,9 6,8,1 7,33,8 4 Sep,9 1,4 34,1,6 41,1,4 36,77,1 7 Okt, 1,3 31,73,7 33,76 4,8 6,61 4,3 1 Nov,4 3, 44,81 8, 6,89 7,6 37,113 6,8 36 Dec,63 1,8 3,83 13, 7,117 1 36,14, 3 16,63 1,7 4,11 8,6 41,99 7,43 38,1 6,4 36 Kursiverade kvävehalter har mätts med förhöjd mätosäkerhet beroende på störande halt av organiska ämnen. Dessa värden har inräknats i årsmedelvärdet. Även COD-halter lägre än mätgränsen 3 har medtagits vid medelvärdesberäkningen.
Magle våtmark 16 Sid 11/. Dagvattendammar Principschema för dammarna i Sjörröd Dagvatten från S Hässleholm S1 Under 16 har tre stickprovsmätningar med kontroll av fosfor och kväve i Sjörröds och Magle dagvattendammar företagits enligt kontrollprogrammet. S S Kringelvägen Utjämningsdammar Sjörröd I Sjörrödsdammarna har följande punkter mätts: S och S1 är dagvatten från Hässleholm som mäts vid inflödet i utjämningsdammarna norr om S. Kringelvägen. S är det samlade dagvattnet från utjämningsmagasinet till våtmarksdelen. Till denna del rinner även en mindre del av det renade spillvattnet från reningsverket (här kallat SJ). Utflödet från dagvattenvåtmarken i Maglekärrsbäcken mäts i punkten S3. I bäcken utgör Ref-Ut (punkten nedströms Magle våtmark) och P8 (passagen under väg 9) referenspunkter för dessa dammar. S3 Utg till våtmark Maglekärrsbäcken I dagvattendammen vid Magle mäts punkterna S4 och S som utgör inflöde av dagvatten i systemet samt S6 som är utflödet från dammen. Punkten Ref-in ligger nedströms såväl denna Totalfosfor som utjämningsmagasinet Månad S S1 S S3 S4 S S6 för Magle- Mar,4,41,91,11,41,6, kärrsbäcken söder om Jul,77,78,7,8,9,8,9 Kringelvägen. Fosforhalterna Sep,61,,,9,3,3,78 har mätts på ofiltrerade prover och 16,186,7,89,97,61,74,8 samtliga prover tas ut Totalkväve som stickprover. Månad S S1 S S3 S4 S S6 Mar,,9 1,7 3,1,9 1,8 1,6 Jul,,6,7,8 1,8,,9 Sep,9,8 1,1,7 3,3 1,8, 16,4,8 1, 1,,7 1,4 1, Reningsverk Bräddmag P8 Våtmarksfilter alan S. Kringelvägen Ref-in S6 S4 Ref-ut S Maglekärrsbäcken Kursiverade värden anger mätningar med förhöjd osäkerhet. Detta beror på att provets innehåll av organiskt material ger en analysstörning som vi visserligen kompenserar för, men normalt inte accepterar om detta inslag är för stort. Vid beräkning av medelvärden för året har dock ändå dessa värden medräknats, då vår bedömning är att värdena trots allt ger ett gott närmevärde på det riktiga resultatet.
Sid 1/ Magle våtmark 16.3 Grundvatten MA9 MAGLEKÄRRSBÄCKEN MA11 MA MA8 GÖINGEÅSEN MA8 är en uppströms liggande punkt, MA9 ligger inne i våtmarksområdet, MA m och MA11 m nedströms (m a p grundvattenriktning) våtmarken. Halterna av totalkväve i grundvattnet är ofta inte mätbara och mycket svårtolkade. Inga direkta slutsatser kan dras utifrån dem. Järnvägsvallen och Maglekärrsbäckens vatten påverkar sannolikt halterna i MA11 kraftigt. Månad MA8 MA9 MA MA11 Jan 3, 8,3 3,6 9,1 Apr 3, 8, 4,1 8,1 Jul,8,7 3,3 3,7 Okt 6,6 7,8 3,1 1,7 16 4, 7, 3,,6 Kursiverade kvävehalter har mätts med förhöjd mätosäkerhet beroende på deras innehåll av organiska ämnen. Vid beräkning av årsmedelvärden har dessa mätningar medräknats.
Magle våtmark 16 Sid 13/ 3. Ämnestransporter 3.1 Magle våtmark 3.1.1 Vattenbalans Månad Till/från RV Nederbörd m 3 m 3 m 3 mm m 3 1 4498 7139 43949 6 184 78 39 134 64 191 3 4443 44648 41648 4 7 4 38363 39174 349 3 184 33913 3437 8968 33 6 9188 3184 4 7 44 7 3831 3716 34461 1 366 8 777 7784 33684 4 1347 9 344 3743 1866 1 36 778 7896 46373 96 877 11 9499 3364 791 64 191 1 38 38 7448 3 17 16 4181134 433894 38188 677 96 Till reningsverket kom under året 4,3 Mm 3 vatten varav 4, gick vidare till våtmarken medan resterande, (%) gick till Sjörröds våtmark. 3,8 Mm 3 lämnade våtmarken via utflödet. Under året föll, Mm 3 (677 mm) nederbörd över anläggningens 3 avrinningsraea. Skillnaden ger ett utflöde på,6 Mm 3 mindre än inflödet, d v s ca 14%. Detta är att se som evaporation och mätosäkerhet. Ytbelastningen på våtmarken var 8 mm/d ( ha vattenyta) och teoretisk uppehållstid 7,8 dygn (ca 9 m 3 våtmarksvolym).
Sid 14/ Magle våtmark 16 3.1. Fosforbalans Till våtmarken kom under året kg och 441 kg fosfor lämnade den. Detta ger en massreduktion på 1%. Specifik fosforbelastning (beräknat på ha vattenyta) var,8 g/år m och motsvarande reduktion,6 g/år m. Totalfosfor kg Månad 1 48 7 99 8 3 4 4 4 37 47 44 6 61 44 7 9 8 3 34 9 46 36 18 11 3 1 1 3 16 441 Totalfosfor till och från våtmarken 1 1 kg/månad 7 1 3 4 6 7 8 9 11 1
Magle våtmark 16 Sid 1/ 3.1.3 Kvävebalans Till reningsverket inkommande kväve (179 ton) reducerades i reningsverket till ton genom slamavskiljning och kvävereduktion i biosteget. Denna mängd reducerades sedan ytterligare i våtmarken till 33 ton i utgående vatten. Total massbaserad kvävereduktion var därmed 8% och reduktionen över våtmarken 37%. Specifik belastning av totalkväve var under året 6 kg/ha år och specifika reduktionen 9 kg/ha år. Reducerad kvävemängd - 19 ton är en normal nivå efter ombyggnaden på reningsverket. Totalkväve ton Månad Till RV 1,1, 4,4 17,3 6,1 4,9 3 1,4 6,8 4,7 4 1,7,9 4, 14,9 6,9 4,6 6 1,8 3,9,6 7 14,,7 1,4 8 11, 1,,7 9 11,6 1,, 14,,9 1,4 11 14,6 3,, 1 1,8 7, 3,6 16 179 33 3 Totalkväve till reningsverket, till och från våtmarken Till RV ton/månad 1 1 3 4 6 7 8 9 11 1
Sid 16/ Magle våtmark 16 Kvävetillförseln till reningsverket varierar relativt kraftigt mellan åren, framför allt beroende på varierande årsflöden - inläckande dagvatten har visserligen lägre kvävehalt, men bidrar ändå till totala årsmängderna. Mätosäkerheten avseende inkommande vatten är också relativt stor. Utbyggnad av kompletterande kvävereduktion på reningsverket färdigställdes i slutet av 11 och har varit i funktion sedan dess med mycket goda resultat. Som framgår skedde nära en halvering av kvävemängden som gick till våtmarken liksom utsläppt totalkväve i samband med denna förnyelse. År Till RV Till Magle Från Magle Red total Red Magle 7 116 8 117 31 8 149 87 6 87 9 149 88 63 86 139 8 66 73 19 11 171 71 4 117 17 1 146 43 8 118 1 13 149 4 6 13 16 14 163 47 9 134 18 1 46 8 16 18 16 179 33 147 19 Årsvärden uttryckta som ton totalkväve. Totalkväve till RV samt till och från våtmarken ton kväve Kvävereduktion totalt och över våtmarken ton kväve/år 1 Total reduktion 1 Till RV Reduktion i Magle 1996 1998 4 6 8 1 14 16 1996 1998 4 6 8 1 14 16
Magle våtmark 16 Sid 17/ 3. Ämnesbalans över Maglekärrsbäcken Följande balanser är översiktliga, men bör ändå ge en relativt god bild över hur Hässleholms stad belastar Finjasjön. Metodiken är densamma år till år, vilket innebär att jämförelser i tid kan vara av intresse. Beräkningarna är baserade på redovisade haltmätningar i de punkter som markerats med röda ringar flödesmätning till Magle och Sjörröd från reningsverket och från Magle till Maglekärrsbäcken. förutsättningen att kvävehalterna i bäckflöden endast påverkas genom blandning av olika vatten. Flödesmätningen kan realistiskt anses vara behäftad med ett fel på i storleksordningen %, vilket innebär att uppgifterna nedan kan vara fel på i storleksordningen,4 Mm 3 / år. Transporterade mängder av kväve och fosfor blir indirekt och behäftade med minst motsvarande fel. Ett tecken på att bedömningen har relevans är att balansen skiljer sig marginellt från år till år. 3..1 Vattenbalans Diagrammet visar uppmätta eller beräknade årsflöden i Mm 3 för vårt system. Nederbörd, Dagvatten Ref-IN,8 Slam Magle våtmark 3,8 4, Ink spillvatten 4,3, S Reningsverk, Sjörröds våtmark S3,9 Maglekärrsbäcken Ref-UT 4,6 Dagvatten S1, Utjämningsmagasin Sjörröd S,7 P8, Finjasjön
Sid 18/ Magle våtmark 16 3.. Fosforbalans Nederbörd Dagvatten Värden anges i kg fosfor/år. Ref-IN 49 Magle våtmark Slam 439 1 ton Ink spillvatten ton 3 S Reningsverk 7 Sjörröds våtmark S3 91 Maglekärrsbäcken Ref-UT 4 Dagvatten S1 31 Utjämningsmagasin Sjörröd S 66 P8 47 Finjasjön Balansen ger följande resultat: Till systemet (utg från HLM AR + dagvatten) kom under året 8 kg fosfor som behandlat avloppsvatten och 11 kg som dagvatten, dvs ett inflöde på 697 kg. Till Finjasjön gick av detta 47 kg, medan % reducerades i dammsystemet.
Magle våtmark 16 Sid 19/ 3..3 Kvävebalans Värden anges i ton kväve/år. Nederbörd Dagvatten Ref-IN 1,3 Slam Magle våtmark 33 Ink spillvatten 179, S Reningsverk Sjörröds våtmark S3 1 Maglekärrsbäcken Ref-UT 34 Dagvatten S1,4 Utjämningsmagasin Sjörröd S,9 P8 36 Finjasjön Till systemet kom 179 ton kväve med inkommande avloppsvatten och ton med dagvattnet, dvs totalt 181 ton. Av detta lämnade 36 ton kväve systemet via Maglekärrsbäcken till Finjasjön. I hela systemet reducerades alltså 8% och om endast dammsystemet beaktas, så var reduktionen 44%.
Sid / Magle våtmark 16 Innehåll Magle våtmark 16 3 1. Haltmätningar till och från våtmarken 4 1.1 Fosfor 4 1. Kväve 1.3 BOD7, CODCr och suspenderbara ämnen 6 1.4 ph 7 1. Tungmetaller 7 1.6 Mikrobiologi 8 1.7 Årsmedelvärden 8. Haltmätningar i omgivande vatten.1 Maglekärrsbäcken. Dagvattendammar 11.3 Grundvatten 1 3. Ämnestransporter 13 3.1 Magle våtmark 13 3.1.1 Vattenbalans 13 3.1. Fosforbalans 14 3.1.3 Kvävebalans 1 3. Ämnesbalans över Maglekärrsbäcken 17 3..1 Vattenbalans 17 3.. Fosforbalans 18 3..3 Kvävebalans 19