Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den kommunala läroplanen för förskoleundervisningen, som baserar sig på Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 (i det följande Grunderna), tas i bruk 1.8.2016. I Grunderna definieras verksamheten i förskoleundervisningen på ett nytt sätt. För att kunna förverkliga läroplanen utgående från de nya kriterierna är det skäl att mer detaljerat fastställa principer för förskoleunderviningen. De ikraftvarande principerna har fastställts i svenska utbildningsnämnden 16.1.2002, 4. Då bestämdes bl.a. arbetstiden för förskoleundervisningen, minimistorleken för gruppstorleken och om läsårsplaner. I det följande presenteras några textavsnitt från Grunderna och efter texterna kommentarer, som anordnaren av förskoleundervisningen bör ta ställning till. Lärmiljöer och mångsidig kompetens I Grunderna betonas lärmiljöns betydelse för barnet. Med lärmiljöer i förskoleundervisningen avses de lokaler, platser, redskap, grupper och förfaringssätt som stödjer barnens växande, lärande och kommunikation. Lärmiljön delas upp i fysisk, psykisk och social lärmiljö. Fysisk lärmiljö Lärmiljöerna ska vara trygga och hälsosamma. Lärmiljöerna ska utformas så att de är ergonomiskt, ekologiskt och estetiskt ändamålsenliga och så att de är tillgängliga och ljusa, rena och trivsamma och att inomhusluften är av god kvalitet. Användningen av mångsidiga arbetssätt förutsätter att det i lärmiljöerna, i tillräcklig omfattning, finns tillgängliga material, audiovisuella hjälpmedel och redskap som lämpar sig för lek och lärande samt möjligheter att använda informations- och kommunikationsteknik. Psykisk lärmiljö Enligt Grunderna krävs det att barnet skall få förmåga att komma till rätta och fungera i ett pluralistiskt samhälle. Barnen ska under lärarens ledning delta i planeringen av lärområdena och i utvärderingen av genomförandet. Det är viktigt att alla barn har möjlighet att lära sig och att de får arbeta i egen takt och utveckla sina färdigheter i mångsidiga lärmiljöer i växelverkan med andra barn, läraren och den övriga personalen. Målet är att lärmiljöerna utgör ett helhetsbetonat lärlandskap som uppmuntrar till aktivt, kollaborativt och självständigt lärande.
Samarbetet mellan de vuxna i förskolan fungerar som en modell för barnen och är nödvändigt med tanke på för undervisningens kvalitet och välmående. Den sociala lärmiljön Kamratgruppen stödjer barnets utveckling av sociala färdigheter, kommunikation och kollaborativt kunskapsskapande. Barnet ska uppmuntras och stödjas till att verka som en medlem i en grupp och att utveckla sin samarbetsförmåga. Mångsidig kompetens Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver. Utvecklingen av mångsidig kompetens börjar i den tidiga barndomen och fortgår hela livet. Uppdraget att utveckla mångsidig kompetens ska beaktas i all verksamhet i förskolan: vid utvecklandet av verksamhetskulturen och lärmiljöerna samt i det fostrande arbetet och i undervisningen. Som nya delområden inom den mångsidiga kompetensen i Grunderna nämns multilitteracitet och digital kompetens. Med multilitteracitet avses förmågan att tolka och producera olika slag av meddelanden och hänger nära samman med tanke- och kommunikationsfärdigheter och förmåga att söka, bearbeta, producera, presentera, bedöma och värdera information i olika miljöer och situationer. Multilitteracitet omfattar olika former av läskunnighet, såsom grundläggande läsfärdighet, numerisk läskunnighet, bildkunskap och mediekunskap. Digital kompetens Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet. Den behövs i barnens och familjernas vardag, för kommunikation mellan människor och för delaktighet i samhället. Förskoleundervisningen ska jämsides med vårdnadshavarna främja barnens digitala kompetens. Barnen ska i undervisningen få bekanta sig med olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg, tjänster och spel. Barnens kommunikationsfärdigheter, färdighet att lära sig och deras begynnande skriv- och läsfärdighet ska stödjas med hjälp av informations och kommunikationsteknik. Barnens kreativa tänkande och samarbetsförmåga utvecklas när de ges möjligheter att själva testa och producera. Barnen ska handledas i att tillägna sig säkra och ergonomiska arbetssätt. De krav, som beskrivs i det ovannämnda, på den fysiska lärmiljön och på undervisningen av de mångsidiga kompetenserna förutsätter informationsoch kommunikationsteknologiska verktyg samt att personalen har ett starkt kunnande i att använda utrustningen och i att handleda barnen. Samarbete mellan för- och nybörjarundervisningen Målet med samarbetet är att förskoleundervisningen, annan
småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen bildar en logisk kontinuitet som stödjer barnets utveckling och lärande. Samarbetet ska säkerställa kvaliteten på förskoleundervisningen och stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet. Förfaringssätten vid övergångarna ska vara planmässiga. Det är viktigt att det i de lokala planerna för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning finns en enhetlig linje för förfaringssätt i samband med övergångarna. Förfaringssätten ska utvärderas och utvecklas genom samarbete inom personalen. Koncentration och beständighet av platsen för förskoleundervisning Det är betydelsefullt att platsen för förskoleundervisningen är beständig för att man skall kunna garantera kvalitet i verksamheten. Sådana enheter vars lärmiljöer uppfyller de målsättningar som Grunderna ställer på förskoleundervisningen och till vilka det kan förväntas att antalet barn är tillräckligt stor i förskoleåldern för flera år framåt för att genomföra förskoleundervisning, borde utses till att genomföra förskoleundervisning. För att kunna utveckla lärmiljöerna och kunnandet bland personalen inom förskoleundervisningen krävs att platsen för förskoleundervisningen på längre sikt koncentreras till bestämda platser. Koncentrationen främjar också det långsiktiga utvecklandet av för- och nybörjarundervisningen. Ekonomi Spridd verksamhet är dyr. Större enheter för förskoleundervisning är mer lönsamma (jfr Granlunds servicenätsutredning) och mindre sårbara vid t.ex. personalens frånvaro. Ett yrkesövergripande samarbete angående barns ärenden och för arrangerandet av den gemensamma elevvården i enheten krävs enligt lagen om elevvård och socialvårdslagen. För att elevvårdens, barnskyddets och rådgivningens personals resurser nu och i framtiden används effektivt krävs koncentration av verksamheten. Utvärdering av förskoleundervisning ur utbildningsorganisationens synvinkel Varje barn har rätt till förskoleundervisning av bra kvalitet. Förskoleundervisningen bör vara jämlik och enhetlig för alla barn. Förskoleundervisningen som kommunen anordnar eller köper utvärderas av barnen, vårdnadshavarna och förvaltningen. Förskoleundervisningen kommer också att utvärderas av utomstående parter. Nationella centret för utbildningsutvärdering utvärderar inlärningsresultaten med hjälp av sampel utgående från de mål som ingår i läroplansgrunderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. I en utvärdering deltar 5 10 procent av alla i en årskurs. Gruppstorleken i förskoleundervisningen för tillfället i Kyrkslätt Svenska utbildningsnämnden (16.1.2002, 4) beslöt att minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är fem barn. I den kommunala förskoleundervisningen är banantalet i allmänhet från 14 till 21 barn om barnen också behöver dagvård. Om barnet bara deltar i
förskoleundervisning följs utbildningsstyrelsens rekommendation om 13 barn i gruppen. Minimistorleken baserar sig på personalresurserna inom småbarnspedagogiken. Minimistorlek för grupper i förskoleundervisningen 1.8.2016 Minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen borde vara 14 barn både i privat och kommunal förskoleundervisning, ifall barnet också behöver dagvård och 13 barn om barnet enbart deltar i förskoleundervisning. För att garantera kontinuitet i förskoleundervisningen borde det finnas minst 10 5-åringar i daghemmet. Beredning: dagvårdschef Margot Flinck, tfn 0400 807 631, e-post: fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutar, att följande principer för förskoleundervisningen följs från och med 1.8.2016. 1 Kraven på lärmiljöerna i förskoleundervisningen och handledningen av de mångsidiga kompetenserna förutsätter olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg och säkerställande av personalens kunnande i att använda utrustningen och i att handleda barnen. 2 Förskoleundervisningen koncentreras i den kommunala och privata förskoleundervisningen så minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är 14 barn, ifall barnet också behöver dagvård och 13 barn, om barnet enbart deltar i förskoleundervisning. 3 I kommunala förskoleenheter är gruppstorleken 21 i fall att barnet också behöver dagvård. 4 För att garantera kontinuitet i förskoleundervisningen bör det finnas minst 10 5-åringar i daghemmet. BEHANDLING:
Chefen för svensk dagvård och utbildning introducerade ärendet. Under diskussionen föreslog medlem Tony Björk följande förändringar: - i punkt 2: minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är fem (5) barn - punkt 4: punkten stryks Medlem Michael Moberg understödde Björks förslag. Eftersom inte samtliga medlemmar understödde Björks förslag, röstade nämnden i ärendet: de som röstade för beredningen röstade JA och de som röstade för Björks förslag röstade NEJ. Omröstningens resultat: JA - 0 röster NEJ - 6 röster (Aintila, Silfverberg, Björk, Valtonen, Kuittinen, Moberg) Konstaterades att Björks förslag vunnit omröstningen. Beslut Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutar: 1 Kraven på lärmiljöerna i förskoleundervisningen och handledningen av de mångsidiga kompetenserna förutsätter olika informations- och kommunikationsteknologiska verktyg och säkerställande av personalens kunnande i att använda utrustningen och i att handleda barnen. 2 Förskoleundervisningen koncentreras i den kommunala förskoleundervisningen så minimistorleken för en grupp i förskoleundervisningen är 14 barn, ifall barnet också behöver dagvård och 13 barn, om barnet enbart deltar i förskoleundervisning. Inom den privata förskoleundervisningen är minimistorleken för en grupp fem (5) barn. 3 I kommunala förskoleenheter är gruppstorleken 21 i fall att barnet också behöver dagvård. Föredragande meddelande om avvikande åsikt i frågan. För kännedom Kommunala och privata förskoleundervisningsenheter Besvärsanvisning Besvärsförbud, Kommunallagen 136