Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska sjukhuset Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2014
2 Innehållsförteckning 1. Att förhindra smittspridning... 9 Smittvägar... 9 2. Basala hygienrutiner och personlig hygien... 12 Smycken... 12 Infekterade sår hos personal... 13 Handhygien... 13 Handdesinfektion... 13 Handtvätt... 13 Handskar... 14 Kläder... 15 3. Rent höggradigt rent - sterilt... 16 Rent = för ögat synligt rent.... 16 Höggradigt rent... 16 Spol- och diskdesinfektorer... 17 Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer17 Daglig kontroll och underhåll... 19 Årlig kontroll... 20 Dagligt underhåll av spoldesinfektor... 21 Dagligt underhåll av diskdesinfektor... 22 Kemisk desinfektion... 23 Sterilt... 24 Förvaring av höggradigt rent och sterilt... 24 I vårdtagarens hem... 26 4. Rena rutiner vid sårbehandling... 28 5. Tvätt... 31
3 Allmänna tvättrutiner... 31 Omhändertagande av ren tvätt... 31 Tvätt förorenad med smittförande material... 32 Tvätt av personalens arbetsdräkt... 32 6. Avfall... 33 Vanligt (konventionellt) avfall... 33 Smittförande/kliniskt avfall... 34 7. Livsmedelshantering... 36 8. Sondmatning... 38 Sondtyper... 38 Skötsel av sond... 38 Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang39 9. Urinkateter och urinuppsamlingssystem... 41 Hantering av urinflaskor (och bäcken)... 41 Kateterisering av urinblåsan... 41 Ren rutin vid insättning av kvarliggande kateter... 41 Daglig skötsel av kvarvarande kateter... 42 Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK)... 42 Urinuppsamlingssystem... 43 Blåssköljning... 44 Suprapubisk urinkateter... 44 Urostomi... 44 10. Injektioner och infarter... 45 Skötsel av perifer venkateter - PVK... 45 Skötsel av central venkateter - CVK... 46 Skötsel av subkutan venport - SVP... 46 Skötsel av percutan central venkateter - PVCK (ex picc-line) 46
11. Andningsvård... 47 Rensugning av luftvägar... 47 Skötsel av trachealkanyl... 47 Syrgasbehandling... 49 Inhalationsterapi... 50 12. Rengöring (städning)... 51 Akut nedsmutsning (spill, osv)... 51 Rengöringsmetoder... 52 Rengöring av vårdtagarens rum/lägenhet... 53 Rengöring av toalett/våtutrymme... 53 Slutrengöring... 54 13. Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder... 55 14. Blodsmitta... 57 Tvätt... 57 Rengöring/desinfektion... 58 Avfall... 58 Åtgärder vid tillbud... 59 Hepatit B (HBV)... 60 Hepatit C (HCV)... 61 Humant immunbristvirus (hiv)... 62 15. Magsjuka... 64 Bakgrund... 64 Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka... 65 Intagningsstopp... 66 Definitioner för riktlinjerna... 68 Åtgärder vid magsjuka i särskilt boende/grupp-, korttids- och växelvårdsboende... 69 4
5 Slutdesinfektion med Klorin... 72 Vårdrelaterad magsjuka Lista vårdtagare och personal... 75 Stoppskylt... 76 Slutrapport efter utbrott av smittsam magsjuka... 77 Mag-tarminfektion hos personal... 78 16. Clostridium difficile... 79 Bakgrund... 79 Vårdtagare med misstänkt/konstaterad CD... 80 17. Antibiotikaresistenta tarmbakterier... 85 Bakgrund... 85 Vårdtagare med VRE/ESBL... 87 18. MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus... 92 Bakgrund... 92 Vårdtagare med MRSA... 92 Rengöring och desinfektion... 93 19. Screening (provtagning) och smittspårning av resistenta bakterier... 97 Provtagning... 98 Smittspårning inom kommunala boendeformer... 99 19. Laboratorieprover... 100 20. Tuberkulos (TBC)... 101 Bakgrund... 101 Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare... 102 21. Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster... 104 23. Influensa... 107 24. Skabb... 117
6 Bakgrund... 117 Symtom... 117 Smittspridning... 117 Behandling... 118 Vårdtagare med skabb... 118 Rengöring/desinfektion... 119 Tvätt... 119 Avfall... 119 25. Löss... 120 Bakgrund... 120 Huvudlöss... 120 Bakgrund... 120 Symtom... 120 Smittspridning... 121 Vårdtagare med löss... 121 Vägglöss... 122 Bakgrund... 122 Smittspridning... 122 Symtom... 123 Åtgärd... 123 Litteratur... 124 Författningar... 124
Vårdhygien för kommunal vård i Uppsala län 7 All vård och omsorg som bedrivs i kommunal regi ska enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter en god hygienisk standard och anges sedan 1 juli 2006 som ett specificerat krav i Hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) åligger det smittskyddsläkaren att följa att vårdgivarna vidtar samtliga åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Smittskyddsläkaren ska skyndsamt underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning inom det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för. Vårdgivaren måste således vidta samtliga åtgärder som krävs för att uppnå en god hygienisk standard vad gäller vårdlokaler, utrustning, metoder, personal och dess kompetens, samt tillgång till vårdhygienisk expertis. Ansvaret förutsätter såväl resurstilldelning som övergripande mål, tydliga direktiv och kontinuerlig uppföljning från vårdgivaren. För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos person till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsens terminologibank 2011). Detta oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv samt oavsett om infektionstillståndet uppstår under eller efter kontakt med vården. Till omvårdnadsåtgärder räknas till exempel hjälp med personlig hygien. Vårdrelaterade infektioner är vårdskador som innebär stora kostnader för samhället och ett stort lidande för den enskilde. De är möjliga att förebygga genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en patiensäkerhetslag (SFS 2010:659) för hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet som innebär att varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen utkom under 2011 med en reviderad version av föreskriften om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller all verksamhet som lyder under hälso- och
8 sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade samt socialtjänstlagen och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Detta dokument syftar till att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet skapas och upprätthålls inom den kommunala vården i Uppsala län. Denna upplaga är reviderad under sommaren 2014. Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade. Rutinerna har utformats av hygienläkare och hygiensjuksköterskor på sektionen för vårdhygien i Uppsala län, i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i Uppsala län. Alla som är verksamma inom den kommunala vården såväl på särskilda boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade m.m. är välkomna att kontakta vårdhygien för råd i vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering. Samtliga hygiensjuksköterskor och hygienläkare på sektionen för vårdhygien arbetar med verksamhetsområde kommunal vård och omsorg. För kontakt med hygiensjuksköterska, ansvarig för specifik verksamhet, se vårdhygiens hemsida: http://www.akademiska.se/verksamheter/vardhygien/kontakt/. Det finns också möjlighet att ringa till vårdhygiens akuttelefon, Vårdhygien direkt. Akuttelefonen är bemannad helgfri måndag-fredag kl 08.00-16.00. Telefonen är till för angelägna frågor som kräver snabba svar. Vid akuta frågor efter kontorstid, kontakta infektionsklinikens bakjourläkare på Akademiska sjukhuset via växeln (018-611 00 00). Vårdhygien direkt : 018 611 39 02.
9 1. Att förhindra smittspridning Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion, men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt: Smittvägar Direkt kontaktsmitta Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled. Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som inte når längre än någon meter utan sedan snabbt faller ned och hamnar på föremål, ytor eller marken. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner.
10 Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta) Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus (vinterkräksjukevirus). Luftburen smitta Luftburen smitta innebär att smittämnen sprider sig med luftströmmar, ibland över mycket långa sträckor inom och mellan rum, via ventilation etc. Från/till luftvägarna Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få mikroorganismer för att orsaka smittspridning. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (<5µ) kan de spridas med luften och därefter inhaleras. Detta gäller vid till exempel vattkoppor och tuberkulos. Från huden Från huden sprids partiklar i luften i stora mängder (25 miljoner hudpartiklar per dygn). En stor del av dessa bär bakterier. Från vårdtagare med stora sår, hudinfektioner och hudlesioner, exempelvis eksem eller brännskador, kan till exempel Staphylococcus aureus och grupp A-streptokocker (GAS) spridas. Bakteriebärande hudpartiklar kan inhaleras och i vissa fall orsaka en vanligtvis tillfällig kolonisation med S. aureus, till exempel MRSA, i näsan. De kan också falla ned i öppna sår och ge sårinfektioner. Luft-kontaktsmitta, dammsmitta När luftburna bakteriebärande partiklar landar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk.
11 Blodburen smitta Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt t.ex. via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner men även via kontaminerade läkemedel. Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen, med direkt eller indirekt kontakt. Livsmedelsburen smitta Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insektsburen smitta Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige.
2. Basala hygienrutiner och personlig hygien Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien inom hälsooch sjukvård (SOSFS 2007:19). Den revideras nu (2014), vissa nyheter tas med i denna reviderade version. Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. 12 Syftet är att förhindra smitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta). mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta). I basala hygienrutiner ingår Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt Skyddshandskar Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker kan även dina hårstrån sprida smitta. Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen i 60 C. Handskenor bör inte förekomma. Smycken Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada vårdtagaren. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de
13 inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta arbetsledaren för bedömning. Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner, särskilt med stafylokocker och betastreptokocker. Handhygien Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och förhindrar god handhygien. Håll naglarna korta och använd inte nagellack eller naglar av konstgjort material. Använd handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Handdesinfektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före vårdtagarkontakt samt före rent arbete. Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Handtvätt Tvätta händerna med ren flytande tvål före handdesinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av livsmedel. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper.
14 Ge också vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid! Handskar Skyddshandskar ska användas under ett specifikt arbetsmoment, vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet. Om du inte nyligen har desinfekterat dina händer, gör det innan du tar fram handskar. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare. Byt handskar mellan vårdtagare. Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna. Val av handskar Undersökningshandskar av vinyl eller nitril ska ha rätt storlek och modell för att passa din hand. Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas: Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor Blodprovstagning Injektioner Omläggning av sår Hjälp med nedre toalett Byte av blöjor Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar
15 Kläder Arbetsdräkt Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära vårdarbete. Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen. Arbetsdräkten byts dagligen eller vid behov oftare. Arbetsdräkten ska tvättas vid minst + 60 C, tvättas på tvätteri eller i undantagsfall på arbetsplatsen. Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. Engångsplastförkläde (eller engångs skyddsrock) Ett engångs plastförkläde ska användas för att skydda din arbetsdräkt mot förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare. Arbetsgivaren ska tillhandahålla plastförkläden eller skyddsrockar av engångstyp. Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål. Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar. Plastförklädet/skyddsrocken är vårdtagarbunden och engångs.
16 3. Rent höggradigt rent - sterilt Rent = för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena. Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av sjukgymnast. Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj. I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft, rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor. Höggradigt rent Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare. Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården förekommer flera desinfektionsmetoder. Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och desinfektion. Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring och därefter sköljas med kranvatten. Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå öppet eller i sköljrum.
17 Spol- och diskdesinfektorer Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Gods och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion (smittrening) med fuktig värme vid 85-90 C under cirka en minut är en effektiv, ekonomisk och miljövänlig metod för att avdöda mikroorganismer och därmed förhindra smittspridning. Desinfektionsfasen ligger i slutet av programmet efter rengörings- och sköljningsfasen. Desinfektion sker genom att föremålen utsätts för ånga (spoldesinfektor) eller hetvattensköljning (diskdesinfektor). I moderna spoldesinfektorer är desinfektionstemperaturen minst 80 C under minst 1minut, för diskdesinfektorer 90 C i 1 minut eller 10 minuter vid 80 C. Temperatur- och tidsuppmätningar sker automatiskt. Vid störd funktion avbryts körningen och maskinens display felindikerar. Kontakta tekniker maskinen får inte användas förrän felet har åtgärdats. Det är av stor vikt att rengöringsprocessen är kontrollerad i spol och diskdesinfektorer eftersom grundlig rengöring av flergångsprodukter är förutsättning för att efterföljande desinfektion/sterilisering ska bli effektiv. Ansvarig chef för verksamheten ansvarar för att all personal som använder desinfektorer får utbildning avseende skötsel, tillåten godstyp, korrekt lastning samt att den dagliga tillsynen utförs. I huvudsak används två olika typer av värmedesinfektorer i vården, båda regleras av SS-EN ISO 15883 SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006 (www.sis.se). Dessa standarder gäller vid upphandling och funktionskontroll. Spoldesinfektor har utslagsfunktion (jmf toalett) och är konstruerad för rengöring och smittrening av enkelt gods som bäcken och urinflaskor. Diskdesinfektor saknar utslagsfunktion (jmf hushållsdiskmaskin) och har en längre arbetstid som är nödvändig för rengöring och desinfektion av instrument. Det är av stor vikt att daglig kontroll och underhåll fungerar för att gods och instrument ska uppnå avsedd renhetsgrad (höggradigt rent).
18 Kom ihåg att utrustningen är avsedd för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar i hårt material som tål hög temperatur och inte rostar, t ex rostfritt stål, aluminium, plast och glas instrument och gods (t ex för renrutin) får enbart processas i diskdesinfektor aldrig överlasta desinfektorn. Följ tillverkarens rekommendationer angående godsets placering rostigt material aldrig ska köras i maskinerna eftersom rost kan smitta mellan t ex instrument och maskin poröst material (textil, disktrasor, städmaterial etc.) inte får processas i desinfektorerna desinfektera händerna innan det desinfekterade godset tas ut ur maskinen. Dokumentation/Loggbok Vid varje desinfektor bör finnas en pärm (loggbok) märkt Kvalitetssäkring av desinfektor. Samla i pärmen: Alla apparathandlingar till exempel bruksanvisning, konstruktionspapper. Dokumentation avseende reparationsarbeten. Protokoll för daglig tillsyn se bilagor för spol- respektive diskdesinfektor. Produktinformation om de disk- och sköljmedel som används. Namn på huvudansvarig/medansvariga på enheten, för att det dagliga underhållet utförs. Telefonnummer och namn på ansvariga för förebyggande underhåll och validering. Protokoll från förebyggande underhåll/valideringsprotokoll. Använd pärmen vid kommunikation med tekniker. Notera funktionsfelet, eventuella felkoder och tidpunkt för felanmälan, signera. Tillkallad tekniker läser detta och skriver in de fel som hittats, samt eventuella åtgärder.
19 Rengörings-/processkontroll Kontrollera att godset är synligt rent efter varje körning, det får inte kännas kladdigt eller skrovligt. Kontrollera att desinfektionstemperatur uppnåtts (indikator/lampa) Kontrollera om bottensil behöver rengöras. Har godset inte blivit rent trots daglig kontroll och underhåll kontrollera först om maskinen är felaktigt lastad. Om så inte är fallet kontakta tekniker för felsökning. Daglig kontroll och underhåll Spoldesinfektor Kontrollera att spolmunstyckena lätt kan rotera dysornas och spjutens spolhål är rena och inte igensatta rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda kammare, lucka, avlopp och dörrpackning är rena rengör och avkalka vid behov. Datera och signera på listan som sparas i pärm/loggbok. Diskdesinfektor Kontrollera att diskarmarna kan rotera och är monterade åt rätt håll spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) inga föremål fallit ner på botten grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den eventuella insatser dockar ordentligt mot vattenanslutning. Datera och signera på listan. Spara i pärmen.
20 Årlig kontroll En gång per år ska förebyggande underhåll och validering av maskinerna utföras av behörig tekniker. Maskinerna ska även funktionstestas efter reparation.
21 Dagligt underhåll av spoldesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att spolmunstyckena lätt kan rotera att dysorna och spjutens spolhål är rena och inte igensatta att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken) att avloppet är fritt och eventuella galler/nät rengjorda
22 Dagligt underhåll av diskdesinfektor Desinfektorns ID nr:... Avd:... Boende:... Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Dagligt underhåll omfattar kontroll av: att diskarmarna kan rotera att spolhålen på diskarmarna är rena på över- och undersida att rimlig mängd disk- och eventuellt sköljmedel gått åt (sätt streck på dunken) att inga föremål fallit ner på botten att grovsilen är fri från skräp. Tag vid behov ut och rensa den
23 När desinfektor saknas Rengöring av bäcken och urinflaskor när spoldesinfektor saknas; se kapitel 9: Urinkateter och urinuppsamlingssystem. Kokning Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under lock. För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid. Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med desinfektionsmedel på en torkduk och gnugga ytan. Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då ytan inte tillräckligt desinfekteras. Spraya, eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel, är också en arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning. Ytdesinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid är i de allra flesta fall tillräckligt. Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och anses avslutad då ytan torkat. Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel (Klorin, LifeClean, Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder, vid desinfektion av stora ytor eller då alkohol har sämre effekt. Kontakta Vårdhygien för råd om lämpligt medel.
24 Desinfektion av instrument: Kemiska desinfektionsmedel kan användas till värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor ej kan användas. I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat desinfektionsmedel som man flödigt torkar av instrumentet med eller låter ligga nedsänkt i ca 10 minuter. Används oxiderande medel ska instrumentet ligga nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden ej får överskridas. För att den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Avsluta med att skölja instrumentet med rent vatten. Sterilt Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta närmaste sterilcentral. Förvaring av höggradigt rent och sterilt Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och damm samt onödigt plock av personalhänder. Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt följande: -Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. -Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs
25 till sjukvården. Ta inte ut produktförpackningar ur sin avdelningsförpackning förrän de ska användas. Notera uttagsdatum på produktförpackningen. -Produktförpackning är en skyddande förpackning för den enskilda produkten. Produktens hållbarhetstid i produktförpackning är ett år efter uttag från avdelningsförpackningen. Bryt inte produktförpackningen förrän innehållet skall användas. Förråd på avdelning eller sjuksköterskelokal Sterila och höggradigt rena produkter förvaras åtskilda från varandra i rena dammfria skåp med dörrar, i separata skåp eller på separata hyllor. Rengöring av hyllorna ska ske en gång/månad både i skåp för sterila och höggradigt rena produkter. Alltför stora förråd bör undvikas. Det måste vara omsättning på godset. Utse en person som är ansvarig för förrådet. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods ska ske med desinfekterade händer. Pappkartonger på golvet får inte förekomma. Sjuksköterskans väska För att på bästa tänkbara sätt transportera produkterna krävs en bra väska med många fack. Det krävs även bra rutiner och god disciplin. Väskan kan ses som ett miniförråd där man ska kunna transportera olika produkter åtskilda. Olika fack för sterilt, höggradigt rent och rent samt en kontorsdel. Väskan ska hålla så hög kvalitet att den är avtorkbar med ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60 C, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengörs alltid då den blivit smutsig, dock minst en gång/månad. Nya produkter Vid handhavande av sjukvårdsmateriel i väskan gäller följande: Smutsiga eller handskbeklädda händer får aldrig stoppas ned i väskan. Sterila produkter bör användas inom en vecka. Den sterila förpackningen måste vara hel, fläckfri och torr vid användningen.
26 Öppnade förpackningar och läkemedel signeras och datummärks. En daglig överblick och planering av väskans innehåll är lämplig för att i möjligaste mån endast ha dagsbehovet av material med sig. Använda produkter Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan. Flergångsprodukter fraktas utanför väskan för att rengöras/desinfekteras på kontoret. Engångsprodukter avvecklas direkt hemma hos vårdtagaren i hopknuten avfallspåse. Skärande och stickande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare. Hemvårdspersonalens väska I vissa kommuner har hemvårdspersonalen en väska med sig vid hemtjänstärenden. Väskan ska alltid innehålla: Handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläde En daglig överblick och påfyllnad av väskans innehåll bör göras innan man går ut. Väskan ska vara avtorkbar med ytdesinfektionsmedel med tensid eller tvättbar i 60 C, samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengörs alltid då den smutsats ned, dock minst en gång/månad. Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan. I vårdtagarens hem Kraven på att behålla den ursprungliga renhetsgraden fram till användning är lika viktiga i vårdtagarens eget hem som på kontoret. Glöm inte att desinfektera händerna före all hantering av sjukvårdsprodukter. Vid behandlingar som utförs regelbundet är det lämpligt att ha en grundutrustning hemma hos vårdtagaren. Denna kan bestå av plastförkläde, undersökningshandskar, handdesinfektionsmedel och soppåsar.
27 Små förråd hos den boende kan förvaras i märkt plastlåda med lock. Verksamheten köper in plastlådor med lock som är avtorkbara med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Lådan kan förvaras i lämpligt skåp eller garderob. Packa plastlådan med ett mindre antal produkter i plastpåsar för högst en veckas användning. All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Plastlådan ska rengöras minst 1 gång/månad genom avtorkning med ytdesinfektionsmedel med tensid. Använt material ska inte läggas tillbaka bland höggradigt rena och sterila produkter. Instrument som lämnas hos vårdtagaren rengörs och torkas av med ytdesinfektionsmedel. Inget material får förvaras på golvet. Efter en avslutad behandlingsperiod kastas alla engångsprodukter och lådan rengörs.
28 4. Rena rutiner vid sårbehandling Bakgrund Rena rutiner innebär att rikligt med kroppstempererat, färsktappat kranvatten används höggradigt rena instrument används höggradigt rent såromläggningsmaterial används. Ordination Vilken typ av rengörings/omläggningsrutin (steril resp. ren) som ska användas för ett visst sår hos en vårdtagare skall ordineras av patientansvarig läkare. Därutöver kan även verksamhetschef fatta beslut om att ren rutin är praxis på enheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination. Såromläggningsrutin dokumenteras i journalen. Förberedelser Innan införandet av rena rutiner på arbetsplatsen ska följande beaktas: personalen ska känna sig väl förtrogen med rutinens innebörd och utförande möjlighet ska finnas att åstadkomma och bevara instrument höggradigt rena möjlighet ska finnas att hantera omläggningsmaterial höggradigt rent. Rena rutiner används till: kroniska sår (ex. bensår och trycksår) förorenade sårskador operationssår, dock tidigast ett dygn efter operationen. Sterila rutiner används till: sår som står i förbindelse med djupare normalt steril vävnad ex. led eller bukhåla. operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns dränage samt om det vätskar eller blöder kraftigt.
29 Utförande Informera vårdtagaren om rutinen. Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl. Låt vattnet rinna någon minut innan det används. Duscha gärna direkt på såret. Vid såromläggning skall basala hygienrutiner tillämpas. Tänk även på att: inte lägga om sår samtidigt som det pågår bäddning, rengöring eller utdelning av mat göra uppdukning och omläggning individuellt för varje vårdtagare uppdukning skall ske på rengjord och desinfekterad yta arbeta aseptiskt och att inte gå omväxlande mellan rent och orent. Omläggningsmaterial förvara omläggningsmaterial torrt och dammfritt. tork, kompresser, absorptionsförband och omläggningsbindor finns i höggradigt ren multiförpackning där renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till vårdtagare. för att plocka material ur förpackningen använd desinfekterade händer eller plockpeang/pincett. återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna. Använt omläggningsmaterial läggs direkt i en soppåse som sedan knyts ihop. Mycket blodiga och variga förband samt silverinnehållande förband ska omhändertas som smittförande avfall. Övriga förband skickas som brännbart avfall. Instrumentvård Omhänderta flergångsmaterial, t ex tvättskålar, pincetter, saxar samt överblivet och smutsigt omläggningsmaterial omedelbart efter avslutad omläggning. Desinfektera flergångsmaterial i diskdesinfektor i första hand. Finns inte tillgång till diskdesinfektor kan ett acceptabelt höggradigt rent resultat uppnås antingen genom:
30 mekanisk rengöring och därefter avtorkning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller, efter rengöring, att lägga instrumenten i 10 minuter i alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Om ytdesinfektionsmedlet innehåller tensid, avsluta med att skölja med kranvatten. mekanisk rengöring och därefter kokning i kastrull med lock under minst 1 minut. Eller använd engångsmaterial. Efter värmedesinfektion: desinfektera händerna innan godset plockas ur diskdesinfektorn kontrollera att godset är rent och torrt. Torka annars instrumenten med M- tork eller liknande. förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska användas. Hållbarhetstiden, oavsett metod, för höggradigt rena instrument är 1 vecka. Används instrumenten inte inom denna tidsperiod rekommenderas förnyad desinfektion.
31 5. Tvätt Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande, och måste därför hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att någon blir smittad vid omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig hantering kan den utgöra en smittrisk. Det är av största vikt att personalen har goda kunskaper om tvätthantering och att tvättmaskinen håller rätt temperatur. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Tillämpa basala hygienrutiner vid hantering av smutstvätt. Allmänna tvättrutiner Lägg smutstvätten plagg för plagg direkt i tvättsäck eller, på boendeenhet för särskilt boende, i tvättkorg. Samla ihop tvätten inne på rummet. Lägg aldrig tvätten på golvet. Lägg även våt tvätt i säcken eller korgen - lufttorka den inte. Om textilierna tvättas i en hushållstvättmaskin, tvätta helst vid lägst 60 o C. Tvätt som endast tål 40 C ska ej blandas med annan vårdtagares tvätt. Tvätten torkas alltid genast i torktumlare eller torkskåp. Särskilda rutiner gäller för smutstvätt förorenad med smittförande material. Se till att smutsig tvätt inte kommer i kontakt med ren tvätt. Golvmoppar tvättas i 90 C, helst i separat tvättmaskin avsedd för detta ändamål. Omhändertagande av ren tvätt Tvätten sorteras på ren bänk. Ren tvätt får inte läggas tillbaka i smutstvättsäcken/korgen. Tvätten läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och ska inte förvaras i tvättstugan.
32 Tvätt förorenad med smittförande material Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska betraktas som smittförande och tvättas separat liksom tvätt från vårdtagare med känd smitta som t.ex. smittsam diarrésjukdom med symtom, känd smitta med resistenta bakterier (ex ESBL-bildande tarmbakterier, VRE eller MRSA), skabb, löss eller utbredda hudskador. Förvaring Smutstvätten förvaras i vårdtagarens hygienutrymme och ska tvättas så snart som möjligt. Sortering Förorenad tvätt samt tvätt från infekterad vårdtagare ska tvättas i 60 C. Tvättas alltid separat, blandas ej med annan vårdtagares tvätt. Dynor och annat som ska användas till annan vårdtagare, tvättas i minst 60 C. Tvätt som skickas till tvätteri Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor ska läggas i därtill avsedd vattenlöslig påse innan den läggs i tvättsäcken. Dubbelförpackning ska ske oavsett om vårdtagaren har en känd smitta eller ej. Kontakta anlitat tvätteri för anvisning. Tvätt av personalens arbetsdräkt Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60 C. Arbetsdräkten tvättas helst på tvätteri för kvalitetssäkrad tvättprocess, alternativt på arbetsplatsen, separat från vårdtagares tvätt. Dock kan samma tvättmaskin användas. Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare. Arbetsdräkten får inte tas hem och tvättas.
33 6. Avfall Tänk på att allt avfall som lämnas till återvinning hanteras av personal i nästa led. Vi har alla ett ansvar för att deras arbetsmiljö förblir säker! För allt avfall som lämnas till återvinning gäller därför följande: Det får inte utgöra en smittrisk. Följ alltid hygienrutinerna. Det får inte innehålla hälso- eller miljöfarliga kemikalie- eller läkemedelsrester. Material som har varit i kontakt med vårdtagares kroppsvätskor får inte gå till återvinning. Endast tomma och rena plast- och glasförpackningar får lämnas till återvinning. Vanligt (konventionellt) avfall Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat brännbart hushållsavfall. Dit hör t.ex. Blöjor Använda förband Tomma urinuppsamlingspåsar Tomma blodpåsar Tomma behållare för infusionsvätska Använda infusionsaggregat Hantering av vanligt avfall Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast. Knyt ihop påsen. Lägg den förslutna påsen i behållare för hushållsavfall eller i en för ändamålet avsedd avfallssäck av plast eller papper. Urinuppsamlingspåsar ska tömmas innan de kastas.
34 Smittförande/kliniskt avfall Smittförande/kliniskt avfall är sådant avfall som kan innebära smittfara för vårdtagare, personal, besökare på vårdinrättning och personer som hanterar avfallet. Dessutom ingår avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor. Hantering av smittförande/kliniskt avfall Exempel på smittförande/kliniskt avfall som kan tänkas förekomma inom den kommunala vården kan vara kraftigt nedblodat avfall. Förpacka nogsamt i plastpåse som knyts ihop innan den kastas i brännbart avfall. Använd: Engångsplastförkläde Undersökningshandskar Handdesinfektionsmedel Stänkskydd vid risk för stänk Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid vid spill. Skärande/stickande avfall Enligt tillägg 2012:7 i AFS 2005:1 ska personal använda stickskyddade produkter. Dock kan det finnas tillfällen då man ändå kommer i kontakt med vassa föremål utan stickskydd. Exempelvis: Sprutor för engångsbruk med fast kanyl, kanyler för engångsbruk, lancetter för blodprovstagning ( de flesta finns numer också med stickskydd) Knivblad Rakblad Läggs direkt i typgodkänd punktionssäker behållare som ska finnas nära till hands. Fyll behållaren till högst 2/3. Sätt på lock direkt. Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa. Lägg spruta med kanyl direkt i behållaren utan att först ta loss kanylen. Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande mellan flera vårdtagare.
35 Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne. Behållaren får förvaras i rumstemperatur utan tidsgräns men bör bytas om lukt uppstår. Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner för kommunen. Åtgärder vid stick och skärskada se kap. Blodsmitta Kasserade läkemedel Tas omhand enligt särskilda rutiner, och får ej blandas med annat avfall. Rådgör med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).
36 7. Livsmedelshantering Livsmedel kan orsaka sjukdom Om livsmedlet är förorenat med smittämnen. Om smittämnena haft möjlighet att föröka sig. Observera att äldre personer har nedsatt motståndskraft mot infektioner. Hygienregler för personal som arbetar med mathantering Basala hygienrutiner. Arbete som innebär alternerande mellan vård- och köksarbete: Engångsplastförkläde används alltid vid vårdnära arbete. Innan man går in i köket ska engångsförklädet tas av och händerna desinfekteras med handsprit. I köket sätter man på sig ett förkläde endast avsett för köksarbete. Kan gärna vara av tyg. Detta tvättas vid behov. Noggrann handhygien. Inga smycken eller nagellack vid hantering av livsmedel (nagellack kan lossna och hamna i livsmedlet). Naglar ska vara kortklippta. Rena arbetskläder, ev. hårskydd. Hantera ej livsmedel vid diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner alt. sår på händerna. Förvaring av kalla livsmedel Smittämnen tillväxer bäst inom temperaturintervallet +8 C till +60 C. Trots lämplig förvaringstemperatur kan smittämnen växa till om de får tillräcklig tid på sig - var noga med hållbarhetsdatum! Förvara kylvaror vid högst + 8 C. Vissa känsliga livsmedel, ex. köttfärs, rökt och gravad fisk förvaras vid högst +4 C. Läs av temperaturen i kylskåpet 1 gång/vecka. Ta ej fram mer mat än vad som går åt. Buffé- eller kaffevagn Servera helst färdigskivade produkter av ex. korv, ost och leverpastej.
37 Lägg smörgåspålägg på kylbrickor med kylklampar. Släng överblivet smörgåspålägg lägg inte upp för stora mängder i taget. Personalen ska hjälpa till med serveringen till vårdtagare som inte kan sköta sin personliga hygien eller har diarré, kräkningar eller infektioner. Hjälp vårdtagarna med handhygien innan måltiden/fikastunden. Varmhållen lagad mat Ska hålla en temperatur på minst +60 C. Rekommenderas att inte ta fram mer mat än vad som går åt på 30 minuter. Kyl ned maten snabbt om den inte äts inom 2 timmar. Blanda inte nylagad mat med matrester. Frysta livsmedel Ska förvaras vid minst -18 C eller kallare. Vid denna temperatur sker ingen bakterieväxt och matvaror håller relativt länge. Läs av temperaturen i frysskåpet 1 gång/vecka. Hantering av redskap Använd noggrant rengjorda redskap. Rengör skärbrädor och redskap mellan olika moment i matlagningen. Använd olika skärbrädor till olika slag av livsmedel, ex. rått kött, rå kyckling, fisk, grönsaker och tillagat kött. Ett tips är att använda bestämda färger på skärbrädorna för de olika livsmedlen.
38 8. Sondmatning För att undvika bakteriekontamination av sondmat krävs strikta hygienrutiner. Var noga med handhygienen vid hantering av sondmat och tillförselsystem. Sondtyper Nasogastrisk sond Tunn sond som går in genom ena näsborren via svalget och matstrupen till magsäcken. Witzelfistel En kateter som läggs in genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) En tunnare kateter som läggs in i samband med gastroskopi. Katetern förs via magsäcken ut på huden. Gastrostomiport s.k. Knapp Liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen ansluts en matningsslang vid matning. Skötsel av sond Nasogastrisk sond Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden. Vatten ska tas från kallvattenkranen i enhetsköket. Om tempererat vatten önskas ska det värmas till rätt temperatur. Varmt/ljummet vatten från varmvattenkranen får inte användas. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden går in. Inspektera näsan varje dag, var observant på sår och/eller krustor. Vårdtagare med nasogastrisk sond behöver hjälp med munhygien flera gånger dagligen. Kateter i Witzelfistel eller PEG samt knappstomi Rengör dagligen huden runt katetern eller knappen. Torka torrt. Byt förband dagligen samt vid behov.
39 Sondnäring Sondnäringar finns sterila och icke sterila. Sterila, färdigblandade produkter bör väljas. Sterila produkter Färdigberedd kost i sin ursprungliga flaska eller burk. Sterila produkter som hälls över i annan behållare, eller blandas, övergår genom hanteringen till att bli icke steril. Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur. Öppnad flaska eller burk ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom 24 timmar. Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar. Icke sterila produkter Produkter i pulverform som blandas med vatten. Om pulvret ska blandas i varmt/tempererat vatten ska kallvatten upphettas. Det är ej tillåtet att ta vatten ur varmvattenkranen. Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar. Tillförsel av sondnäring Sondnäring kan ges: Kontinuerligt med aggregat. Intermittent med aggregat. Med sondspruta (då matning sker via knappstomi används dessutom en matningsslang kopplad till knappen). Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang Aggregat Är engångsartikel som kasseras efter användningen. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregat minst en gång per dygn.
40 Behållare Flergångsbehållare diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj noggrant och låt lufttorka. Flergångsbehållaren kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad. Engångsbehållare kastas efter varje matning. Sondspruta för matning och läkemedel Använd de sprutor (av flergångstyp) som är avsedda för sondmatning. Sondsprutan diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj sprutan noggrant och låt den lufttorka isärtagen och helst upprättstående. Sprutan kasseras då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät, dock minst en gång per månad. För läkemedel kan även engångsspruta användas. Matningsslang Efter varje måltid spolas slangen först igenom med kallt vatten. Därefter spolas den igenom med handdiskmedel och vatten. Slangen sköljs sedan noggrant. Spruta igenom med luft. Låt slangen lufttorka. Förvara slangen i en ren plastpåse i kylskåp mellan matningarna. Slangen kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion dock minst en gång per månad.
41 9. Urinkateter och urinuppsamlingssystem Hantering av urinflaskor (och bäcken) Förorenade urinflaskor (och bäcken) rengörs i första hand i en spoldesinfektor. Om spoldesinfektor saknas kan följande förfaringssätt användas. Urinflaskor Töm urinen i toaletten och rengör urinflaskan med vatten och rengöringsmedel. Använd stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Torka av flaskan utvändigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Om spoldesinfektor saknas bör urinflaskor vara personbundna och kasseras efter varje vårdtagare. Bäcken Dra en plastpåse över bäckenet innan det används. Innehållet tömmes i toaletten och plastpåsen dras sedan av. Rengör bäckenet med vatten och rengöringsmedel. Använd stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Torka av hela bäckenet flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Kateterisering av urinblåsan Bakgrund Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård i hela världen. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) är ofta en följd av kateterisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför alltid av största vikt under hela behandlingstiden. Ren rutin vid insättning av kvarliggande kateter Utföres endast efter läkarordination. Använd höggradigt rent material, steril kateter samt steril gel. Personalen ska tillämpa basala hygienrutiner.
42 Förberedelser Duscha eller tvätta underlivet med tvål och vatten. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen. Manlig vårdtagare: Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. För tillbaka förhuden. Spruta långsamt in 5-10 ml anestesigel i urinröret. Kläm ihop urinrörets yttre del och vänta någon minut. Spruta in ytterligare ca 10 ml anestesigel och vänta i ytterligare några minuter. Kvinnlig vårdtagare: Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. Lägg kompresser i vaginalöppningen eller mellan blygdläpparna. Spruta långsamt in 5-10 anestesigel i urinröret och vänta några minuter. Kateterisering För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand eller med pincett. För manlig vårdtagare skall katetern föras in med hela dess längd och ballongen på katetern skall ligga i urinblåsan. Fyll ballongen enligt tillverkarens anvisningar. Koppla på tömbar urinuppsamlingspåse. Daglig skötsel av kvarvarande kateter Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern. Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) RIK ordineras av läkare. Kateteriseringen utförs flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull. Förberedelser: Om personal utför RIK skall basala hygienrutiner tillämpas.