INL1 Skrivbordsapplikationer: Uppgiftsanalys och granskning 2 Användarstudier Mattias Arvola För G ska du: Redogöra för valt gränssnitts utformning Redogöra för en uppgiftsanalys Redogöra för en heuristisk utvärdering Visa förtrogenhet med kurslitteraturen för uppgiften, m.h.a. referenser Skriva begripligt med få korrekturfel. För VG ska du även: Knyta samman gränssnittsutformning, uppgiftsanalys och heuristisk utvärdering till en helhet Relatera genomförandet och/eller resultaten till kurslitteraturen med referenser Landa i tydliga och konkreta slutsatser om gränssnittets utformning. Ha en välskriven text. 3 4 Idag Kontextuell undersökning Uppgiftsanalys: Vad folk gör Begreppskartläggning: Hur folk tänker Brukskvalitets- eller UX-analys: Hur folk upplever det Användarstudier Intervjuer (användare/kund/intressenter) Observation Kontextuell undersökning Probe/Dagbok (anteckningar, fotodagbok mm) Fokusgruppsintervjuer (O-fokusgruppsintervju) Enkäter, konkurrentanalys Artefaktgenomgång, kortsortering 5 Producera designidéer och utvärdera 6 Insikter och avsikter Analysera, syntetisera och modellera Bringa ordning Affinitetsdiagram, begreppskartor, brukskvalitetsanalys Studera arbetsflöden, uppgifter beslutsträd, hierarkier, flöden Sammanställ Personas, scenarios, storyboards, kundresor Formulera och prioritera mål effektmål, brukskvaliteter, resultatmål, produktmål målträd, målkartor Generera många olika koncept och gestalta dem Brainstorm, 635,'divergensmetoder,'perspektivXval'... skissa (skissbok) Värdera koncepten och välja någon att arbeta vidare med värderingsmatris Bearbeta flöden, krav, moodboards scenarios, skisser, gränssnittsstoryboard, pappersprototyp Utvärdera med tänka-högt-protokoll, observation Detaljera Datorprototyp, designspec Utvärdera mot måttsatta mål
Kontextuell undersökning (Beyer & Holtzblatt, 1995) 7 Kontextuell design (Beyer & Holtzblatt, 1998) 8 Bygger på deltagande observation En modell för användarnära designprocesser Intervju och observation i någons vardags- eller arbetssituation Deltagaren är experten Forskaren är lärling eller praktikant Följ en deltagare för att förstå vad som är viktigt för denne i varje situation: drivkrafter och orosmoment Inbegriper etnografiska metoder för att undersöka och rationalisera arbetsflöden och designa användargränssnitt Inbegriper modeller för att aggregera data från och information om kunder på det fält seder de lever och verkar och använda dem för att utforma en produkt eller tjänst mål handlingsstrategier Fokus för undersökningen Halvstrukturerad: Vad som sker sätter fokus, men fokuspunkter är bra att ha Uppgiftsanalys: Att ta reda på hur folk gör sitt jobb Teoretisk lins: Distributed Cognition for Teamwork DiCoT Aktivitetsteori Activity Checklist Human-Artifact Model Mediated Action Sheets 9 Hollnagel (2015) http://functionalresonance.com/how-to-build-a-fram-model/finding-what-goes-right.html 10 En uppgiftsanalys kan inkludera frågor som: När börjar du en viss aktivitet? Vad startar upp aktiviteten? Anpassar du aktiviteten till situationen? Hur? Hur väljer du tillvägagångssätt? Vad gör du om något oväntat händer? Om du t.ex. blir avbruten eller något brådskande dyker upp eller om något saknas eller går fel. Hur stabila är arbetsförhållandena? Är det rutinarbete eller krävs improvisation? Hur förutsägbar är arbetssituationen? Hur mycket förbereder du för eventualiteter? Finns det något som du måste leva med eller vänja dig vid i vardagsarbetet? Vilka förutsättningar måste finnas på plats för att jobbet ska kunna göras? Gäller samma förutsättningar för alla som är med? Finns det något som du tar för givet i arbetet? Hur förbereder du arbetet (talar med kollegor, läser in dig, osv.)? Vilken sorts data behöver du? Vilken sorts utrustning måste du ha? Vilka tjänster förutsätter du finns tillgängliga när du behöver dem? Vad gör du om det blir ont om tid? Vad gör du om information saknas eller om du inte kan få tag på vissa personer? Vilka färdigheter behöver du för att kunna göra jobbet Vad är det optimala sätet att göra jobbet? Finns det ett bästa sätt? Hur ofta ändras ditt arbetssätt? DiCoT Fysisk modell (Blandford & Furniss, 2005; Furness & Blandford, 2010) 11 DiCoT Informationsflöde (Blandford & Furniss, 2005; Furness & Blandford, 2010) 12 1. Rumslighet: hur rummet används som stöd 2. Perpetuella principen: hur en representations layout överensstämmer med det som representeras 3. Naturlighetsprincipen: hur en representations form överensstämmer med det som representeras (stimulusresponskompatibilitet) 4. Kroppslighet: hur kroppen används som stöd 5. Situationsmedvetenhet: hur folk har koll på vad som pågår, har hänt och planeras 6. Observationshorisont: vad en person kan se och höra 7. Anordning: hur utrustningens placering ger tillgång till information 8. Rörelse: mellan folk och artefakter genom text, grafiska repr., tal, ansiktstryck, telefon, epost, larm, osv. 9. Transformation: hur ändras och filtreras info när re-representeras? 10.Nav: Var samlas info? 11.Buffring: Var ansamlas information för tas hand om senare? 12.Bandbredd: Ansiktemot-ansikte är rikare än radio 13.Informell kom.: T.ex. om systemstatus och sedelärande berättelser 14.Triggers: Vad behöver individer veta för att de ska göra på ett visst sätt?
DiCoT Artefaktmodell (Blandford & Furniss, 2005; Furness & Blandford, 2010) 13 Activity Checklist (Kaptelinin m.fl., 1999) 14 15.Medierande artefakter: Alla saker som används för att färdigställa en uppgift 16.Stödstrukturer: hur omgivningen används för att förenkla kognitiva uppgifter 17.Målparitet: representation av nuläge kontra målläge 18.Resurskoordination: koordination internt och externt för att stödja handling och kognition planer mål handlingsinviter historia handling effekt nuläge Medel och mål: hur tekniken bidrar till eller begränsar motiverad verksamhet, målinriktad handling och betingad operation Omvärld: hur tekniken integreras med krav, andra verktyg, egna och delade resurser, arbetsmiljö och regelverk Lärande, kognition och artikulation: hur tekniken förändrar internalisering och externavisering för sig själv och andra Utveckling: hur tekniken bidrar till utveckling över tid, öppnar möjligheter, förändrar attityder, skapar målkonflikter, och förändrar omvärlden Mediated Action Sheets (Arvola, 2013, 2014; Arvola & Walfridsson, 2014) http://www.ida.liu.se/~matar/tools.en.shtml Bygger på Burkes pentad: Handling: Vad var det som gjordes? Agent: Vem gjorde det? Scen: Var och när gjordes det? Agens: Hur gjordes det? Syfte: Varför gjordes det? Agens inbegriper: Medel eller steg i handlingens utförande (quibus auxiliis) Attityd eller sätt som handlingen utförs på (quo modo) 15 Relationer mellan pentadens delar spelar roll Detta ger ett syfte: Danne (agent) tar sig en drink (handling). Han dricker långsamt ur ett glas (agens). Det är en kväll ute på en pub (scen), tillsammans med vänner (medverkande agenter). Detta ger ett annat syfte: Danne (agent) tar sig en drink (handling). Han dricker långsamt ur ett glas (agens). Det är en morgon innan jobbet (scen) och han är ensam (inga medverkande agenter) 16 Grund för personas En vanlig dag för personan Mål och drivkrafter Färdigheter och kunskaper En vanlig dag börjar med att Erfarenheter Citat Porträtt Familj och kontakter Gillar Namn: Beskrivning: Gillar inte Ålder: Roll: Vanor och ovanor Kön: Inkomst: Hemort: Bakgrund Projekt: Datum: Researcher: Projekt: Datum: Researcher: Persona- och scenarioformulär. Mattias Arvola 2014. Persona- och scenarioformulär. Mattias Arvola 2014.
VEM gör det och vilka är inblandade? Grund för scenarios OBSERVATIONER OCH FAKTA TOLKNINGAR 20 VAD är det som görs? VARFÖR görs det (deltagares motivation och egen tolkning)? Svagheter att åtgärda Strukturera data med affinitetsdiagram (Raven & Flanders, 1996; Curtis m.fl., 1999) En form av kategorisering eller tematisering Styrkor att lyfta fram Sortera kort eller klisterlappar Ensam, i ett designteam, eller med intressenter HUR görs det? Begränsningar att hantera NÄR och VAR görs det? Projekt: Datum: Researcher: Persona- och scenarioformulär. Mattias Arvola 2014. 21 Läs alla anteckningar och markera viktiga delar Varje deltagare läser markerade delar högt och skriver ned dem på klisterlappar. Koda källan. Få upp dem på vägen Gruppera dem under tystnad utifrån likheter eller relationer. Flytta runt lappar tills ingen vill flytta någon mer Diskutera vad som binder samman grupperna: kärnmening Namnge grupperna på lappar i annan färg Det kan finnas teman som binder samman kategorier och underkategorier Rita linjer för att skapa en hierarki 24 1 Tema 1 2 3 Tema 2 4 Granskning av affinitetsdiagrammet Vad är överraskande? Vad förväntade vi oss se som inte dök upp? Vad säger oss data som vi inte visste sedan tidigare? Vad i våra data får oss att se annorlunda på saker och ting? Varför framträder ett visst mönster eller en viss anomali?
Uppgiftsanalys Aktiviteter kan beskrivas som mål och medel Mål: syftet eller önskvärt tillstånd att uppnå Medel: Hur målet kan uppnås genom funktioner eller aktiviteter Mål Medel VARFÖR VAD HUR Syftet eller önskvärt tillstånd att uppnå Aktiviteten eller funktionen i sig (fenomenet) Detaljer i hur det utförs (mekanismer) 25 Hierarchical Task Analysis (HTA) (Annett & Duncan, 1967) Bryt ned uppgiften i deluppgifter som du bryter ned i deluppgifter osv. Gruppera dem som planer och specificera hur de kan utföras i en faktisk situation Användarens mål är utgångspunkten 26 27 28 Textuell eller grafisk notation HTA för att ta ut pengar ur en bankomat 0. För att ta ut pengar ur en bankomat 1. Förbered transaktion 1.1 Sätt in kort 1.2 Skriv in PIN 1.3 Avbryt och hämta kort 2. Skriv in belopp 3. Slutför transaktion 3.1 Ta kort 3.2 Ta pengar 3.3 Avbryt och sätt in pengar plan 0: gör 1-2-3. plan 1: gör 1.1-1.2. om kort saknas gör 1.3. plan 3: gör 3.1-3.2. om pengar saknas gör 3.3 plan 1: gör 1.1-1.2 om kort saknas gör 1.3 Ta ut pengar Förbered Slutför Skriv in belopp transaktion transaktion 1 2 3 Avbryt och Sätt in kort Skriv in PIN Ta kort hämta kort Ta pengar 1.1 1.3 1.3 3.1 3.2 0 plan 0: gör 1-2-3 plan 3: gör 3.1-3.2 om pengar saknas gör 3.3 Avbryt och sätt in pengar 3.3 Task Layer Diagrams (Arnowitz, Fijma & Verlinden, 2000) Uppgiftsanalys skalar inte och blir snabbt för komplex för att överblicka Task layer diagrams kan ge en bättre överblick och kan vara lättare för lekmän att begripa 29 Konstruera en uppgiftsmängd i ett flödesschema Open file Add name 30 Find Make call Check duplicates Create telephone
31 32 Skala av uppgiftsmängden till lager Ta bort redundanta pilar Open file 0 Find 1 Add 2 name telephone 3 Create 4 Make call 5 Check duplicates 6 hip://cmap.ihmc.us/publicajons/researchpapers/theorycmaps/theoryunderlyingconceptmaps.htm 33 Begreppskartläggning Med begreppskartläggning kan du artikulera användarnas mentala modell: vad de vet. 35 OUTDOOR& EDUCATION has Requirements Begreppskartläggning: Steg för steg performed with by consists&of Ac=vi=es aims&to 1. Fokusfråga: Hur bildas åska? 2. Identifiera de 15-25 viktigaste begreppen i domänen och placera dem på parkeringsplatsen 3. Skriv ned dem på klisterlappar och flytta runt dem för att skapa en första karta 4. Sök efter korslänkar mellan begrepp i olika delar av kartan 5. Revidera kartan och säkerställ att begrepp-länkbegrepp skapar påståenden 6. Jobba på typografi och layout Students communicate,& process&and&reflect ini=ated&and&controlled&by manage&and& Teachers communicate&with choose is&focused&on Place contributes&to provides Context&and& Learning& Narra=ve Objec=ves affects Sensory& corresponds&to Experience creates Memories&and& Knowledge
Brukskvalitets- eller UX-analys 37 Hur upplever användarna användningen praktiskt, socialt, estetiskt, etiskt, tekniskt? Method: Interpretative Phenomenological Analysis Bestäm vilka användare (3-5) som du ska gå in på djupet med Läs och läs igen. Noggrant. Gör första anteckningar: Vilka saker är viktiga för användarna (relationer, processer, platser, händelser, värden och principer)? Vad betyder de för användaren och hur upplevs de? Varför är de viktiga och varför upplevs de på detta sätt (hur talar de om det och vad är kontexten)? Vilka bakomliggande abstrakta begrepp kan användas för att förstå betydelsen av det som de säger? 38 39 40 Utveckla teman För varje deltagare, forma påstående om: Hur saker upplevs: Krångligt, Smidigt, Snabbt, Skrämmande Vad de upplevelserna betyder för deltagaren Ordna dem utifrån affinitet Vad är lika mellan deltagarna? Vad är olika? Varför? Summa summarum Kontextuell undersökning Uppgiftsanalys: HTA eller task layer diagram Mentala modeller: Begreppskartläggning Brukskvalitetsanalys: IPA INL1 Skrivbordsapplikationer: Uppgiftsanalys och granskning 41 För G ska du: Redogöra för valt gränssnitts utformning Redogöra för en uppgiftsanalys Redogöra för en heuristisk utvärdering Visa förtrogenhet med kurslitteraturen för uppgiften, m.h.a. referenser Skriva begripligt med få korrekturfel. För VG ska du även: Knyta samman gränssnittsutformning, uppgiftsanalys och heuristisk utvärdering till en helhet Relatera genomförandet och/eller resultaten till kurslitteraturen med referenser Landa i tydliga och konkreta slutsatser om gränssnittets utformning. Ha en välskriven text. mattias.arvola@liu.se @mattiasarvola www.liu.se