PFOS och andra PFC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning.



Relevanta dokument
PFOS och klorerade. lösningsmedel

Utläckage av PFOS ifrån f.d. F18 Nuläge och möjliga åtgärder

PFOS-kontaminerad mark och vatten Nuläge och möjliga åtgärder

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017

PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN

PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)

Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli Bakgrund

PFOS i den svenska miljön

Vad är PFAS och varför är PFAS-ämnen ett bekymmer?

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data Framtid

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Strandstaden i Fagersanna

Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge

PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning

Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Frågor vid informationsmöte om PFOS i Tullinge 23/2-12

Synpunkter: Markavvattning Karlsborgs flygplats

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Uppföljande undersökningar av PFASs

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Grundvattenrening av perfluoroktansulfonat (PFOS) med aktivt kol - en pilotstudie för Luftfartsverket

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Utredningen om spridning av PFASföroreningar. dricksvatten (M 2015:B)

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

PFAS i Brantafors dricksvatten

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Provtagning hur och varför?

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

Mikroplaster och vägtrafik

Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag

Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Dagvattenhantering i Stockholm

Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter och ytvattenförekomster. Syftet med detta PM är att sammanfatta:

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Handlingsplan för en giftfri vardag Jan Hammar

Exempel på aktuella konsumentexponeringar för. Bisfenol-A och PFOS

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Vattenverk i Askersund kommun

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Miljöteknisk provtagning av grund och ytvatten samt jord vid brandövningsområde i Vallentuna

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Miljön så värd att bevara, men så svår att skydda

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Ny dricksvattenledning genom PFAS-förorenat område Kallinge i Ronneby kommun

KEMI. Rapport. Riskbedömning för PFOS. Bilaga 3 KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Bilaga till 3/04

Miljögifter. Särskilt intressanta ämnen

Enkla Processer spar energi

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Och vad händer sedan?

Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag om PFAS - förslag till begränsningar och andra åtgärder

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Inledning PCB. Elisabeth Österwall Naturvårdsverket Sektionen för Avfall och Kemikalier. Enheten för Tillsynsvägledning och annan vägledning

Giftfri upphandling. Minska utsläppen från avfall. Anna Wemming. Enheten för vatten.

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Klorerade lösningsmedel en svår utmaning. vanligt förekommande klorerade lösningsmedel

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Bilaga 2. Utredningen om spridning av PFASföroreningar. dricksvatten (M 2015:B)

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Hjälp oss att få renare vatten!

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)

F.d. kemtvätten i Skäggered. Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Transkript:

POS och andra PC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning. Andreas Woldegiorgis, Tekn. Dr. (WSP Environmental) 2014-05-07

Agenda Bakgrund Egenskaper hos PC-föreningar Källor Spridningsvägar Humanexponering Dricksvatten Hälsoriskbedömning Sanering?

POS och perfluorerade ämnen Syntetiska perfluorerade och högfluorerade (telomera) organiska föreningar. Ytterst persistenta (beräknade halveringstider i miljön på 5 000-10 000 år). Starkt bioackumulerande, speciellt i stationär fisk (BC 1500-2500 i t ex abborre). Ger en rad långtidseffekter i djurförsök, framförallt i däggdjur. Vitt spridd ämnesgrupp, har förekommit i 1000-tals olika produkter. POS numera utfasad i de flesta produkter och varor (i alla länder som ratificerat Stockholmskonventionen). Ett par hundra tusen ton perfluorerade ämnen beräknas cirkulera i biosfären.

Producenter

Kunskapsläget (och forskningsfronten) POS började tillverkas för industriella tillämpningar av 3M 1949. Deras största applikation blev Scotchguard (en s k Stain-repellent för kläder och textilier). Under sena 1980-talet associerades POS och POA med höga ohälsotal hos yrkesexponerade arbetare på 3Ms fabriker (St Paul, Decatur, Antwerpen, mfl). 1997 detekterades rel. höga halter POS i blodprover ifrån blodbanker (blodgivare). 2000 hade trycket på 3M och DuPont blivit så stort att man gick med på en frivillig utfasning av dessa ämnen. (..vilket inte utesluter utbyggd produktion i länder som Kina, Indien, Indonesien, Brasilien) 1995 startade arbetet med den s k Stockholmskonventionen för POPs, 2001 ratificerades konventionen, och 2009 lades POS till (Annex B), nästan alla användningsområden av POS i produkter skall nu fasas ut.

Storsäljarna

PAS = Perfluorerade alkylsulfonater ('i största allmänhet') POS = Perfluorerad Oktylsulfonat (C 8 -kedja), den vanligaste varianten av PAS POA = Som POS med en karboxylsyra i "änden" istället för en sulfonsyra Dessutom finns s k telomera fluorosurfaktanter = PAS-varianter där inte alla väten byts ut mot fluor Basfakta PAS-ämnen som ofta förekommer i släckskum S O O O O O H H S H H O O O POS POA 6:2 TS (telomer) PAS el. PC-ämnen S N O H H O POSA Industriellt används ca 800 olika varianter av PC-ämnen baserade på perfluoroktansulfonyl fluorid (POS)-kemin

POS, Basfakta (forts.) Den egenskap som gör POS och POA så attraktiva som byggstenar i kemikalieindustrin är samma egenskap som ger oss såna problem; POS och POA är i princip oförstörbara för alla kända abiotiska och biotiska processer Provmatris/typ av test Halveringstid, t½, [år] referens Ytvatten (hydrolys, ph 1.5, OECD 111) 0% hydrolys efter 30 dagar, 3M, 2003 t½ beräknat till > 41 år Ytvatten (hydrolys, ph 11) 0% hydrolys efter 30 dagar, 3M, 2003 t½ beräknat till > 41 år Ytvatten (fotolys, ingen OECD standardmetod tillgänglig) 0 % fotolys, testtid ej angivet 3M, 1979a,b Hatfield, 2001 Aerob Biodegradation (aktivt slam, OECD 302 MITI-I) 0% efter 28 dagar 3M, 1978 Kurume Labs, 2002 Anaerob Biodegradation (aktivt slam) 0 % efter 28 dagar 3M, 2000

Kända källor för POS och POA Platser där brandskum av typen A (Aqueous ilm orming oam) använts och hanterats. Industrier och verksamheter som hanterat stora volymer hydrauliska oljor och smörjmedel. Elektronikindustrier där tillverkning (fotolitografisk mastering) av integrerade kretsar görs. Metallplätteringsindustrier, framförallt hårdförkromning. Avloppsreningsverk (tänk Scotchguard, Teflon, Gore-Tex ) (POS i ingående vatten ca 40-140 ng/l, POS i slam ca 30-50 ng/g TS, POS i utgående vatten 5-30 ng/l), Svenska data

Spridning av POS och POA POS och POA sprids främst via vatten (avloppsvatten, ytvatten, grundvatten). Vid de ph-värden som föreligger i miljön är både POS och POA fullständigt deprotonerade. Ämnet fastläggs inte beständigt till vare sig sediment eller slam. K d -värden 12-30 i jord Väl i vattenfasen rör sig ämnet mycket snabbt upp i näringskedjan varför de högsta halterna som uppmätts föreligger för topp-predatorer (haj, isbjörn, säl, delfin, utter, tiger, människa). POS sprids också till luft trots att ämnet ej har någon flyktighet. Det sker genom avnötning av partiklar ifrån produkter direkt till luften. Denna mängd återförs sedan successivt till mark och vatten via torr- och våtdeposition ( regn och snö ). pg/m 3 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 air PBS PHxS POS PDS rån Woldegiorgis et al., IVL B1698, 2006 Pallas A Pallas B Pallas C Råö A Råö B Råö C Stockholm A Stockholm B Stockholm C Landvetter A Landvetter B

Spridning till arktiska miljöer ramförallt via fluorotelomeralkoholer (4:2 TOH, 6:2 TOH, 8:2 TOH som har viss flyktighet), som sedan bryts ner till framförallt POA (via OHradikaler i atmosfären eller mikrobiellt i den arktiska miljön) Ifrån Ellis et al., 2004

Punktkällor Brandövningsplatser men också lokaler där man använt släckskum i skarpt läge för faktisk brandbekämpning.

Brandsläckningsövningar med A

Bioackumulation PAS i allmänhet och POS i synnerhet är mycket starkt bioackumulerande, dvs de anrikas i vävnad hos djur. Till skillnad ifrån 'vanliga' miljögifter (PCB, bromerade flamskyddsmedel), anlagras inte POS i fettvävnad utan binder till proteiner i blodet. Det gör att däggdjur och människor har extremt svårt att bioeliminera POS när vi väl fått det i oss (halveringstider på upp till 10 år) [ng/g ww] POS i mört (Rutilus rutilus ) ifrån Arlandaområdet 2009 350 300 250 200 Bioconcentrationsfaktorn, BC =halt i fiskvävnad/halt i vattnet = 1700-2800 (för mört) 150 100 50 bakgrundsnivån 3.1 ng/g ww 0 Halmsjön mört, medelstor Halmsjön mört, stor Halmsjön mört, stor Valloxen mört, liten Valloxen mört, liten Valloxen mört, medelstor rån Woldegiorgis et al., IVL B1899, Nov 2010

Biomagnifiering i näringskedjan Gädda Jmf. medelhalterna i mört och abborre graden av biomagnifiering mellan trofinivåer BM (POS) = 4.0 i Halmsjön (baserat på ett mycket stort antal fiskanalyser) Abborre Mört rån Woldegiorgis et al., IVL B1899, Nov 2010

Detta leder oss in på humanexponering rån R. Westergren 2012

isk; den största intagsparametern m a p POS

Är då POS i dricksvatten en relevant frågeställning? En människa antas dricka 2 liter per dag, barn 0,4-0,7 liter per dag. Beroende på halten POS kan dricksvatten snabbt bli den viktigaste intagsvägen för dessa ämnen PC i Tullinges dricksvatten ~ 600-700 ng/l PC i Kallinges dricksvatten ~ 6 000 ng/l

Antalet potentiellt kontaminerade områden är stort Riskfaktorer för dricksvattentäkter avstånd till övningsplatser där A nyttjats

Hälsoriskbedömning generellt ör POS bör riskbedömningen baseras på ESAs TDI om 150 ng/kg kroppsvikt*dag även om andra TDI-värden börjar dyka upp (100 ng/kg kroppsvikt*dag i Tyskland, 40 ng/kg kroppsvikt * dag i vissa amerikanska delstater). ESAs TDI-värde skyddar sannolikt de flesta vuxna men vissa känsliga grupper i en population bör beaktas; Små barn (äter och dricker 6-7 ggr mer än vuxna relativt sin kroppsvikt) lickor och kvinnor i fertil ålder (PC-ämnen är reproduktionsstörande i djurförsök)

Komplicerande faktorer m a p hälsoriskbedömning PC-ämnena har extremt långsam utsöndringshastighet hos just människor, jmf. med de försöksdjursarter som nyttjats i de toxikologiska studier som genomförts.

Riskbedömning drickvatten ölj Livsmedelsverkets rekommendation från 2014-03-12; PC < 90 ng/l ; vattnet är säkert för alla. PC > 900 ng/l ; barn och kvinnor i fertil ålder skall vara dricka eller bereda livsmedel av det vattnet. 900 ng/l PC 90 ng/l ; agera, utred spridningsvägar, överväg åtgärder mm.

Åtgärder, sanering mm PC-ämnen sorberas till olika GAC-faser Höggradig rening lätt att åstadkomma men dyrt då kolet mättas av andra ämnen i vattnet WSPs reningsanläggning i Tullinge, kapacitet 6,5 m 3 /h Reningsgrad PC > 99,9 %

rågor?

Riktvärden Svenska förslag till gränsvärden EU-kommisionens förslag Inlandsytvatten 30 000 ng/l 0,65 ng/l Kustnära ytvatten 3 000 ng/l 0,13 ng/l Dricksvatten 90 ng/l resp 900 ng/l (140312) Biota 6 ng/g våtvikt Gränsvärden för dagligt intag Tyskland ESA 100 ng/kg kroppsvikt och dag 150 ng/kg kroppsvikt och dag