Modulkonstruktion. Ola H. NCM

Relevanta dokument
Matematik i Skolverket

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kollegialt lärande i Matematiklyftet

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Programmering i matematik. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Matematikutveckling i förskoleklassen

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Lärarhandledning matematik

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Handledarutbildning MaNT

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Matematiklyftet 2013/2014

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

1 och 1 eller and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Utvidgad aritmetik. AU

Vad är det som gör skillnad?

Skrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Huvudmän inom skolväsendet (10) Dnr 2012:1958

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

mattetankar Reflektion kring de olika svaren

Bedömning för lärande i matematik

Till handledaren. Anna Wernberg, Malmö Högskola

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Kursplanen i ämnet matematik

Lokal planering i matematik

Bedömning för lärande i matematik

Arbetsområde: Jag får spel

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Kursplanen i matematik grundskolan

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Planera och organisera för Matematiklyftet

Lokal pedagogisk planering

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

På Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Delutvärdering av Matte i Πteå

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Gilla Matematik. Bedömningsstöd för uppföljning av elevens kunskaper i matematik grundsärskolan årskurs augusti 2017

Alistair McIntosh NSMO NCM

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Förslag den 25 september Matematik

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Lämna över och ta emot

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

Pedagogisk planering i matematik

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Läromedel granskning

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

LPP Matematik åk 4 Vt-14

Matematiska undersökningar med kalkylprogram

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

ARBETSPLAN MATEMATIK

Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Transkript:

Modulkonstruktion Ola H. NCM

Grundskolan Algebra Statistik och sannolikhet Geometri Samband och förändring Problemlösning Taluppfattning och tals användning

Särskolan Förskola och förskoleklass Gymnasieskolan

Läsa Diskutera Undervisa Diskutera Planera Notera Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning 1 termin Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning Kollegialt förarbete Individuellt förarbete Genomförande Kollegial uppföljning

Utgångspunkter Regeringsuppdraget (förarbeten) Programförklaring (Skolverket/NCM) Diskussioner mellan NCM och Skolverket

Utgångspunkter Forskning om kompetensutveckling Konstruktörernas ställningstaganden Konstruktörernas kompetens

Utgångspunkter Matematiskt innehåll Forskning om lärande och undervisning i matematik Hänsyn till skolans praktik Läroplanen Kollegialt, med handledning

We have to develop implicit theories of action in order to make professional life tolerable. There are too many variables to take into account at once, so we develop routines and decision habits to keep mental effort at a reasonable level. To change the routine or to question the theory is to reverse the process, to draw attention once more to the myriads of additional variables, and to raise the possibility of paralysis from information overload and failing to cope. (Eraut, 1994: 34) Disciplinen att notera (Mason, 2002)

Notera Varför noterade jag detta? Vad har jag noterat (beskrivning) Vad är det jag har noterat ett exempel på? Kan på påminna mig andra exempel

didaktiskt perspektiv Notera Problemlösning Didaktiska kontrakt Diagnos/(miss)uppfattningar Representationer Resonemang Elevers olikheter Formativ bedömning Läromedel - förmågor Var är vi - hur går vi vidare? Matematiskt innehåll Likhetstecknets innebörd Tals helhet och delar Talsystem Tallinjen Bråk 1-3

didaktiskt perspektiv Matematiskt innehåll, 4-6 Notera Problemlösning Didaktiska kontrakt Diagnos/(miss)uppfattningar Resonemang Representationer Läromedel Elevers olikheter Formativ bedömning Bråk från 1-9 Bråk som del av hel Bråk som del av antal Bråk som tal/decimalform Decimalform Beräkningar med bråk Var är vi - hur går vi vidare?

didaktiskt perspektiv Notera Problemlösning Didaktiska kontrakt Diagnos/(miss)uppfattningar Resonemang Representationer Elevers olikheter Formativ bedömning Lärobok - förmågor Matematiskt innehåll, 7-9 Bråk Taluppfattning Addition och subtraktion Addition och subtraktion Multiplikation Multiplikation och Division Bråk och algebra Var är vi - hur går vi vidare?

didaktiskt perspektiv Notera Problemlösning Didaktiska kontrakt Kursplanens förmågor och deras ideologiska rötter Diagnos/(miss)uppfattningar Representationer Resonemang Elevers olikheter Formativ bedömning Lärobok - förmågor Var är vi - hur går vi vidare? Promote conceptual understanding 1. Lärare och elever uppmärksammar begrepp. 2. Elever kämpar med viktig matematik Hiebert & Grouws, 2007

didaktiskt perspektiv Notera Problemlösning Bedömning Didaktiska kontrakt Diagnos/(miss)uppfattningar Representationer Resonemang Elevers olikheter Formativ bedömning Lärobok - förmågor Var är vi - hur går vi vidare? Opportunity to learn Husen 1967, Vygotsky 1978, Hiebert & Grouws 2007.

didaktiskt perspektiv Notera Problemlösning En social aspekt Didaktiska kontrakt Diagnos/(miss)uppfattningar Representationer Resonemang Elevers olikheter Formativ bedömning Lärobok - förmågor Var är vi - hur går vi vidare?

didaktiskt perspektiv Notera Problemlösning Lärarkunskap i matematik Didaktiska kontrakt Diagnos/(miss)uppfattningar Representationer Resonemang Elevers olikheter Formativ bedömning Lärobok - förmågor Var är vi - hur går vi vidare?

didaktiskt perspektiv Notera Problemlösning Perspektiv på den egna undervisningen Didaktiska kontrakt Diagnos/(miss)uppfattningar Representationer Resonemang Elevers olikheter Formativ bedömning Lärobok - förmågor Var är vi - hur går vi vidare?

Del 3. Moment B. Gemensam diskussion och lek6onsplanering Med stöd i texterna ni läst ska ni tillsammans med kollegor planera en lektion, som anpassas till era respektive klasser. I texten Lektionsplanering. Några förslag och riktlinjer finns huvuddrag för tre olika lektionsförslag beskrivna. Ni kan välja ett av dem för lektionen [TL03B_02_Lektionsförslag_BBGSOH.pdf]. Det är i stort sett samma struktur på alla tre för att förbättra utbytet av den efterföljande diskussionen. Vi har haft följande utgångspunkter: 1. Lektionsförslagen ska skilja sig från de flesta läroböcker och därmed bryter vi vissa didaktiska kontrakt. Det kan kännas ovant, eller rent av nervöst att genomföra denna lektion. Detta är i så fall helt normalt och närmast en önskvärd effekt som vi tror kommer att bidra till att upptäcka styrkan i begreppet didaktiskt kontrakt. 2. Det främsta syftet med lektionen är att alla begreppsuppfattningar av likhet som finns i klassen skall komma fram och bli föremål för diskussion. Diskussionen har två roller. Dels ett slags självändamål, där likhetsbegreppet är ett område i vilket man kan öva sig att resonera matematiskt. Men också ett syfte att stärka begreppsbildningen om likhetstecknet. 3. För att 2 skall ge bra utbyte bör läraren på förhand känna till vilka uppfattningar som kan förväntas dyka upp. Se texterna av Olsson och Sterner

Del 3. Moment D. Gemensam uppföljning Diskutera Var det något som gjorde att den genomförda lektionen skilde sig från de ni vanligtvis genomför? Kan skillnaderna formuleras i termer av didaktiskt kontrakt? I så fall hur? Om du vill att undervisningen ska se ut, som i exemplet du genomförde, vad behöver du förändra i din egen undervisning? Vilka nya didaktiska kontrakt behöver formuleras? Hur lång tid tror ni att det tar innan eleverna ställer upp. Vilka uppfattningar om likhetstecknets innebörd kom fram under lektionen? Men utgångspunkt från era noteringar, vilka delar av lektionen fungerade bäst när det gällde att skapa situationer där eleverna delade med sig av sina uppfattningar? Återkoppla ev till filmen med Margareta. Hennes elever är relativt vana att arbete på det här sättet, men man ser att det finns ett visst motstånd. Om ni har tid (efter denna träff) gå gärna in på modulen för taluppfattning för skolåren 4-6 och titta på motsvarande film där (den ligger i Del 2). Där är eleverna avsevärt mer tränade när det gäller att resonera och dela med sig av sina resonemang. Notera skillnaden. Ägna några minuter i slutet av samlingen åt att läsa texten Uppgifter och gemensamhet. [TL03D_02_Uppgifter_och_gemensamhet_Helenius.pdf]

Några diskussionsfrågor Har ni några råd eller idéer för hur kommande moduler borde konstrueras? Användbara erfarenheter från lärarutbildning eller fortbildning? Oanvändbara erfarenheter från lärarutbildning eller fortbildning? Hur kan lärarutbildning och Matematiklyftet dra nytta av varandra? Kan man av det faktum att Matematiklyftet behövs dra några slutsatser om den reguljära matematiklärarutbildningen?