NULÄGESANALYS 2 REGIONALA DIGITALA AGENDOR

Avsedd för Digitaliseringskommissionen Dokumenttyp Rapport Datum December, 2014 NULÄGESANALYS 2 REGIONALA DIGITALA AGENDOR

NULÄGESANALYS 2 REGIONALA DIGITALA AGENDOR RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING Ramböll Management Consulting (RMC) är ett europeiskt managementkonsultbolag med huvudkontor i Köpenhamn. Bolaget grundades i Århus 1971. Det svenska dotterbolaget etablerades i Stockholm sommaren 2001. Sammantaget arbetar idag över 650 konsulter inom RMC, varav ca. 70 i Stockholm. Förutom i Stockholm och Köpenhamn har RMC kontor i Århus, Berlin, Hamburg, Oslo, Helsingfors, Bryssel och London. RMC ingår i den europeiska konsultkoncernen Ramböllgruppen med mer än 11 000 medarbetare på 200 kontor världen över. RMC:s affärsidé bygger på att genom branschledande metoder, seniora rådgivare, internationell kunskap, samt en gedigen erfarenhet av offentlig förvaltning, erbjuda oberoende och kunskapsbaserade rådgivning som hjälper beslutsfattare att driva igenom hållbar förändring. Som oberoende röst i samhällsdebatten drivs RMC och våra medarbetare av kunskap, engagemang och en genuin vilja att bidra till ett samhälle där människor och företag kan utvecklas. I Sverige erbjuder RMC tjänster inom fyra områden: Analyser och utvärderingar Strategi- och organisationsutveckling Ledarskaps- och grupputveckling Kurser och kompetensutveckling Varje år genomför vi mer än 700 uppdrag, varav ett 100-tal i Sverige. I dessa uppdrag arbetar vi med frågeställningar och utmaningar på alla nivåer: från individ till organisation och samhälle. I Sverige utgörs vår huvudsakliga kundmålgrupp av offentliga aktörer inom Regeringskansliet, myndigheter, län, regioner och kommuner. Genom vår internationella kunskapsmiljö, närvaro och kapacitet erbjuder vi våra uppdragsgivare effektiva kanaler för att koppla upp sig mot internationell best practice. Varje år genomför vi ett stort antal internationella uppdrag med EU-kommissionen som största uppdragsgivare. Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0)10 615 60 00 www.ramboll.se

Regionala Digitala Agendor SAMMANFATTNING Digitaliseringskommissionen har i uppdrag är att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, uppnås. I december 2013 beslutade regeringen att ge Digitaliseringskommissionen samordningsansvaret att även administrera det frivilliga regionala signatärskapet. Det innebär att Digitaliseringskommissionen ska följa arbetet i länen med att ta fram regionala digitala agendor. Digitaliseringskommissionens uppdrag sträcker sig till december 2015. I oktober 2014 genomförde Ramböll Management Consulting (RMC) en andra uppföljning och nulägesanalys över länens arbete med att ta fram regionala digitala agendor. I denna analys som kommer att ligga till grund för Digitaliseringskommissionens delbetänkande till Regeringen i mars 2015 kan RMC konstatera följande: Fem regionala digitala agendor är nu antagna Arbetet med att anta en regional digital agenda har stannat av i fyra län I stort sett samtliga regionala digitala agendor förväntas vara antagna under första halvåret 2015 Länen har valt två huvudsakliga sätt att organisera sig för att ta fram de regionala digitala agendorna Länen har anpassat sig till regionala förutsättningar och traditioner kring samverkan i arbetet med att mobilisera aktörer och skapa samsyn De regionala digitala agendorna har liknande inriktning men olika struktur Länen ser uppföljning av de regionala digitala agendorna som ett viktigt redskap för utvecklingsarbetet Länen arbetar aktivt för att säkerställa att de regionala digitala agendorna knyter an till de regionala utvecklingsstrategierna Få län samarbetar med andra län i arbetet med de regionala digitala agendorna Länen pekar på flertalet nyttor av ta fram sina regionala digitala agendor Engagerade nyckelpersoner och framgångsrik aktörssamverkan lyfts fram som viktiga framgångsfaktorer för arbetet så långt Brist på resurser och intresse har utgjort primära utmaningar för arbetet Arbetet med de regionala digitala agendorna länkar på olika sätt samman med det regionala och lokala utvecklingsarbete som sker i länen kring digitalisering. Kopplat till länens arbete med de regionala digitala agendorna kan RMC därför konstatera följande: Stora skillnader i aktivitetsnivå mellan länen kring konkreta insatser Länen har tydliga uppfattningar om var de ligger långt framme respektive efter i digitaliseringsarbetet

Regionala Digitala Agendor Digitaliseringsarbetet prioriteras i olika utsträckning mellan länen Få län pekar ut särskilt prioriterade insatsområden framöver Kommunerna, men även högskolorna, pekas ut som nyckelaktörer för länens digitalisering Tjänstemännen är vanligtvis mer engagerade än politikerna i digitaliseringsarbetet Länen efterfrågar riktade resurser, standarder och strukturer på nationell nivå Länen har slutligen identifierat en rad centrala utmaningar och framgångsfaktorer för det fortsatta digitaliseringsarbetet. Mot bakgrund av dessa har RMC formulerat sju rekommendationer: Utforma och hantera den regionala digitala agendan som ett levande dokument med aktuella, konkreta och genomförbara insatser Anlägg ett underifrånperspektiv på länets digitalisering genom breda diskussioner som tar sin utgångspunkt i kommunernas, näringslivets och akademins verksamheter, behov och sammanhang Involvera nyckelpersoner som brinner för digitaliseringsfrågorna och som kan driva på och skapa engagemang för frågorna regionalt och lokalt Kom överens om en långsiktig struktur och organisation för att förvalta den regionala digitala agendan som kan hålla ihop, driva på och stötta involverade aktörer, men också följa upp på hur arbetet går i relation till agendans ambitioner Säkerställ en bred basfinansiering för att genomföra samordnade utvecklingsinsatser och möjliggöra uppväxling med externa medel Synliggör och sprid goda exempel inom länet för att skapa engagemang för digitaliseringsarbetet Engagera personer på ledningsnivå och politisk nivå med mandat och kapacitet att driva och stödja förändringsarbete, inte minst på kommunal nivå

Regionala Digitala Agendor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. En nulägesanalys över arbetet med de regionala digitala agendorna 1 2. Fem regionala digitala agendor är nu antagna 1 2.1 Arbetet med att anta en regional digital agenda har stannat av i fyra län 2 2.2 I stort sett samtliga regionala digitala agendor förväntas vara antagna under första halvåret 2015 2 2.3 Länen har valt två huvudsakliga sätt att organisera sig för att ta fram de regionala digitala agendorna 3 2.4 Länen har anpassat sig till regionala förutsättningar och traditioner kring samverkan i arbetet med att mobilisera aktörer och skapa samsyn 3 2.5 De regionala digitala agendorna har liknande inriktning men olika struktur 3 2.6 Länen ser uppföljning av de regionala digitala agendorna som ett viktigt redskap för utvecklingsarbetet 4 2.7 Länen arbetar aktivt för att säkerställa att de regionala digitala agendorna knyter an till de regionala utvecklingsstrategierna 5 2.8 Få län samarbetar med andra län i arbetet med de regionala digitala agendorna 6 3. Status i länens digitaliseringsarbete 7 3.1 Stora skillnader i aktivitetsnivå mellan länen kring konkreta insatser 7 3.2 Länen har tydliga uppfattningar om var de ligger långt framme respektive efter i digitaliseringsarbetet 7 3.3 Digitaliseringsarbetet prioriteras i olika utsträckning mellan länen 8 3.4 Få län pekar ut särskilt prioriterade insatsområden framöver 8 3.5 Kommunerna, men även högskolorna, pekas ut som nyckelaktörer för länens digitalisering 9 3.6 Tjänstemännen är vanligtvis mer engagerade än politikerna i digitaliseringsarbetet 9 4. Lärdomar och slutsatser från länens digitaliseringsarbete 9 4.1 Länen pekar på flertalet nyttor av ta fram sina regionala digitala agendor 9 4.2 Engagerade nyckelpersoner och framgångsrik aktörssamverkan lyfts fram som viktiga framgångsfaktorer för arbetet så långt 10 4.3 Brist på resurser och intresse har utgjort primära utmaningar för arbetet 10 4.4 Länen efterfrågar riktade resurser, standarder och strukturer på nationell nivå 11 4.5 Länen har identifierat en rad centrala utmaningar och framgångsfaktorer för det fortsatta digitaliseringsarbetet 11

Regionala Digitala Agendor FIGURER Figur 1 Status över var länen befann sig i processen att anta en regional digital agenda i januari 2014 respektive i oktober 2014 (källa RMC)... 2 Figur 2 Övergripande sammanställning över vilka sakområden som ingår i de regionala digitala agendor i de 17 län som beslutat sig för inriktning (källa RMC)... 4 BILAGOR Bilaga 1. Fallstudie Blekinge Bilaga 2. Fallstudie Värmland Bilaga 3. Fallstudie Norrbotten

Regionala Digitala Agendor 1 av 12 1. EN NULÄGESANALYS ÖVER ARBETET MED DE REGION- ALA DIGITALA AGENDORNA Digitaliseringskommissionen har i uppdrag är att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, uppnås. I december 2013 beslutade regeringen att ge Digitaliseringskommissionen samordningsansvaret att även administrera det frivilliga regionala signatärskapet. Det innebär att Digitaliseringskommissionen ska följa arbetet i länen med att ta fram regionala digitala agendor. Digitaliseringskommissionens uppdrag sträcker sig till december 2015. I januari 2014 genomförde Ramböll Management Consulting (RMC) på uppdrag av Digitaliseringskommissionen en första nulägesanalys av länens arbete med de digitala agendorna. Vid denna tidpunkt hade tre län antagit sina agendor. Övriga län hade påbörjat arbetet med att ta fram en regional digital agenda, men kommit olika långt i processen. I oktober 2014 genomförde RMC en andra uppföljning och nulägesanalys över arbetet. Arbetet har omfattat dokumentstudier och intervjuer med en eller flera representanter från samtliga 21 län. Fördjupade fallstudier har även genomförts i tre län. I denna rapport redovisas den analys som kommer att ligga till grund för Digitaliseringskommissionens delbetänkande till Regeringen i mars 2015. De förändringar som har skett efter genomförd datainsamling i oktober månad har inte fångats upp i analysen. 2. FEM REGIONALA DIGITALA AGENDOR ÄR NU ANTAGNA Vid den nulägesanalys som genomfördes i januari 2014 hade Norrbottens län, Uppsala län och Östergötlands län antagit sina regionala digitala agendor. Vid utgången av oktober månad 2014 har ytterligare två län antagit sina agendor. I mars 2014 antogs den regionala digitala agendan i Blekinge län. I juni 2014 antogs Örebro läns regionala digitala agenda. Resterande sexton län arbetar med att ta fram sina agendor, men har kommit olika långt i processen. Tre län befinner sig fortfarande i en inledande fas där arbetet med att diskutera och skapa en lämplig organisering och rollfördelning för framtagandet av den regionala digitala agendan pågår. I fem län är organisering och rollfördelning på plats och arbetet med att ta fram agendans innehåll med mål, visioner och inriktning har påbörjats. I tre län har arbetet så långt resulterat i en agenda som nu befinner sig ute på remiss bland länens aktörer. I ytterligare fem län är remissrundan avslutad men agendan ännu inte antagen. I figuren nedan illustreras var i processen länen befann sig vid den föregående uppföljningen i januari 2014, samt var de befinner sig i oktober 2014.

Regionala Digitala Agendor 2 av 12 Signerad avsiktsförklaring Organisering pågår Agenda under beredning Agenda ute på remiss jan-14 okt-14 Remissrunda avslutad Agenda antagen 0 1 2 3 4 5 6 Figur 1 Status över var länen befann sig i processen att anta en regional digital agenda i januari 2014 respektive i oktober 2014 (källa RMC) 2.1 Arbetet med att anta en regional digital agenda har stannat av i fyra län Jämfört med vid föregående uppföljning av arbetet i januari 2014 har processen att anta en regional digital agenda flyttat sig framåt i 14 av de 18 län som i januari 2014 inte hade antagit en agenda. I fyra län har processen inte rört sig framåt. I två av dessa län håller aktörerna fortfarande på att organisera sig. I ett av länen befinner sig arbetet fortsatt i en beredningsfas. I det fjärde länet befinner sig agendan fortsatt ute på remiss. I de fall arbetet så långt har stannat av eller försenats hänvisar länen huvudsakligen till projektledarbyten, svårigheter att involvera berörda aktörer eller pågående regionbildning som orsaker. I ett av länen kommer exempelvis remissförfarandet att avslutas under 2014. På grund av regionbildning kommer agendan dock inte att kunna antas av beslutande organ förrän i mars 2015. 2.2 I stort sett samtliga regionala digitala agendor förväntas vara antagna under första halvåret 2015 Inför det fortsatta arbetet med att ta fram de regionala agendorna bedömer flertalet av de sexton län som ännu inte har antagit sin agenda att det finns en tydlig plan för hur de ska gå vidare med arbetet. Sex län bedömer att en agenda kommer att kunna antas under november eller december 2014. Ytterligare sju län uppskattar att agendan kommer att vara antagen senast sommaren 2015. Flertalet av dessa län bedömer att agendan kommer att antas under första kvartalet 2015. Endast tre län bedömer att processen kommer att ta längre tid. I dessa fall beräknas agendan vara antagen senast i början av 2016. Gemensamt för dessa län är att de befinner sig i de inledande faserna av arbetet, men planerar att arbeta mer med frågan under 2015.

Regionala Digitala Agendor 3 av 12 2.3 Länen har valt två huvudsakliga sätt att organisera sig för att ta fram de regionala digitala agendorna Länen har valt två huvudsakliga sätt att organisera sig för att ta fram sin regional digital agenda. Antingen har en arbetsgrupp bildats med ansvar för att arbeta fram agendan och dess innehåll, eller så har flera arbetsgrupper bildats, där varje arbetsgrupp ansvarar för särskilda temaområden. Vanligast är att flera arbetsgrupper har bildats. I flera län har den arbetsgrupp som bildades för framtagandet av agendan även fått uppdraget att hålla ihop det fortsatta arbetet efter det att agendan har antagits. Flertalet lyfter betydelsen av att låta samma personer som har varit involverade i framtagandet av agendan också delta aktivt i det fortsatta digitaliseringsarbetet. 2.4 Länen har anpassat sig till regionala förutsättningar och traditioner kring samverkan i arbetet med att mobilisera aktörer och skapa samsyn Det stora flertalet län har i arbetet med att ta fram sin regionala digital agenda anordnat olika former av workshops eller konferenser för att formulera utgångspunkter, fokus och innehåll för agendaarbetet. Vanligtvis har representanter från offentliga organisationer, näringsliv, högskola och föreningsliv bjudits in till dessa tillfällen. Ett flertal län lyfter att det har varit särskilt svårt att få med näringslivet i arbetet. Andra län har fokuserat på att mobilisera offentliga aktörer. I flera län har särskilda insatser gjorts för att involvera länets kommuner, bl.a. genom möten eller workshops med den samlade kommunledningen, kommunernas IT-chefer eller kommunchefer. Dessa personer ingår i flera fall även i en referens- eller styrgrupp för arbetet med att ta fram agendan. Länen har i hög utsträckning förhållit och anpassat sig till regionala förutsättningar och traditioner kring regional samverkan i arbetet med att mobilisera aktörer och skapa samsyn kring digitaliseringen i länen. Mindre län med färre kommuner har i större utsträckning valt att involvera en bred uppsättning aktörer. Större län med många aktörer, samt i län där traditionen av regional samverkan uppfattas som svagare, har fokus framför allt legat på att involvera offentliga aktörer. Detta framhålls som en tillräcklig utmaning i sig. 2.5 De regionala digitala agendorna har liknande inriktning men olika struktur Den sakområdesmässiga inriktningen på de regionala digitala agendorna bestäms av varje län utifrån de prioriteringar som görs i arbetet med agendan. En samlad bedömning utifrån intervjuer och tillgänglig dokumentation visar att i stort sett samtliga läns digitala agendor kommer att omfatta sakområdena infrastruktur, hälsa och skola. Något färre län har valt att inkludera sakområdena digitalt utanförskap, e-tjänster och entreprenörsskap. Flertalet län har dessutom valt att vidga sakområdet e-tjänster till att omfatta e-förvaltning i en vidare bemärkelse där frågor kring exempelvis öppna data och e-arkiv ingår. Av genomgången framgår att endast ett fåtal län har valt att lyfta fram digitalisering kopplat till kultur, miljö och transporter i den regionala digitala agendan.

Regionala Digitala Agendor 4 av 12 I figuren nedan illustreras vilka sakområden som har fått eller förväntas att få ett eget kapitel, lyftas fram som ett fokusområde eller kopplas till specifika målsättningar. Fyra län befinner sig en fas av processen där agendans inriktning ännu inte har kunnat definieras närmare. Dessa fyra län ingår inte i sammanställningen. Infrastruktur Hälsa Skola Digitalt utanförskap E-tjänster Entreprenörskap Kultur Miljö Transporter 2 3 4 13 13 14 15 15 16 0 5 10 15 Figur 2 Övergripande sammanställning över vilka sakområden som ingår i de regionala digitala agendor i de 17 län som beslutat sig för inriktning (källa RMC) En genomgång av antagna agendor, remissbehandlade agendor, samt övrigt arbetsmaterial, visar att länen har valt att strukturera innehållet i agendorna på olika sätt. Flera agendor har eller kommer att ha tydligt avgränsade sakområden med insatser kopplade till varje område, medan andra län har valt att ge agendan tematiska eller mer övergripande indelningar där flera sakområden vävs samman. I flertalet fall har länen valt att integrera vissa sakområden med andra områden och därmed låta dessa perspektiv löpa horisontellt genom agendan, exempelvis frågor kopplade till sakområdena kultur och miljö. 2.6 Länen ser uppföljning av de regionala digitala agendorna som ett viktigt redskap för utvecklingsarbetet De flesta län betonar betydelsen av att följa upp på implementeringen av agendorna och sprida uppföljningsresultaten bland de aktörer som är involverade i genomförandet. Uppföljningen ses bland annat som en möjlighet att lyfta fram genomförda insatser och konkreta resultat i syfte att uppmuntra till fortsatt utvecklingsarbete. I de regionala digitala agendor som hittills har antagits eller gått ut på remiss finns vanligtvis skrivningar om hur ofta agendan ska följas upp och vem eller vilka som bär huvudansvar för uppföljningen. Flera av de län som arbetar med att ta fram en regional digital agenda, samt några av de län där agendan är ute på remiss, uppger att de i nuläget saknar en plan för uppfölj-

Regionala Digitala Agendor 5 av 12 ning. Några av dessa län upplever att frågan ännu inte har aktualiserats i processen. Övriga län har valt att avvakta med frågan tills det att agendan är antagen. Bland de län där det finns konkreta uppföljningsplaner eller tankar om en möjlig utformning av uppföljningen skiljer sig ansvarsområdena åt. De flesta län anger att en eller flera av de regionala aktörerna som redan har antagit eller kommer att anta agendan bär huvudansvaret för uppföljningen. Andra län väljer att ge ansvaret för uppföljningen till den aktör eller samverkansgrupp som kommer att ansvara för att hålla ihop arbetet under genomförandefasen. Det kan exempelvis handla om en styrgrupp som lett arbetet med att ta fram den regionala digitala agendan och som därefter lever vidare med ansvar för koordinering av implementeringen. De flesta län ser framför sig en årlig uppföljning av de insatser som genomförs inom ramen för den regionala digitala agendan. I ett antal län planeras för årliga konferenser där resultatet från uppföljningen presenteras och goda exempel på framgångsrika insatser synliggörs för berörda aktörer. Ett antal län planerar även att uppdatera hela agendan vid två till tre tillfällen fram till år 2020. Uppdateringarna motiveras bland annat av att agendan berör områden där det sker en snabb utveckling samt att en aktuell och levande agenda är en förutsättning för ett effektivt genomförande. Som stöd för uppföljningsarbetet har flertalet län valt att specificera mål. I nästintill samtliga antagna eller remissbehandlade agendor finns övergripande effektmål. I flera fall har även effektmål utarbetats för agendornas olika insatsområden. Målen är oftast tidsatta men kan endast i viss utsträckning karaktäriseras som uppföljningsbara. Där så inte är fallet har länen medvetet valt att inte ange uppföljningsbara mål. Gemensamt för dessa län är att de har för avsikt att skapa en agenda av mer visionär karaktär. I flera av dessa län kommer det att tas fram eller har redan tagits fram separata handlingsplaner för respektive fokusområde där insatser, mål och ansvar konkretiseras. Ett av länen uppger att mål kommer att konkretiseras i kommunala digitala agendor och att målen därmed kommer att kunna anpassas till kommunernas specifika förutsättningar. 2.7 Länen arbetar aktivt för att säkerställa att de regionala digitala agendorna knyter an till de regionala utvecklingsstrategierna Länens förutsättningar för att samordna de regionala digitala agendornas innehåll med de regionala utvecklingsstrategierna beror i hög grad på var länen befinner sig i processerna med att ta fram och uppdatera de regionala strategidokumenten. I de flesta län ses den regionala digitala agendan som en del eller specificering av den regionala utvecklingsstrategin. För flera län är det tydligt att den regionala digitala agendan är att betrakta som ett underdokument. I de fall där det finns en antagen regional digital agenda eller ett utkast till en sådan är det vanligt förekommande att agendans roll gentemot den regionala utvecklingsstrategin uttrycks i de inledande skrivningarna i agendan. Länen har valt att knyta an till den regionala utvecklingsstrategin under olika delar av processen. En handfull län beskriver att den regionala utvecklingsstrategin har fått en framträdande roll ti-

Regionala Digitala Agendor 6 av 12 digt i processen. Till denna grupp hör de län som har använt den regionala utvecklingsstrategin som utgångspunkt för den regionala digitala agendan och bland annat valt agendans insatsområden utifrån de områden som prioriteras i utvecklingsstrategin. Vanligast förekommande är att innehållet i den regionala digitala agendan löpande stäms av mot den regionala utvecklingsstrategin. Ett av länen beskriver arbetet med att säkerställa agendans innehåll med den regionala utvecklingsstrategin som ett växelspel. Till en början kartlades pågående insatser. Dessa knöts sedan an till den regionala utvecklingsstrategin. Därefter analyserades den regionala utvecklingsstrategin för att identifiera luckor där det behövs mer insatser med koppling till digitalisering. Agendan kompletterades slutligen med insatser som kan fylla de luckor som uppmärksammats i den regionala utvecklingsstrategin. De flesta län uppger även att det inte har varit särskilt problematiskt att säkerställa att agendans innehåll överensstämmer med målen i den regionala utvecklingsstrategin. I ungefär en tredjedel av länen har personer som antingen varit direkt involverade i att ta fram den regionala utvecklingsstrategin eller har god insyn i strategiarbetet också deltagit i arbetet med att ta fram den regionala digitala agendan. Därmed upplever företrädare för länen att det redan från början fanns goda förutsättningar för att agendans innehåll skulle stämma överens med den regionala utvecklingsstrategin. I ett par län har arbetet med att fram en regional digital agenda löpt parallellt med uppdateringen av den regionala utvecklingsstrategin, vilket uppfattats som positivt eftersom det har underlättat arbetet med att samordna innehållet i de två dokumenten. Ett par län uppger att de inte har prioriterat att säkerställa att innehållet i den regionala digitala agendan stämmer överens med den regionala utvecklingsstrategin. Detta förklaras i huvudsak av att länen kommer att ta fram en ny utvecklingsstrategi i närtid. Den regionala digitala agendan förväntas då kunna utgöra en utgångspunkt för arbetet. 2.8 Få län samarbetar med andra län i arbetet med de regionala digitala agendorna Företrädarna för framtagandet av de regionala digitala agendorna uppger att de har deltagit i de nätverksträffar som har arrangerats av Länsstyrelsen i Örebro län och SKL. Nästintill samtliga län uppger också att de läser andra läns agendor för att inhämta inspiration. Detsamma gäller mer sporadiska kontakter mellan enstaka län. Flera län framhåller att de inte efterfrågar vidare samarbeten mellan länen eftersom de regionala förutsättningarna utgör utgångspunkt för arbetet. Ett fåtal län uppger att det finns ett mer formaliserat samarbete över länsgränserna för framtagandet av den regionala digitala agendan. Två exempel på sådana samarbeten är Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län som har samarbetat inom ramen för Småland-Blekinges Brysselsamarbete, samt Dalarna och Värmland som har valt att arbeta tillsammans med Hedmarks fylke i Norge. Det gemensamma arbetet har framförallt bestått av träffar och workshops som har arrangerats för att lära av varandra. Enligt länen finns planer på att fortsätta samarbeta även fortsättningsvis.

Regionala Digitala Agendor 7 av 12 Utöver de län som redan har samarbetat under framtagandet av de regionala digitala agendorna uppger flera län att det är tänkbart att de kommer att samarbeta med andra län när det gäller genomförandet av agendorna. För att samarbeten mellan län ska bli aktuellt krävs dock att förutsättningarna för digitaliseringsarbetet är någorlunda lika hos länen i fråga. Länen ser framförallt gemensamma beröringspunkter hos grannlänens agendor och är till exempel öppna för möjligheten att tillsammans med ett eller flera grannlän söka finansiering för gemensamma insatser. Ett av storstadslänen visar även intresse för att samarbeta med storstadsregioner utanför Sverige. 3. STATUS I LÄNENS DIGITALISERINGSARBETE 3.1 Stora skillnader i aktivitetsnivå mellan länen kring konkreta insatser Många län befinner sig fortfarande i ett tidigt skede av arbetet med de regionala digitala agendorna och har inte formulerat eller genomfört konkreta insatser kopplade till agendan. Ett antal län sticker ut med att ha ett stort antal insatser igång kopplat till den regionala digitala agendan. Vissa av dessa insatser är initiativ som löpt på sedan länge medan andra är nyare initiativ som kan ses som resultat av agendaarbetet. Bland de län där det idag finns konkreta insatser och projekt kopplade till agendan är dessa av varierande storlek. Inom ett och samma län genomförs alltifrån mindre satsningar som digitalisering av kulturarv till större utvecklingsprojekt inom exempelvis e-förvaltning som pågår under flera år. De projekt som har initierats så långt bygger vanligtvis på externa projektmedel från strukturfonderna, VINNOVA eller Tillväxtverket. 3.2 Länen har tydliga uppfattningar om var de ligger långt framme respektive efter i digitaliseringsarbetet För att få en uppfattning över hur länen ser på digitaliseringsarbetets framfart har de ombetts att beskriva var länen uppfattar sig ligga långt fram respektive efter relativt varandra. Flest län upplever sig ligga långt framme inom e-hälsofrågor. Av de nio län som lyfter detta som ett regionalt styrkeområde är i stort sett samtliga län också län med omfattande glesbygd. Infrastruktur och bredbandsutbyggnad är ett område där flera län upplever sig ha kommit långt. Samtidigt är det också det område där flest län upplever sig ligga efter andra län. Detta skulle kunna förklaras av att kunskapen kring var länen befinner sig är väl spridd. Flera län upplever sig också ligga långt framme vad gäller utvecklingen och användningen av e-tjänster. En handfull län upplever sig ligga långt framme vad gäller digitalisering kopplat till skolan, bland annat vad gäller distansundervisning. Lika många län upplever sig även ligga långt framme vad gäller digitalisering kopplat till entreprenörsskap, företagande och innovation. Ett fåtal län upplever att de ligger särskilt långt framme vad gäller distansmöten och digitalisering i hemmet. Tre län lyfter fram en styrkeposition kring användningen av öppna data. Två län upplever sig ligga långt framme vad gäller digitaliseringsfrågor kopplade till kultur och digitalt utanförskap.

Regionala Digitala Agendor 8 av 12 3.3 Digitaliseringsarbetet prioriteras i olika utsträckning mellan länen Det går inte att ge samlad bild över hur prioriterade digitaliseringsfrågorna är i länen relativt annat utvecklingsarbete. Det stora flertalet län ser att digitaliseringsfrågorna får en allt viktigare roll men ofta får stå tillbaka för mer prioriterat utvecklingsarbete på kommunal eller regional nivå. I de län där digitalisering upplevs prioriterat ses bredbandsfrågan i många fall som överordnad. Flertalet län vittnar om att bredbandsfrågans prioritet också har lett till ett ökat intresse för andra frågor kring digitalisering. Ett sådant område är e-hälsa, vilket bland annat förklaras av att det finns nationella medel att tillgå för frågan. Ett annat område är e-tjänster, vilket kan förklaras av att kommunerna ser tydliga vinster med samverkan. Bland de län som har kommit långt i processen med att anta en regional digital agenda är det vanligare att fokus i digitaliseringsarbetet ligger på andra frågor än bredbandsinfrastruktur. I de län där digitaliseringsfrågorna upplevs ha lägre prioritet ses bredbandsfrågan ofta prioriteras på bekostnad av andra frågor. Det yttrar sig bland annat genom att breda frågor kring digitalisering inte upplevs hanteras på tillräckligt strategisk nivå utan delegeras nedåt i organisationerna. Enligt dessa län försvårar detta förändring eftersom de personer som får frågan på sitt bord saknar mandat och resurser. Där digitaliseringsfrågorna upplevs vara prioriterade bland offentliga aktörer yttrar det sig bland annat genom att det på regional nivå tillsätts tjänster som ska arbeta med frågorna, men också att finansiering allokeras i regionala och kommunala aktörers budgetar. De särskilda personella resurser som har lagts på att ta fram agendorna varierar mellan en samordningstjänst på cirka tio procent upp till 1,5 heltidstjänster fördelade mellan två regionala aktörer. Vanligast är att en projektledartjänst har allokerats på halvtid under ett eller två år. Då många aktörer har involverats i arbetet med de regionala agendorna är det svårt att ge en samlad bild över den resursmässiga storleken på de samlade insatserna i länen. I nästan hälften av länen är det fortfarande mycket osäkert kring vilka resurser som kommer att kunna allokeras till arbetet för att hålla ihop arbetet och genomföra ambitionerna i de regionala digitala agendorna. Osäkerheten är som störst i de län som står inför en regionbildning. 3.4 Få län pekar ut särskilt prioriterade insatsområden framöver Bland de län som har antagit sina agendor eller som befinner sig i slutskedet av arbetet uppfattas agendorna bli styrande för arbetets inriktning över de kommande åren. Länen har dock svårt att peka ut enskilda områden som kommer att prioriteras i det fortsatta arbetet, antingen eftersom detta ännu inte har beslutats eller eftersom det inte ses som möjligt att göra prioriteringar mellan så vitt skilda olika områden. Regionala aktörer i flera län förefaller dessutom ha uppfattningen att prioriteringar inte bör göras på regional nivå, utan att det är upp till de enskilda aktörer som ska driva igenom agendans ambitioner att göra dessa prioriteringar.

Regionala Digitala Agendor 9 av 12 I de fall länen lyfter fram särskilt prioriterade frågor nämns vanligtvis infrastruktur och digitalt utanförskap. Länen uppger att dessa frågor kommer att prioriteras eftersom de uppfattas som grundförutsättningar för att kunna genomföra satsningar inom andra områden, exempelvis e- hälsa och e-tjänster. 3.5 Kommunerna, men även högskolorna, pekas ut som nyckelaktörer för länens digitalisering I nästan samtliga län pekas kommunerna ut som nyckelaktörer för digitaliseringsarbetet. Kommunerna pekas ut som viktiga eftersom de ses befinna sig närmast medborgarna. Utöver kommunerna pekas även högskolor och universitet ut som viktiga aktörer. Universiteten pekas ut som viktiga eftersom de upplevs ligga långt framme i digitaliseringen, såväl vad gäller spetsforskning kring digitalisering som hur de använder sig av digitala redskap för exempelvis distansundervisning. Flertal län lyfter fram högskolorna som motorer för arbetet med att sprida kunskap kring digitalisering i länen, inte minst vad gäller att skapa tekniska lösningar och verktyg för att möjliggöra digitaliseringen. De regionala signatärerna lyfts fram allt fram som viktiga utifrån sina roller som samordnare. I flera län lyfts även det starka engagemanget bland intresseorganisationer fram som viktigt för arbetet, särskilt organisationer kopplade till frågor om bredband på landsbygden och digitalt innanförskap. 3.6 Tjänstemännen är vanligtvis mer engagerade än politikerna i digitaliseringsarbetet Engagemanget för digitaliseringsfrågorna återfinns främst på tjänstemannanivå. I flera län uppfattas enskilda nyckelpersoner spela avgörande roller för att samordna och mobilisera aktörer i länet. Bland politiker är skillnaderna i engagemang stora mellan och inom länen. I ett fåtal län upplevs ledande politiker på regional och kommunal nivå engagera sig i digitaliseringsfrågorna. I dessa län ses politikernas engagemang som betydelsefullt för att lyfta frågorna. Det vanliga är dock att länen upplever engagemanget från politiken som begränsat och vare sig stödjande eller begränsande för utvecklingsarbetet. Flera län lyfter betydelsen av att ytterligare engagera kommunpolitiker i det fortsatta arbetet. Det engagemang som finns idag bland kommunpolitiker upplevs främst röra bredbandsfrågan. 4. LÄRDOMAR OCH SLUTSATSER FRÅN LÄNENS DIGITALI- SERINGSARBETE 4.1 Länen pekar på flertalet nyttor av ta fram sina regionala digitala agendor Det är och kommer under lång tid framöver att vara svårt att bedöma på vilket sätt som arbetet med de regionala digitala agendorna bidrar till digitaliseringen inom länen. I nuläget pekar länen på följande övergripande nyttor för de aktörer som är involverade i arbetet med de regionala digitala agendorna: Breddat intresse och engagemang för digitalisering som går utöver bredbandsfrågan

Regionala Digitala Agendor 10 av 12 Ökad prioritet för digitaliseringsfrågorna i de regionala och lokala utvecklingsagendorna vilket särskilt uttrycks genom att mer resurser avsätts för digitaliseringsarbetet och att det i större utsträckning integreras i ordinarie verksamheter Ökad samsyn kring vilka insatser som bör prioriteras i länet Ett mer koordinerat digitaliseringsarbete genom ökad kunskapsspridning kring digitalisering, samt bättre regional överblick kring befintliga insatser, regionala förutsättningar och behov Ökad förmåga att samverka kring digitaliseringsfrågor genom stärkta regionala nätverk och regionala strukturer för samverkan 4.2 Engagerade nyckelpersoner och framgångsrik aktörssamverkan lyfts fram som viktiga framgångsfaktorer för arbetet så långt Nästintill samtliga län upplever att samarbetet mellan de involverade aktörerna i arbetet med de regionala digitala agendorna har fungerat väl. Det gemensamma arbetet uppfattas ha fungerat väl oavsett om endast ett begränsat antal representanter från offentliga organisationer involverats eller om en större mängd aktörer från näringsliv, akademi och ideell sektor har deltagit i arbetet. Vanliga sätt att beskriva samarbetet är att använda ord som prestigelöst, effektivt, målinriktat och utan onödig byråkrati. Flera av de län som har valt att organisera tematiska arbetsgrupper utifrån de fokusområden som den regionala agendan omfattar menar att arbetet har fungerat väl mycket tack vare att det finns en ansvarig person för respektive fokusområde. Dessa personer är oftast engagerade, intresserade och kunniga i frågan. Det innebär att de bidrar till att både hålla ihop arbetet och driva det framåt. Att en eller flera personer tar ägarskap över frågan och aktivt bidrar till att driva processerna framåt uppfattas av dessa län som en nyckel till framgång. De län som upplever att förankringsarbetet hos kommunerna har varit framgångsrikt lyfter särskilt fram samarbetet med kommunerna som en positiv erfarenhet. I dessa län uppfattas arbetet med de regionala digitala agendorna har blivit väl mottagit. Såväl tjänstemän som politiker på kommunal nivå har ansett att frågorna är viktiga och har därför engagerat sig i arbetet. Dessa län framhåller betydelsen av att tidigt involvera kommunerna i arbetet och löpande under processens gång förankra agendans innehåll hos kommunerna. Genom att förankra agendan hos kommunerna är det enligt dessa län möjligt att skapa bättre förutsättningar för att agendans innehåll också ska leda till konkret utvecklingsarbete. 4.3 Brist på resurser och intresse har utgjort primära utmaningar för arbetet När arbetet med att ta fram en agenda inte uppfattas ha fungerat väl lyfts framför allt två orsaker fram. Ungefär en fjärdedel av länen uppfattar att avsaknaden av tillräckliga resurser för framtagandet av agendan har utgjort en primär utmaning. I dessa fall upplever de personer som har deltagit i arbetet att de inte har kunnat prioritera arbetet i den utsträckning som har varit önskvärt, vilket ofta beskrivs ha fått negativa konsekvenser för processen och resultatet. På grund av bristande resurser har personerna i fråga heller inte ansett sig ha haft möjlighet att

Regionala Digitala Agendor 11 av 12 ägna tid och resurser åt att arbeta för att lyfta engagemanget för frågan hos de aktörer som ses som avgörande för processen. Andra län beskriver att det huvudsakliga problemet har bestått i ett bristande intresse bland centrala aktörer involverade i arbetet, framförallt på ledningsnivå. Några län beskriver ett bristande intresse hos kommunerna på både politisk nivå och tjänstemannanivå. Andra län vittnar om ett bristande engagemang från andra typer av aktörer, till exempel från näringslivets aktörer. Lärdomen är enligt länen att arbetet borde ha fått ett tydligare underifrånperspektiv där digitaliseringen och dess möjligheter i större utsträckning borde ha diskuteras utifrån specifika frågeställningar som upplevs som relevanta för aktörerna. Dessutom borde viktiga aktörer för processen ha involverats tidigare i processen. 4.4 Länen efterfrågar riktade resurser, standarder och strukturer på nationell nivå Länen efterfrågar såväl stöd som styrning från nationell nivå för att driva på digitaliseringen regionalt. Flera län efterfrågar nationella riktade satsningar som stimulerar till regionalt arbete inom nationellt prioriterade områden. Genom nationell finansiering för utvalda områden, till exempel kring e-förvaltning, uppfattas digitaliseringen på regional och lokal nivå bättre kunna möta de nationella ambitionerna på området. Flera län upplever att de nationella stimulansmedel som avsatts för e-hälsa har varit en stark bidragande orsak till en positiv utveckling inom området på kommunal och regional nivå. 1 Länen menar att en liknande modell framgångsrikt borde kunna användas även inom andra områden. Flera län betonar särskilt betydelsen av finansiering för bredbandsutbyggnaden eftersom det uppfattas vara en prioriterad fråga. Länen efterfrågar även nationella strukturer och standarder, till exempel avseende e-legitimation och e-tjänster, som kan användas i samtliga län och möjligen vidareutvecklas inom andra områden. Genom att skapa fler nationella strukturer och riktlinjer för digitalisering är det enligt flertalet län möjligt att i större utsträckning dra nytta av och sprida den kunskap som finns på nationell nivå. Ett fåtal län önskar därutöver särskilda mötesplatser för de som på regional nivå arbetar med digitaliseringsfrågorna i syfte att dela erfarenheter och sprida goda exempel. 4.5 Länen har identifierat en rad centrala utmaningar och framgångsfaktorer för det fortsatta digitaliseringsarbetet Länen har identifierat en rad centrala utmaningar och framgångsfaktorer för det fortsatta digitaliseringsarbetet. Dessa presenteras i punktform nedan. De kan också läsas som rekommendationer inför det fortsatta utvecklingsarbetet i länen. Utforma och hantera den regionala digitala agendan som ett levande dokument med aktuella, konkreta och genomförbara insatser 1 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fördelar stimulansbidrag till kommunerna via regioner, regionförbund och kommunförbund i syfte att utveckla e-hälsa i socialtjänsten. Uppdraget genomfördes inom ramen för regeringens och SKL:s överenskommelse Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten (S2013/8804/FST).

Regionala Digitala Agendor 12 av 12 Anlägg ett underifrånperspektiv på länets digitalisering genom breda diskussioner som tar sin utgångspunkt i kommunernas, näringslivets och akademins verksamheter, behov och sammanhang Involvera nyckelpersoner som brinner för digitaliseringsfrågorna och som kan driva på och skapa engagemang för frågorna regionalt och lokalt Kom överens om en långsiktig struktur och organisation för att förvalta den regionala digitala agendan som kan hålla ihop, driva på och stötta involverade aktörer, men också följa upp på hur arbetet går i relation till agendans ambitioner Säkerställ en bred basfinansiering för att genomföra samordnade utvecklingsinsatser och möjliggöra uppväxling med externa medel Synliggör och sprid goda exempel inom länet för att skapa engagemang för digitaliseringsarbetet Engagera personer på ledningsnivå och politisk nivå med mandat och kapacitet att driva och stödja förändringsarbete, inte minst på kommunal nivå

Regionala Digitala Agendor 1-1 BILAGA 1. FALLSTUDIE BLEKINGE Blekinges regionala digitala agenda antogs i mars 2014. Arbetet med att ta fram agendan skedde i bred samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer på såväl tjänstemannanivå som politisk nivå. Blekinge bygger nu vidare på ett utbrett engagemang och en väl fungerande samverkan i länet, exempelvis genom att erbjuda företag, organisationer och privatpersoner att bli signatärer till den regionala agendan. På motsvarande sätt har den Lilla kommissionen Blekinge bildats för att fånga upp barn och ungdomars perspektiv och engagemang i det fortsatta digitaliseringsarbetet. I Blekinge län uppfattas digitaliseringsfrågorna ligga högt på agendan hos både näringslivet, akademin och offentliga aktörer. Under de senaste två decennierna har en stark IT- och telekomsektor vuxit fram i Blekinge, vilket bidragit till att lyfta fram digitaliseringsfrågorna i länet. Dessutom har Blekinges Tekniska Högskola (BTH) valt att profilera sig inom områden som rör digitalisering. De offentliga aktörerna å sin sida har mer och mer insett vikten av att använda digitalisering som ett verktyg för att utveckla länet. Idag beskrivs intresset för digitaliseringsfrågorna som starkt hos såväl tjänstemän som politiker. Genomförandet ska präglas av ett arbete i trippelhelix-anda där högskola, näringsliv och offentliga aktörer arbetar i samverkan på bred front. Den regionala digitala agendan ska användas som underlag vid Länsstyrelsens, Region Blekinge, Blekinges fem kommuner och Landstingets årliga verksamhetsplanering. / utdrag ur Blekinges regionala digitala agenda Med utgångspunkt i det breda intresset för digitaliseringsfrågorna påbörjades arbetet med att ta fram Blekinges regionala digitala agenda under våren 2012. Arbetet leddes av företaget NetPort Science Park (NetPort) på uppdrag av Region Blekinge. NetPort, som ägs av Karlshamns Kommun, BTH och drygt ett 70-tal företag, samordnade de ämnesgrupper som formulerade agendans mål och insatser. Framtagandet av den regionala digitala agendan präglades i hög grad av samverkan mellan en mängd aktörer. Enligt företrädare för arbetet med den regionala digitala agendan utgick arbetet från ett underifrånperspektiv där de aktörer som var tänkta att genomföra agendans insatser involverades tidigt i processen. Detta innebar bland annat att länets näringsliv, högskola, kommuner samt regionala offentliga aktörer fanns representerade inom samtliga åtta ämnesgrupper. Den regionala digitala agendan antogs i mars 2014 av Länsstyrelsen i Blekinge län, Landstinget i Blekinge och länets samordningsförbund, Region Blekinge. Agendan omfattar insatsområdena skola, digitalt innanförskap, e-hälsa, e-förvaltning, kultur, infrastruktur och intelligenta transportsystem. För varje insatsområde i agendan anges ett uppföljningsbart mål för år 2020 samt en ansvarig aktör som ska koordinera arbetet. För respektive insats anges en insatsansvarig aktör samt en checklista för de aktiviteter som ingår i insatsen. Utöver de sju insatsområdena omfattar agendan även tre horisontella perspektiv: hållbarhet, jämställdhet och mångfald.

Regionala Digitala Agendor 1-2 De mål och insatsområden som anges i den regionala digitala agendan knyter an till innehållet i Blekingestrategin, Blekinges utvecklingsstrategi. Agendan beskrivs som en handlingsplan för att nå de visioner och målsättningar som formulerats i den regionala utvecklingsstrategin. Företrädare för den regionala digitala agendan vittnar om att arbetet med att stämma av agendans innehåll gentemot den regionala utvecklingsstrategin skedde löpande under framtagandeprocessen. Samordningen mellan de båda dokumenten underlättades dessutom av att arbetet med att ta fram den regionala digitala agendan pågick parallellt med uppdateringen av Blekingestrategin. ReDA arbetet är en viktig del i genomförandet av Blekingestrategin som ska göra så att Blekinge kan erbjuda hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv som görs möjligt av förbättrad tillgänglighet. Arbetet med ReDA har direkt koppling till Blekingestrategins alla områden men har extra stor bäring på målet att Blekinge år 2020 utmärker sig som ett attraktivt esamhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster. / utdrag ur Blekinges regionala digitala agenda CeSam Blekinge, som är en regional motsvarighet till Sveriges Kommuner och Landstings programkontor Center för esamhälle, ansvarar för genomförandet av Blekinges regionala digitala agenda. CeSam Blekinge består av en styrgrupp, med representanter från näringsliv, högskola och offentliga aktörer, en projektledare hos NetPort och de ansvariga aktörerna för respektive insatsområde i den regionala digitala agendan. Styrgruppen tar initiativ till prioriterade insatser, medan projektledaren i samverkan med ansvariga aktörer koordinerar och driver arbetet framåt. CeSam Blekinge speglar tanken om att den samverkan som präglade framtagandet av den regionala digitala agendan även ska leva vidare i genomförandefasen. Samverkan på bred front beskrivs som en framgångsfaktor för det fortsatta arbetet. För att ambitionerna i agendan ska kunna bli verklighet krävs till exempel att flera aktörer arbetar tillsammans för att hitta finansieringslösningar så att insatserna i agendan kan genomföras. I länet finns sedan tidigare en vana av att arbeta tillsammans kring länets utmaningar, vilket beskrivs ha gynnat arbetet med att ta fram den regionala digitala agendan. Företrädare för arbetet med den regionala agendan menar att dessa traditioner sannolikt även kommer att underlätta det fortsatta arbetet. Att länet är litet i termer av geografi och antal kommuner lyfts dessutom fram som en möjliggörare för god samverkan mellan aktörerna i länet. Ett brett engagemang för digitaliseringsfrågorna och en framåtrörelse i digitaliseringsarbetet beskrivs vidare som en förutsättning för ett framgångsrikt digitaliseringsarbete. I Blekinge finns därför ambitioner om att ytterligare förstärka engagemanget och involvera fler i digitaliseringsarbetet. Som ett led i detta uppmanas företag, organisationer och privatpersoner att bli regionala signatärer till Blekinges regionala digitala agenda. Genom signatärskapet visar signatärerna att de delar de målsättningar som anges i agendan och att de vill vara delaktiga i genomförandet av den regionala agendan. Tanken är att signatärerna ska spela en aktiv roll i digitaliseringsarbetet och fungera som ett nätverk av personer, organisationer och företag som alla vill bidra med sitt engagemang till den regionala digitala agendan.

Regionala Digitala Agendor 1-3 Samverkan är en viktig ledstjärna i arbetet med Blekinges regionala digitala agenda. Signatärskapet är en fortsättning på en sådan samverkan. Det handlar om att flera aktörer ska kunna bidra och påverka det digitaliseringsarbete som vi driver genom ReDA-arbetet. / utdrag ur Blekinges regionala digitala agenda Blekinges Lilla kommissionen är ytterligare ett exempel på hur Blekinge arbetar för att involvera fler grupper i genomförandet av den regionala agendan. Lilla kommissionen samlar barn och ungdomar i åldern 7-17 år från hela Blekinge och fungerar som en referensgrupp till CeSam Blekinge. Genom Lilla kommissionen vill Blekinge fånga barn och ungdomars syn på digitaliseringens utmaningar och möjligheter. Förhoppningen är att Lilla kommissionen ska utgöra ett stöd i länets digitaliseringsarbete och att de idéer som lyfts fram av Lilla kommissionen ska kunna vävas in i de insatser som genomförs inom ramen för den regionala digitala agendan. Så här långt i arbetet upplevs den regionala digitala agendan ha bidragit till att stärka digitaliseringsarbetet i länet. Blekinges aktörer har genom agendan samlats kring ett antal prioriterade områden och valt ut konkreta insatser som ska genomföras i syfte att uppnå gemensamma målsättningar. Agendan uppges därmed ha bidragit till att digitaliseringsarbetet blivit både mer metodiskt och medvetet. Företrädare för Blekinges regionala agenda menar vidare att de horisontella perspektiv som lyfts in i den regionala digitala agendan även bidragit till en ökad medvetenhet om betydelsen av hållbarhet, jämställdhet och mångfald i digitaliseringsarbetet.

Regionala Digitala Agendor 2-4 BILAGA 2. FALLSTUDIE VÄRMLAND Värmlands regionala digitala agenda beräknas att antas i november 2014. Arbetet med agendan präglas i hög grad av de traditioner av samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer som finns i Värmland. Förhoppningen är att det breda engagemanget ska bli en framgångsfaktor även för det fortsatta arbetet. För att säkerställa ett fortsatt intresse för digitalisering planerar länet bland annat en årligt återkommande IT-dag där länets aktörer kan mötas och inspireras. Så långt uppfattas arbetet med den regionala digitala agendan ha bidragit till ett breddat fokus på digitalisering i länet. I Värmland finns en tradition av att samverka kring digitalisering. Ett exempel på detta är den gemensamma drifts- och servicenämnden för e-tjänster för de värmländska kommunerna. Nämnden är en del av Karlstads kommuns organisation, men möjliggör för länets kommuner att samordna sina verksamheter och erbjuda ett större utbud av e-tjänster till sina medborgare. Regional samverkan sker även inom andra områden. Det kanske främsta exemplet är inom e- hälsoområdet där länets aktörer delar en historia av att arbeta tillsammans. Länets kluster av IToch telekomföretag har även bidragit till utveckling och etablering av flera IT-relaterade projekt och nätverk där näringsliv, Karlstad universitet och offentliga aktörer deltar. Mot bakgrund av det redan pågående digitaliseringsarbetet i Värmland påbörjades arbetet med att ta fram en regional digital agenda för Värmland under våren 2013. I ett inledande skede upprättades en styrgrupp med de högsta tjänstemännen från Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget i Värmland och Drift- och servicenämnden i Karlstads kommun. Styrgruppen fick huvudansvaret för arbetet med att ta fram en regional digital agenda. En struktur med beredningsgrupp bestående av representanter från de fyra organisationerna, projektsamordnare och referensgrupp skapades för att involvera näringsliv, akademi och offentliga aktörer i processen. Den regionala digitala agendan är ännu inte antagen, men beräknas bli antagen i november 2014. Agendan omfattar sex arbetsområden: tillgång till bredband, digitalt innanförskap, e- tjänster/e-förvaltning, e-hälsa, näringsliv och innovation, samt skola och undervisning. För varje område beskrivs mål, beslutade insatser och åtgärder på nationell nivå. Därefter anges både genomförda och framtida regionala åtgärder för Värmland, samt en målbild med både övergripande mål och etappmål fram till år 2020. Inom varje insatsområde anges även vilka aktörer som är ansvariga för genomförande och uppföljning. Syftet med en Regional digital agenda för Värmland är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Målet har varit att inventera redan genomförda åtgärder, kartlägga behov och brister för att få ett helhetsgrepp av den digitala samhällsutvecklingen i Värmland, samt ta fram en handlingsplan för den framtida digitala utvecklingen i Värmland under perioden 2014-2020. / Utdrag från remissversionen av Värmlands regionala digitala agenda