Il Il > ~ : >: Västmanlands - Iäns museurlj - Stadsbyggnadskontoret..... 7'1 I o :> > Il I > I ) =: I Ti IIberga-- station~ssamhälle Kulturhistorisk byggn-adsinventering i Västerås Kom m un
Tillberga stationssamhäl le Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås Kommun 1978
3 Innehållsförteckn i ng I INLEDNING 5 II METOD OCH MÅLSÄTTNING... 6 II:l II:2 Inventering Utvärdering III HI STORIK............................. 9 111:1 Före järnvägens tillkomst 111 : 2 Från jordbruksbygd till järnvägsknut.... 9 111:3 Stationssamhället tar form Il III : 4 III: 5 III : 6 Lok- och vagnverkstäderna l okaliseras till Till berga - en ny epok inleds...... 12 30- talet......... 14 Efterkri gstiden 1 4 111 : 7 Till berga i dag... 15 6 7 9 VII Bil l BILAGOR Råd och rekommendationer i byggnadsvård Bil 2 Karta - bebyggel sens ålder... Bil 3 Karta - bebyggel sens karaktär Bil 4 Förteckning - utvärderade byggnader och miljöer... Bil 5 Karta - utvärderade byggnader och miljöer... 31 35 37 39 41 IV BEBYGGELSENS KARAKTÄR........ 16 IV:l Jordbruksbebyggelsen...... 17 Mälby.......... 17 Kvarnbacken... 1 8 Sörby... 1 8 Lilla Kvistberga...... 18 I V: 2 Järnvägsbebyggel sen... 19 I V: 3 Egnahems- och a r betar e - bostäder, i huvudsak från tiden före 1920 ( "stationssamhället" )... 20 Järnvägsgatan........... 20 Verkstadsgatan...... 21 Området kring f Q g jut~riet vid Kv i stber gavägen...... 22 I v :4 Egnahem från 1920- tal et..... 23 IV : 5 Egnahemsområden med blandad bebyggelse, l huvudsak från 1 920- och 30- talen... 24 V SAMMANFATTNI NG OCH REKOMMENDATIONER.. 25 V: l Mäl by............ '26 V: 2 Järnvägsgatan...'... 27 V: 3 Verkstadsgatan.... 28 v : 4 Kvistbergavägen vid Sörby.. 28 V: 5 Banvaktsstugan......... 28 v :6 Böseberg... 29 VI LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING..... 30
4
5 I Inledning Den fysiska riksplaneringen tog bl a upp säkerställandet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Planeringens fullföljande inom kommunen ställer ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktär och nuvarande skick. I samråd med stadsbyggnadskontoret har därför Västmanlands läns museum utfört en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av bebyggelsen inom Västerås koiilltmn. Bebyggelsen inom tätorten har redovisats i tre häften "Västerås bebyggelsen 1890-1975". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrider. För Tillberga stationssamhälle och Skultuna brukssamhälle utges emellertid separata häften. Värderingar, slutsatser och rekommendationer är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materialet kommer att läggas till grund för fysisk planläggning samt ställningstaganden i byggnadslovs- och fastighetsbildningsärenden. Fältarbetet i Tillberga stationssamhälle utfördes år 1916 av arkitekt Börje Pettersson, som också utarbetade rapporten.
6 n Metod och målsättning II:l Inventering Inventeringen är utförd som total inventering, vilket innebär att man inom ett avgränsat geografiskt område registrerar, beskriver och tar fram fakta om samtliga fastigheter. Områden av homogen karaktär t ex sommarstugeomr åden behandlas områdesvis utan registrering av varje enskild fastighet. Byggnadsinventeringen består av tre led: Inventering - fältarbete med faktainsamling-på-blanketter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten. Arkivstudier för att komplettera uppgifter på blanketten. Bearbetning - faktasammanställning och analys-i-text och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. Prioritering - värdering och klassiflcerlng-av-de utpekade värdefulla f)bjekten, relaterad till säkerställande åtgärder. Inom den kommunala planeringen finns ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen. ~l~i~~_~i~~e!~~~ei~g - inventeringen ger underlag för avgränsningar av miljöer och större områden av intresse för kulturminnesvården. Kommunöversikten - inventeringen underlag-f6r-redovisning av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden. General- och områdesplan - inventeringen underlag-f6r-avgränsning av områden för långsiktigt bevarande och formuleringar av miljöregler. Byggnadsnämnden - inventeringen underlag f6r-granskning-av ombyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvärda byggnader. Låneprövning - avseende statligt l ånestöd f6r-kulturellt värdefull bebyggelse. Det största värdet av inventeringarna ligger i informationen till allmänheten om bebyggelsens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fastighetsägare till kontinuerligt underhåll och öka förståelsen för, samt samhörighetskänslan med bygden. Materi alet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.
7 II:2 Utvärdering Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet, men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och varje fastighet har bedömts med hjälp aven kombination av dessa punkter. l. Det tidstypiska utseendet Varje stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i enskilda detaljer som fönster-, dörr- och fasadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Åldern Eftersom bevarade byggnader från gamla tider blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större vikt. Medan t ex en fullständigt bevarad byggnad från 1700- talet givetvis är av större intresse än en motsvarande från 1910-talet kan förhållandet bli det motsatta om 1700- tals huset senare fått en modern exteriör och interiör men 1910-talshuset har kvar sin ursprunglighet. 3. Närmiljöområde Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter och mellanliggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstörd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redovisad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigheten omgivits av förstörd bebyggelse har den ej redovisats.
8 4. Landskapsparti En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderade bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt och/eller näringsmässigt sammanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti. 5. Karakteristiskt för bygden Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena landsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag från regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interiörerna har ej haft någon avgörande betydelse för bedömningen. Ovanståp-nde har legat till grund för de värderingar som kommer till uttryck i markeringarna gjorda på den till rapporten bifogade kartan. Av kartans teckenförklaring framkommer att byggnader av stort kulturhistoriskt värde kan få förhöjt låneunderlag. Detta innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att få bostadslån med förhöjt l åneunderlag krävs att det kulturhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbilder. J
9 m Historik Karta - Bebyggelsens ålder se bil 2 Tillberga samhälle föddes med järnvägen. År 1875 öppnade Stockholm-Westerås Bergslagens Jernvägs Aktiebolag (SWB) sina linjer Stockholm-Ängelsberg, Tillberga-Västerås-Köping och Tillberga Sala. Platsen där linjerna sammanstrålade, mitt på den dåvarande jordbruksbygden, blev ett självklart centrum för omlastning och övergång mellan de olika linjerna. Platsen där järnvägsknuten växte upp låg inom Hubbo socken, vid gränsen mot grannsocknen Tillberga. Men samhällets namn blev Tillberga. 111:1 Före järnvägens tillkomst Den mark där Tillberga tätort skulle komma att växa upp var före järnvägens tillkomst på 1870-talet en ren jordbruksbygd. Här på den bördiga slätten, strax norr om Hubbo kyrka, var Sörbys och Mälbys marker. Sörby och Mälby var betydande gårdar. Sörby hade genomgått storskifte 1775-76 och laga skifte 1833-38, och den tidigare täta bybildningen hade börjat splittras upp. på Sörbys marker låg vid den här tiden även torpen Svältan och Myrtorpet, ett soldattorp samt en backstuga. Mälby säteri var ännu oskiftat. Laga skiftet anstod här till 1917-18. Själva gårdsbildningen var en pompös skapelse. Rader av ekonomibyggnader låg i vinkel mot den snörräta uppfartsväg, som ledde upp mot manbyggnaden med sina flyglar och kringliggande dammanläggningar. Uppe på höjden 100 m norr om manbyggnaden låg Kvarnbacksgården, med bl a väderkvarn och tegelbruk. II1:2 Från jordbruksbygd till järnvägsknut I besvikelse över statsmakternas sätt att dra västra och norra stambanorna och lämna Bergslagen helt utan kontakt med det statliga järnvägsnätet, startades 1870 på enskilt initiativ Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägs Aktiebolag (SWB). Målet var att bygga järnväg från Stockholm (Karlberg) till en punkt vid Sevalla kyrka, varifrån två grenar skulle utgå; mot Ängelsberg och mot Västerås-Köping.
10 på våren 1872 påbörjades arbetena. Under arbetets gång förändrades linjesträckningen något, vilket bl a fick till följd att greningspunkten försköts från Sevalla kyrka söderut, till den plats mitt emellan Hubbo och Tillberga kyrkor, där den än idag är belägen. Den slumrande jordbruksbygden genomgick en plötslig omvälvning. Järnvägarna skar som knivar genom landskapet. Den mark som behövdes för järnvägs- och stationsområde togs i anspråk genom expropriation. I början av 1875 öppnades järnvägen för trafik. Samma år byggdes Tillberga stationshus, en enkel envånings timmerbyggnad. Stinsvillan, med sin snickarglädje, uppfördes alldeles norr om platsen för nuvarande godsmagasinet. Nu tillkom också de första husen vid Järnvägsgatan, närmast Västeråsvägen, samt ett par banvaktstugor, belägna mitt i nuvarande spårområde. Även vid gårdarna byggdes nytt. Vid Mälby byggdes Tillbergas första stenhus, den vackra, vitputsade bostadsflygeln. Vid Sörby uppfördes under inflytande från järnvägsarkitekturen bostadshuset Norrbo, ett tvåvånings timmerhus med ljusmålade pärlspåntpaneler. Något senare byggdes järnvägsrestaurangen, väster om stationshuset, vidare godsmagasin och 1886 den första betjäningsbostaden, belägen omedelbart öster om den nuvarande viaduktens norra fäste. Tillberga fick sitt mejeri, ett putsat tegelhus, just intill greningspunkten mellan de båda järnvägarna. Vid Mälby byggdes ytterligare ett putsat tegelhus, ett magasin i omedelbar anslutning till järnvägen. Ett tegelbruk uppfördes, på den plats där senare lok- och vagnverkstäderna skulle komma att byggas.
11 Järnvägsrestauranten och Järnvägsstationen, Tillberga 111:3 Stationssamhället tar form Trots järnvägen var Tillberga vid sekelskiftet ännu inte någon egentlig samhällsbildning. Utöver järnvägs- och jordbruksbebyggelsen hade bara enstaka hus uppförts. Någon fart på bostadsbyggandet blev det inte förrän under de första åren på det nya seklet. Fram till 1907 hade ett tiotal byggnader uppförts och kring 1915 var Järnvägsgatan i stort sett komplett. Från Västeråsvägen och fram till stationen byggdes stora trähus, panelade eller rappade och försedda med glasverandor och snickarglädje. Husen fick oftast två våningar och i allmänhet någon form av verksamhet på bottenvåningen. Här utvecklades Tillbergas centrum, den livliga affärsgatan med hotell, konditorier, affärer, post, telefonstation, frisörer och hantverkare. Vid östra delen av Järnvägsgatan blev bebyggelsen något enklare, mest egnahem i ett och ett halvt plan. på 1910-talet började samhällets utbyggnad även på den södra sidan av järnvägen. Bebyggelsen vid Verkstadsgatan växte fram. Bl a byggdes här ytterligare betjäningsbostäder, i form av två, tvåoch-en-halvvånings flerfamiljshus i trä. på gärdena söder om Sörby gård startade