kring 1910 ett metall gjuteri sin verksamhet, och sttax intill byggdes såväl chefsvilla som arbetarebostäder.

Transkript

1 12 kring 1910 ett metall gjuteri sin verksamhet, och sttax intill byggdes såväl chefsvilla som arbetarebostäder. För att möta behovet av undervisningslokaler för det allt större antal et barn i det växande stati onssamhället, uppfördes Sörbyskolan under åren Den byggdes, liksom två samtida bostadshus vid Verkstadsgatan, i en för Tillberga helt ny stil, i oputsat rött tegel med vita dekorer. 111:4 Lok- och vagnverkstäderna lokaliser as till Tillberga - en ny epok inleds Under sina första fyra decennier genomgick det lilla stationssamhället en lugn och jämn utveckling. 1 motsats t ill vad som skedde i många andra järnvägsknutpunkter i l andet, blev Tillber ga al drig föremål för några nyetabl eringar till följd av järnvägen. Det något "aviga" läget och närheten t ill den helt dominerande sti fts-resi dens- och köpstaden Västerås, med sitt goda kornrnunikationsoch kraftförsörjningsl äge, gjorde att Ti llberga aldri g blev s ärskilt attraktivt för etabl eringar. Samhället växte l ångsamt, under perioden med i genomsnitt två hus per år startade så SWB byggandet aven vagnverkstad i Tillberga. Detta blev signalen till ett uppsving för det lilla stationssamhället och en livli g byggnadsverksamhet inleddes. När sedan lok- och vagnverkstaden i Västerås 1919 brann ner t ill grunden, besl öt man om ytterligare reparationsverkstäder i Tillberga som ersättning f ör de brunna.

2 inleddes bygget som fick till följd en fortsatt snabb tillväxt under hela 20-talet. Antalet hus i Tillberga mer än fördubblades under decenniet. ~1ed ökat behov av arbetskraft följde ökad efterfrågan på bostäder. Många arbetare pendlade till en början mellan Västerås och Tillberga, men snart nog uppstod tankar om ett egnahemsområde nära arbetsplatsen. Efter en förfrågan om intresse bland Västeråspersonalen vid vagnverkstaden 1918, beslöts att ett område på 8/25 mantal av Mäl by nr 3 skulle inköpas för ändamålet. på området låg, enligt storskifteskartan för Kvistberga från 1774, Bös Bergens torp. Detta för länge sedan försvunna och glömda torp fick nu ge namn åt den lilla by, en km söder om stationen, som uppstod på lnltiativ av Tillberga Järnvägsmäns Egnahemsförening. Redan 1920 byggdes tretton hus på Böseberg. Samtliga var belägna längs Bösebergsvägen och uppfördes i huvudsak i SWB:s regi. Mell an 1923 och 1929 tillkom ytterligare 21 hus, nu under ledning av de enskilda byggarna. Därefter låg byggnadsverksamheten nere ända till 1943 då 10 egnahem växte upp, väster om den ursprungliga bebyggelsen. Också på andra håll byggdes nytt under 20-talet. Områdena söder om järnvägen utökades och förtätades, och kilen mellan järnvägarna söder och öster om Mälby gård började bebyggas, liksom områdena längs Kvarnbacksvägen, väster om samhället.

3 14 Srunhället växte snabbt, och redan nu uppstod behov av nya skollokaler. Antalet skolpliktiga barn ökade mellan 1920 och 1930 från 160 till 238. En ny skolbyggnad uppfördes 1923, helt fristående, i vinkel mot den gamla. Bebyggelsens tyngdpunkt försköts alltmer söderut. Nya affärer öppnades vid nuvarande Konduktörs- och Gullbovägarna. Ännu höll dock Järnvägsgatan ställningarna som Tillbergas självklara huvudgata. Som följd av expanslonen fick socknen allt svårare att klara fattigvården. Den gamla fattigstugan på HÖkåsen förslog inte längre inköptes en tomt vid Kvistberga, söder om Böseberg och några år senare byggdes här ett ålderdomshem. 111:5 30-talet 30-talet innebar för Tillberga en återgång till en lugnare tillväxttakt. Några egentliga nyetableringar förekom inte. Byggnadsverksamheten fortgick i lugn takt, i genomsnitt ca tre hus per år. Mest byggdes egnahem av liknande typ som under 20-talets senare del. Två större flerfamiljshus byggdes vid Järnvägsgatan, mittemot stationen, det ena med inslag av kvardröjande 20-talsklassicism, det andra i en ny tids stildräkt, med släta ljusgrå putsytor och utanpåliggande balkonger. Allt byggande försiggick i direkt anslutning till redan bebyggda ytor. Inga nya områden uppstod. 111:6 Efterkrigstiden Under efterkrigstiden har Tillberga karaktäriserats av fortsatt lugn utveckling. Några mindre industrier har kommit till längs järnvägen i väster och på gärdena väster om Kvistbergavägen. I början av 1960-talet byggdes fångvårdsanstalten längst uppe i nordost. Fortfarande är dock järnvägen med sina verkstäder den dominerande näringsgrenen. Under kriget låg byggnadsverksamheten nere, så när som på de tio egnahem som under 1943 uppfördes i anslutning till Böseberg. Det uppdämda behovet med bostadsbrist vid krigsslutet medförde ett kraftigt ökat byggande i slutet av 1940-talet. Nu tillkom egnahem, radhus och flerfamiljshus, framför allt på gärdena söder om den gamla bebyggelsen, mellan verkstäderna och Kvistbergavägen.

4 15 på 50-talet kompletterades bebyggelsen ytterligare i de centrala delarna, och Bösebergsområdet utvidgades. Under 60-talet växte stationssamhället och Böseberg ihop. Böseberg fortsatte att utvidgas söderut och gärdena på västra sidan av Kvistbergavägen togs i anspråk för bebyggelse. Hittills under 70-talet har det forna gjuteriområdet bebyggts med radhus, Böseberg fortsätter att växa söderut och ytterligare förtätning sker i de centrala delarna av samhället. 111:7 Tillberga i dag Tillberga domineras än i dag av järnvägen. Visserligen har orten som knutpunkt i stort sett förlorat sin betydelse. Omlastnings- och övergångsrörelserna har nästan helt förts över till Västerås och endast ett tiotal tåg stannar idag i Tillberga. Men fortfarande är järnvägsverkstäderna den enda större industrin i samhället. Andra sysselsättningstillfällen finns inom fångvården med dess hustillverkning, inom en del småindustri samt inom servicesektorn. Även om utpendlingen, i och med de senaste årens småhusbyggande ökat, så har Tillberga fortfarande enligt Västerås generalplaneutredningar en drygt 70-procentig självförsörjningsgrad. I samband med att samhället alltsedan 40- talet byggts ut enbart i riktning söderut, har en centrumvahdring skett. Järnvägsgatan har förlorat sin betydelse och är numera i det närmaste en ren bostadsgata. Tyngdpunkten har förskjutits till Kvistbergavägen som blivit den nya huvudgatan. Här finns bl a medborgarhus med bio och fritidsgård, distriktssköterska, barnaoch mödravårdscentral, livsmedelsaffär, bank, post, bensintation, sporthall och bad. Även den nya mellan- och högstadieskolan, liksom förskolan, ligger i anslutning till detta område.

5 16 nr Bebyggelsens karaktär Karta - Bebyggelsens karaktär se bil 3 De centrala delarna av Tillberga domineras än idag av trähusbebyggelse från det här seklets tre första decennier. Förvånansvärt få hus har rivits. Orsakerna till detta kan vara många. Det relativt unga byggnadsbeståndet kan ha bidragit, liksom den lugna tillväxttakten, som karaktäriserat Tillberga med undantag för det expansiva 20-talet. En annan orsak kan vara den centrumvandring som skett, och som gjort det naturligt att, i samband med vår tids strukturomvandlingar, bebygga tidigare jungfrulig mark i stället för att ersätta den befintliga bebyggelsen. En omfattande ombyggnadsverksamhet pågår däremot, understödd bl a av de statliga lånen för energibesparande åtgärder. De gamla trähusen förses i stor utsträckning med nya kopplade fönster och kläs in med nya fasadmaterial som tegel, kalksandsten och aluminiumpanel. Dagens lägenhetsbestånd finns till 56 % i småhus. Lägenhetsstorlekar på tre rum och kök eller mindre dominerar fortfarande. En förändring håller dock på att ske, i och med fortsatt villabyggande och sammanslagning av smålägenheter till större. Den äldre bebyggelsen i Tillberga, som berörs av den här inventeringen (dvs hus byggda före 1940), kan efter karaktär och ursprung delas in i följande grupper, var och en representerad av ett eller flera sammanhängande bebyggelseområden: l. Jordbruksbebyggelsen från tiden före och kr:ir.g järnvägens tillkomst. 2. Järnvägsbebyggelsen. 30 Egnahem och arbetarebostäder, i huvudsak från tiden före 1920 C'stationssamhället"). 4. Egnahem från 1920-talet. 5. Egnahemsområden med blandad bebyggelse, i huvudsak från och 30-talen. Gi vetvis går det inte att helt strikt genomföra en sådan områdesavgränsning. Gränsdragningen mellan olika områden blir ofta ganska diffus och enstaka hus från en epok faller inom sammanhängande områden från en helt annan epok. Indelningen syftar dock till att ta fram huvuddragen i dagens bebyggelse.

6 17 IV:l Jordbruksbebyggelsen Helt eller delvis invuxna i samhället ligger än idag delar av de gårdsbildningar som fanns här innan tätorten började bebyggas. Det tidigare så imponerande säteriet vid Mälby kom att genomgå en lika plötslig som obehaglig förändring utbröt när en förödande eldsvåda. Hela komplexet av ekonomibyggnader brann ner till grunden. Som ersättning byggdes senare, på 20-talet, den nuvarande ladugården på gärdet sydväst om bostadshusen. på platsen för de brunna uthusbyggnaderna började under 20- och 30-talen ett nytt egnahemsområde växa upp. Mälby gård är fortfarande belägen i kanten av samhället. Den är än idag en brukad gård. Dagens bebyggelse består av tre bostadshus, smedja/vagnslider, den ovan nämnda ladugården samt en del mindre uthusbyggnader. Den äldsta manbyggnaden, det lilla panelade timmerhuset i fonden, ärtroligen från 1100-talet. Den har dock genomgått ombyggnader och sitt nuvarande utseende torde den ha fått under senare delen av 1800-talet. Här finns den ljusa panelarkitekturen, verandan med snickarglädje och de kors delade s k l osholzfönstren, allt typiskt för tiden strax innan sekelskiftet. Den nyare bostadsflygeln, från 1815, är Tillbergas första stenhus, en välproportionerad, vitputsad tegelbyggnad, försedd med vackert järnsmide. Tyvärr har den under 40-talet begåvats med en inte fullt så stilenlig utbyggnad på baksidan. Gården har ett mycket vackert läge med sin rikliga trädvegetation. Gränsen mellan tätbygd och landsbygd är mycket påtaglig.

7 18 Kvarnbacken Omkring 1920 revs den gamla väderkvarnen på Kvarnbacken. Redan tidigare hade tegelbruket försvunnit och på 1960-talet rönte själva gården samma öde. Uppe på kullen finns stenrester kvar från den gamla kvarnen och från går dsbildningen. Enda återstoden av bebyggelsen är ett bostadshus med anor från lioo-talet. Det var ursprungligen en envånings statarbostad under Mälby, men har efter ombyggnader vid sekelskiftet och på 19iO-talet fått sitt nuvarande utseende. Större delen av Tillberga har vuxit upp på Sörbys marker och gården har därför sedan l änge upphört att fungera som jordbruk. Den ingår nu som en del i samhällsbilden. Gårdens manbyggnad, troligen från tidigt 1800-tal, är kraftigt förändrad genom nya fönster och nytt fasadmaterial. Intressant är gårdens avvikande nord-sydliga riktning, jämfört med senare bebyggelse. Även den gamla byvägen följde denna riktning. Den lilla smala gångvägen som skär genom kvarteret Sörbyhus östligaste hörn är en rest härav. Kvistbergavägen är däremot en sen skapelse, den tillkom vid sekelskiftet. Lilla Kvistberga Lilla Kvistberga (Kvistberga 2:2), all deles söder om Böseberg, är ett resultat av det 189i genomförda laga skiftet vid Kvistberga gård. Hit utflyttade bonden J E Käck från Kvistberga by. Med vid flyttningen fick han sin gamla manbyggnad, ett par lider, hemlighus, källare samt delar av ladugård, loge och spannmålsbod. Utflyttningskostnaden uppgick till den svindlande summan av 865 kronor, varav staten bidrog med 1 50 kronor. Idag är torpet en liten fin idyll, mitt i ett växande villaområde. Kvar finns den lilla manbyggnaden, ett lider med drängstuga samt ett litet mjölkhus. Ladugården som låg öster härom revs på 1960-talet för att lämna plats åt villabebyggelse. på tomten Kvistberga 1: 9, omedelbart i söder, uppfördes under 1920-talet ett ålderdomshem, numera utnyttjat som låg- och mellanstadieskola.