Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor

Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor

Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur AB, på uppdrag av Brattberget Vindkraft AB 2013-12-06 Uggleförekomst i regionen Av ugglor bedöms minst fem arter säkert eller troligen häcka regelbundet i regionen: i första hand pärluggla, sparvuggla och jorduggla men troligtvis även enstaka individer av lappuggla, hökuggla och slaguggla (Svensson m.fl. 1999, Artportalen 2013). Under 2010-2011 har tillgången på gnagare varit god i regionen och det är möjligt att även hornuggla häckat eller tillfälligt etablerat sig i regionen. Regionen kring projektområdet besöks dock relativt sällan av ornitologer under ugglornas huvudsakliga spelperiod i februari-april vilket gör att mörkertalet för regionen säkert är betydande. Det finns inga rapporter om häckande berguv inom 10 km från projektområdet och observationerna av arten är mycket få. Endast två observationer av berguv är rapporterade från regionen under de senaste 40 åren. Lämpliga häckningsbranter är ovanliga men i regionen finns enstaka branter som skulle passa för häckande berguv. Uggleförekomst nära projektområdet Det finns uppgifter som tyder på att pärluggla och sparvuggla häckar inom 1 km från projektområdet. Enligt uppgifter finns minst 1 revir av pärluggla vid Järvträsk (Leif Björk, muntl. 2012). Ett stort antal observationer av ropande pärlugglor är rapporterade från Järvträsk under vårvinterperioden 2010 och 2011 (Artdatabanken 2013). Även jorduggla kan sällsynt tänkas häcka inom 1-2 km från projektområdet, i anslutning till odlingslandskapet öster om Järvträsket (Holmen) där arten observerats sporadiskt under häckningstid (Artdatabanken 2013). Under vintern 2012 observerades födosökande lappuggla vid två tillfällen vid Järvträsket. Det rör sig dock med största sannolikhet om kringstrykande, ej häckande ugglor, som tillfälligt besöker området i tider med skral födotillgång. En slaguggla har också observerats i byn Järvträsk under hösten 2011 och våren 2012 (Leif Björk, muntl. 2012). Det finns dock inga tecken på att arten häckar i anslutning till byn. Det finns endast en observation av hornuggla inom 1 km från projektområdet, från våren 2011. Det rör sig dock sannolikt om en sällsynt enstaka förekomst under ett år med gott om föda och en ovanligt stor population av arten. Arten bedöms inte häcka i området. Kringstrykande hökugglor kan också tillfälligt befinna sig vid projektområdet, särskilt under år med dålig födotillgång. En sådan observation 1

gjordes under våren 2012 (Artdatabanken 2013). Det finns inget som tyder på att området generellt skulle hysa särskilt täta bestånd av ugglor. Påverkan på ugglor En vindkraftanläggning medför ett antal riskfaktorer för ugglor såsom kollisionsrisk, eldöd, förlust av habitat och störning. Nedan beskrivs varje riskfaktor och hur den bedöms påverka förekomst av ugglor inom projektområdet. Kollisioner En möjlig risk för ugglor i området skulle kunna vara kollisioner med de planerade vindkraftverken. Ugglor i allmänhet, inklusive de arter som bedöms kunna finnas inom området, rör sig dock i eller under trädtoppshöjd, d.v.s. väl under rotorbladens räckvidd. Av ugglearterna i Sverige har bara berguv och kattuggla rapporterats bland fågelarter som har påträffats döda under vindkraftverk. Berguv kan ibland röra sig på högre höjder men den arten bedöms sannolikt inte häcka inom 10 km från projektområdet. Kattuggla förekommer inte i regionen. En sammanställning från Tyskland visar att ugglorna är relativt få bland vindkraftdödade fåglar; 22 ugglor bland 1192 inrapporterade fåglar (Vindval, 2011). Sammantaget bedöms kollisionsrisken för ugglor inom den planerade vindkraftanläggningen vara låg. Förlust av habitat Vindkraftanläggningen kan påverka uggleförekomsten genom att ta arealer som är viktiga för ugglor i anspråk. Många ugglearter är så kallade hålhäckare, d.v.s. att de bygger sina bon i någon slags hålighet. I regionen handlar det framför allt om håligheter i träd. Bon kan t.ex. byggas i någon ihålig torraka eller i ett övergivet hackspettshål i ett grövre träd. Skogen i projektområdet är dock sedan tidigare kraftigt påverkad av modernt skogsbruk, vilket avspeglar sig i förekomsten av en stor andel hyggen och ungoch medelålders produktionsskogar där det är ont om sådana lämpliga boplatser. Naturvärdesinventeringen som genomfördes under 2012 identifierade några objekt med högre skogliga värden (Enetjärn Natur, 2012). De hålhäckande ugglor som bedöms kunna finnas inom området såsom pärluggla, sparvuggla och mer sällsynt hökuggla och slaguggla har sannolikt sina boplatser inom dessa områden där det finns kvar lämpliga boplatser. Enligt det troliga utbyggnadsscenariot för vindkraftanläggningen tas hänsyn till alla området med högre naturvärden. Inga verk, vägar eller markkablar är planerade inom dessa områden. Därmed orsakar inte den planerade vindkraftetableringen en minskning av den areal som är lämplig för boplatser för hålhäckande ugglor inom projektområdet. Andra, icke hålhäckande ugglor som tidvis kan förekomma i området är hornuggla och jorduggla. Hornugglan väljer att påbygga andra fåglars övergivna risbon, t.ex. kråkbon och är därmed inte bunden till enskilda områden. Jordugglan väljer att placera sitt bo på marken i anslutning till myrar eller mossor men även på kalhyggen och 2

kraftledningsgator. Myrarna inom området kommer inte att påverkas av vindkraftanläggningen. Områdets funktion för födosök bedöms inte påverkas negativt av etableringen. Elledningar och eldöd Vindkraftverken planeras att anslutas med markledning till den befintliga luftledningen som går genom områdets östra del. Transformatorstationen vid anslutningen till luftledning planeras i den befintliga ledningsgatan och kommer att utformas för att minimera risken för eldöd för ugglor och andra fåglar. Störning Det finns inga studier om hur och på vilka avstånd ugglor påverkas av vindkraftverk och kunskapsläget om ugglornas störningskänslighet är därför bristfällig. Studier på andra fåglar visar att det finns stor variation bland arterna men att störningsavstånden i regel är korta. Särskilt rovfåglar verkar ha korta störningsavstånd på mellan 0-87 meter (Vindval, 2011). Sveriges Ornitologiska Förening har inga rekommendationer för buffertzoner för andra ugglearter än berguv (Vindval, 2011). Hur och på vilka avstånd ugglorna inom det berörda området skulle påverkas går inte med säkerhet att fastslå. Att döma av majoriteten av de rovfågelarter som har studerats är störningsavståndet dock sannolikt kort. Bedömning av inventeringsbehov En inventering av uggleförekomst inom området där vindkraftanläggningen planeras är praktiskt genomförbar. Frågan är dock hur resultatet skulle bidra till att ytterligare hänsyn tas till ugglorna i området och hur det skulle påverka utformningen av vindkraftanläggningen. Redan nu tas hänsyn till de områden som sannolikt används i störst utsträckning för häckning. Kollisionsrisken med vindkraftverk är låg för ugglorna oavsett verksplacering. Risken för eldöd minimeras med markdragna ledningar. Den enda uggleart som Svenska Ornitologiska Förening rekommenderar ett skyddsavstånd för är berguv (1 km). Regelbunden förekomst av berguv bedöms dock som osannolikt inom 10 km från projektområdet. För de arter som redan bedöms finnas inom området skulle resultaten från en inventering troligen inte medföra något behov av ytterligare anpassningar i den planerade layouten vad gäller verk och vägar. Det bedöms därför att det inte föreligga behov av en inventering av ugglor inom området där vindkraftanläggningen planeras. 3

Källor Personliga kontakter Leif Björk, Järvträsk, medlem i Norrbottens ornitologiska förening med god kunskap om fågelförekomsten vid Brattberget. Webbsidor Uppgifter om uggleförekomster har hämtats från http://www.artportalen.se Litteratur Enetjärn Natur, på uppdrag av Brattberget Vindkraft AB. 2012. Gruppstation för vindkraft vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län - inventering och bedömning av naturvärden och fågelliv. Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31, Stockholm Vindval. 2011. Rapport 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. 4