Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet
Hg S Ett strävsamt gammalt par Historien
Hg S Ett strävsamt gammalt par I Naturen: HgS, berggrund, jord, sediment Fossila bränslen
Hg S Ett strävsamt gammalt par Storskaliga miljöproblem Emission -> Deposition Metylering av Hg Bioackumulering Försurning H C H Hg
~1970-1990: Höga halter kvicksilver (Hg) i insjöfisk även i områden utan lokala källor Samband mellan Hg och ph Generellt förhöjda halter i mark Över 10000 sjöar > 1 mg Hg/kg i gädda = otjänlig människoföda
Höga halter även i sjöar utan lokala Hg-källor I försurade/sura områden 45000 fiskar >10000 lokaler Åkerblom et al, Ambio 2014
3 Minskning 1% per år 30% över 40 år Storskalig trend ganska lika i kalkade och okalkade sjöar Hg 1 kg pike (mg kg -1 ) 1 0.3 0.1 4.0 3.0 2.0 1.0 1.0 0.5 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0.0 Hg 1 kg pike (mg kg -1 ) Hg Air (ng m 3 ) Air temp. deviation ( C) 80 40 0-40 precipitation deviation (mm)
Frågeställningar Långtidseffekter effekter av kalkning på Hg fisk? Tidsserier Kalkavslut Effekter av andra storskaliga förändringar Försurning Förbruning Klimat 2000-2015
Exempel på tidsserier från IKEU Samband med olika kalkningsstrategier
Lägre halter i kalkade sjöar 2,0 Medel-Hg (mg/kg fv) 1,5 1,0 0,5 0,0 Abb. Gädda Abb. Gädda Abb. Gädda Abb. Gädda Sur (5) Kalkavslut (6) Kalkad (11) Neutral (1)
Hg-koncentrationer uppvisar samband med ph och TOC Lägre halter i kalkade sjöar
Kan våtmarkskalkning öka mobiliseringen och biotillgängligheten av Hg?
Trender 1998-2015 Hg minskar i kalkade och okalkade sjöar Hg ökar i kalkavslutade sjöar Tidstrender ofta komplexa med stor mellanårsvariation Sur Kalkavslut Kalkad Neutral Remmarsjön Degervattnet Stensjön Tärnan Bysjön Stora Envättern Fiolen Källsjön Tryssjön V. Skälsjön Lien Ejgdesjön Stora Härsjön Stengårdshultas. Gyslättasjön Gyltigesjön Rädsjön Skifsen Långsjön, Åva Stensjön, Åva Långsjön Geten Övre Skärsjön Årsjön Rotehogstjärnen Skärgölen Hjärtsjön Brunnsjön Förändring kvicksilverhalt (abborre) och ph (sjö) -6% -4% -2% 0% 2% 4% Trend kvicksilver (%) per år neutral kalkad kalkavslut sur -0,06-0,04-0,02 0,0 0,02 Trend ph per år
Graph Builder Stengårdshultasjön Mean(Hg) vs. Year Sjö Tryssjön Mean 0,20 0,10 Hg Långsjön (T) Övre Skärsjön 0,20 0,10 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Year Where(Sjö = Stengårdshultasjön, Tryssjön, Långsjön (T), Övre Skärsjön) Each error bar is constructed using 1 standard error from the mean.
Graph Builder Avslutat Kalkad Ref Where(4 rows excluded) Rädsjön Skifsen Långsjön, Åva Stensjön, Åva Långsjön Geten Källsjön Tryssjön V. Skälsjön Lien Ejgdesjön Stora Härsjön Stengårdshultasjön Gyslättasjön Gyltigesjön Abiskojaure Stor-Tjulträsket Storvindeln Brännträsket Remmarsjön Degervattnet Stor-Björsjön Stor-Backsjön Stensjön Gipsjön Övre Skärsjön Limmingsjön Fysingen Tärnan Bysjön Årsjön Stora Envättern Älgsjön Rotehogstjärnen Svartsjön Fräcksjön Bästeträsk Allgjuttern Horsan Skärgölen Lilla Öresjön Fiolen Hjärtsjön St Skärsjön Brunnsjön Sännen Krankesjön Krageholmssjön -7,5% -2,5% 0,0% 2,5% 5,0% -0,075-0,025 0,000 0,025-0,3-0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5-0,4-0,2 0,0 0,1 0,2 Hg % per år Trend ph Trend TOC mg/l per år Trend Temp. C per år
Trender för Hg i fisk under perioden 2000-2014 visar starkast samvariation med ph-trender Hg - ph Hg - TOC Hg - Temp
Slutsatser Långtidseffekter effekter av kalkning på Hg fisk? Tidsserier Halterna fortsatt lägre i kalkade vatten Kalkavslut leder till ökande halter Effekter av andra storskaliga förändringar Försurning Tydligt samband med återhämtning Förbruning inga trendsamband, tidsförskutning? Klimat Inga tydliga samband över tid. Men mellanårsvariation kan påverkas