Kurs i oljemåleri Medborgarskolan Lärare Ragnar Österlund
Inledning Detta är en kort sammanfattning av de begrepp som vi går igenom på kursen. Det är tänkt som ett minnesstöd snarare än en introduktionstext till oljemåleri, och täcker vissa specifika saker som vi går igenom. Vissa partier tar upp mer avancerade aspekter av måleri, det kan vara saker som man inte behöver fundera så mycket på när man först börjar måla, men som kan vara bra att ha som referens när man har målat ett tag. Några tips Lägg ut färgerna på samma sätt på paletten varje gång, det underlättar att man lär sig en viss specifik ordning ju mer man målar. Ett exempel på ordning är vitt, gult, orange, rött, ockra, brunt, grönt, blått och svart. Lägg färgerna i ytterkanten av paletten och med så stort mellanrum som paletten tillåter, så att ytan att blanda på lämnas så stor som möjligt. När man målat ett tag blir paletten full av färg, ta då för vana att skrapa den ren med en målarkniv så att det alltid finns ytor att blanda på. Ett tips är att spara den gamla färgen någonstans på paletten, det är färg som går att använda i nya färgblandningar, och som kommer att harmonisera med målningen. Ha penseltvätten i en separat behållare, typ en burk. Någon eller några centimeter penseltvätt i botten på burken räcker. Den burken använder man när man tvättar penslarna, när man byter kulör och behöver en ren pensel. Häll upp penseltvätt i en palettkopp också, litegrann räcker. Det är av den man tar när man behöver späda färg för att applicera på duken. Det är bra att ha en stor rulle hushållspapper till hands när man målar, det gör det enkelt att hålla penslar rena. Penseltvätt är bra att använda till penslar och göra dem rena innan man tar av en ny färgblandning, särskilt om man går från en mörk blandning till en ljus eller vice versa. Jobba med tunna färger i första lagret och tjockare ovanpå. Det kan vara svårt att ändra i färgen om den är för tjockt applicerad. Impasto, alltså tjock färg, sparas till de översta lagren i målningen. Teckning Teckningen är linjer och proportioner i det vi målar på duken. Det beskriver hur stort eller litet ett objekt eller en yta är, och var vi placerar det. Tex. hur långt eller kort vi väljer att göra en arm eller ett ben. Teckningen är viktig att behärska för att vi ska kunna förmedla det vi vill visa, alltså att det ser ut som det vi vill avbilda. Teckningen blir viktig så fort vi har något vi vill förmedla, oavsett om det är ett verkligt objekt vi målar av, eller om det är en abstrakt idé vi ser i vårt inre som vi vill överföra på duken. Det finns lite olika sätt att applicera den initiala teckningen i en oljemålning, exempel är blyerts, olja eller kol. Blyerts Fördel enklare att sudda. Nackdel gråar ned färgen, svår att måla över. Olja Nackdel svårare att sudda. Fördel enklare att måla över. Ta en färg som inte
täcker så mycket, ex. ockra. Kol blandas inte i färgen lika mycket som blyerts, lätt att damma bort från duken vid överflöd. Tänk på att teckningsprocessen fortsätter genom hela målningen. Fråga dig själv varje gång du har gjort ett penseldrag, om det hamnade på rätt ställe, genom att jämföra med motivet. Det kan vara en mödosam och långsam process, men den ger goda resultat. Teckna upp en målning Stora former först, placera in objekten. Tex. en hel människokropp, kan beskrivas genom enklare former, såsom en triangel eller fyrkant, vid placering. Jobba med linjer eller ytor, eller både och. När man gör teckningen i olja, är det enklare att jobba med ytor, än när man gör den med kol eller blyerts. Gör tunna lager först, jobba tjockare ju mer målningen träder fram och ju säkrare man blir på valör och kulör. Så länge färgen är tunt applicerad är det enkelt att ändra i en oljemålning. När färgen läggs på tjockt blir det svårare, och kräver mer teknik. Var inte rädd för att ändra om något blivit tokigt. Använd penseltvätt eller linolja och skrubba duken ren igen på det stället där det blev fel. Valörer Valör är ett mått på hur mörk eller ljus en färgblandning är. Traditionellt har man delat in antalet valörer i en målning i nio stycken, från vitt till svart. Man kan med dessa valörer målar allt från ljusast ljusa, till mörkast mörka. I verkligheten är det ljusaste ljusa mycket ljusare än den vita färgen, därav följer att valörer bara är en tolkning, eller en imitation av ljus. Det som avgör vilken valör man ska välja för ett område i sin målning, är hur ljuset ligger på motivet. Man kan dela in ljusområdena i en på ett motiv i fem nivåer: Mörk accent Inget ljus når dessa områden. Det är de mörkaste mörka i motivet, vanligtvis är det få ställen. Tex. håligheter i marken, eller flasköppningar, eller där två ytor möts, som linjen mellan duken och en blomkruka som står på duken. Skugga Inget direkt ljus från den primära ljuskällan träffar området, men reflekterat ljus når området. Det är vad vi kallar skugga. En dag när solen skiner är skuggan belyst av himmelen (blåaktigt ljus), men solen når inte ytan. Skuggan är mörk, men den nås alltid
av ljus, det är viktigt att komma ihåg. Halvton Är de områden som nås av den primära ljuskällan, men vänder sig bort från den i någon mån. Dvs området är inte fullt belyst, utan en blandning av ljus och skugga. Fullt ljus Ytan träffas helt av den primära ljuskällan. Ljusdager (blänk) Ytan reflekterar ljuset från den primära ljuskällan starkt, så starkt att det blir ett blänk. Tex. på vatten eller metall, kan man se detta fenomen tydligt, men det kan även uppträda på tex. hud, eller på växternas blad. Dessa områden går ifrån mörkt till ljust. Det är viktigt att tänka på att ett område i djup skugga nästan alltid är mörkare än ett område i ljus. Tex ett vitt papper i skugga kan vara mörkare än en svart yta i ljus, när dessa ytor ligger bredvid varandra. Därav följer att det är bra att hålla ihop valöromården, dvs. det som är i skugga hålls konstant mörkare än det som är i ljus. På så sätt binds målningen ihop och valörna blir enhetliga. Man kan välja vilken valör man vill måla ljus och skugga i. Man kan välja att lägga alla valörer högt, för att få en ljus målning, lågt för en mörk, eller mitt emellan för en medelljus målning. För att öka kontrasten i en målning kan man gå från mörkast mörka (dvs. ren svart färg) till ljusast ljusa (dvs ren vit färg). Det är relationerna mellan valörerna som är det viktiga i en målning. Dvs. det är relationen mellan mörker och ljus som skapar en trovärdig bild, inte exakt hur mörkt det mörka är eller exakt hur ljust det ljusa är. Bortsett från teckning så är valör det viktigaste att få rätt i en målning för att skapa en naturtrogen bild. Ett bra sätt att bedöma valörerna i ett motiv är att kisa, dvs. stäng ögonen så pass mycket att saker och ting blir smått suddiga och lite mörkare. Valörområden flyter då samman och bildar större ytor, och det är också lättare att bedöma relationerna mellan alla valörer i motivet, inte bara valörrelationerna inom vissa objekt. Ofta när man sitter och målar på ett skuggområde och upptäcker att något ser konstigt ut, så kan man kisa mot motivet, så att skuggan flyter samman, för att upptäcka vad man gjort för fel. Oftast handlar det då om att man målat något som är i skuggan för ljust, så att sticker ut för mycket, eller ser kritigt ut. Jobba med valörer Prova att göra en målning i endast svart och vitt. Då får man verkligen träna sitt öga på valörer. Man kan börja med mellanvalörer, tex. för ljus, halvton och skugga. Täcka in hela duken med dessa valörer. Sedan kan man fortsätta med att lägga in mörkare toner. Det är bra att tidigt i målningen etablera det ljusast ljusa och det mörkast mörka. Då kan man sedan relatera alla andra valörer till dessa. Fortsätt med fler halvtoner och till sist ljusdagrar. Efter varje penseldrag, fråga dig själv om det är rätt valör, eller om det behöver vara ljusare eller mörkare. Kisa gärna mot motivet för att bedöma detta.
Färg (kulör) Färger indelas i primär, sekundär och tertierfärger (eller kulörer). Primärfärgerna kan väljas, ofta används gult, blått och rött, för de går inte att blanda från andra färger. I en skrivare till en dator används ofta cyan, gult och rödviolett, från dessa kan i stort sett alla andra färger blandas, även svart. (I en skrivare används dock svart så mycket att det finns i en separat patron, vilket blir billigare.) När två primärfärger blandas får man en sekundärfärg (lila, grönt och orange), och när tre primärfärgerblandas får man en tertiärfärg (bruna och gråaktiga färger). Komplementfärger Varje färg har en komplementfärg, det är kulören som befinner sig på motsatt sida i en färgcirkel. Komplementfärgerna till primärfärgerna är rött <> grönt, gult <>lila samt blått <> orange. Komplementfärger kan användas i stället för svart, för att dämpa primär och sekundärfärger och skapar då alltid tertiärfärger. Använd komplementfärger för att dämpa kulören i en blandning. När man behärskar färgblandning med komplementärfärger så kan man få fram rätt lyster i blandningarna på ett bra sätt utan att behöva använda svart eller gråaktiga bruna färger. Det är dock inget fel på att använda svart, om man trivs med att göra det, och vet hur man ska hantera den smutsighet som lätt kan bli om man använder svart utan att värma med andra färger (se temperatur nedan). Temperatur När vi pratar om färg nämns ofta färgtemperatur. Temperaturen anger hur varm eller kall en färg är. Varma färger är gult, orange och rött, kalla färger är blått och violett. Ofta kan man säga att när man har ett neutralt till kallt ljus (tex. ljuset från himmelen en molnig dag), så blir skuggorna varmare. När man har ett varmare ljus (tex. solljus en eftermiddag), så blir skuggorna kallare. Färgtemperaturer är viktiga att återge korrekt för att färgerna ska se autentiska ut. Om man misslyckas med färgtemperaturerna så kan bilden se smutsig eller kritig ut. Ofta behöver man då göra skuggan varmare, eller ljuset kallare. Vitt Vitt används för att ljusa upp färgblandningar. Vitt har också en förmåga att kyla ner färgen väldigt mycket. Så om vi har en ljus yta som också är varm i färgen, så krävs att vi blandar i gult eller orange, samtidigt som vi blandar i vitt. Ett alternativ till vitt är ockra, som har liknande egenskaper (samma opacitet) men är gul i tonen. Den kan användas för att ljusa upp en färg och samtidigt behålla lystern, utan att färgen blir kritig. Jobba med färg Samtidigt som man lägger in valörerna kan man lägga rätt kulör, för olika områden i bilden. Det viktiga är inte alltid att få allt i exakt rätt kulör, utan att få ungefär rätt kulör, iaf. i början av en målning.
När teckning, valör och approximativ kulör är etablerad, kan man börja förfina de olika objekten i bilden genom att dels modellera valör, dels kulör, samtidigt som man är noggrann med teckningen. Tänk hela tiden på färgtemperaturen. För mycket vitt i en färgblanding kan döda den och göra den kritig. Ett bra tips är att hålla skuggorna lite varmare än ljuset. Ockra är en bra färg för att värma andra färger, och kan blandas i det mesta, också för att binda samman kulörerna i bilden och ge målningen en genomgående varmare ton, något som ofta kan uppfattas som behagligt och harmoniskt. Färg (egenskaper) Varje pigment har unika egenskaper, alla pigment är olika. Vissa pigment är starka, andra svagare. Vissa är täckande andra är mindre täckande eller helt transparenta. Naturligtvis finns det grader av täckförmåga och styrka. Några exempel: Täckande: vitt, ockra, koboltblå, kadmiumfärgerna, oxidsvart Transparenta: ultramarinblå, phtalogrön, alizarin crimson Svaga: ockra, jordgrön, umbra, coelinblå, syntetisk gul Starka: phtalogrön, alizarin crimson, oxidsvart Täckförmågan i ett pigment avgör hur väl det lämpar sig att måla impasto, alltså måla tjockt med. Det avgör också hur väl pigmentet kommer att synas när det läggs ovanpå andra pigment, ju högre täckförmåga, ju mer syns det. Det är svårt att måla över något med en transparent färg, och få just den kulören som färgen har. Därför kan man använda transparenta färger antingen blandade med vitt, eller tunt applicerade, så att duken syns igenom dem. Vissa färger är så starka att man nästan alltid måste dämpa dem för att få harmoni i målningen, detta gäller framförallt modernare pigment såsom phtalo färgerna och kinakridonröd (alizarin crimson). De svagare färgerna lämpar sig väl att modifiera tonen i blandningar, dvs. när man tex. vill göra en blandning varmare eller kallare. Ockra är ett bra exempel på en sådan färg. Övningar Måla gråskalor och färgcirklar Måla ett svartvitt stilleben Måla av ett foto upp och ned Måla ett stilleben i färg Måla ett självporträtt Måla levande modell