Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands fyra delregioner. I rapporterna redovisas utvecklingen inom befolkning, arbetsmarknad, näringsliv, utbildning och regional ekonomi. Befolkningsutveckling Skaraborg har haft en svagt positiv befolkningstillväxt sedan början av 2000-talet, befolkningen har växt från 255 000 år 2004 till 259 000 år 2013. Utvecklingen har karaktäriserats av ett födelseunderskott och ett i huvudsak, negativt flyttsnetto gentemot övriga landet. Samtidigt har det utrikes flyttöverskottet varit så stort att utvecklingen har varit positiv eller neutral varje år. Trenden med negativa födselnetton har dock vänt under 2013 och varit positiv för första gången under 2000- talet. Flyttnetto gentemot övriga landet gav år 2013 ett underskott om cirka 230 personer, och den sammantagna befolkningsökningen var cirka 1 600 personer. Födelsenettot påverkas i hög grad av befolkningssammansättningen, flyttnettot är istället beroende av andra faktorer så som möjligheterna till arbete, studier och ett gott liv i regionen. Befolkningsökning Befolkning
Arbetsmarknad Arbetslösheten i Skaraborg är högst regiondelens norra hörn med kommunerna Gullspång, Mariestad, Töreboda och Tibro. Samtliga dessa kommuner har en arbetslöshet på över 10 %. Högst är arbetslösheten i Gullspång med 11,8 % av arbetskraften, vilket dock är en minskning med 0,4 procentenheter sedan år 2012. Lägst arbetslöshet i Skaraborg har Karlsborg, Essunga och Götene med en arbetslöshet på 7 % eller lägre. Arbetslösa som andel av arbetskraften, 16-64 år, år 2013 Källa: Arbetsförmedlingen Det finns tydliga skillnader mellan Västra Götalands delregioner i sysselsättningsutvecklingen. Under perioden 1999 till 2012 har samtliga delar av länet haft en positiv utveckling, men endast i Göteborgsregionen har utvecklingen varit starkare än utvecklingen för länet som helhet. I Skaraborg har sysselsättningsutvecklingen inte varit lika stark och år 2012 var i princip lika många sysselsatta som inför lågkonjunkturen år 2008. SCB 2
Strukturomvandling Neddragningar och personalförstärkningar sker parallellt med varandra men inte sällan inom olika näringsgrenar. Under det senaste årtiondet har det skett en förskjutning av sysselsättningen från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin (inklusive utvinning) i Sjuhärad har minskat från 30 % till 23 % mellan åren 1999 och 2012. Sedan år 2003 och framåt har den privata tjänstesektorns andel av sysselsättningen i Skaraborg varit större än tillverkningsindustrins andel. Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn i Skaraborg har samtidigt ökat med cirka 2 procentenheter sedan 1999. Byggsektorn har även den ökat något. Andelarna sysselsatta inom jordbruk, Skog och fiske är dock oförändrat sedan 1999. Noterbart är att den offentliga sektorn är den enskilt viktigaste sektorn för sysselsättningen i Skaraborg och anställer mer än en tredjedel av de sysselsatta i delregionen. * * År 2011 ändrade SCB hur de mäter antalet personer mellan 65 och 74 år som bedriver näringsverksamhet. Detta resulterade i en ökad andel sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske, vilket syns i statistiken. Trots den minskade sysselsättningen inom tillverkningssektorn visar beräkningar som Västra Götalandsregionen låtit göra att industrin fortfarande har en avgörande betydelse för Västra Götalands sysselsättning och tillväxt. Om man ser på hur många sysselsättningstillfällen industrin skapar direkt inom industrin och indirekt inom tjänstesektorn tyder analysen på att industrins genererade fler jobb i Västra Götaland 2007 än den gjorde 1985. Samtidigt har produktivitetstillväxten sedan mitten av 80-talet varit snabbare än i riket, Stockholms län och Skåne. Detta kan förklaras av att industrin i Västra Götaland i hög grad är koncentrerad till branscher som uppvisat en hög internationell konkurrenskraft. 3
Nyföretagande Antalet nystartade företag har för Skaraborg som helhet ökat under de senaste åren från 9,2 per 1000 invånare år 2010 till 9,7 år 2013. Studerar man etableringsfrekvensen fördelat på kommunnivå framgår att det finns skillnader mellan kommunerna i Skaraborg. Etableringsfrekvensen är högst i Vara (14,2), Skara (11,2) och Tibro (10,6) och lägst i Gullspång (7,2). Antal nystartade företag per 1000 invånare, år 2013 Källa: Tillväxtanalys Andel företagare av de sysselsatta 20 64 år 2012 Exklusive jord- och skogsbruk Män Kvinnor Totalt Fyrbodal 11,4 4,8 8,2 Göteborgsregionen 10,6 4,8 7,7 Sjuhärad 10,7 4,5 7,7 Skaraborg 9,6 4,8 7,3 Västra Götaland 10,4 4,7 7,6 Källa: Västdatabasen/SCB Källa: Tillväxtanalys I Jämförelse med andra delar av Västra Götaland har Skaraborg lägst andel företagare bland den sysselsatta befolkningen. Samtidigt är skillnaderna mellan andelen män och kvinnors företagande minst av länets delregioner. Skillnaden beror främst på att andelen män som är företagare är lägre än i de andra delregionerna, då andelen kvinnor som är företagare är nära snittet i Västra Götaland. 4
Utbildningsnivå Det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan Göteborgsregionen och de övriga delregionerna inom Västra Götaland. Det förklaras framför allt av att utbildningsnivån generellt är högre i storstadsområden. I Skaraborg har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat sedan 2000- talets början. Denna andel av befolkningen i åldern 25-64 år har ökat från 22,5 % år 2001 till 30,7 % år 2013. Eftersom utbildningsnivån samtidigt stigit i övriga delar av regionen har Skaraborg trots denna ökning, lägst andel högutbildade i regionen. Regional ekonomi Bruttoregionalprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till BNP, det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i regionen under ett år. Av diagrammet nedan framgår att BRP per capita utvecklingen sedan år 2001 har varierat mellan delregionerna i Västra Götaland. Skaraborg har haft en lägre BRP ökning än utvecklingen i Västra Götaland som helhet. Av diagrammet nedan framgår att BRP per capita är högst i Göteborgsregionen och lägst i Fyrbodal och Skaraborg. Klyftan i BRP per capita har samtidigt ökat mellan Göteborgsregionen och de båda delregionerna Skaraborg och Fyrbodal under den jämförda tioårsperioden. 5
Ett annat mått på den ekonomiska välfärden är lönesumman. Delregionen med lägst lönesumma per sysselsatt i Västra Götaland har under det tidiga 2000-talet växlat mellan att vara Sjuhärad eller Skaraborg. År 2011 har Skaraborg den lägsta lönesumman per sysselsatt av Västra Götalands delregioner. I Skaraborg är lönesumman per sysselsatt högst i Skövde (295 400 kr) och i Lidköping (272 200 kr) och lägst i Grästorp med 222 700 kr. Lönesumma per sysselsatt, år 2011 Sammanfattning Befolkningen i Skaraborg har under de senaste tio åren karaktäriserats av ett konstant födelseunderskott och ett negativt inrikes flyttningsnetto under i stort sett samtliga år. Dock var födselnettot positivt år 2013 för första gången under 2000-talet och inrikes flyttningsnettot var det högsta på åtta år. Befolkningen har emellertid ökat, med undantag för de första åren under 2000- talet samt år 2010. Befolkningstillväxten har nästan uteslutande bestått av ett positivt invandringsöverskott. Arbetsmarknaden i Skaraborg domineras av till nästan lika delar privat tjänstesektor och offentlig sektor. Samtidigt präglas utvecklingen på arbetsmarknaden av att den växande privata tjänstesektorn balanseras av en minskande industrisektor. Sysselsättningen i Skaraborg var år 2012 åter i paritet med sysselsättningsnivån innan den ekonomiska krisen 2008 och utvecklingen verkar vara att Skaraborg ligger kvar på den nivån. Nyföretagandet i Skaraborg har ökat sedan år 2010 och är snart uppe i 10 nya företag per 1000 invånare. Nyföretagandet är särskilt högt Skara, Vara och Tibro kommuner. I Skaraborg har andelen högutbildade, det vill säga personer med eftergymnasial utbildning, ökat konstant under 2000-talet, men andelen högutbildade är lägst bland delregionerna i Västra Götaland. Den ekonomiska tillväxten räknad i BRP har i Skaraborg varit på samma nivå som utvecklingen i Västra Götaland som helhet. Författare: Jon Josefsson 6