HELSINGFORS OCH NYLANDS DISTRIKT

HELSINGFORS OCH NYLANDS DISTRIKT Årsbok för räkenskapsperioden 1.1.2014-31.12.2014 1

Årsbok 1.1. - 31.12.2014 Årsberättelse Inledning 3 Tyngdpunkterna i distriktets verksamhet 3 Strategiskt mål 1: Vi hjälper vid olyckor och katastrofer 4 Strategiskt mål 2: Vi främjar ett hälsosamt och tryggt liv 6 Strategiskt mål 3: Vi tar ställning för humanitet 8 Verksamhetssätt 1: Stark frivillighet 10 Verksamhetssätt 2: Fungerande strukturer, tillräckliga resurser 12 Verksamhetssätt 3: En bra partner 13 Förvaltning och ekonomi 13 Årsberättelses bilagor 1) Avdelningarnas medlemsantal 14 2) Distriktets styrelse och utskotten 16 3) Representatiion 17 4) Verksamhetsgrupper och utbildare 19 5) Utbildning 20 6) Utmärkelser 22 7) Personal 23 Balansbok för räkenskapsperioden 1.1.2014-31.12.2014 Resultat 27 Balans 28 Bilageuppgifter 29 Förteckning över bokföringsböckerna 33 Underskrifter 34 Revisonspåteckning 34 Finlands Röda Kors Helsingfors och Nylands distrikt Distriktsbyrån Salomonsgatan 17 B, 5.vån, 00100 Helsingfors Utbildning och frivilligverksamhet Salomonsgatan 17 B, 3. vån., 00100 Helsingfors Www-sidor hup.punainenristi.fi E-post hup.neuvonta@rodakorset.fi förnamn.släktnamn@rodakorset.fi Telefon 020 701 2000 Omslagsbild Martiina Lahti, Taija Leppäkoski och Tommi Nieminen från Kehä-Espoon osasto. Bild Leena Koskela. 2

Finlands Röda Kors Helsingfors och Nylands distrikts styrelses berättelse för verksamhetsåret 1.1. - 31.12.2014 Inledning Inom distriktets område verkade i slutet av året 58 lokalavdelningar, av vilka 39 var finskspråkiga, 11 svenskspråkiga och 8 tvåspråkiga. Alla distriktets 58 avdelningar uppfyllde kriterierna för en verksam avdelning: avdelningarnas stadgeenliga möten har hållits och avdelningarna har ikraftvarande namntecknare. Distriktet hade i slutet av året 21 542 (22 919) medlemmar, en nedgång på 1,7 % från året innan. (Bilaga 1: Avdelningar och medlemsantal 31.12.2014) Distriktets årsmöte ordnades i Helsingfors 12.4. I mötet deltog 23 (30) avdelningar med sammanlagt 91 (94) officiella representanter. Finlands Röda Kors ordinarie stämma hölls i Åbo 7 8.6. I stämman deltog 34 (45) av distriktets avdelningar med 90 (118) officiella representanter. Som distriktsstyrelsens officiella representant vid stämman deltog Harri Kainulainen. Distriktet beviljade stöd för avdelningar att delta i stämman i Åbo om avdelningens ekonomiska situation annars skulle ha utgjort ett hinder för deltagande i stämman. Bidrag beviljades till fyra avdelningar. De ungas årsmöte hölls i Helsingfors 5 7.10. Distriktet hade 7 (7) officiella representanter på årsmötet. Dessutom deltog ett tjugotal frivilliga i mötesarrangemangen tillsammans med centralbyrån och den riksomfattande ungdomskommittén. Tyngdpunkterna i distriktets verksamhet Hannu Harri var distriktets ordförande och vice ordförande var Irmeli Metsänen. Petri Kaukiainen var distriktets verksamhetsledare. Medlemmar i distriktsstyrelsen fram till årsmötet var Pekka Ahola, Linda Basilier, Otto Kari, Sari Kauppinen, Leila Kinnari, Katja Kuusela, Petri Nikkilä, Marketta Pohjanheimo, Katri Rannisto och Ismo Uusitalo. Vid årsmötet invaldes Senja Multala som ny medlem i styrelsen, medan Marketta Pohjanheimo lämnade styrelsen. Styrelsemedlem Petri Nikkilä avled i september, bruten av en svår sjukdom. Under styrelsen verkade tre verksamhetsområdesvisa styr- eller utvecklingsgrupper. En styrgrupp verkar i ett sådant verksamhetsområde där det finns många frivilliga i avdelningarna och där verksamheten är etablerad. I ett verksamhetsområde som har en utvecklingsgrupp finns det ett stort behov att utveckla frivilligverksamheten. I enlighet med den här fördelningen har distriktet en styrgrupp för beredskapsverksamhet, en styrgrupp för social verksamhet och en utvecklingsgrupp för ungdomsverksamheten. Gruppernas mandatperiod avslutades i slutet av år 2014 och styrelsen utsåg i december nya grupper för mandatperioden 2015 2017. (Bilaga 2: Distriktsstyrelsen och de av styrelsen tillsatta styr- och utvecklingsgrupperna) 3 Distriktets arbete byggde på den strategi som ordinarie stämman har godkänt. I verksamheten betonades verksamhetsstrategier, långsiktiga mål och utvecklingsområden i enlighet med stämmans beslut. Distriktets verksamhet i hemlandet är beredskapsverksamhet, socialoch hälsovårdsservice samt ungdoms-, organisations- och mångkulturverksamhet. Den bärande tanken i distriktets arbete är att fokusera på kärnuppgifterna och stödja den lokala verksamheten. Som representanter för Röda Korset ansvarade avdelningarna inom sina gränser för medlemsservice och -värvning, stadgeenlig organisationsverksamhet, förverkligandet av riksomfattande kampanjer, omedelbar katastrofhjälp samt informationsspridning på lokal nivå. Avdelningarna deltog aktivt i insamlingar, kampanjerna kring vändagen och Rödakorsveckan och skötte om katastrofhjälp i samband med lokala olyckor. Distriktet stöttade avdelningarna och deras verksamhetsgrupper i genomförandet av de uppgifter som nämndes ovan samt i planeringen och utvecklandet av verksamheten. Den viktigaste stödformen var avdelningsfaddersverksamheten. Distriktsbyrån hade fem avdelningsfaddrar som regelbundet höll kontakt med sina fadderavdelningar. Stöd, handledning och rådgivning gavs också per e-post, per telefon och i personliga samtal och träffar med avdelningsstyrelserna och övriga förtroende-

valda. Även avdelningsforum, utbildningar och träffar för olika grupper erbjöd rikligt med tillfällen till kontakter. Vid distriktets årsmöte premierades Årets avdelning för femte gången. Borgå avdelning Porvoon osasto fick ta över vandringspokalen för ett år för att på ett exemplariskt sätt ha arbetat för Röda Korsets mål. Avdelningen är en aktiv och synlig aktör inom sitt område. Verksamheten är mångsidig och öppen och avdelningen har ett tätt samarbete med skolor och olika samarbetsparter. I samarbete med avdelningarna skötte distriktet om fortbildnings- och kompletteringskurser för frivilliga, arrangerade utbildar- och promoutbildning tillsammans med centralbyrån samt sörjde för handledning av utbildarna och upprätthållandet av deras färdigheter. Avdelningarna fick hjälp med planering, marknadsföring och utbildning för att ordna grundkurser i frivilligverksamhet och organisationsarbete. Distriktet informerade avdelningarna om aktuella frågor och händelser. Informationsbladet Här och nu utkom sex gånger. Centralbyrån producerade riksomfattande material för fyra nummer av informationsbladet medan distriktet producerade eget material utöver de riksomfattande sidorna. Två nummer producerades helt av distriktet. Här och nu postades till cirka 880 förtroendevalda och ansvarspersoner. Ungefär 250 personer fick informationsbladet per e-post. Ett informationsbrev om distriktsstyrelsens möten skickades till avdelningarna två tre dagar efter mötena. Vänverksamhetens informationsbrev Sinulla on ystävä (Du har en vän) skickades till cirka 900 aktörer per e-post eller post. Branschvisa informationsbrev skickades också ut till insamlingsledare, kontaktpersoner för ungdomsverksamheten, första hjälpengruppernas ledare, instruktörer i första hjälpen och hälsokunskap samt volontärer inom den mångkulturella verksamheten. Informationsbrevet om den mångkulturella verksamheten nådde ett tusental läsare. Distriktets webbplats uppdaterades i RedNet. Distriktets Facebook-sida uppdaterades mer aktivt än tidigare. Antalet som gillade sidan var över 800 i slutet av året, en uppgång på 47,1 % under året. Distriktet började också använda Twitter. Distriktet samarbetade med olika organisationer och myndigheter och var representerat i Röda Korsets interna förtroendeorgan och utvecklingsarbetsgrupper. (Bilaga 3: Representation) Strategiskt mål 1: Vi hjälper vid olyckor och katastrofer DET HÄR GJORDE VI Avdelningarnas första hjälpen-grupper upprätthöll beredskapen genom att öva första hjälpen och genom att bistå myndigheterna i samband med olika larmuppdrag. Dessutom deltog grupperna i hälsofrämjande kampanjer. Första omsorgen-enheterna övade kunskaper inom första omsorgen och det psykiska stödet och hade larmberedskap för att kunna hjälpa vid plötsliga olyckssituationer. Distriktet stöttade avdelningarna genom att organisera första hjälpen-jour i synnerhet i samband med stora publikevenemang. Distriktet organiserade första hjälpen-jour vid 406 (404) evenemang där 2 468 (2 347) jouruppdrag för volontärerna bokfördes. Antalet personer som fick hjälp var 2 739 (3 481). Fortsatt vård behövde 92 (103) personer. Antalet jourtimmar under året var 16 533 (15 922). De största jouruppdragen var ungdomsomsorgsinsatserna i samband med valborgsmässoafton och skolavslutningarna, Helsinki City Marathon, kvalmatcherna för fotbolls-em, landskamperna i friidrott samt olika konserter. Distriktet koordinerade inom sitt område Frivilliga räddningstjänstens (Vapepa) verksamhet för den allmänna räddningsverksamhetens del. Distriktet samarbetade med myndigheterna och skötte om koordinering av och beredskap för akuta hjälpuppdrag. För Röda Korsets lokalavdelningar ordnades utbildning för att effektivera biståndsverksamheten. Frivilliga erbjöds också utbildningar som ordnades av Frivilliga räddningstjänstens kommittéer och andra föreningar. Frivilliga räddningstjänsten fyllde 50 år. Hela landets 50-årsjubileumsfest ordnades i Tammerfors. I festligheterna deltog 30 frivilliga från 4

Nyland. Det regionala jubileumsevenemanget hölls i april i Kervo. Frivilliga räddningstjänstens lokalkommittéer i Nyland rapporterade att de hade deltagit i 62 (61) larmuppdrag, av vilka största delen gällde efterspaning efter saknad person. Efterspaningslarmen var 34 (35) till antalet och antalet första omsorgen-larm 11 (15). Övriga hjälpuppdrag förekom inte alls (1), medan beredskapslarmen var 17 (11) stycken. I larmuppdragen deltog 777 volontärer som sammanlagt jobbade 1 488 arbetstimmar. I Sjundeå hade distriktet en enhet med grupphem och stödboende avsett speciellt för minderåriga asylsökande. Verksamheten lades ned i april 2014. Antalet minderåriga asylsökande som kommer till Finland utan förmyndare har minskat, vilket ledde till att Migrationsverket sade upp avtalet om underhållet av enheten. Distriktet stödde avdelningarna i insamlingsverksamheten genom att samordna insamlingar, utbilda insamlingsledare och andra nyckelpersoner samt genom att förmedla information och material. I Hungerdagen deltog 54 (55) avdelningar. Antalet insamlare som deltog var mindre än året innan eller 2 226 (2 392). Hungerdagens resultat för distriktets område var 285 946,79 euro (303 986,72 euro). Det finns flera orsaker till nedgången i insamlingsresultatet, en tydlig orsak var nedgången i antalet insamlare. I synnerhet i huvudstadsregionen deltog färre insamlare i Hungerdagen. Under hösten genomförde några avdelningar en insamling för att samla in medel till biståndsinsatser i ebolaområdet i Västafrika. Distriktsbyrån hade beredskap för en gatuinsamling som på så sätt framför allt engagerade andra organisationer och skolor. DET HÄR UTVECKLADE VI Beredskapen ska omfatta hela distriktet Röda Korsets nätverk av verksamma avdelningar utgör grunden i vår hjälpberedskap. På miniminivå har en verksam avdelning regelmässig verksamhet så att avdelningens möten hålls och avdelningen har ikraftvarande namntecknare. 5 Beredskapsminimum för en verksam avdelning är att det finns en utsedd och utbildad kontaktperson för bistånd i hemlandet. Det innebär att avdelningen har de personer som kan fatta beslut i avdelningens namn och representera avdelningen och det ger också beredskapen att genomföra verksamhet och vara med som hjälpare i en plötslig situation där hjälp behövs. Alla distriktets avdelningar uppfyllde kriterierna för en verksam avdelning. I 43 (43) avdelningar hade en kontaktperson för biståndet i hemlandet utsett före årets slut. I många mindre avdelningar är ordförande också kontaktperson för biståndet i hemlandet. Varje avdelning i distriktet hade en ikraftvarande beredskapsplan; även distriktsbyråns beredskapsplan uppdaterades. I slutet av år 2013 hade 53 avdelningar färdiga beredskapsplaner, under första hälften av 2014 blev även de övriga avdelningarnas beredskapsplaner klara. Distriktet hjälpte avdelningarna att göra upp beredskapsplanerna och hålla dem à jour. Målet är att alla avdelningar årligen eller minst vartannat år uppdaterar sina beredskapsplaner. Framöver ligger fokus på att upprätthålla och utveckla beredskapen i avdelningen, på beredskapen för hjälp i hemlandet (reviderade anvisningar är på kommande) och på insamlingsberedskapen. Insamlingsplanerna är en del av avdelningarnas beredskapsplaner. Distriktet utbildade och inskolade insamlingsledare och kontaktpersoner för bistånd i hemlandet vid en gemensam utbildning. Fyrtionio (53) avdelningar hade utsett en insamlingsledare, men i många avdelningar var det ordförande som också skötte uppdraget som insamlingsledare. I insamlingen Hungerdagen var distriktets stöd praktiskt: rådgivning, skol- och företagssamarbete, stöd för evenemang och fadderbesök. Återanvändningsvaruhuset Kontti i Vanda var det Kontti-varuhus som registrerade den största försäljningsvolymen. Avdelningarnas och volontärernas insats, i synnerhet de pryl- och klädesinsamlingar som avdelningarna ordnade, var viktiga för varuhuset. Avdelnings-verksamhet presenterades för de anställda vid Kontti och där ordnades regelbundet Vägkost för ett gott liv-evenemang. Beredskap för och kunskaper i första omsorgen och psykiskt stöd förbättras Målet är att under den pågående stämmoperioden utveckla kunnandet inom första omsorgen och det psykiska stödet så att beredskap finns i 60 % av avdelningarna inom distriktet. Beredskap fanns i slutet av året i 70 % av avdelningarna.

Stora och fungerande första omsorgen-enheter utgör beredskapsryggraden inom distriktets område. I distriktet finns fem enheter med första omsorgen, av vilka Mellersta Nylands grupp för psykisk första hjälpen har specialiserat sig som grupp för psykiskt stöd. Dessutom har Borgå avdelning ett samarbetsavtal med Borgå stad. Alla första omsorgen-enheter fungerade aktivt i samarbete med myndigheterna inom sitt område och deltog i många hjälpsituationer. Beredskapen inom första omsorgen och bistånd i hemlandet upprätthölls genom utbildningar; under året ordnade distriktet fem grundkurser i första omsorgen och i början av året hölls det traditionella samarbetsseminariet för första omsorgen. Distriktet erbjöd i maj och september grundkurser i psykiskt stöd och i slutet av året en fortsättningskurs i psykiskt stöd. En utbildning i telefonhjälp ordnades i samarbete med centralbyrån. Nya aktörer och mer mångsidig verksamhet i första hjälpen-grupperna Inom distriktets område verkade 37 (36) första hjälpen-grupper med 606 (645) medlemmar. Sammanlagt 22 första hjälpen-grupper är Frivilliga räddningstjänstens larmgrupper; i verksamheten med första hjälpen-jour deltog 25 grupper. Grupperna fick stöd i form av utbildning, arbetshandledning och genom deltagande i gruppledarträffar och gruppkvällar. Avdelningarna uppmuntrades att satsa på medlemsvärvning och presentera sin verksamhet i synnerhet under Rödakorsveckan. Under den veckan ordnades tiotals evenemang där första hjälpen-verksamhet presenterades i Prisma- och S-marketaffärer. Distriktet utvecklade och övervakade kvaliteten på första hjälpen-jour och -utbildningar bl.a. genom att följa med första hjälpen-situationer genom att föra bok över verksamheten samt ordna kontrollbesök och jourhavartest. Det aktiva arbetet för att utveckla kursinnehåll fortsatte. Förstahjälparutbildningen förnyades och den nya handboken Ensiauttajan taskuopas togs i bruk (tillsvidare endast på finska). Grundkursen i hjärt-lungräddning för första hjälpen-jour (förr D-HLR-kursen) förnyades och sammanlagt fem kurser ordnades. Totalt 28 (11) deltagare utexaminerades. Fortbildningen för instruktörer utvecklades i samarbete med OK-studiecentralen; utbildare deltog bl.a. i fortbildning i undervisningskunskap. Utbildning ordnades för första hjälpen-grupper för att utveckla gruppernas förmåga att agera i hjälpsituationer samt öka möjligheten till medelanskaffning. Användningen av jourdatabasen Hupsis effektiverades. I slutet av året hade 401 första hjälpen-jourhavande registrerat sig i jourdatabasen; av dem var 22 nyutexaminerade jourkursdeltagare. Tio nya förstahjälpare (förr EVY) utbildades under våren; antalet förstahjälpare med tillstånd var 37 (54). Sammanlagt var antalet deltagargånger i förstahjälparnas månadsövningar och motsvarande evenemang 194. Distriktet ordnade fem diskussionsoch utbildningskvällar för totalt 69 deltagare. Strategiskt mål 2: Vi främjar ett hälsosamt och tryggt liv DET HÄR GJORDE VI Verksamhetsformerna inom socialservicen var väntjänst hemma och på anstalter, service av engångskaraktär, kamratstöd samt annat psykosocialt stöd och gruppverksamhet av olika slag. Verksamhet ordnades för olika målgrupper såsom åldringar och invandrare. Frivilliga besökte också mottagningscentraler för asylsökande och förvarsenheter för utlänningar och ordnade rekreationsverksamhet för invånarna. Även vänverksamhet för ungdomar och mentalvårdskonvalescenter förverkligades och utvecklades. Under året hade avdelningarna verksamhet i 11 olika mångkulturella verksamhetsgrupper och 27 LäxHjälp-klubbar. Verksamheterna är starkt inriktade på huvudstadsregionen. 6

Projekt som förebygger utsatthet är ett fint sätt för en avdelning att dra igång eller utveckla vän- eller hälsorådgivningsverksamhet för att hjälpa människor att hålla kontroll över sina egna liv och förebygga utslagning. Utsatthetsförebyggande projekt presenterades vid avdelningsforum och avdelningarna peppades att dra igång sådana projekt. Under året fick en avdelning stöd för sitt projekt. Röda Korsets hälsorådgivningar erbjuder frivilliga, avgiftsfria hälsovårdstjänster som handledning, stöd och rådgivning. Inom Helsingfors och Nylands distrikt finns fyra Hälsopunkter som sköts på avdelningsnivå (Lounais-Espoo, Keski-Helsinki & Töölö, Kallio-Käpylä & Töölö samt Vihti). Distriktet stödde avdelningarna i verksamhetsplaneringen. Distriktet ordnade regelbundet kurser i första hjälpen för allmänheten i sina utbildnings-lokaliteter i Helsingfors centrum. Förutom kurser för allmänheten ordnade distriktet på beställning kurser för företag. I sådana kurser kunde man beakta företagets specialbehov. Under årets lopp ordnade distriktet sammanlagt 777 (781) föreläsningar och kurser i första hjälpen. I dem deltog 10 024 (10 415) personer. Förutom kurser i första hjälpen ordnades 46 (41) Trygghetspass-utbildningar och -uppdateringar. Övriga parter som ordnar första hjälpen-utbildning inom distriktets område ordnade sammanlagt 3 044 (ungefär 3 000) kurser i första hjälpen. I de kurserna deltog drygt 32 100 (32 000) personer. Sammanlagt fick drygt 42 100 (41 500) personer utbildning i första hjälpen i enlighet med Röda Korsets kursinnehåll inom distriktets område. Det verkliga antalet är ändå något större än så, eftersom alla kursdeltagarlistor inte har lämnats in till distriktet. Distriktet är ett så kallat ansvarsdistrikt som på riksnivå har hand om försäljning och marknadsföring av utbildning i första hjälpen för de andra distrikten och som stöd för dem. Syftet är att stärka Röda Korsets nätverk av första hjälpen-utbildning på riksnivå och erbjuda kunderna all service på ett och samma ställe. DET HÄR UTVECKLADE VI Mer och mer mångsidig vänverksamhet Under stämmoperioden var vårt mål att producera mer vänverksamhet av mer varierad art. Inom distriktet hade 42 avdelningar vänverksamhet. 7 Projektet Stödpunkt för vänverksamheten som finansierades av Penningautomatföreningen avslutades. Under projektets sista år låg fokus i synnerhet på analysering av läget inom vänförmedlingarna och deras framtidsbehov, på utbildning av nyckelfrivilliga (instruktörer, gruppledare och socialtjänstpromor) samt på att förankra modellerna för vänverksamhet. Projektets slutseminarium hölls i december på Hanaholmens kulturcentrum. Tema för seminariet var Tankar om vänskap och ensamhet. I seminariet ingick föreställningen Vieraskirja (Gästbok) av Nationalteaterns turnerande ensemble Sivuun. Föreställningen bygger på workshoparbete med elva frivilliga vänaktörer och vänverksamhetsklienter inom distriktets område. Arbetet med att utveckla Ung för unga-vänverksamhet (NuNu) fortsatte. Samarbetet mellan De ungas skyddshus i Helsingfors och Nyyti rf har varit lyckat. För samvarokvällarnas ledare har man under året tagit fram en inskolningspärm, för NuNu-aktörer ordnades en utbildningskryssning och nytt Nunu-marknadsföringsmaterial producerades tack vare Yhteisvastuu nuoresta-finansiering. Under året ordnades sammanlagt 33 (35) vänkurser; 8 av dem var kortkurser i vänverksamhet i ny tappning. Totalt utbildades 417 nya volontärer och dessutom hölls 9 utbildningsevenemang för frivilliga inom vänverksamheten; antalet deltagare var 193. Tre nya socialtjänstinstruktörer och två nya instruktörer i psykiskt stöd utbildades under året. För vänförmedlingar och mottagningscentraler har ett inskolningsmaterial producerats för att underlätta vänförmedlingen för asylsökande som bor på mottagningscentraler. Material finns på engelska, franska och spanska. Stödverksamhet för närståendevårdare Målet för stödverksamheten för närståendevårdare är att stärka och främja hälsa, livskvalitet och självständigt liv i vardagen för såväl närståendevårdare som deras familjer. Stödverksamheten för närståendevårdare är professionellt koordinerad verksamhet som utförs av frivilliga och den är gratis för närståendevårdarna. Alla som tar hand om en anhörig eller närstående kan delta i verksamheten oberoende av om de lyfter närståendevårdsstöd av kommunen eller inte.

Stödverksamhet för närståendevårdare fanns i avdelningarna Keski-Helsinki, Tusby och Rajamäki. Under hösten utvidgades verksamheten till avdelningarna i Borgå och Borgnäs. Med kommunerna och övriga organisationer har vi ett gott och tätt samarbete. Kamratstöd, rekreation, utbildning, välmåendeläger samt verksamhet som upprätthåller hälsan och den fysiska funktionsförmågan har ordnats för närståendevårdarna. I avdelningen Keski-Helsingin osasto har frivilliga inom följeslagarverksamheten besökt närståendevårdarfamiljer ensamma eller parvis för att bidra med rekreation och stöd i vardagen. Hela Finland leker-projektet Projektet Hela Finland leker (fi. Koko Suomi leikkii) är Finska Kulturfondens riksomfattande projekt som genomförs genom ett samarbete mellan Finlands Röda Kors och Mannerheims Barnskyddsförbund. Syftet med projektet är att påminna om lekens betydelse och före slutet av år 2016 grunda s.k. Terhoklubbar, mötesplatser för olika generationer, i varje kommun på fastlandet - i Nyland i 27 kommuner. Regionala anställda, så kallade lekambassadörer, bistår volontärerna vid grundandet av Terhoklubbarna. Under verksamhetsåret grundades sammanlagt 13 Terhoklubbar i Nyland i 10 olika kommuner. Klubbarna drivs av FRK:s och MBF:s lokalavdelningar och -föreningar tillsammans. Röda Korsets avdelningar hade i slutet av året engagerat sig i 10 Terhoklubbar, medan MBFföreningar var med i 12 klubbar. Under statistikperioden 1.3 30.9 deltog 42 frivilliga i Terhoklubbarna. Av dem var 19 helt nya volontärer. I slutet av september hade barn och vuxna gjort sammanlagt 302 besök i Terhoklubbar i Nyland. Hela Finland leker-projektet syntes regelbundet i massmedia i Nyland under året och inom ramen för projektet ordnades ett öppet publikevenemang i Rajamäki i samband med Barnens rättigheters dag. Projektet fick ett gott mottagande även inom lokalavdelningarna och -föreningarna och samarbetet på lokal nivå fick tack. Projektet Vägkost för ett gott liv Det treåriga projektet Vägkost för ett gott liv var inne på sitt andra år i distriktet och fokuserar på hälsa, välmående och trygghet. Projektet finansieras av HOK-Elanto vilket innebär att evenemangen i första hand äger rum i avdelningar inom HOK-Elantos verksamhetsområde. Projektteman är invånarnas psykiska välmående, hälsa och säkerhet. Centrala verksamhetsformer är ambulerande mötesplatser som är öppna för alla och temaevenemang som tar upp frågor i anknytning till projektteman. De flesta evenemangen genomförs i HOK-Elantos affärer och de erbjuder avdelningarna en möjlighet att marknadsföra verksamheten och engagera i medlemsvärvning. Sammanlagt 78 evenemang ordnades i samarbete med avdelningarna Kallio-Käpylä, Länsi-Helsinki, Pohjois-Helsinki, Tikkurila, Kehä- Espoo, Keski-Espoo, Korso, Itä-Helsinki och Herttoniemi samt huvudstadsregionens första omsorgen-frivilliga. Ungdomar nådde man vid Helsingforsskolornas evenemang Ruutiexpo samt vid vintersemesterevenemaget Reaktori tillsammans med skyddshuset för unga i Helsingfors. Vägkost för ett gott liv deltog också i evenemanget Världen i byn. En nyhet var julkaféer i avdelningarna Itä-Helsinki och Keski-Espoo. Röda Korset öppnade för första gången sina dörrar under julhelgen och erbjöd ensamma möjlighet till sällskap. Strategiskt mål 3: Vi tar ställning för humanitet DET HÄR GJORDE VI Bland Röda Korsets viktigaste sätt att påverka är att göra det genom vår verksamhet, direkt påverkan i nätverk och på opinionsledare, aktiv kommunikation samt gemensamma kampanjer på riksnivå. Distriktet och avdelningarna deltog i följande riksomfattande evenemang och kampanjer: vändagen, veckan mot rasism, Rödakorsveckan och Operation Hungerdagen. Distriktet hjälpte avdelningarna att genomföra kampanjerna. Syftet med vårt kampanjarbete var att rekrytera nya människor att engagera sig i organi- 8

sationens arbete samt påverka attityder och beslut. Läxklubbar ger frivilliga tillfälle att hjälpa barn och unga att göra sina läxor samt stödja deras skolgång. Målgruppen för läxklubbarna är i synnerhet ungdomar som har flyttat till Finland och som har problem med finskan eller svenskan. Vändagsevenemang ordnades i 26 avdelningar, i insamlingen Hungerdagen deltog 54 avdelningar. Under veckan mot rasism ordnades 10 evenemang. Dessutom ordnades seminariet Morgonkaffe för fördomsfulla för omkring 80 deltagare. Utmärkelsen Fördomsfri föregångare gick till Golalah Lotfollahi. Hon är en ung kvinna med kurdisk bakgrund som har lyckats vinna sina arbetskamraters oreserverade uppskattning inom en traditionellt mansdominerad bransch på Helsingforstullen. Under Rödakorsveckan ordnade 37 evenemang och temat för veckan var första hjälpen. Distriktet gav avdelningarna stöd att genomföra den programmodell som centralbyrån erbjöd, kunskapsbanor i första hjälpen och presentation av första hjälpen-väskor. Under veckan ordnades Rödakorsveckans evenemang som presenterade första hjälpen-verksamhet i S-gruppens affärer. Evenemang ordnades i Prisma-affärer inom distriktet och dessutom i många S-marketar samt Alepa- och Sale-affärer. Under Rödakorsveckan ordnades också andra evenemang. Röda Korsets verksamhet presenterades i skolor på olika nivåer, på mässor och vid olika evenemang samt vid utbildningar som distriktet ordnade. Distriktet deltog bl.a. i Helsingfors stads ungdomscentrals evenemang Reaktori, i Världen i byn festivalen och i Kansalaisareenas Menu-mässa. Projekt som finansieras av Penningautomatföreningen presenterades på ett evenemang på Brunnsplatsen i Helsingfors. Ungdomsverksamheten presenterades genom första hjälpen för unga i Helsingfors vid Reaktori-evenemanget under sportlovsveckan samt på GoExpo-mässan tillsammans med centralbyråns medelanskaffningsteam och Blodtjänst. Verksamhet för barn erbjöds i Reddie Kidsgrupper som ger information om Röda Korset och övar praktiska kunskaper i första hjälpen och räddningstjänst. Tonåringar och unga vuxna verkade i avdelningarna vid sidan av de vuxna inom första hjälpen och beredskap, vänverksamhet, internationell verksamhet samt projekt för att förebygga utslagning. 9 Avdelningarna var engagerade i ett kontinuerligt samarbete med skolorna och ordnade kampanjer. Genom skolsamarbetet på olika nivåer når vi potentiella nya aktörer både på avdelnings- och distriktsnivå. DET HÄR UTVECKLADE VI Påverkansarbetet sätts i verket verksamhet, kommunikation, kampanjer Målet för strategiperioden var att två tredjedelar av avdelningarna genomför 2+1 riksomfattande kampanjer. Till dem hör vändagen, veckan mot rasism, Rödakorsveckan och Hungerdagen. Av avdelningarna i distriktet genomförde ungefär 45 % 2 + 1 kampanjer. Genom kampanjerna fick vi synlighet i medierna både lokalt och på riksnivå. Ett specialavsnitt i programmet Vain elämää som visades i december gav Röda Korsets arbete i hemlandet stor synlighet. Stjärnorna i programmet bekantade sig under hösten med verksamhetsformer inom Röda Korset som de själv hade valt. Jonne Aaron besökte en hälsopunkt i Tammerfors och Katri Helena en första hjälpen-jour i Helsingfors. Juha Tapio deltog i vänverksamhet med Ukkokerho i Borgå och Anna Abreu besökte De ungas skyddshus i Vanda. Elastinen deltog i en efterspaningsövning i Borgå och Paula Koivuniemi hjälpte skolelever i en läxklubb i Vanda. En riksomfattande flyktingtältskampanj inleddes, delvis i samarbete med arbets- och näringsministeriet, som en reaktion på krisen i Syrien och det ökade behovet av kommunplatser. Under året förevisades flyktingtältet på fem olika platser inom distriktets område, bl.a. vid distriktets årsmöte i Helsingfors. Utvidgande av barn- och ungdomsverksamheten Reddie Kids Reddie Kids-klubbarna för barn i åldern 7 13 år fostrar deltagarna till Röda Korsets värderingar. Målet är att utveckla Reddie Kids-verksamheten så att kontinuiteten av klubbverksamhet för barn och unga kan tryggas och även lägerverksamhet erbjuds unga i den ifrågavarande åldersgruppen. Inom distriktets område finns 8 (10) Reddie Kids-klubbar. Reddie Kids-ledarutbildning ordnades i samarbete med avdelningen Länsi-Helsingin osasto.

Ungdomsgrupper och läger: Att skapa modeller för och utveckla långvarig ungdomsverksamhet Målet var att skapa modeller för och utveckla ett långsiktigt ungdomsarbete och öka antalet ungdomsgrupper. Inom distriktets område fanns det tre ungdomsgrupper, lika många som året innan. Avdelningen Itä-Helsingin osasto drog igång en internationell ungdomsgrupp inom sitt område, medan avdelningarna i Träskända och västra Vanda (Länsi-Vantaa) fortsatte sin ungdomsgruppsverksamhet. Länsi-Helsingin osasto inledde lägerverksamhet för barn i samarbete med övriga avdelningar i området. Den planlagda lägerledarutbildningen måste inställas, men intresserade deltagare deltog i en utbildning som ordnades av Tavastlands distrikt. Lägerarbetsgruppen inledde sin verksamhet och i den deltog sju volontärer från olika avdelningar. Arbetsgruppen för utveckling av ungdomsverksamheten fortsatte sin verksamhet och sitt aktiva påverkansarbete inom hela distriktet. Utvecklingsgruppen gjorde en studieresa till Makedonien och Kosovo tack vare stöd från Folke Bernadottes Minnesfond. Skolsamarbete, tyngdpunkten på samarbetet med klasserna 7 9 Skolsamarbetet inom distriktets område sköttes i första hand genom direkt samarbete mellan avdelningar och skolor. Till skolsamarbetet hör en avdelnings verksamhet i en skola t.ex. morgonsamlingar, skolbesök, evenemang som ordnas tillsammans med skolor, kurser eller temadagar samt verksamhet som gör att avdelningen kommer i kontakt med elever. Avsikten är att utveckla samarbete med högstadieskolor (klasserna 7 9) så att hälften av distriktets avdelningar engagerar sig i samarbete med de här klasserna. Under verksamhetsåret samarbetade xx av distriktets avdelningar med högstadieskolor. Vi fortsatte med vårt temaskolprojekt som strävar efter att stärka ett långsiktigt samarbete mellan skolor och avdelningar. Temaskolsgruppen höll kontakt med avdelningarna i distriktet och erbjöd stöd och idéer i samarbete med skolorna. Temaskolavtal har slutits med följande skolor: Haukilahden lukio (Tapiolan osasto), Pihkapuiston ala-aste (Pohjois-Helsingin osasto), Pikku-Huopalahden koulu (Länsi-Helsingin osasto) och franska skolan (Länsi-Helsinki). Verksamheten utvidgas stegvis tillsammans med avdelningarna; förhandlingar fördes med de tre avdelningar som härnäst inleder temaskolsprojekt. Verksamheten LäxHjälp fortsatte. Läxklubbarna hjälper barn och unga med invandrarbakgrund att göra sina läxor, men de är öppna även för andra skolelever. Tre nya LäxHjälp-klubbar grundades och i slutet av året var de sammanlagt 27. Genom skolsamarbete på högre nivå fick man med nya frivilliga i verksamheten. Utbildning i humanitär rätt och informationsspridning Inom distriktet ligger fokus på att sprida information om humanitär rätt bland unga vuxna på den verksamhet som ordnas av gruppen i humanitär rätt i avdelningen i Sveaborg. Avdelningen Pohjois-Helsingin osasto ordnade också aktivt kurser i humanitär rätt. Verksamhetssätt 1: Stark frivillighet DET HÄR GJORDE VI Distriktet hade i slutet av året 21 542 medlemmar. Medlemsantalet minskade med 377 medlemmar eller 1,7 procent. Avdelningarna i distriktet fick 1 036 nya medlemmar. Av distriktets avdelningar lyckades 12 öka sitt medlemsantal, medan 2 avdelningar inte fick en enda ny medlem. Antalet ungdomsmedlemmar var 1 389 (1 460), alltså 6,4 % (6,9 %) av medlemmarna. Personer som deltog i frivilligverksamheten uppmuntrades att bli medlemmar och personer som regelbundet deltog i gruppverksamhet förutsattes i regel vara medlemmar i Röda Korset. DET HÄR UTVECKLADE VI Avdelningarna uppmuntrades att mer aktivt bjuda in medlemmar i verksamheten. Frivillignätverket RedNet är en webbmiljö som finns 10

till för rödakorsfrivilliga och andra aktörer. Via RedNet kan avdelningen bygga upp sin hemsida, publicera nyheter, informera om evenemang, grunda grupper och diskutera olika frågor. För avdelningarna är webbtjänsten gratis. Varje avdelning har en egen sida i RedNet och en tredjedel av distriktets avdelningar använde aktivt sin RedNet-sida. Via frivillignätverket RedNet anmälde 1 533 personer sitt intresse för frivilligverksamhet och de uppmanades att ta kontakt med sin lokalavdelning. I december ordnade distriktet sin första Bekant med Röda Korset-kurs som erbjöds alla som visade intresse för verksamheten. Framöver ordnas kursen en gång i månaden. Bättre handledning och ledarskap för frivilligverksamheten Avdelningarna fick stöd att rekrytera och inskola nya nyckelpersoner. Distriktet bjöd in nyckelpersoner från olika verksamheter i avdelningarna, t.ex. ordförande, insamlingsledare, medlemsmästare, promor och utbildare, till egna träffar. Promor är kunniga frivilligaktörer inom avdelningen och de engagerar andra frivilliga, leder grupper, organiserar kampanjer och jippon samt utvecklar verksamheten enligt avdelningens behov. Distriktet ordnade den gemensamma delen av promo-utbildningen på finska och sammanlagt 13 nya promor gick utbildningen. Dessutom ordnades innehållsdelen i promo-utbildningen i socialtjänst under hösten. Mångfald och likabehandling i hela Röda Korset Genom information, utbildning och rekrytering strävade vi efter att ännu bättre än tidigare nå personer med invandrarbakgrund. Rekryteringen av personer med invandrarbakgrund lyckades bäst genom läroinrättningar. Samarbetet med skolor på högre nivå har utvidgats och omfattar vuxenutbildningsinstituten i Vanda och Helsingfors, Metropolia, Galimatias, Laajasalon opisto, Esbo arbis, Amiedu, Axxell (i Helsingfors, Vanda och Esbo) samt yrkeshögskolan Laurea. Sammanlagt nio Bekant med Röda Korset-informationsevenemang ordnades i fem skolor. Antalet deltagare var cirka 230. prova på flera olika verksamhetsformer och utveckla sitt eget kunnande. Frivilligarbete ingår i studierna och de studerande får studiepoäng. De studerande engagerar sig som frivilliga inom alla mångkulturverksamheter i distriktet som ett led i sina studier. Frivilligengagemanget är inbakat i studierna och de studerande får studiepoäng för att delta. Avdelningar har fått nya frivilliga för sina verksamheter genom skolsamarbetet, t.ex. studerande vid Laurea har engagerat sig i LäxHjälp-klubben i Korso. Samarbetet med skolorna fortsätter och vidareutvecklas. Studerande vid arbetarinstitutet i Esbo ställde upp under Hungerdagen och samlade in pengar till katastroffonden tillsammans med rödakorsavdelningen i Hagalund. Satsningen engagerade cirka 100 studerande. Som stöd för lärarna har man utvecklat en pedagogisk produkt för att planera undervisnings-metoder inom kursen i frivilligverksamhet. Kursen i frivilligverksamhet består av två delar: en teoridel och en del där man bekantar sig med frivilligverksamheten. Handledning av frivilliga inom den mångkulturella verksamheten skedde genom kurser, avdelningsträffar och handledningskvällar. Distriktet utbildade en ny utbildare i mångkulturverksamhet. Frivilligas kunskaper om rasism förbättrades genom en studiecirkel och MODkurs. Inom distriktets område finns 40 klubbar inom mångkulturverksamheten, av vilka 27 är Läx- Hjälpsklubbar. Nya verksamhetsformer är t.ex. de internationella klubbarna i Hagalund och Vanda, Culture Café, en engelskspråkig första hjälpen-grupp och sommarklubbar i finska. Medlemsvärvning och medlemsomsorg Vid träffar för avdelningar och deras verksamhetsgrupper uppmuntrades dessa till medlemsvärvning och påmindes också om vikten av medlemsomsorgen. Mer än hälften av avdelningarna skickade ut medlemsbrev antingen per post eller elektroniskt. Några avdelningar ordnade också en medlemskväll för nya medlemmar. Rekrytering av frivilliga togs upp bl.a. vid avdelningsforum och vid ett temaseminarium efter distriktets årsmöte. Avdelningarna har delat med sig av fungerande idéer på avdelningsforum. Ett omfattande utbildningspaket gjordes upp för skolorna. I paketet ingår gratis utbildning och det erbjuder studerande möjligheten att 11 I samband med alla kurser som distriktet ordnade informerades deltagarna om Röda Korsets frivilligarbete och erbjöds möjlighet att bli

medlemmar. Många kursdeltagare blev medlemmar i samband med kursen om kursen var gratis eller billigare för medlemmar. Rekreationsevenemang ordnades för frivilliga, bl.a. en gemensam sommarutfärd till och EnsiapuGaala för medlemmar i första hjälpengrupper. Cinema Mondo bjöd rödakorsfrivilliga på två förhandsvisningar av filmer; de sågs av mer än 300 personer sammanlagt. För vänaktörer ordnades en höststart för vänverksamheten på Emma i Weegee, för gruppledare ordnades en utbildnings- och rekreationsdag i Tusby och det bjöds också på en mångkulturell Vänjul. Deltagarna ansåg att rekreationsevenemangen var viktiga och motivationshöjande. För de frivilliga inom mångkulturverksamheten och LäxHjälp-ledarna ordnades en sommarutfärd och en gemensam utvecklingskväll. Även för vänförmedlingen i Helsingfors ordnades en utvecklingskväll; temat var invandraren som volontär. En finlandssvensk vänträff ordnades på Åland. Ett tiotal personer från HND deltog i träffen. Resan var lyckad och träffen sågs som en viktig mötesplats för svenskspråkiga frivilliga. Verksamhetssätt 2: Fungerande strukturer, tillräckliga resurser DET HÄR GJORDE VI Avdelningsfaddrarnas insatser är den viktigaste stödformen som distriktet erbjuder avdelningarna. Målet med fadderverksamheten är att stöda arbetet i avdelningen och utveckla det tillsammans med avdelningen. Under årets lopp kontaktade avdelningsfaddrarna varje avdelning och besökte 40 (40) avdelningar. Flera avdelningar fick mer än ett besök. också i avdelningens utvecklingsseminarium och med åtta avdelningar gjordes en SWOTanalys av verksamheten i avdelningen. Avdelningsfaddrarna träffades regelbundet och kom överens om frågor som togs upp med alla avdelningar. Den interna informationsgången inom distriktet och mellan programanställda stärktes genom att två gånger per år ordna gemensamma lägesöverblickar. Förutom avdelningsfaddrarna besökte också andra personer från distriktet avdelningarna och deras verksamhetsgrupper. Distriktsrepresentanter träffade frivilliga i avdelningarna också vid avdelningsforum och olika distriktsevenemang. Ett ordförandeseminarium ordnades för avdelningarnas ordförande och vice ordförande med påverkansarbete som tema. För avdelningar med mer än 500 medlemmar ordnades ett utvecklingsseminarium med bl.a. mångkulturarbete och hungerdagssamarbete med skolorna som tema. DET HÄR UTVECKLADE VI Avdelningarnas verksamhetsförmåga i skick tack vare gott närstöd Avdelningsfadders- och avdelningsforumsverksamheten fortsatte starkt. I sju regioner ordnades avdelningsforum och de möttes 2 4 gånger under året. Ämnen som togs upp var bl.a. stämman, Röda Korsets emblem, vändagen, veckan mot rasism och Rödakorsveckan. Distriktets avdelningsfaddrar höll kontakt med avdelningarna per e-post, samtal och genom besök. I en del avdelningar deltog faddern 12 Utveckling av medelsanskaffningen för internationellt bistånd och verksamhet i hemlandet Avdelningarna uppmuntrades att utveckla sin beredskap för nödhjälpsinsamlingar och trygga en snabb reaktionsförmåga inom avdelningen vid vädjan om hjälp. Så gott som alla avdelningar deltog i insamlingen Hungerdagen. Några avdelningar ordnade också Bättredaginsamlingar. Bättredag-insamlingen i hemlandet har utvecklats för att stöda Röda Korsets frivilliga och humanitära verksamhet i hemlandet, för att utveckla frivilligverksamheten och trygga kontinuiteten. Avdelningarna kunde ansöka om bidrag ur de insamlade Bättredag-medlen för att utveckla sin verksamhet och/eller inleda nya verksamhetsformer som stöder Röda Korsets strategi. Sammanlagt 1 260 Jul i sinnet-presentkort delades ut inom distriktets område. Sammanlagt 38 avdelningar samt de ungas skyddshus i Helsingfors, Esbo och Vanda deltog i utdelandet av Jul i sinnet-presentkorten antingen direkt eller via en samarbetspartner.

Verksamhetssätt 3: En bra partner Finlands Röda Kors koordinerar Frivilliga räddningstjänstens (Vapepa) verksamhet för den allmänna räddningsverksamhetens del och är Vapepas kontaktorganisation. Vapepa är en sammanslutning av 50 olika organisationer som har som uppgift att bistå myndigheterna. Under årets lopp har distriktet samarbetat med myndigheterna i samband med larm, första hjälpen-jour och planeringen av dem samt i övningar och utbildningar. Distriktet fortsatte sitt beredskapssamarbete som en del av nödsituationsorganisationen för Helsingfors-Vanda flygfält. Röda Korsets huvudsamarbetsparter på riksnivå är LokalTapiola och S-gruppen. Distriktet och dess avdelningar samarbetade också med de regionala andelslag som finns inom distriktets område (HOK-Elanto, Varuboden-OSLA, Suurseudun Osuuskauppa och Hämeenmaa). Samarbetet erbjöd möjligheter till bl.a. medlemsvärvning och insamlingsverksamhet på lokal nivå. Distriktet samarbetade med kommuner och statliga myndigheter som ansvarar för integration av invandrare och vi träffades i olika samarbetsnätverk. Distriktet hade målet att sprida information om Röda Korsets integrationsfrämjande frivilligverksamhet till myndigheter och till organisationer som arbetar med invandrare. Det är viktigt att få information om vad myndigheter och organisationer gör. Ordförande och verksamhetsledare från de svenska och tvåspråkiga distrikten träffades två gånger under året. Under mötet diskuterade man bl.a. samarbete i samband med evenemang och utbildningar samt ordinarie stämman. Förvaltning och ekonomi Bokslutet uppvisade ett underskott på 12 258,54 euro (-154 785,15 euro år 2013). Resultatet var ändå 155 692 euro bättre än budgeterat. Resultatet påverkades i synnerhet av att avkastningen från investeringsverksamheten var avsevärt större än det budgeterade. Ordinarie verksamhetens underskott var 698 980 euro (861 505 euro). Kostnaderna för distriktets verksamhet uppgick till 3 051 862,99 euro (4 899 393,48 euro). Det ekonomiplanestöd som centralbyrån betalar till distriktet var 110 000 euro, alltså på föregående års nivå. Medelanskaffningen inbringade 311 849 euro, av vilka distriktets andel av intäkterna från Kontti var 120 000 euro och centralbyråns ersättning för medelanskaffning var 102 344 euro. Antalet anställda vid Helsingfors och Nylands distrikt förändrades avsevärt under året. I början av året hade distriktet 53 anställda och i slutet av året var de 25. Orsaken till förändringen var att mottagningscentralen för asylsökande, alltså i stödboendet och grupphemmet i Sjundeå som distriktet hade ansvar för, lades ned 30.4.2014 efter att migrationsverket sagt upp underhållsavtalet. På samma gång avslutades också arbetsförhållandena för hela personalen vid den enheten. På grund av att ersättningen för förvaltningsutgifter i samband med mottagningscentralen också upphörde var man tvungen att också säga upp tre anställda på distriktsbyrån. 13

Bilaga 1: Avdelningarnas medlemsantal 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 +/- Borgå - Porvoo 798 768 748 736 725-11 Ekenäs 303 299 290 276 266-10 Esbo svenska 117 120 121 130 138 + 8 Etelä-Lohja 81 87 95 94 84-10 Grankulla - Kauniainen 288 280 273 271 263-8 Hangö 219 216 214 205 200-5 Helsingfors svenska 938 921 899 877 846-31 Helsingin Energia 1 33 osasto lakkautettu v. 2011 Helsingin Posti-Tele 62 58 59 57 80 + 23 Herttoniemi 318 298 294 303 319 + 16 Hyvinkää 409 382 377 353 346-7 Ingå 200 193 186 188 174-14 Itä-Helsinki 833 817 830 812 798-14 Jokela-Nuppulinna 90 89 81 85 87 + 2 Järvenpää 471 449 427 433 435 + 2 Kallio-Käpylä 1 247 1 209 1 209 1170 1158-12 Karis 233 220 217 212 210-2 Karjalohja 39 36 36 32 32 0 Karkkila 173 172 187 191 184-7 Kehä-Espoo 872 830 834 835 826-9 Kerava 451 429 422 425 427 + 2 Keski-Espoo 266 270 280 277 282 + 5 Keski-Helsinki 1 829 1 745 1 706 1 673 1 651-22 Kirkkonummi 357 363 357 342 334-8 Klaukkala-Lepsämä 161 158 149 143 138-5 Kontula 331 318 307 298 284-14 Korso 309 294 296 288 293 + 5 Kyrkslätt svenska 342 333 332 320 306-14 Laajasalo 265 264 264 256 246-10 Lapinjärvi 44 43 57 59 54-5 Lappträsk 66 61 57 58 57-1 Liljendal 55 56 54 55 54-1 Lohja 425 408 395 395 379-16 Lounais-Espoo 603 576 562 552 557 + 5 Loviisanseutu 2 325 317 294 283 268-15 Länsi-Helsinki 1 021 1 022 1 022 997 956-41 Länsi-Vantaa 920 881 857 842 812-30 Myrskylä 119 117 115 123 122-1 Mäntsälä 255 250 243 247 238-9 Nummi - Pusula 179 181 180 176 192 + 16 Nurmijärvi 133 125 126 122 110-12 Orimattila 3 234 223 207 195 192-3 Pohjois-Espoo 97 94 91 90 86-4 Pohjois-Helsingin osasto 4-5 1 896 1 853 1 842 1 840 1 793-43 Pojo - Pohja 113 115 111 112 105-7 Pornainen 71 71 74 74 73-1 14

Bilaga 1: Avdelningarnas medlemsantal 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 +/- Pukinmäki 207 198 191 185 183-2 Pukkila 44 43 44 46 47 + 1 Rajamäki 98 92 88 89 86-3 Sibbo - Sipoo 321 310 308 301 295-6 Sjundeå - Siuntio 85 86 83 70 68-2 Snappertuna 34 31 29 26 26 0 Suomenlinna 86 118 119 134 145 + 11 Tapiola 1 339 1 302 1 278 1 240 1 225-15 Tenala 83 79 82 79 75-5 Tikkurila 867 837 817 803 792-11 Tuusula 271 265 263 250 250 0 Töölö 801 850 859 862 859-3 Vihti 361 343 336 332 311-21 Sammanlagt 23 188 22 565 22 274 21 919 21 542-377 1) Helsingin Energia avdelning nedlagdes 2011. 2) Åren 2010-2010 Lovisanejdens och Pernån avdelningarnas medlemsantal sammanlagt. 3) Åren 2010-2012 Artjärvi och Orimattila avdelningarnas medlemsantal sammanlagt. 4) Åren 2010 Helsingin pohjoinen, Kaarela och Pakila avdelningarnas medlemsantal sammanlagt. 15

Bilaga 2: Styrelse, lednings- och styrningsgrupper Distriktets styrelse till 12.4.2014 (möten 7) Ordförande Hannu Harri, Kerava Vice ordförande Irmeli Metsänen, Itä-Helsinki Medlemmar Pekka Ahola, Tapiola Linda Basilier, Kyrkslätt svenska Otto Kari, Länsi-Helsinki Sari Kauppinen, Myrskylä Leila Kinnari, Pohjois-Helsinki Katja Kuusela, Pohjois-Helsinki Petri Nikkilä, Tikkurila Marketta Pohjanheimo, Länsi-Helsinki Katri Rannisto, Keski-Espoo Ismo Uusitalo, Klaukkala-Lepsämä Föredragande: Petri Kaukiainen Sekreterare Tuula Korhonen Distriktes styrelse fr.o.m. 12.4.2014 (möten 4) Ordförande Hannu Harri, Kerava Vice ordförande Irmeli Metsänen, Itä-Helsinki Medlemmar Pekka Ahola, Tapiola Linda Basilier, Kyrkslätt svenska Otto Kari, Länsi-Helsinki Sari Kauppinen, Myrskylä Leila Kinnari, Pohjois-Helsinki Katja Kuusela, Pohjois-Helsinki Senja Multala, Itä-Helsinki Petri Nikkilä, Tikkurila (U 24.9.14) Katri Rannisto, Keski-Espoo Ismo Uusitalo, Klaukkala-Lepsämä Föredragande: Petri Kaukiainen Sekreterare Tuula Korhonen Ledningsgrupp för beredskapsverksamhet (möten x) Ordförande Katja Kuusela, Pohjois-Helsinki Rantanen-Niiranen Silja, Ingå Nikkilä Petri, Tikkurila (U 24.9.14)) Heiskanen Taina, Borgå - Porvoo Föredragande/sekreterare: Rina Oksanen Ledningsgrupp för socialserviceverksamhet (möten 6) Ordförande Marketta Pohjanheimo, Länsi-Helsinki (till 20.5.14) Leila Kinnari, Pohjois-Helsinki (fr.o.m. 20.5.14) Medlemmar Katri Rannisto, Keski-Espoo Raija Rajala, Pohjois-Helsinki Mirja Saarinen, Herttoniemi Marja Björkell, Sibbo Sipoo Outi Nyman, Vihti Anita Hartikka, centralbyrån, sakkunnig medlem Föredragande/sekreterare: Heidi Juslin-Sandin och Outi Mustonen/Seija Salminen Utvecklingsgrupp för ungdomsverksamhet (möten 7) Ordförande Otto Kari, Länsi-Helsinki (till 2.9.14) Senja Multala, Itä-Helsinki (fr.o.m. 2.9.14) Vice ordförande Senja Multala, Itä-Helsinki (till 2.9.14) Teemu Väisänen, Itä-Helsinki (fr.o.m. 2.9.14) Medlemmar Alec Aalto, Kallio-Käpylä Viljami Aarbakke, Pohjois-Helsinki Tytti Hast, Messukylä Pilvi Kyrönlahti, Kehä-Espoo Kaisa Laitila, Suomenlinna Kaisa Loikkanen, Kallio-Käpylä Anastasia Lowe, Länsi-Vantaa Henriikka Lääperi, Tapiola Anna Pilkama, Suomenlinna Olli Pulkkinen, Länsi-Helsinki Kalle Valkama, Tapiola Johanna Noreila, Töölö Alisa Pasanen, Tapiola Föredragande/sekreterare:Katriina Kallio Medlemmar Huovinen Erkki, Hyvinkää Strömman Mika, Kehä-Espoo 16

Bilaga 3: Representation Distriktets representanter i Finlands Röda Kors fullmäktige till 8.6.2014 - medlem Linda Basilier, suppleant Leif Olin - medlem Katja Kuusela, suppleant Vesa Kirjavainen - medlem Max Lindholm, suppleant Viljami Aarbakke - medlem Heikki Paajanen, suppleant Riikka And - medlem Seppo Seppänen, suppleant Ira Kantelinen Distriktets representanter i Finlands Röda Kors fullmäktige fr.o.m. 8.6.2014 - medlem Linda Basilier, suppleant Tuula Salo - medlem Katja Kuusela, suppleant Ulla Laukkanen - medlem Max Lindholm, suppleant Kati Pekonen - medlem Juhani Parkkari, suppleant Simo-Pekka Hämäläinen - medlem Veli-Matti Salo, suppleant Olli Pulkkinen Fullmäktiges ordförande Eero Rämö (Järvenpään osasto) kommer från distriktets område. Distriktets representanter i Finlands Röda Kors styrelse till 8.6.2014 - Hannu Harri, medlem - Irmeli Metsänen, medlem Finlands Röda Kors ordförande Erkki Liikanen (Töölön osasto) och viceordförande Eero Rämö (Järvenpään osasto) kommer från distriktets område. Distriktets representanter i Finlands Röda Kors styrelse fr.o.m. 8.6.2014 - Hannu Harri, medlem - Irmeli Metsänen, medlem Finlands Röda Kors viceordförande Otto Kari (Länsi-Helsingin osasto) kommer från distriktets område. Distriktets utvecklingsgrupper - Teemakoulu-hankkeen kehittämistyöryhmä: Pekka Piri (ordf.), Hakala Ari, Wallenius Taru, Pekka Laukkanen, Olli Pulkkinen; Henriikka Lääperi, Leila Juusola, Annemaria Pitkänen och Monna Suomi. Distriktets representanter i Finlands Röda Kors utvecklings- och arbetsgrupper - CRM On Demand -projekti: Helena Heinonen ja Mirja Sjöberg - hoito- ja huolenpito kotona koulutuksen kehittämisryhmä: Mirja Sjöberg - laajennettu johtoryhmä: Petri Kaukiainen - laajennettu YT-lautakunta: Jarmo Hollstein - terveys- ja hyvinvointipromo koulutuksen kehittämisryhmä: Mirja Sjöberg - tuotemyynnin kehittämisryhmä: Mirja Sjöberg - valtakunnallinen vankilatoiminnan neuvottelukunta: Outi Mustonen/Seija Salminen - Vantaan Kontin työllistämishankkeen ohjausryhmä: Petri Kaukiainen (ordf.) - varainhankinnallisen ensiapukoulutuksen kehittämisprojekti: Mirja Sjöberg - varainhankinnallisen ensiapukoulutuksen ohjausryhmä: Petri Kaukiainen - Rasisminvastaisen kampanjan ohjausryhmä: Vesa Kukkamaa, medlem 17

Bilaga 3: Representation Distriktet har därutöver representation i följande samarbetsgrupper myndigheter och organisationer emellan - Espoon monikulttuuriasiain neuvottelukunta: Vesa Kukkamaa - Etelä-Suomen alueellinen valmiustoimikunta: Petri Kaukiainen - Etelä-Suomen ETNO (etnisen tasa-arvon neuvottelukunta): Vesa Kukkamaa - FIKA, ESR-projektin ohjausryhmä: Heidi Juslin-Sandin, jäsen, Vesa Kukkamaa, suppleant - Helsingin kaupungin pelastuspalveluneuvottelukunta: Petri Kaukiainen, medlem - Helsingin kaupungin pelastuspalveluneuvottelukunnan suunnittelu- ja koulutusjaos: Jarmo Hollstein - Helsingin vapaaehtoistyön neuvottelukunta: Doinita Negruti, medlem - Helsinki-Vantaan lentoaseman hätätilanneorganisaation varautumista suunnitteleva ja toteuttava SAR-työryhmä: Jarmo Hollstein - Helsinki Team (helsinkiläisten varhaisnuorisojärjestöjen yhteistyöjärjestö): Taru Wallenius - Hengenpelastusmitalitoimikunta: Jarmo Hollstein, suppleant - HOK-Elannon ja sen yhteistyökumppaneiden pääkaupunkiseudun markkinointityöryhmä: Ari Hakala - HUS-erityisvastuualueen VIRVE-työryhmä: Jarmo Hollstein - Kansalaisareenan vapaaehtoismessujen koordinaatioryhmä: Jemina Vainiomäki - Maahanmuuttaja vapaaehtoiseksi -verkosto: Doinita Negruti, medlem - MOD-koulutusta (Mångfald och dialog) koordinoiva kirkkohallituksen ohjausryhmä: Vesa Kukkamaa - Rikosuhripäivystyksen Etelä-Suomen aluetyöryhmä: Outi Mustonen/Seija Salminen - Santra Espoon vapaaehtoisverkosto: Ari Hakala - tuottavuutta ja tulosta monimuotoisuudella verkosto, oppilaitoksia ja yrityksiä: Doinita Negruti, sakkunnig medlem - Työ- ja elinkeinoministeriön somalityöryhmän alaryhmä Osallisuus : Vesa Kukkamaa, medlem - Vapaaehtoisen maanpuolustuksen Etelä-Suomen neuvottelukunta: Petri Kaukiainen - Vapaaehtoisen pelastuspalvelun ensihuoltotoimikunta: Jarmo Hollstein - Vapaaehtoisen pelastuspalvelun Uudenmaan maakuntatoimikunta: Jarmo Hollstein - Vety - vapaaehtoistyö yleishyödyllisissä organisaatioissa: Ari Hakala 18

Bilaga 4: Verksamhetsgrupper och utbildare BEREDSKAP- OCH FHJ-VERKSAMHET 2012 2013 2014 Fhj-grupper - medlemmar - av dem larmgrupper - medlemmar Jourer i första hjälpen (distriktet + avdelningar) - hjälpta 36 645 24 472 594 4 476 36 627 22 404 3481 37 606 22 400 406 2739 Larmuppdrag (förstaresponsenlarm) 58 (+30) 61 (?) 62 Via test godkända dejourerare 320 228 SOCIALSERVICEVERKSAMHET Antal verksamma vänner och stödpersoner. 2 008 1 974 1 914 Vänklubbar/vängrupper ~ 80 ~ 80 89 UNGDOMSVERKSAMHET Ungdoms- och barngrupper 14 13 13 UTBILDARE OCH PROMOR Utbildare - första hjälpen (UFH) ~ 470 yli 500 yli 500 - beredskap 19 19 19 - första respons 11 11 - ungdom 7 16 - socialservice 30 31 34 - organisation 15 15 - mångkulturverksamhet 3 3 - humanitar rätt 16 16 - psykiskt stöd 22 22 Promor 155 177 19

Bilaga 5: Utbildning Utbildning arrangerad av distriktet Kursantal 2013 Deltagarantal 2013 Kursantal 2014 Deltagarantal 2014 FHJ-UTBILDNING Fhj-utbildning (arrangerad av distriktet) 781 10 415 777 10 024 Fhj-utbildning på distriktets område (distriktet, avdelningar och övriga utbildare) ~3 000 ~32 000 3 044 ~32 100 Trygghetspass-utbildning 41 1 321 46 1 315 Utbildning för första hjälpen utbildare - - 3 90 Kurs i jourtjänst (inkl. PPE-D, 12 h) 2 24 2 18 Fortsättningskurs i jourtjänst 1 11 5 28 Rinnepäivystyskurssi - - - - Kurs i första responsen - - 1 10 Kurs i maskering - - - - Övrig fhj-utbildning (< 3 tuntia) 53 377 26 342 Övrig fhj-utbildning (> 3 timmar) 2 15 7 49 UTBILDNING I BEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST Grundkurs i räddningstjänst 3 46 3 66 Grundkurs i första omsorg 1 9 5 45 Efterspaningskurs 4 74 4 102 Signalkurs 1 12 3 30 Övrig beredskapsutbildning 14 467 1 13 UTBILDNING I PSYKISKT STÖD Grundkurs i psykiskt stöd för frivilliga 1 13 2 32 Fortsättningskurs i psykiskt stöd - - 1 15 Övrig utbildning i psykiskt stöd - - 1 14 SOCIALSERVICEUTBILDNING Grundkurs i vän- och frivilligverksamhet (distriktet och avdelningar) 35 380 25 305 Vänverksamhetens kortkurs - - 8 112 Övrig socialserviceutbildning 7 124 9 193 UTBILDNING I UNGDOMSVERKSAMHET Reddie Kids -ledareutbildning 2 23 2 16 Läksyhelppi -ledareutbildning 5 80 2 50 Övrig utbildning i ungdomsverksamhet 1 20 - - 20