Historia film som historisk källa 7-9

Relevanta dokument
Historia Källkritik 7-9

Samhällskunskap Sametinget 7-9

Svenska och historia (SO) Samer 1-3

Samhällsorientering Grundsärskolan 7-9

Musik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3

Samhällskunskap/Identitet

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Historia (SO), musik och svenska. Sápmi och samer 1-3

Historia (SO) svenska och bild Samer 1-3

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Syfte och mål med kursen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

3.13 Historia. Centralt innehåll

Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans senare år (åk 6-9)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Av: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Förslag den 25 september Historia

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Sant eller falskt en introduktion till källkritik

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Lärarhandledning: Jag, van Gogh. Författad av Jenny Karlsson

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA. Ämnets syfte

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Förslag den 25 september Engelska

Prinsessan och mördaren Magnus Nordin

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

LÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson

Miraklet på berget En magisk vänskap. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Lathund att skapa och tilldela en LPP

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Värdera källor Är fågeln farlig?

samhällskunskap Syfte

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Källkritik av bilder. Sida 1 av 12. En digital lektion från

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Förslag den 25 september Samhällskunskap

PRÖVNINGSANVISNINGAR

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Kursplanen i ämnet historia

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Reflektera kring anonymitet på nätet

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Transkript:

Underlag för lektonsplanering - Sameblod Ämne/arbetsområde Historia/flm Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i historia. Eleverna diskuterar styrkor och svagheter med flm som historisk källa samtdigt som de får insikt i samiska livsvillkor under tdigt 1900-tal. Filmen Sameblod utspelar sig i Sápmi och Uppsala under 1930-talet. Filmen handlar om Elle-Marja, en ficka som är uppvuxeni en renskötarfamilj men vill bli lärarinna och beger sig ner tll Uppsala för at studera. Förberedelser/förkunskaper: Lärare: Förbered lektonen genom at - Se flmen Sameblod och läs: Flera generatoner har burit på en massa skam. Intervju med Amanda Kernell DN 20170320.htps://www.dn.se/kultur-noje/ferageneratoner-har-burit-pa-en-massa-skam/ - Fundera över hur du ser på spelflm som källa tll historia vad säger den om den td den produceras i och vad kan den säga om den td den skildrar? Vad fnns det för styrkor och svagheter med flmen som medium för at förstå historia?kort presentaton av flm som historisk källa fnns på: htps://stockholmskallan.stockholm.se/teman/vad-kan-jag-hita-istockholmskallan/flm-och-rorlig-bild/

Koppling tll centralt innehåll Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Imperialism och världskrig, cirka 1800 1950 Demokratsering, eferkrigstd och globalisering, cirka 1900 tll nutd Hur historia används och historiska begrepp Citerat ur centralt innehåll Historiska berätelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, tll exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot deta. Historiska perspektv på urfolket samernas och de övriga natonella minoriteternas situaton i Sverige. Hur historia kan användas för at förstå hur den td som människor lever i påverkar deras villkoroch värderingar. Kan kopplas konkret tll det aktuella ämnesområdet genom: Filmen Sameblod är både en historisk berätelse och en ung kvinnas (Amanda Kernell) uppgörelse med sin egen familjehistoria. Den skildrar en td i svensksamisk historia präglad av rasism och kolonialism. Sameblod skildrar nomadskolan, rasbiologi och statens så kallade lapp skall vara lapp politk. Alla dessa delar är centrala element i den nutda förståelsen av den historiska situatonen för samerna i Sverige. Hur historia kan användas belyses genom at diskutera hur, vad och varför historia används i flmen Sameblod. Koppling tll kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om samisk historia och flm Eleven visar deta genom at föra enkla och tll viss del Eleven har goda kunskaper Eleven visar deta genom at föra utvecklade och relatvt väl Eleven har mycket goda kunskaper om samisk historia och flm Eleven visar deta genom at föra välutvecklade och väl

Förslag på undervisningsupplägg Start, hur börjar lektonen? Börja med en kort presentaton av flm som ingång tll historia. För förslag på upplägg, se gärna:htps://stockholmskallan.stockholm.s e/teman/vad-kan-jag-hita-istockholmskallan/flm-och-rorlig-bild/ Presentera styrkor och svagheter hos olika typer av flm. Eleverna får tll uppgif at besvara et antal frågeställningar under flmens gång. Frågorna besvaras förslagsvis skrifligen. Elev- och läraraktviteter Förslag på frågor at besvara under flmens gång: - Vad är Sameblod för typ av flm, spelflm, reklamflm eller dokumentär? - Vad har en sådan typ av flm för styrkor och svagheter? Kan du ge exempel på deta ur flmen? - Vad lever de samiska familjerna som skildras i flmen av? Vad har de för arbeten? - Känns flmenrealistsk? Förklara varför.

Avslut Som avslutning på lektonen så går läraren igenom svaren på frågorna i helklass. I denna avslutande diskussion lyfer läraren förslagsvis fram följande saker: - At Sameblod är en historisk berätelse som inte nödvändigtvis strävar efer at vara historiskt korrekt. (Precis som andra historiska spelflmer) - At väldigt många samer under 1930-talet inte levde av renskötsel, utan var jordbrukare, lönearbetare, barnmorskor eller lärare. - At flmen inte nödvändigtvis menade at skildra hur de festa unga samer hade det i Sverige på 1930-talet. - At nomadskolan byggdes upp för de renskötande samernas barn de andra samiska barnen gick i vanliga skolor. Deta var en del av det som idag kallas för statens lapp skall vara lapp politk. - At det är korrekt at vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem at fotografera nomadskolebarn (även nakna) Övriga frågeställningar som kan lyfas för diskussion är - Måste en historisk flm vara korrekt för at vara bra? - Går det at göra flm som är historiskt korrekt? - Hur tror ni at det var at gå i nomadskola på 1930-talet? Tror ni at alla elever tyckte lika om sin skolgång? I flmen fck vi möta Elle- Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?

Material Förberedelser för lärare: - Se flmen Sameblod - Läs: Vad berätarflm och rörlig bildpå htps://stockholmskallan.stockholm. se/teman/vad-kan-jag-hita-istockholmskallan/flm-och-rorligbild/ - Läs: Flera generatoner har burit på en massa skam. Intervju med Amanda Kernell DN 20170320. htps://www.dn.se/kulturnoje/fera-generatoner-har-buritpa-en-massa-skam/ Elevaktvitet: - Filmen Sameblod Uppföljning och dokumentaton Hur kan innehållet/upplägget för lektonen förbätras? Finns det möjlighet tll återkoppling? Länk tll kursplaner: htps://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan Ansvarig för denna lektonsplanering: Isabelle Brännlund, fl.dr i historia.