Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Relevanta dokument
Ökat nyttjande av skoglig biomassa Ett forsknings och informationsprojekt. Magnus Matisons Klimat och Energi Kronlund 21 April

Bioenergiklustret i Västnyland

GROT - Från skog till vägkant. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons - 2

Regeringens klimat- och energisatsningar

Konsumentprisets fördelning

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Regeringens insatser för vindkraft

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons

Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av bioraffinaderier. Gideå 26 Oktober Projektledare Magnus Matisons

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Energi- och klimatpolitiken i EU

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Utmaningar och en internationell utveckling

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Termoventiler 4H_SE.indd H-SERIEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

Vad handlar eurokrisen om?

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Energiläget 2018 En översikt

Åsa Löfström docent em.

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Energiläget En översikt

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Indikatornamn/-rubrik

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

SVCA:s årsrapport 2013

Made in Sweden?

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Arbetsmarknadsläget 2018

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Effektivare skogsbränslesystem

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Resan mot solen - bli din egen elproducent!

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Inköpsetik Affärsetik.

Aktuella Solvens 2-frågor

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Transkript:

Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010

Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES

Källa: World Energy Outlook IEA

Regional energianvändning per capita i världen, 1990 och 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES

Världens kolanvändning 1990 2008 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES

Förändringar I koldioxidutsläpp inom EU och OECD länderna KÄLLA: OECD I SIFFROR 2008

Bulgaria Romaia 60 50 40 30 20 10 0 Andel förnybar energi & ökning Andel 2005 Andel 2020 Ökning Sverige EU-27 Ireland France Germany Italy The Netherlands EU-27 Spain Greece Belgium Austria Portugal Cyprus Luxembourg Malta Finland Sweden Slovenia Hungary Lithuania Poland The Slovak Republic Latvia The Czech Republic Denmark Estonia United Kingdom

Europas skogstillgångar Källa: FAO Finland Germany Great Britain

Hur ska målen kunna uppnås? Nationella aktionsplaner

Pelletsproduktionen och konsumtionens utveckling i Europa Milj ton 14 Import från Canada 12 and USA 10 8 6 Production Consumption 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Consumption Production Källa: Wood pellets association of Canada

Idag Snart 110 +++

Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars 2010.

Total tillförd energi i Sverige 1970 2008 Källa: STEM SCB

Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin (inklusive elgenerering), 1980 2008, TWh

Industrins energianvändning per bransch 1990 2008, TWh

Sågverksbiprodukter Resultat av annan verksamhet I stora mängder vid de stora sågverken ofta nära kusten Bränsle Pellets Massa Råflis Massa Torrflis - Bränsle

Tillförd energi I fjärrvärme 1970-2008 Källa: STEM SCB

Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag, 2008, kwh/invånare

2000000 Pelletsproduktionens utveckling i Sverige ton/år 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Svebio

Plocka frukterna längst ner först! Pris/MWh fritt industri 300 250 200 150 100 50 0

Logistisk utmaning Eferfrågan på biobränsle är koncentrerad till tätbefolkade områden Men Tillgången på biobränslen är utspridd över vidsträckta arealer

Vad finns det kvar att göra? Bostadssektorn - Konvertera bort el för uppvärmning Transporter - Öka andelen biodrivmedel

Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service m.m., 1970 2008, TWh

Elanvändning inom sektorn bostäder 1970-2008 Källa: Energimyndigheten SCB

Slutlig energianvändning i transportsektorn 1970 2008, inklusive utrikes sjöfart, TWh

6. Hantering av skogsbränsle 7. Karaktärisering av skogsbränsle Skogsbränslesystem SLUTFÖRBRUKARE 1. Geometrisk gallring i ungskog 2. Flertradshantering vid bioenergiskörd under svåra grundförhållanden 3. Bioenergiskörd i medelålders gallring 4. GROT från slutavverkning 5. Stubbar från slutavverkning och gallring 8. Skogsägare som enegivedsentreprenörer 9. Lokala småskaliga fjärrvärmeverk 10. Brickettering av skogsbränsle 11. Energiomvandling av skogsbränsle 12. Informationsförmedling

Dagens skogsbränslesystem orkar inte med större fångstområden med längre transporter om inte bränslepriserna höjs eller hanteringen effektiviseras så att kostnaderna minskar. För att skogsindustrierna och energisektorn ska kunna tillgodogöra sig de möjliga volymerna är det helt nödvändigt att kraftfullt effektivisera hela tillförselsystemet för skogsbränsle Furness-Lindén et al., 2007

Grundläggande problem biomassa Problem Skrymmande Lösning Brikettering Pelletering Kutterspån Sågspån 150 kg/m³s 300 kg/m³s Pellets 650 kg/m³s

Grundläggande problem biomassa Problem Biologiska Ofta fuktiga Ej lagringsbeständiga Lösning Just in time Torkning Lagringsplanering

GROT och Trädelar Ännu mer skrymmande 15-20 % 35-40 % 40 % 60-70% Andel Fastmassa

Möjliga lösningar Avståndsbegränsning Lösgrot 5-10 mil Utökat lastutrymme eller kompaktering Buntning Sönderdelning

Problem o Resultat av annan verksamhet o Små mängder över stora arealer o Bestånd och terräng o Infrastruktur o Väder

Obalans mellan produktion och förbrukning Energiförbrukning 16,00% 14,00% 6,00% 4,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månad 2,00% 0,00% -2,00% -4,00% -6,00% -8,00% Obalans mellan produktion och förbrukning gör att skogsbränslen måste lagras på olika ställen försörjningskedjan Förbrukning Lagerflöde

Lösning Optimerad Logistik

Översikt Skogsbränslesystem

Tack för visat intresse!