LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.



Relevanta dokument
Areella näringar 191

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Christl Kampa-Ohlsson

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Svensk författningssamling

Nyfiken på ekologisk mat?

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

>> aktion : Mönsterås kommun

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Sveriges miljömål.

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Med miljömålen i fokus

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Lokala miljömål för Tranemo kommun


EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

FRILUFTSLIV - TURISM

Kommunal Författningssamling

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

DOM Stockholm

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Under Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp: Under Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp:

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning

20 Bilagor kort om programmen

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Själv är bäste dräng

Fritidsverksamhet på Rödluvan i Sandhem. Här finns också förskola och första året i Sandhems 0-9 skola.

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

Landsbygdsprogrammet

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Detta är Jordbruksverket

Livskraftiga ekosystem

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

något för framtidens lantbrukare?

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Landsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019

Vad är skogsstrategin? Dialog

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Mat, miljö och myterna

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

bruka utan att förbruka

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Rapport från Bushresan i östra Blekinge 19 september 2016

Landsbygdsprogrammet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund

Transkript:

MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske (de areella näringarna) har minskat stadigt under senare hälften av 1900-talet. Antal sysselsatta inom jordbruk och skogsbruk i kommunen 1970 1985 1996 250 200 82 Lönsamheten inom jordbruket har gått ner under de senaste årtiondena, trots olika rationaliseringsåtgärder. Med avfolkningen av landsbygden och förändringar inom jordbrukspolitiken har tidigare odlad mark fått växa igen. De mindre brukningsenheterna (torp etc.) har genom årens lopp lagts i träda och tidigare ängar och hagmarker har växt igen.

MULLSJÖ KOMMUN 64 Produktionsbetingelserna för skogsbruket inom kommunen är goda. Barrskog är dominerande och inslaget av tall är stort. I Mullsjö kommun är jordbruket oftast kombinerat med skogsbruk och andra förvärvskällor. Omständigheter som detta ger bättre förutsättningar för jordbruket att fortgå trots minskad lönsamhet. Service, kommunikationer och utveckling av arbetsmöjligheter I många orter på landsbygden har servicen under lång tid minskat. Sämre service gör landsbygden mindre attraktiv som inflyttningsort. 1995 bodde 5640 personer i Mullsjö tätort och 764 personer i Sandhems tätort sammantaget ca 87-88% av kommunens befolkning. På landsbygden bodde 928 personer eller 12-13% av kommunens befolkning. Fram till 2000 har en förändring av detta förhållande skett så att den andel av befolkningen som numera bor i tätorterna Mullsjö och Sandhem har minskat till ca 83%. Av kommunens tidigare fyra församlingar hade Utvängstorp och Bjurbäck ingen tätort utan små byar. 1998 bodde 353 personer eller knappt 5% av kommunens befolkning i dessa två jord- och skogsbruksförsamlingar. Församlingarna är numera sammanslagna med Sandhems resp Nykyrka församlingar samtidigt som Nykyrka f:g bytte namn till Mullsjö f:g. HUR VERKAR DET BLI? Allmänt När vi talar om en uthållig utveckling i ett kretsloppsperspektiv har de areella näringarna (fiske, jord- och skogsbruk) i grunden goda förutsättningar för att svara för en omfattande resursuppbyggnad. Att skapa en uthållig utveckling innebär att se till att de resursuppbyggande processerna kan hålla jämna steg med de nedbrytande processerna i ett kretsloppsperspektiv. I fysiska villkor kan detta formuleras på följande sätt: Den biologiska mångfalden måste bevaras och förstärkas Användningen av materia och energi måste minska i den rika delen av världen Samhället måste baseras på förnyelsebara resurser som ingår i ett kretslopp Orsaken till att dagens samhälle icke är uthålligt går att till största delen finna i det sektoriserade synsättet. Varje sektor (verksamhet) försöker maximera utbredningen och vinsten, något som oftast sker på andra sektorers bekostnad. Man löser med andra ord ett problem inom sin egen sektor, men skapar samtidigt flera nya problem inom andra sektorer. Ett sådant synsätt kan fungera i ett samhälle med ekonomisk tillväxt men problemen uppstår när tillväxten avtar och resultatet blir ofta att samhällsutvecklingen styr in i en återvändsgränd. Lösningen kan vara att göra klart för sig vilka mål som är önskvärda inom olika verksamheter och sedan finna de lösningar som samtidigt och på bästa sätt tillgodoser så många av målen som möjligt.

MULLSJÖ KOMMUN 65 Jordbruk Minskade subventioner och ökad konkurrens inom EU innebär sannolikt att jordbruksmark tas ur produktion. Eventuellt kommer jordbruksmark att skogsplanteras och så kallade hobbyjordbruk och hästgårdar att utvecklas och öka. Att ta tillvara och bevara markens biologiska produktionsförmåga är en viktig hushållningsfråga. Turistsatsningar och odling av specialgrödor samt uppfödning av icke traditionella djur är exempel på satsningar som kan vara avgörande för att behålla de öppna landskapen och skapa förutsättningar för människors försörjning. Skogsbruk Framtidsutsikterna inom näringen är goda. Efterfrågan bl. a. på sågtimmer är stabil. Ett ökande intresse för högkvalitativt virke (långsam tillväxt på sandiga marker) kommer sannolikt att vara gynnsamt för skogsproduktionen inom kommunen. Virkeslastning vid Tunarps ägor i Sandhem. Service, kommunikationer och utveckling av arbetsmöjligheter Kommunaltekniska satsningar kommer av ekonomiska skäl att koncentreras till de delar av kommunen som har de bästa allmänna förutsättningarna för utveckling. Bildandet av lokala utvecklingsgrupper är ett sätt att påverka kommun och näringsliv så att förbättrade samarbetsformer för sysselsättningsskapande åtgärder kommer i gång.

MULLSJÖ KOMMUN 66 Lokaliseringen av äldrevården behöver diskuteras inför framtiden. Frågorna som rör den ständigt ökande äldre delen av befolkningen aktualiserar frågor om hur friska våra framtida pensionärer kommer att vara jämfört med dagens och om pensionärerna i framtiden behöver mer eller mindre vård. Ett sådant ställningstagande föder frågan om var man i framtiden skall placera servicen och äldrevårdsenheterna, centralt i kommunen eller mera utspritt. Trenderna i andra kommuner visar på ett ökat enskilt serviceboende i stället för större vårdenheter. Ridskola med hästuthyrning och fårskötsel ett koncept som håller hagar och ängar öppna vid Tunarps gård. MÅL Användningen av bekämpningsmedel och handelsgödsel skall minska i jordbruket till förmån för den ekologiska mångfalden. Kommunen skall verka för att öka antalet arbetstillfällen genom att stödja satsningar i lands- och glesbygd (exempelvis kombinationssysselsättning och distansarbete). Kommunens mål är att så långt som möjligt bevara en levande landsbygd med inslag av bärkraftiga jordbruk.

MULLSJÖ KOMMUN 67 Det pastorala landskapet (här med ägor tillhörande Tunarp vid Olofsborg) planteras igen i rask takt. Levande landsbygd och lönsam användning av marken förutsätter varandra. STRATEGIER Projektverksamhet med inriktning på landsbygdutveckling skall stödjas. För boende på landsbygden är kommunikationerna och servicen viktiga förutsättningar och en nedrustning av dessa måste undvikas. Kommunen skall verka för att Vägverket genomför förbättringsarbeten av de mindre vägarna och att offentlig och privat verksamhet utvecklas. Kommunen skall verka för att förbättringsarbeten av de mindre vägarna kommer tillstånd. Verka för miljöcertifiering av all kommunal skogsmark i kommunen.

MULLSJÖ KOMMUN 68 I de kommunala skogsområden som har stort värde som rekreationsområde eller används av förskola/skola ska särskilda hänsyn tas i skogsbruket. Detta ska finnas med i skötselplaner. Samspelet mellan tätorterna och landsbygden skall utvecklas genom att främja inköp av närproducerade varor och en återföring av mull och näringsämnen till jordbruket. Strutsuppfödning vid Mosshemmet i Korphult. Det är avgörande för landsbygden att finna nischer för sin försörjning. Nötboskab av rasen SLB m fl i Bjurbäck och highland cattle i Klämmestorp vårdar landskapet. Hästars bete är också viktigt.

MULLSJÖ KOMMUN 69