Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Relevanta dokument
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Konferensrum Galaxen, Landstingshuset, Karlstad Närvarande ledamöter Landstinget. Gunilla Andersson Ewa Gustafsson Elisabeth E Jangehammar

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen

Hur kan vi utforma morgondagens omsorg och skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem? Dialogseminarium, Göteborgsregionens

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Samordnad utveckling för god och nära vård

Analysplan 2014 Analysplan 2014

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Ständigt lärande. Jesper Olsson

Omvärldsbevakning landsting

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

En primär angelägenhet

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Regional överenskommelse

En primär angelägenhet

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Varmt välkommen! Rundabordssamtal: Samskapande av välfärd förutsättningar, mekanismer och. resultat

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Statlig styrning med kunskap

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Kunskapsstödsutredningen

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Bäddat för utveckling

Fem fokusområden fem år framåt

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Kommittédirektiv. ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Dir. 2015:127

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Strategisk färdplan Kortversion

Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Länsföreningen har identifierat följande prioriterade utmaningar att särskilt ta sig an under 2017

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Privatiseringen av hälso sjukvården i Stockholm

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården


Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Dir. 2015:138

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg

Samordnad utveckling för god och nära vård

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Att nätverka en del av arbetslivet

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Varför införs en patientlag?

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Från medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Kommittédirektiv. Demokratin 100 år samling för en stark demokrati. Dir. 2018:53. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: Tack för hjälpen!

A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4

Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken

Sociala tjänster för alla

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den september 2013

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Transkript:

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med projektet Patient- och funktionshinderrörelsens framväxt Patient- och funktionshinderrörelsen i dag Tre slutsatser om patient- och funktionshinderrörelsen Två rekommendationer till regering, myndigheter och landsting 2

Vårdanalys uppdrag 1 Myndigheten för vårdanalys har till uppgift att ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård samt i omsorg. 2 Myndigheten ska 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. 3 Myndigheten har även till uppgift att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. 4 Myndigheten ska senast den 1 februari varje år ange i en särskild analys- och granskningsplan vilken huvudsaklig inriktning verksamheten ska ha under året. 3

och vår precisering av uppdraget idag 4

Utifrån omvärldsanalysen och våra urvalskriterier har vi identifierat sex analysområden Urvalskriterier Området uppfattas som relevant av patienter, brukare och befolkningen Analysområden 1. Olika lösningar för jämlik vård 2. Jämlik tandvård berör ett betydelsefullt ämne för beslutsfattare på 3-5 års sikt 3. Framtidens omsorgsalternativ är viktigt, genom att det: är särskilt angeläget (ex. hög allvarlighetsgrad, berör utsatta grupper), berör ett stort antal individer, och/eller är av stor ekonomisk betydelse 4. Värdet av en samordnad vård och omsorg 5. Vårdvalets konskevenser 6. Integritet i den digitala vården 5

43 genomförda projekt sedan starten, några exempel 6

Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med projektet Patient- och funktionshinderrörelsens framväxt Patient- och funktionshinderrörelsen i dag Tre slutsatser om patient- och funktionshinderrörelsen Två rekommendationer till regering, myndigheter och landsting 7

Varför studera patient- och funktionshinderrörelsen? 8

Patientcentrering och patientdelaktighet allt mer i fokus Patienters erfarenheter och perspektiv är viktiga för att utforma hälso- och sjukvården på ett ändamålsenligt sätt Flera reformer har syftat till att stärka individens ställning i hälso- och sjukvården: - Vårdgarantin - Vårdval - Patientlagen 9

Efterfrågan på delaktighet ökar men det saknas kunskap om patient- och funktionshinderrörelsen Medborgardialoger, dialogforum och hearings Patientråd och funktionshinderråd Patienterfarenheter som expertis Remissinstanser Delaktighet i utredningar, utvecklingsarbeten och referensgrupper Men Det saknas kunskap om den svenska patient- och funktionshinderrörelsen Det saknas gemensamma principer för samråd Det är svårt för myndigheter och landsting att veta vilka företrädare de ska bjuda in och vilka de talar för 10

Patient- och funktionshinderrörelsens roller 11

Ett antal stora trender påverkar patient- och funktionshinderrörelsen Individualisering och nya sätt att organisera sig Ökat fokus på patientcentrering och patientdelaktighet Demografiska förändringar Snabb kunskapsutveckling med ökad specialisering Ny kommunikationsteknik Privata utförare och sjukvårdsförsäkringar 12

Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med projektet Patient- och funktionshinderrörelsens framväxt Patient- och funktionshinderrörelsen i dag Tre slutsatser om patient- och funktionshinderrörelsen Två rekommendationer till regering, myndigheter och landsting 13

Folkrörelsemodellen dominerar och är basen för patient- och funktionshinderrörelsen Medlemsdemokrati och omfattande lokal organisering Rättigheter snarare än välgörenhet Röst i samhället snarare än leverantör av social service Uppkopplade mot staten snarare än fristående aktörer 14

Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med projektet Patient- och funktionshinderrörelsens framväxt Patient- och funktionshinderrörelsen i dag Tre slutsatser om patient- och funktionshinderrörelsen Två rekommendationer till regering, myndigheter och landsting 15

Patient- och funktionshinderrörelsen består av en mångfald av aktörer som 16

De 65 organisationerna med statsbidrag har en halv miljon medlemmar 500 000 medlemmar 3 000 lokala och regionala föreningar Antal medlemmar Tre stora Reumatikerförbundet (49 000) Riksförbundet HjärtLung (40 000) Hörselskadades Riksförbund (29 000) Tre små Lungcancerförbundet Stödet (310) Narkolepsiföreningen i Sverige (245) Föreningen för de Neurosedynskadade (217) Källa: Socialstyrelsen 17

Organisationerna blir fler men mindre Källa: Socialstyrelsen 18

Statens stöd och bidrag utgör mer än en tredjedel av organisationernas intäkter Källa: Socialstyrelsen, Arvsfonden samt organisationernas årsredovisningar 2013 19

Organisationerna prioriterar den företrädande rollen högt Vad är er viktigaste funktion? Källa: Vårdanalys enkät till organisationerna 20

Men för många medlemmar är information en viktig anledning till medlemskap Bland alternativen nedan: vilka är de 3 viktigaste skälen till att du är medlem i din organisation? Figuren gäller det enskilt viktigaste skälet. Källa: Vårdanalys enkät till medlemmar i fem organisationer 21

Få organisationer har tagit en utförande roll Politisk efterfrågan på ideella organisationer som utförare Få patient- och funktionshinderorganisationer är direkt involverade i utförande av vård och omsorg endast 3 av 40 i Vårdanalys enkät 22

Många målgrupper är viktiga för organisationerna När ni som organisation företräder era medlemmar/ert diagnosområde som grupp, vilka riktar sig detta arbete mot? Källa: Vårdanalys enkät till organisationerna 23

Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med projektet Patient- och funktionshinderrörelsens framväxt Patient- och funktionshinderrörelsen i dag Tre slutsatser om patient- och funktionshinderrörelsen Två rekommendationer till regering, myndigheter och landsting 24

1. Organisationerna fyller flera viktiga roller, men med begränsade resurser måste de prioritera Företräda Stödja Delaktighet Kritisk granskning 25

2. En ökad efterfrågan tänjer organisationernas kapacitet och kompetens Ökad efterfrågan i grunden positivt för organisationerna Svårt att möta behovet med tillräcklig kapacitet och kompetens Det behövs både prioriteringar och utbildning 26

3. Organisationerna behöver kunna samlas bakom ett brett patientperspektiv Diabetes Bröstcancer Hörselnedsättning Patientperspektiv Hjärt- och lungsjukdom Reumatiska sjukdomar 27

Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med projektet Patient- och funktionshinderrörelsens framväxt Patient- och funktionshinderrörelsen i dag Tre slutsatser om patient- och funktionshinderrörelsen Två rekommendationer till regering, myndigheter och landsting 28

Utveckla tydliga strategier och rutiner för samverkan med rörelsen Myndigheter och landsting har i flera fall goda ambitioner Behov av rutiner och strategier Hantera skillnader i representativitet Möjligheter till samordning mellan myndigheter 29

Se över statens stöd och bidrag till patient- och funktionshinderrörelsen Tilldelningen per organisation minskar men inte per medlem Bör den stödjande rollen också uppmärksammas? Minskar betydelsen av lokalföreningar när ny teknik gör andra mötesplatser möjliga? Hur ska statsbidraget utformas när nya sätt att organisera sig utmanar folkrörelsemodellen? 30