Gene raid i r ; k tö r i)nhlb e cks f öredrag 1 ötöekholns. Statsba ne tr a fik e r. under d et g*ngna k r ig s å r e t.

Gene raid i r ; k tö r i)nhlb e cks f öredrag 1 ötöekholns Köpmansklubb ;]en_.'i no ve b tr 1940. Statsba ne tr a fik e r. under d et g*ngna k r ig s å r e t. Jag Mar av Kerr Ordföranden b l i v i t ombed* a t t in fö r ötockholm s Köpman sklubb håll?- e t t fö re d ra g över något ämne berörande iärnvägskou.ounikationerna och her v a lt a t t i a fto n ta la om "S ta tsb e n e tr a fik e n under d et gångna k r ig s å r e t :f, v a ri ja g ämnar lämna en re d o g ö re lse "rir *e tra n sp ortp rob lo.*, son sta te n s l-ärrwägar h a ft a t t b ro tta s med under den t i', som g*.tr sedan u tb r o tte t av ' e t nu pågående eu rop eisk a K rig e t. ;)et kan därvid s jä l v f a l l e t endast b l i frå g a om en exposé över v is s a a v s n itt i det om fattande a rb e te, som under de sen aste 14 månaderna kommit of. de svenska sta tsb a n orn a s l o t t. Det är naturl i g t v i s Icke m ö jlig t a t t i e t t fö re d ra g som d e tta lämna en a l l t f ö r d e ta lje r a d re d o g ö r e ls e fö r tr a fik e n s h ela om fattnin g och a v v e ck lin g i a l l a d ess o lik a fa s e r. Det b l i r sålunda nödvändigt a t t begränsa re d o g ö re lsen t i l l de. est in tre ssa n ta och frf.n de norroels mest avvikonde fö rh å lla n d en a. Även en icke-järn vägsm an her sä k e rlig e n f å t t e r f a r s, a t t de säregna t ra::«"or t u p p g ift e r, som h 'r le d a frå n k r i g s t ills t å n d e t, v å l l a t s v å rig h e te r f ö r järn vägstr a fik e n och d en -a s normala tr a n s p o r tu o p g ifte r och d e tta ick e e n 'a s t fö r n.ron v is s r ö r e ls e g r e n. Jag s k a ll emell e r t i d uppdela fö r e d r a g e t i två a v d eln in g a r, den ena omfatta n de g o d stra fik e n och den andra p e rson tra fik e n, de båda rö r e lsegr e n a r, som in fö r sta te n s järnvägars t r a f i kanter reoresen tera vår verksam het. Jag b ö r ja r med. ndstrafiken. Landets järn vägar och i a lld e l e s s ä r s k ilt hög grad ste to n s firn v gar hava under den t id, som g å tt e f t e r k r ig s u tb r o tte t den 1 septem ber fö r r a å r e t, h a ft e t t u tfö ra e t t tr a n sp o rta rb e te, som både t i l l s in e r t och t i l l s in om fattning h ögst b e t y d lig t s k i l j e r s ig frå n de normala tr a n sp o r tu o p g ifte rn a. Då Jag här t a la r ota rtsk illn a d u e l-

lan järn vägstrafiken fö r e och e ft e r k rig su tb r o tte t aenar Jag n a t u r lig tv is iok :;, a tt järnvägen f ic k e t t h elt annat sla g s a rb ete a t t u tfö ra än f ö r r. Jag s y fta r i s t ä l le t darpå, a tt järnvägen få t t sig a n fö r t r o tt a t t under nya b e tin g e ls e r bes.>r<a tra n sp o rte r, so:a e l je s t icke e l l s e l l e r endast i mindre om fattning in g t t i järnvägens b e- fo r d r in g s u "p g ifte r. Järnvägens hela tra n sp orta o ra t hade d i t t i l l s o - delad s t å t t t i l l allm änhetens förfogande nen togs nu även i ansoråk f ö r andra u p p g ifte r, främ st m ilitä r a och andra av Liyndigheterna oåbjudna tr a n s o o r te r. Ifr* g a ou arten och om fattningen a. dessa tra n sp o rte r är jag av s k ä l, som ick e behöva nämnas, förh in d ra d ingå så g ru n d lig t som e l j e s t v a r it önskvärt. *'ör en r i k t i g uppfattning om v e r kan av öv rig a egen h ete", som komma a tt b e rö ra s, måste man e m e lle rtid h å lla i lin n et, a tt den fö r n ä r in g s liv e t d is p onibla delen av järnvägens transportapparat a lltsed a n k r ig s u tb r o tte t v a r it nedskuren, t id v is mera, t i d v is mindre, genom de f ö r landet nödv ndiga försvarsberedsk apstra n sp orterna...ed en mindre tra n sp ortap p arat än under normala f ö r hållanden hsr a l l t s å järnvägen fu n n it s ig stå in fö r nya och avsevärt ökade b e fo r d r in g s u p p g ifte r, av v ilk a några mera b e ty d e ls e fu lla må nämnas. S jö fa rte n hu. ar.ades av n in erin g a r och annan s jö f a r t s - r is k, som. f t e r h-r.d antingen ansågs utgöra d irekt hinder fö r s jö fa r t e n e l l e r ock ökade siöfa rtsk ostn sd ern a i avsevärd grad. l^en omedelbara fö ljd e n b le v i det ena såväl som i det andra f a l l e t, a t t godset sökte s ig fram på järnväg i s t ä l le t fö r s jö le d e s. -in f ö r järnvägen h e lt ny fö r e te e ls e uppkom i Skåne, där nan sökte a tt med järnvägens h jä lp vid.iakth ålla s jö f a r t genom Öresund med större fa r ty g, på så s ä tt a tt en d e l av la ste n lossa d es vid ankomsten t i l l den grunda n e u tr a lite ts fa r le d e n och förd es fö r b i denna med järnväg f o r a t t d ä r e fte r ånyo tagas ombord. B iltra fik e n f ic k lämna ifr å n s ig e t t a n ta l fordon t i l l fö rsv a re t och kom d ä r t i l l a t t lid a b r is t på drivm edel.

Bxoort och import sökte s ig i takt led krigshändelserna g ng e f t e r onnm nya vägar och antog även i ö v r ig t ny g e s ta lt på e t t a l l t mera p lö t s lig t och oberä k n elig t s ä tt. Betydande varulager skulle d e ls fly t t a s t i l l nya la g r in g s p la ts e r, d e ls d is trib u e r a s snarast m ö jlig t i s tö rre om fattning än tid ig a re v a r it a v sett. Påfrestningen nå Järnvägen har dessutom ökat därigenom, a t t iärnv,gstransoorterna i f ö l j d av nyss- nätanda nya b e tin g e ls e r måst söka s ig fram på h e lt andra vägar än fö r u t och a tt d ä rfö r jä rn v ä g s lin je r, sok t i d i gare i allm änhet endast h aft a t t ombesörja en jä m förel- s e v is o b e ty d lig, iera loknlbetonad tr a fik tv e r. l in je n Långsele-Boden-Laoaranda f å t t sig pålagda betydl i g t s tö r r e trar.sportu opgif t e r och d ärför många gånger b l i v i t belastade i n t i l l, ja, ibland över b ristn in g s gränsen. Järnvägens sv å rig h e te r in fö r len ökade p åfrestn in g en ha gentemot järnvägens kunder i fö r s ta hand g iv it s ig tillk ä n n i form av o t i l l r ä c k l i g tillg å n g på vagnar e l l e r genom st t godssändningarna konnit fram senare än man räknat med. V issa u ttalan den, som fram förts i pressen e l l e r v id d isk u ssion er mellan järnvägens organ och dennas tr a fik a n te r, tyda em ellertid på a tt det ick e a l l t id h e lt n a tu r lig t fö rr e ste n s te r k la rt fö r dessa sen are, huru omfattande det ökade tra n sp orta rb etet i verk ligh eten v a r it och v ilk a svårigh eter järnvägarna h aft a t t bekämpa. J-.g s k a ll längre fram genom några ta b e lle r och s if fe r u p p g ift e r närtiere belysa detta ökade arb ete. innan ja g g.r vidare v i l l js g nämna några ord om utvecklingen av sta te rs L.rnvägars g oristrafik under åren 1934-1939 och v is a en sla gs tra fik b a rom eter, om uttry ck et t i l l å t e s, som kan t.iinr t i l l en ö v e r s ik t lig be B ild.1. dömning av förh ållan d en a. M al-itrafiken på lin je n Luleå- Narvik kan ja g här h e lt fö r b ig å, enär den skötes av sin egen lo k - och vpgnntrk och oå sin egen bana; den har sålunda in te något nämnvärt in flyta n d e nå lan dets övriga g o d stra fik och lä mas d ä rfö r hur betydande den än i öv rig t är ur r.lknrngen i d etta sammanh n r. Vi hava under de h ir Hng vn*i 'ren med statsbanon^tet In fö r liv a t

v is sa en skild a 1ärnvL. i r, v ilk a s t r a f ik dock är jämfö r e ls e v is o b e ty d lig l d etta saraaenhang; tra fik en å de järnvägar, som t.o.ta. juni månad i år tr a fik e r a ts under beteckningen de s t a t lig a järnvägsbolagen /H älsingborg-h ässleholm s, Landskrona & H älsingborgs, Landskron a-l und-t relleborgs, Skåne-Smålands och Kaliaar järn v ä g a r /, in g å r icke i denna s t a t is t ik. S iffr o r n a äro därfö r f u l l t jäm förbara med varandra. K rig su tb ro tte t den 1 september 1939 gjorde s i g beträ ffa n d e järnvågarnas g o d s tr a fik fö r s t märkbart genom t en h a s tig och mycket k r s f t ig ökning av fraktstvck egod s- B ild 3. tra n sp ortern a. S jä lv a k rig s u tb r o tte t ver n a tu r lig tv is ick e den d irek ta orsaken h ä r t i l l. Några dagar tid ig a re hade ordföranden i rikskom uissionen fö r ekonomisk f ö r - svarsberedskao t i l l svenska fo lk e t r ik ta t en maning t i l l soarsamhet ned bensin och andra o l j o r. Enär denna manin g ick e hörsammades i önskvärd u tsträ ck n in g, u tfärdade Kungl. IIa j:t f ö r s t v is s a r e s tr ik tiv a bestä mielser b eträ ffa n d e användningen i t r a fik av p r iv a tb ila r och sedan a n b e fa lld e s res r ik tio n e r av enahanda s la g fö r l a s t b ila r r o.fl. ford on. Enär sistnämnda förbud drpbbade såväl de la s t b ila r, v ilk a användes fö r ged sbeford rin g i n ärtre f i k, som de s.k. långtradarna, överfördes icke o b e ty d lig a mängder mods och därvid huvudsakligen styck e gods t i l l järnvägarna. Ökningen uppgick fö r seotember månad 1 39 vid jä m förelse med motsvarande månad året f ö r ut t i l l i runt t a l 67 > e l l e r frå n 77.000 t i l l 128.000 ton. Under september 1939 la sta d es vid sta ten s jä rn vägars s ta tio n e r i m ed eltal 225 styckegodsvagnar mer pr söckendag n un-'er september 193B. Denna k ra ftig a ökning av fra k tstv ek eg od stran sp orterna v å llad e ganska betydande b e s v ä r lig h e te r, enär de s tö rre station ern a icke voro i fråga om ma gas m s lo k e l er o. d y l. rustede a t t mottaga det s to ra t i l l s k o t t e t i ankommande och avg ende gods och enär därigenom stagnation i tra n sp orta rb etet hotade uppkouroa på e t t antal p la tser, ö ä r s k iit svart u tsatta voro»tockholm och Göteborg, å vilka plateer d o loka 1a J. m v ^ s i a y n d l f f i i e tema nddgadea

v id ta g a p r o v is o r is k? u tv d g n in g a r av b e fin t li g a uagas in s lo k o le r och fö rh y ra la g e r lo k a le r ute i s t d ern a. Genom de vidtagn a c tg ä rd e m a kunde dock styck eg od s t r a fik e n u p p r ä tth å lla s r e l a t i v t b ra, även on v is s a och ib la n d r ä t t betydande fö r s e n in g a r ick e kunde undvikas. Det d rö jd e e m e lle r tid ick e lä n g e, fö rr ä n d et in trädda k r i g s t ills t å n d e t b ö rja d e ifr å g a on g o d a tra fik e n göra s ig märkbart B ild 3. '.ven på e t t anm t och v ik tig a r e områd e, näm ligen ifr å g a o.a v a g n s la s t t r a f i ken. Jag har nyss p å v is a t, hurusom s ta te n s jä rn vägars g o d s t r a fik s t i g i t undan fö r undan under åren 1934-1938, dock med en mindre nedgång f ö r år 1938. De å tta f ö r s t a månaderna av å r 1939 u ppvisa u n g efä r saturna tra n sp ortera d e godsmängd som m otsvarande månader 1937, v i l k e t med andra ord bety d e r, a t t trefik m in sk n in g en f ö r år 1938 sålunda redan å terh ä m ta ts. D ä r e fte r, a l l t s å fr.o.r a. septem ber 1939, b ö r ja r däremot en betydande s te g r in g, något mindre und er s jä lv a septem ber men sedan a l l t k r a ft ig a r e. Derna sistnäm nda u tv e c k lin g av v a g n s la s t tr a fik e n sammanhänger så g o t t som h e lt och h å l le t med d et inträdda k r i g s t i l l stå n d et och de om kastn in gar, som d e tta fra m k a lla t inom o lik a områden. Vi kunna u r s k il ja v is s a s p e c ie lla a n led n in g a r t i l l f'en k r a ft ig a b ela stn in g en av järnvägarnas god s t ra rs por ta m a ra t, av v ilk a några redan b l i v i t i k o rth e t nämnda. Jag s k a l l här n n a r e b eröra några av d essa a n led n in g a r. D essförin n an må d et t i i l å t a s mig a t t e rin ra ota den genom fö r s v a r e t s t llg o d o seen d e nedskurna tran sportappara ten f o r vre v i benämna d et c i v i l a beh ovet. Den ailm änna oron fram kallade sålunda ty d lig e n s t o r a inköp av o lik a förn öd en h eter v i kunna här t.e x. e rin ra o ss h a m strin -er av s o c k e r m.m. fö r r a h östen med därav f ö l jrn.de s to r a tr a n s p o r te r av o lik a förn öd en h e te r frå n f a b r ik e r och g r o s s i s t e r t i l l d e ta ljh a n d la r e ute i la n d et. V id are krävdes : o r c e r :n g av tra n sp ortern a av s o c k e r b e to r och b et iassa >.r a t t denna ka m anj v id de o lik a sock erfa b rik ern a s k u ll* k un nu Inakr-nkaa t i l l *on av i*u-

b rik sle d n in g a rn a av o lik a a nled nin gar önskade m inim ipe- riod en oa endast 6 v e c k o r, För b e ttr a fik e n v oro under månaderna ok to b e r och november 1939 2.500 s ta tsb a n e - och p riv a tv a g n a r bundna, därav u n gefär h ä lfte n av v a rtd era s la g e t. Så ha tra n sp o rte rn a av t r ä k o l frå n m e lle r sta och n orra S v e r ig e t i l l jä rn b ru k och andra in d u s tr ie r i o lik a d e la r a v la n d e t v a r i t av betydande om fattnin g v id jämf ö r e l s e aed lik n an d e t r a n s p o r te r under de f l e s t a av de s i s t a 20 å ren. Sammanlagt ö v e r 1 7.6 0 0 v a g n s la ste r t r ä k o l ha under v in te r n 1939-1940 la s t a t s v id sta te n s jä rn v ä g a rs s t a t io n e r, v i l k e t b e ty d e r omkring 13 m i l l i o n er h e k t o l i t e r ; m otsvarande s i f f r o r fö r den närmast f ö r e gående v in t e r n, a l l t s å 1930-1939, v ore 8.5 0 0 v a g n sla s t e r och 6.2 m illio n e r h e k t o l i t e r. De frå n ty sk sid a redan i b ö rja n av k r ig e t v e r k s t ä ll da m in eringarn a av v i s s a områden i Ö ste r sjö n söd er om.f a lsterb o fra m k alla de om edelbart en nedgång i den u t r ik e s s jö t r a f ik e n t i l l och fr å n de svenska ostkustham - narna. Därav f ö l j d e, a t t en d e l av den g o d s t r a fik, som h i t t i l l s o m b e sö rjts u te slu ta n d e s.jö le d e s, maste ö v e r fö ra s t i l l jä rn v ä g. Sedan 'iy sk len d den 25 november 1939 u tv -d g a t s in m in erir.g, så a t t denna kon a t t strä ck a s ig ända fram t i l l den svenska 3 -m ils -g r a n s e n, upphörde prakt i s k t ta g e t a l l s j ö f a r t i s t ö r r e fa r t y g genom uresund och därmed, var vår e x p o rt v ä s te ru t och im port v ä s te r ifr å n hänvisad t i l l kombinerad j rn v ägs- och s jö tr a n s n o r t över västkustham nar. Vår e x o o r t av tr ä v a r o r, pappersmassa, papper, jä r n, s t å l m. i. måste a l l t s å gå Järnv-igsle d e s frå n bruk och fa b r ik e r t i l l svensk e l l e r norsk v ä s t - kusthamn, f ö r e t r ä d e s v is hannarna i å ron d h eim sfjord en och G öteb org. Likase.i s te vår im port k o l, k ok s, o l j o r och andra fö rn ö d e n h e te r - - f ö r e s jä rn v ä g s le d e s fr* n svensk e l l e r norsk västkustham n t i l l k on su m tion sorterna in u t i lar.det och vid o s tk u s te n. Den g o d s t r a fik, sou på grund härav ö v e r fö r d e s t i l l jä rn v ä g a rn a, var av betydande omf a t t n in g. in f.r d et s j ä l v f a l l e t var av a l l r a s t ö r s t a in tr e s s e fö r lan d et a t t t r o t s d essa s v x r lg h e te r i s tö r s ta

m ö jlig a u tsträ ck n in g u oyrä tth å lla export och im port, har jä rn v ä g ssty re lsen h ela tid e n i m ö jlig a s te mån sökt underlä t t a denna t r a f ik. Järnvägens fra k td ragn in g f ic k e m e lle r tid e t t betydande t i l l s k o t t även frå n den in r ik e s k u s ts jö fa r te n, som l i k som den u trik e s s jö fa r t e n led avbräck i f ö l j d av den nyssnämnda ninerlngen i n t i l l 3 -m ils-grä n sen v id F e lste rb o. D etta hinder f ö r den in r ik e s s jö fa r t e n kom ur tr a n s o o r t- synpunkt syn n erlig en o l ä g l i g t, enär ju st då ö v e r fly ttn in g av e t t s tö r r e m a te r ia lla g e r f r " n v ä stk u st t i l l ostkust hade p å b ju d its. Vransporterna hade kunnat ske s jö le d e s, om ick e mine rin gen u t g jo r t hinder d ä r fö r, raen måste nu ske genera den redan fö r u t h årt ansträngda järnvägens f ö r s o r g. U tb ro tte t av fie r.tlig h e terna m ellan Finland och H yssianö don 30 novembe r fö r r a å re t och de dl.raed sammanhängande sv å rig h etern a att u p p rä tth å lla s jö fa r te n mellan S verige o c h Inland g jo r d e, a t t så g o t t som h ela exporten fr å n S v erig e t i l l Finland låste fö r s ig g å över Haparanda- T o r m o. K ä r t i ll kom längre fram en nycket l i v l i g t r a n s i- t o t r a f ik fr å n N orge och även, ehuru i mindre om fattnin g, frå n Danmark. Jag kan här ick e närmare beröra arten och om fattningen av dessa träns.o r te r. Jag kan inskränka mig t i l l a t t omnämna, a t t enbart under tears månad i år 1.71 6 vagnar med gods t i l l Finland om lastades i Haparanda och T orn io och a t t t r o t s d e tta vid månadens u tg'n g ick e mindre än 275 vagnar k verstod o oow lastade i och i närheten?.v Kaoaranda. Dessa träns o o rte r he v a r it mycket betungande, d ä r fö r a t t lossn in g en på fin sk a sidan av väl b e g r ip lig a o rsa k er icke kunn9t ske med önskvärd snabbhet, v ilk e t i sin tur m ed fört, a t t de svenska vagnarna f å t t stå olossa d e f le r a degar i s t a l l e t f ö r a t t lo ssa s genast och användas fö r nya tra n s p o r te r; vagnarna ha därigenom också u o p ta g it spårutryamen på sta tion ern a och sålunda fö rsv å ra t tr a n s p o r ta r b e te ts normala gång. Omlastningen däruppe ä r, sou tord e vara allom bekant, beroende på don o lik a spårvidden på svensk och.'insk s id a.

Jag kan I d e tta sammanhang e r in r a om a t t e t t f ö r sök a t t minska den oerhörda o å frestn in g e n på Kapa rand a - T orn io g jo r d e s, b l.a. genom a t t anlägga en v in te rv ä g över Kvarkan frä n /U m eå/- Holmsund t i l l Vasa, över v i l ken man beräknade kunna b i l l e f e s f o r s la r ä tt sto ra kvant i t e t e r tr a n s ito g o d s i båda r ik t n ngarna. T i l l f ö l j d av b l. a. ogynnsamma v ä d e rle k sfö rh å lla n d e n s lo g d e tta fö rsök e m e lle r tid icke så v ä l u t, och de v a ru k v a n tite t e r, som hunne f o r s la s under den t i d, som tr a n s p o r tle den v a r öppen, v o r o jä m fö r e ls e v is o b e ty d lig a. Under den t i d av omkring en månad, varunder sagda t r a f i k med e t t s t o r t a n ta l b i l a r p å g ick, ö v e r fö r d e s en k v a n t it e t, motsvarande vad man s k u lle kunnat tr a n s p o r te ra med sammanla g t sex av de r e lä t v t små n orrla n d stå g en /tills a.im a n s sålunda en dast omkring 1.500 ton g o d s /. A vlastn in gen i järn vägen s tr a n s p o r ta r b e te b le v som synes ganska obetyd l i g. S j ä l v f a l l e t har jä m sid es ned omkastningarna i den normala tr a fik e n den m ilit ä r a tr a fik e n under nu rådande försvarsbc-.redskap t a g it järn vägarn a i anspråk i betydande o m fa ttn in g. De u t r ik e s p o lit is k a fö rh å lla n d e n a äro f ö r v is s o ännu e j sädana a t t d e t kan anses lä m p lig t a t t n ärmare ingå på d e t t r a f ik a r b e t e, som järnvägarna härvid h a ft a t t u t fö r a. Jag a n ser mig dock oförh in d ra d a t t in fö r denna slu tn a k r e ts lämna v is s a u p p g ift e r, som kanske ge en antydan om s to rle k so r d n in g e n av d e tta e r b e te. Ur god s- tra fik sy n ^ u n k t r det i främ sta rummet vagnbehoven, som h ärvid in t r e s s e r a. Såväl fö r de d ir e k ta n ilit ä r t r a n s p o r - terna tr a n s p o r t av u tru sta d e truppförband e t c. som f ö r de in d ire k ta m ilitä r tr a n s p o r te r n a tra n sp o rt av livsm ed el och andra fö rn ö d e n h e te r t i l l förbanden ha t id e f t e r annan betydande d e la r av godsvagns^erken t a g it s i ansoråk och h ä r t i l l kom m er,-'att d e tta ian språkstagande o ft a måst u ta tr ic k a s över tä m lig en lång t i d. O vissheten i lä g e t och de snabba om kastningarna inom våra närmaste grannländer ha n m ligen o f t a k rä v t, a t t s tö r r e e l l e r mindre vagnpark u å st h å lla s i beredskap f ö r e t t t i l l g o d o se p l ö t s l i g t påkommande behov av tru o p fö rb a n d strsn sp o r- t e r. Om Jeg sä g e r, a t t f ö r d ire k ta.i : lit ä r t r a n s o o r t o r

d. v. s. fö r tra n s p o r t av m ilitä r a förband e t c. omkring 2.700 godsvagnar sa m tid ig t to g o s i anspråk i m itten av a p r il och a t t huvuddelen av d essa vagnar under r e l a t i v t lång t i d must h å lla s a v s t ä lld fö r a t t t i ll g o d o s e behovet av h a s t ig t påkommande tra n sp ortb eh ov, kanske man f å r en u p p fa ttn in g om sto rle k so rd n in g e n av d et m ilit ä r a tr a n s p o r ta r b e te t. I denna s i f f r a äro d? ick e inräknade de vagnar, som t a g it s i «nspråk f ö r in d ir e k ta m ilit ä r t r a n s p o r te r d. v. s. f Ôr tr a n s p o r t av gods t i l l de m ilitä r a förb a n d en. A tt sa m tid ig t de m ilitä r a tra n sp o rtern es framföra n d e över betydande tra n sp orta v stå n d under svåra k l i m atiska fö rh å lla n d e n och o f t a över b a n s trä ck o r, som n orm alt en dast ;.ro ru sta d e f ö r r e l a t i v t blygsam t r a f i k, har s j ä l v f a l l e t m e d fö rt, a t t denna t r e f i k v a r i t syn n erlig en betungande, och ja g återkommer f ö r ö v r ig t t i l l denna fr å g a i annat sammanhang. Den långa och strä n ga v in te r n har s ä r s k i l t under sin senare d e l n ö d v ä n d ig g jo r t om fattande tr a n s p o r te r av hush å lls b r ä n s le k ok s, ved och t o r v t i l l de s tö r r e s tä d ern a, s ä r s k i lt»stockholm. Enbart under tid en 15 mars - 12 a n r il hava t i l l Stockholm f o r s l a t s 2.144 v a g n sla ste r koks fr å n G öteborg och K a rlsta d samt 354 v a g n sla ste r ved frå n o lik a p la t s e r i i.'orria n d, b l. a. än^a u p p ifrå n V ä sterb o tte n. Desse. tr a n s p o r te r hava ingen m otsvarigh et åtminston e ic k e under de s e n a s te 20 å ren. De v o r o också b e tin g a d e av o v a n lig a f ö r e t e e l s e r. V in tern fö ra n le d d e,å ena sid a n,.stegra d förb ru k n in g och la d e,å andra sid a n, h in d e r f ö r både s j ö - och la n d tra n sp o rte r. De o lik a k rig sh ä n d elsern a påverkade trafikström m arna så v ä l d era s s t o r le k som d era s r ik t n in g. I b ö rja n av k r i g e t v o ro sv å rig h e te rn a f ö r s jö f a r t e n ick e a l l t f ö r s to r a. E ft e r hand som k r ig e t f o r t s k r e d, ökades de a lltm e ra. Kär g od set v ä l s l a g i t in på en -ny v ä g, kunde denna ick e län gre användas, utan g o d s e t sök te s i g å te r ig e n ny väg. H jälpsändn in gar och le v e ra n se r t i l l F inland kommo på o lik a vägar och s k u lle a lla fram t i l l s in bestämmelse ju f ö r r d esto h e l l r e. S ocilige tr a n s p o r tle ^ e r fin g o genom dessa k astn in g ar tä ra en b e la s tn in g, som f ö r dem var av on om a l

om fattning. Vid fre d ss lu te t mellan Finland och Ryssland rann en mäktig ström av gcds mot Haparanda. Denna sökte s ig p lö t s l ig t i början av a p r il ny väg över Stockholm och fin s k hamn. T i l l f l ö d e t av gods vå lla d e överbelastn ing av hamnanläggnin erna i Stockholm. Ett mycket s to r t antal vagnar hopade s ig och hotade a t t v å lla stagnation i iärnv ä g stra fi ken, v a rfö r denna t r a f ik fö r en kort t id måste re g le ra s genom en t i l l Stockholm förla g d trans^ortbyrå, v a r t i l l jag senare återkommer. Export och import över Västerhavet trängdes a l l t längre mot n o rr. När den icke längre kunde komma fram över G ötebcrg, sökte den s ig upp t i l l Trondheim sflorden. Hamnarna där hade e m e lle r tid icke t i l l r ä c k l i g kap acitet utan b levo blockerade av gods. Trafiken måste begränsas, t i l l dess den i f ö l jd av den tyska ockupationen och i samband därmed v i d t a g a nya m ineringar måste h e lt uophöra. Den hann a ld r ig i s tö rre om fattning s lå in på vår n ord ligaste le d över Narvik, v ilk en dock b esörjd e en icke ringa export från Finland och norra S verig e, t i l l dess a tt Narvik b le v k rigssk å d ep la ts. Ockupationen av Norge och Danmark den 9 a p r il medförd e a v b rott i lossn in gen av svenska vagnar, som voro där e l l e r på väg d i t. När tra fik e n på dessa länder å ter kom igån g, hade den en h e lt ny karaktär. För dagen pågå mycket s to ro tra n s o o rte r av förnödenh eter av olik a sla g från Tyskland över T relleborg -S a ssn itz t i l l Norge över K ornsjö, C harlottenberg, S to r lie n och Riksgränsen. Stora men?der k o l, koks och cement, som båtledes fo r s la t s t i l l Sundsvall ocli Härnösand, vid a reb eford ra s pr järnväg t i l l o lik a p la tser i Irondheimsområdet. Oerhörda k v a n titeter trähus fo r s la s från en mångfald fa b rik er i Sverige t i l l N orge, d e ls t i l l Osloområdet, d els t i l l Trondheimsområdet, d e ls s lu tlig e n dven t i l l N arvik; e n lig t h it t i l l s ingångna u p p g ifter hava sedan m itten av augusti icke mindre än över 1.100 v a gn sla ster trähus överlämnats t i l l Norge å de o lik a gränsstationerna och ännu å terstå minst lik a många vagnar. A llt sk a ll fo r s la s på järnväg in te t går s jö le d e 3. Trafiken från Norge har också b ö rja t komma

igång; b l.a. mottaga v i nu v issa p a rtier svavelkie frän gruvorna i Reitan och Älvdal, och v i vänta, a tt dessa transp orter skola få ökad omfattning under den närmaste tiden. Beträffande godstrafiken med Danmark kan jag nämna, a tt denna under de senaste månaderna v a r it av ganska ringa omfa ttn in g ; tecken tyda dock på a tt den nu b örja r taga upp s ig igen. F urjetrafiken Üalmô-Kopenhamn har d ärför v a rit nedlagd under kela rom a:» ren och hösten, och hela trafiken hnr om besörjts över f ä r jolèden H älsingborg-h elsingör. Malmö -Köpenhamnsleden har em ellertid öppnats f.o.m. denna månade ingång. Godstrafiken över f rjeled en T relleborg-s acenita har h ela å ret -r trit mycket l i v l i g, och denna led har under nuvarande brydsanua förhållendon v a rit synnerligen värdefull fö r landets export och im port. Trafiken har ombesörjts av en tysk fä r ja och tre svenska och under de gångna 10 månaderna av detta år hava från T relleborg utsäntc nära 18.000 lastad e godsvagnar och inkommit d ärifrå n nära 20.000 sådana. Även denna tr a fik är g iv e tv is av annan struktur än under normala förhållanden, och jag kan rom exempel härå endast nämna, a tt under året (jan u a ri-ok tob er) icke mindre än 4.100 vagnslaster narra från olik a fa b rik er i Sverige t i l l Tyskland och d:ir tortor. belägna länder sökt sig fram över denna väg. Godstrafikon t i l l Holland, som v a rit nedlagd under en längre t id, har nu 1er b örja t korama icång och på sanna sä tt fö r h å lle r det i ig med trafiken t i l l Spanien. Godctrafik en t i l l Belgien och Frankrike är tyvärr a lltjä m t spärrad. I fr ig a on övriga europeiska länder har trafiken icke v a rit underkastad någon 8oärr. En mindre nedgång i tra fik en kunde konstateras b e tr ä ffande sjä lv a sommarmånaderna vid en jäm förelse med de närmast föregående månaderna; den var dock s tö rre än under motsvarande månader år 1939. Den o fa n tlig t liv l ig a :: ty ck egod strsfik, som kännetecknade månaderna rvärm t e fte r k rigsu tb rottet ferra hösten, har ick e förekom-.it i år. nad. s k ift e t September - oktober

kännetecknas a llt.it! av en v i r ökning i a tyck egodsrörelc en, något son v i l sammarä'". )gcr ned den s to r o o k to b e rfly ttn in g e n samt med fruktskörden oo i: vad därmed sammanhänger. F rån sett v is s a sv å rig h e te r a t t i. toekholm ansk affa b ila r f ö r hemfo r e.lin g av det ankomna g od set och därav uppkommande fö r s e n in g a r, har denna d e t a lj i vår tran sportapparat i å r p asser a t a ll d e l e s s m ä r t fr it t. A rets b e t t r a iik har rom v a n lig t b ö r ja t v id m ånadsskift e t 3eptcnber - ok tob er och pågår nu som b ä st. Den beräknas vara avslutad fö r e utgången av denna månad v id a lla fa b rik e r v id Statens järnvägar utom Ängelholm, H asr.lam, K ävlinge, A rlöv och S t o f f ans-torp. De 5 nämnda h å lla på någon k orta re t id in i decem ber. För i ä r ä ro 1875 statr.banevagnar och omk rin g 1000 p rivatbanevagnar a v rk ild r., a l l t s å något ner än fö r r a å r e t - d e tta beroende nå ökad b e to d lin g och ökad avk a stn in g. Förra å re t tra n sp ortera d es å av Statens järnvägar ägda och fö r v a lt a d e banor omkring 600.000 ton b e to r ; i år beräknas denna s i f f r a kc.r.ku a t t ö v e r s t ig a 700.000 ton. Av den sen aste tid e n s nya tr a n s p o r tu p p g ifte r inom lan d et må fra m h ålla s b e fo rd rin g e n av gengaskol och genganved. Och denna u p p g ift sk a ll u tfa r a s sam tid ig t som v i måste se t i l l, a t t tra n sp o rtm ö j]i mc ter också fin n a s d e ls f o r de inom jä rn in d u strin e r fo r d e r lig a k v a n tite te rn a tr ä k o l, d els fö r de s to r s mängderna bränslevcu från h ela N orrland t i l l städ er och s tö r r e ramhällen i m e lle r s ta, v ä s tra och södra S verig e. V interns k v a n tite te r av in d u stri trä k ol beräknas nå ungefär samma om fattning son fö r r a v in te r n s. Transportbehovet fö r b rä n sleved, gengaskol och gengasved l å t e r s ig däremot ännu ick e ens u p osk a tta s. Redan nu k;ji man e a e ll c r t id utan r is k f ö r felbedöm ning f ö r u t s e, a t t 'e t t a behov kommer a t t föra n led a en tra n sp o rtu p p g ift av betydande m ått. Redan i somras fram fördes frå n jä rn v ä g ssty re lsen s sid a e tt önskemål a t t fra m forslin g en av veden t i l l förb ru k n in gcp la tsern a borde påbörja: snarast m ö jlig t, så a t t man kunde fu fram åtminstone v is s a k v a n tite te r bransleved medan man hade r e la t iv t god t illg å n g p. järnvägsvagnar. Jag v i l l endast e rin ra rj irora och i samband dirned ännu en g ng betona,

a t t en avsevärd lä ttn a d i tra n sp ortsv å rig h etern a hade kunnat ern å s, or. d essa tr a n s p o r te r kommit t i l l stånd på t id och s ä t t rom jä r n v ig r c ty r e ls c n t i l l r å t t. Det nu anförda ä r måh '.nda nog f ö r a t t ådagalägga, a t t järnvägens tran sp ortap p arat a llts e d a n k r ig s u tb r o tte t av många orsa k er nästan o a v b ru tet s t å t t in f ö r en o f a n t lig bela s t n in g. Jag har redan nämnt e l l e r åtm instone a n t y tt, a tt därav f ö l j a två f ö r såväl järnvägen som f ö r dennas tr a fik a n t e r mycket f ö r a r g lig a o lä g en h eter - v a gn sb riflt och benägenhet f ö r sta g n a tio n i t r a fik r ö r e ls e n. Jag s e r d ä ri cn anled nin g a t t närmare uppehålla mig v id d essa f ö r é t e e l r e r. En järnväg n å c tc s j ä l v f a l l e t ha sin vagnpark liksom lo k p a rk, bangårdar, magasin m.m. avpassad f ö r normal t r a f ik, n a tu r lig tv is, med v i s s m arginal uppåt. Vid sådana p å fr e s t n in g a r, som de nu nämnda, är d et s j ä l v f a l l e t, a t t tr a n s p o r t- m a te rie lcn och tran sp ortan liigg n in garn a b liv a o t i l l r ä c k l i g a. S ä r s k ilt i tv å form er g e r d e tta s i g tillk ä n n a - i vagnsfcrirt e l l e r r ä tta r e t.omvagn runde -s k o t t och i tendenser t i l l sta g n a tion i r ö r e ls e n. Tom vagnsunderekottet har under den här avredda tid e n - fr å n s e t t fö r s v a r e ts behov - ic k e ondast b e r o t t på tr a fik ö k ningen i och f ö r r i g utan därjäm te på ienr.as säregna egenskaper och verkning: r. Sålunda ökades tra n sp o rte rn a s medellän gd, sa m tid ig t mod a t t lo.-;; ningen b le v fö r d r ö jd av b r i s t på la g e r lo k a le r, k jpltlägenhet m.m., v ilk e t a l l t ökade vagnarnas o m lo p o.tid (tid e n m ellan två på varandr^ fö lja n d e n y la stn in g r ). En frå ga i d e tta sammanhang, som är av ganska underordnad b ety d else men t;om genom den p u b l ic it e t dor. f å t t, ty d lig e n i v is s mun i r r i t e r a t allm änheten, sk a ll här med e t t par ord b e r ö r a r. Den g ä lle r dc t i l l tyska riksbanan u tlå nade 500 s t. öppna gods vagns m a, därav frå n Statens jä rn vägar 500, utgörande e j v h ela vagnparken, samt 200 frun v ir e a e to r r e e n sk ild s järn vägar. S J :s h ela godsvagnspark nr ti fvunräknm dc av xn- lravugnrr och andr-. sp e c ia lv a g

nar uppgår nu t i l l 18.100 vagnar. U thyrningen, ty d e t är fr å g a om en sådan, har a n b e fa llt r av X ungl. ;<Iaj:t, och vagnarna ha t i l l u p p g ift a t t inom Tyckland f ö r S v e rig e s räkn in g användas f ö r tra n s p o r te r av k o l och koks frå n gruva och koksverk t i l l ty ck hamn f ö r v id a re b eford ra n t i l l S v e r ig e. A n ta le t u tlän d sk a godsvagnar i S verig e - huvudsaklig e n tycka och it a lie n s k a - har under den t i d överenskomm elsen v a ra t u ppgått t i l l m inct samma a n ta l och v i ha därf ö r kunnat sk ö ta v å r e r p o r t ö v e r T r e lle b o r g -S a s c n itz nästan u te slu ta n d e med å tergåen d e u tlän d ska vagnar. E m e lle rtid kan ja g här nämna, a t t v i förutom d e ssa 500 vagnar även s t ä l l t 555 cistern v & g n a r t i l l fö rfo g a n d e f ö r tra n sp o rt av bensin och andra o l j o r frå n Rumänien t i l l Ö stersjöham n, v ilk a var o r d ä r e ft e r c k o la f o r s la ; b å t le d e c hem t i l l S v e r ig e. Ehuru d essa vagnar s å le d e s f ö r närvarande ic k e användas f ö r tr a n s p o r te r inom la n d e t, to r d e de dock göra en b e ty d e ls e f u l l in s a ts i a r b e t e t a t t f ö r s e la n d e t med sådana nödvändiga p rod u k ter, v ilk a ic k e kunna fram brin gas inom la n d e t. Det ä r g i v e t v is av s t ö r s t a in t r e s s e f ö r järnvägen s j ä l v a t t v id ta g a a l l a u p p tä n k lig a å tg ä rd er i s y f t e a t t motverka t omvagns unders k o t t e t s uppkomst och v a ra k tig h e t samt a t t m ild ra d e ss v erk n in g a r. A l l t ved harutinnnn kunnat göra s har också g j o r t s. Nya n sk affn in gen av god svagn ar, som under å r 1939 om fattade 595 vagnar av S ta ten s järnväg-.r:; sta n d a rd m odeller, har f ö r d e t närmaste å r e t därrå ökats t i l l 1500 godsvagnar, b e s t ä l l da v id svenska v e r k stä d e r och 150 vagnar frå n b e lg is k a verk s tä d e r, den s t ö r s t a b e stä m n in g f ö r Staten s jä rn vägar under de sen aste 30 åren. Fcir å r 1941 beräknar s t y r e ls e n få bes t ä l la omkring 1000 nya godevagnar, sam tliga v id svenska verk stä d er och sa m tlig a av c tandardiaodel1 e r. V idare hava Statens järnvägar frå n e n rk ild a järnvä, ar och b ola g under o lik a p e rio d e r fö r h y r t e t t a n ta l god svagn ar. E tt s t o r t anta l ä ld re godsvagnar, v ilk a under de sen a ste åren använts huvudsakligen f e r t tens jä rn vägars egna tr a n s p o r te r av s te n k o l, grus o. d y l., -.ar -t e r in s a t t s i fraktdragande tr a

f i k. Statens järnvägar:- egen användning av vagnar f ö r styckegod:, har nedskurita i m ö jlig a ste mån. Lossningen av t i l l bestäm raelsestationerna framkomna vagnar har påskyndats d e ls genom hänvändelser t i l l mottagarna, d e ls med e t t något v e r k n in g sfu lla re m edel, som dock ick e b l i v i t cå k ra f t i g t som jä rn v ä g ssty relsen önskat - ja g s y fta r på de höjda vagns pengarn a. En ick e o b e ty d lig tonnagevinst sk u lle kunna g öra s, om man fin g e endast fu.llasta d o vagnar t i l l b e fo r d r in g. Vi ha nog fö r s ö k t fra m h ålla d e tta, men det ä r svårt a t t nå a lla och f å maningen a t t led a t i l l e f t e r f ö l j d i r ä t t t id. Järnvägen fö r s ö k e r e rn l b ä t t r e b e la stn in g genom a t t anordna samla s tn in g, d. v. s. l i t a tvä avsändare gemensamt använda en och samma vagn, när de ha mindre l a s t e r a t t avsända. Mycket mera sk u lle e m e lle r tid kunna vinnas genom a t t redan, när köp a v slu ta s varumängden avpassas e f t e r vagnarnas f u l l a bär ig h e t e l l e r rymd. N ärhelst tr a fik e n io k c f l y t e r obehindrat undan, upps tå r fa r a f ö r stagnation i r ö r e ls e n. Let g ä lle r a l l t i d a tt söka bekämpa d y lik a ten d en ser, redan så sn art de uppträda. On de få u tv eck la s ig, kunna de ren t av lam slå tr a fik e n. Let är i s y fte a t t hindra d etta man in r ä tta r s.k. tra n sp ortb yrå er, v ilk a a llt s å ha t i l l u p p g ift a t t se t i l l, a tt endast så sto ra godsmängder släppas fram per dag, som kunna fra m forsla s och som kunnat omhändertagas av mottagarna inom r im lig t id e f t e r ankomsten, fä har t id v is sk ett med vagnsla s ttr a fik e n t i l l G öteborg, t i l l s ta tio n e r norr om Långsel e, t i l l hamnarna i Trondheinefjorden och t i l l Stockholms hamnbangårdar. Benämningen transportbyrå le d e r tanken på en s tö rre apparat, men v a rje sådan transportbyrå har endast s y s s e ls a tt en å två p ersoner. Dessa tra n sp ortb y rå er, som noga ia k tta g it lossn in gen s m ö jlig h e te r och fö r lo p p, ha var i t t i l l av.:' värt gagn, även om de ick e a l l t i d kunnat f ö r hindra, a tt vagnar f å t t s tå över fle r r. dagr.r A e l l e r i närheten av m ottagningsstationom *, d e ls i frå g a on Göteborg och Stockholm, d ä r fö r a tt båtarnas uppgivna ankom sttider

ick e kunr.at h å lla s e l l e r u t f ö r r e l l i c c n r e r ick e u tv erk a s, B ild T =U d e ls i frå g a om Haparanda-Tornio på grund av om lastn in g s- sv å rig h etern a i T o rn io. Jag s k a ll nu ic k e lä n g re u p p eh ålla mig v id g o d s t r a fiken utan övergår t i l l a t t red ogöra f ö r motsvarande fö r h å lla n den på p e rson tra fik e n s område. Per a t t få en n ågot så n'dr t i l l f r e d s s t ä l l a n d e in b lic k i och f ö r s t å e l s e f ö r de s v å r ig h e te r på p e rson tra fik e n s områ d e, som s ta te n s jä rn vägar h a ft a t t kampa med under den t id sem nu ä r ifr å g a, to rd e d et vara på sin p la t s a t t lämna en o r ie n t e r in g ö v e r, hur s ta te n s jä rn vägar a rb eta under normal a t i d e r. I d et fö lja n d e kommer ja g lik som ifr å g a om g o d s t r a fiken a t t uteläm na de är f ö r s t a t lig a d e e n sk ild a jä rn vägarna och endast räkna med s ta te n s jä rn vägars gamla l in je n ä t, d e tta b l. a. f ö r a t t l ä t t a r e få en jä m fö re lse med tid ig a r e å rs t r a f i k s i f f r o r. T i l l en b örja n v i l l ja g dä nämna några ord om u tveck lin g e n av s ta te n s jä rn vägars p e r s o n tra fik under åren 1930- B ild ~ T T 1939, mätt i a n t a le t r e s o r. Jag fö r u t s k ic k a r, a t t cn så ld enkel b i l j e t t räknas som en r e s a, en t u r - och r e t u r b i l je t t 0 s. v. A n talet resor u tg jo rd e i år 1930 31.4 m ill. i«1931 3 1.4 n ii 1932 3 1.3 ii ii 1933 3 2.9 ii ii 1934 3 0.7 ii ii 1935 3 9.9 t n 1936 4 1.9 ii ii 1937 44.5 ii ti 1938 4 6.7 ii it 1939 50.6 n Det framgår härav, a t t tr a fik e n var täm ligen s t i l l a stående t i l l och med å r 1932. Från å r 1933 b ö rja d e den a t t s t ig a v a rje är mer e l l e r m indre. Den t o t a la Ökningen av ant a le t re sor frä n å r 1930 med 3 1.4 m i l l. t i l l 1939 med 50.6 m ill. u tgör 19.2 m i ll. e l l e r mer än 61. Por a t t man må kunna fram föra a l l a dessa resande e r fo r d r a s, förutom fa s ta anläggningar ooh m a to r iu lic r av o l i

ka s la g, nödig personal mod t illfr e d s s t ä lla n d e u tb ild n in g, fö r e s k r ift e r av o lik a s la g, lokom otiv och vagnar samt s lu t lig e n en t id t a b e ll, anpasead e ft e r behovet. Jag nämner a l l t d etta fö r fu llstä n d ig h e teni sk u ll men k a ll i det fö lja n d e ondast b eröra sådana områden, ~om kunna påriikna e t t in t r e s se hos allm änheten. Av statens järnvägars personvagnar fin n as å t s k illig a o lik a typ er. De fö r resa n detrafik en v ik tig a s te äro s i t t - vagnar, sovvagnar samt restaurang- e l l e r b yffévagn ar. Av a n ta le t vagnar öro 1.766 sittv a g n a r, därav 797 boggivagnar, 158 sovvagnar och 40 restau ran g- och b yfféva gn a r. Vad b e t r ä ffa r rovvagnarna, så in sa tte s d ylik a av 1-2 k la ss i t r a fik år 1906 och av 5 h la ss år 1910. Sverige ä r e t t föregångsla n d, då det g ä lle r 3 k la s s sovvagnar. Sov- vagn strafiken s om fattning nu. f ö r tiden b ely ses bäst genom några s i f f r o r, år 1938 bäddades 500 sovp la tser pr dag från Stockholm vid normal t r a fik och 1.800 vid h e lg tr a fik. Lägger man h ä r t i ll det a n ta l, aom sam tidigt bäddades på andra s ta tio n e r, varifrå n staten s järnvägars sovvagnar utgå, kommer man t i l l en totalsumma av 1.100 sovp la tser pr dag vid normal och 3.000 pr åa g vid h ö g tr a fik. Man sk u lle a llt s å med fo g hunna säga, a * s tö r r ta h o t e llr ö r e ls e. Pea a- : t^ trn s järnvägar utöva Nordens n ow a gn stra fik ens stora om fattning är nog i huvuds.?.]: beroende på de r e la t iv t b i l l i g a p r i serna fö r sovplatsern a och. den, måste man väl säga., goda komforten. Det sk u lle fö ra f ö r lån gt :t t här redogöra f ö r de a l l t jämt fortgående fö rb ä ttrin g a rn a i byggnaden av personvagnar. E tt par av deora må dock här b e rö ra s. Vagnskorgen bygges numera så g e tt rom uteslutande av stål.stålstommen t i l l vagnarna, n itades fö r r ihop. Detta medförde e m ellertid, a tt vrjgnviktcn b le v väl hög, 50 ton och mera. Numera byggas vagnarna e f t e r rvoteningsnotoden. Vikten har tack v rc do t ta system kunnat nedbringas å t s k illig a ton, t.o x. hor de nybyggda 1o k n ltr a fi 1:rvagnarna, där vikten är 31 ton i s t ä lle t f ö r över 40 ton föru t fö r vagnar med 3aees. antal sittplrvtr-«_r. Viciar. har på renare t id vagnar avsedda fö r långväga t r e fik fö r s e tts med tv å n g sv en tila tio n.

Hur mycket kort.-*.!' d or. personvagn? Por en kombinerad 2 och 3 k la ss s it t b o g r iv agn var p r is e t 1930 c :a 66.000 k r., å r 1939 98.000 (och nu f å v i b e ta la 133.000 k r. f ö r en sådan vagn ). Kostnaderna f ö r rr sovvagn beräknas t i l l 180.000 och f ö r era restaurangvagn t i l l 200.000 k r. A lla sta ten s järnvägars vagnar byggas i C v r i g c. Som ja g fö r u t nämnt, måste nybyggnaden av vagnar fo r c e r a s ; ökningen av a n ta le t resande har näm ligen under de sen aste åren v a r it p ro p o rtio n s v is mycket s tö r r e in a n ta le t ökade p la t s e r. Under nästa år har jä rn v ä g ssty relsen räknat med en nybyggnadskor.tnad av 12 m i lj. k r. Man räknar med en ger. ca- n it t s liv s lä n g d av a l l r a minst 25 å r f ö r en vagn. Er. v n måste g iv e t v is u nderhållas väl f ö r a t t kunna m otstå er. regelbunden t r a f ik s s to ra p å fr e s t n in g a r. En boggivagn underkastas i r e g e l r e v is io n, d.v.c. granskning av löp d u g lig h eten ur säkerhetssynpunkt, rengöring och putening, var 4 :d e månad. Vart 3 :d je å r undergår vagnen s t o r r e v is io n, d.v.s. h e la vagnen genomgår en g ru n d lig repar a tio n. En sådan s t o r r e v is io n beräknas taga 2-3 månader i anspråk. I re g e l b efin n a s ig c :a 325 personvagnar stä n d ig t på verkstad f ö r r e v is io n. C täter. 3 järnvägar ha 6 s t. verks tä d e r, den s t ö r s t a av dem i Ö rebro. Som ja g tid ig a r e nämnt, " r d et tack vare e l e k t r i f i e ringen av sta ten s järnvägars h u v u d lin je r, som b ä ttr e f ö r b in d e ls e r och ökad re seh a stig h e t under de senare åren kunnat bjudas resen ärern a, f te. te r: järnvägar ägde vid s lu t e t av augusti månad 19*10 e t t banns t om 9.662 km., var3v 3.746 km. e l l e r 3 8.8 voro e le k t r if ie r a d e. På dessa l i n j e r framfö ra s em ellertid omkring 85 av h ela järn vägsn ätets t r a f ik, mätt i ant l e t vagnaxelkm. E le k tr ifie r in g e n av lin je n Mellannel-Boden pågår och beräknas vara fä r d ig den 1 fe b ru a ri 1942. Sedan r r. c r man e le k t r is k t på sta ten s järnvägar genom h ela la n d et. (Uårra ord om det f o r t s a t t a e l e k t r i f i c r i n g s - programmet.) B ild T T Jr.g v i l l också här i k orth et b eröra en annan sta ten s järnvägars tra n op ortg ren, nämligen b i l t r, "jhen. Statens

jä rn v ä g a r? b i l t r a f i k uppnår n ä rta å r den f ö r d e tta tra n s portm edel aktn in gsvärd a å ld ern av t r e t t i o å r. År 1911 öppnade sta tsb a n orn a näm ligen s in fö r s t a r e g u ljä r a b i l t r a f i k, 6 km., på l i n j e n Tanum-Grebbestad i B ohuslän. Ar 1935 in trä d d e en ny epok i s ta te n s järn vägars b i l l i n j e t r a f i k genom den då p å b örja d e planm ässiga expansionen av l in jo n ä t e t. 1935 å r s rik sd a g b e v ilja d e e t t a n sla g på 2 m i l j. k r. a t t användas t i l l b i l l i n j e k ö p. Liknande och t i l l b e lo p p e t l ik a s t o r a a n sla g ha b e v i l j a t s under åren 1936-1939, a l l t s å sammanlagt 10 m i l j. k r. H ä r e fte r har frå n s t y r e ls e n s s id a under nuvarande fö rh å lla n d e n ic k e i fr å g a s a t t s y t t e r l ig a r e fö rv ä rv sra e d e l. Vid 1939 å rs s lu t om fattade sta te n s jä rn v ä g a rs b i l n ä t en våglängd om 6.2 8 4 3cm. och en vagnpark om 522 fo r d o n. Dessa hade under å r e t t i l 1ry g g a la g t ö v e r 15 m i l j. km. /e x a k t 1 5.1 1 7.4 2 :2 /. Det a n ta l mod m otor försed d a b i l f o r d o n, som nu behöves f ö r t r a f ik e n, uppgår t i l l 441 s t. Av d e ssa ä ro redan 146 monterade f ö r gen gas, y t t e r l ig a r e 225 komma a t t b liv a m onterade t i l l den 1 ja n. 1941 och re s te r a n d e 70 s t. f ö r e cler. 1 mars 1941. Grundläggande f ö r a l l p e r s o n tra fik v id järnvägarna är g i v e t v is t i d t a b e lle n s utform ande. Man måste g öra k la r t f o r s i g, huru s t o r t tr a n sp o r tb e h o v e t ä r å o lik a l i n j e r v id o l i ka t i d e r av dygnet och u rd er o l ik a veckodagar och å r s t id e r. Kod kännedom om öcnr fa k t a, som i v i s s mån ä r grundad på e rfa re n h e t och i v i s s ra'.n s tö d e s av s ä r s k ild a genom räkning av a n t a le t resande u trö n t? s i f f r o r, h ar aan två u p p g ifte r a t t lö s a. Don c-na ä r a t t in lä g g a tå g på läm p liga t id e r men med sådan m o d ifik a tio n av lä g on a, a t t m insta m ö jlig a antal e t tå g å tg å r f ö r a t t f y l l a en l i n j e s tr a fik b e h o v e l l e r, med andr" o rd, så a t t samma lok om otiv och tå g s ä tt kunna u t n y ttja :: på mest ekonomiska s ä t t. Den andra u p p g iften är a t t f ö r v a r je tå g v ä lja u t d e t s la g s vagnar, son behövas, d.v.s. s itt v a g n a r, sovvagn ar, resgod svagn ar m.m., och avpassa utrymmet e f t e r vad nom k.an vara e r f o r d e r l i g t. Härvid g ä lle r lik a le d e s, a t t man måste strä v a e f t e r.att u tn y ttja vagnarna på d e t mest ekonomiska s ä t t e t. Av d et sagda tord e

framgå, a t t allmänheter, e j kan få eå många tåg, aom den sk u lle v i l j a ha, och dessutom a tt a lla e j kunna få avgångstid ern a t i l l ju s t den minut, aom de h e ls t sk u lle önska. Det g ä ll e r här a t t väga det ena mot det andra. Med hänsyn t i l l om fattningen av statsbanornas l i n j e strä ck or och a n ta le t därå framgående tåg är tid ta b e lls a r b e - te t syn n erligen omfattande och kräver stora kostnader fö r a rb e tsk r a fte r och tryck sa k er. Man gör d ä rfö r en ny tid t a b e ll a lle n a s t en gång om å r e t, nämligen t i l l m itten av maj, och anpassar den t i l l kommande v in te rs behov genom uteslutande av de s p e c ie lla s.k. sommartågen. Men d etta t id ta b c lls a r b e - te pågår i s t ä l l e t ganska län ge, i det de fö r s ta fö rb e re d e l serna vid tagas redan i september f e r den t a b e ll, som sk a ll g ä lla från m itten av maj fö lja n d e å r. Som e t t erenpel på den t r a f ik, f ö r v ilk en t id t a b e lls a rb e te t måste nå en v is s o rt tillh a n d a h å lla tå glägen h eter, kan ja g nämna, a t t det v a r je dag mellan k l. 6 och 9 på mor- B ild gonen ankommer och a vreser sammanlagt c : a 20.000 personer Hur sto ra äro dä.statens järnvägars ir.kcr.pter av person tra fik en? Ar 1934 hade statens järnvägar en inkomst av person tra fik en av 66 m ilj. k r., år 1938 hade denna s t i g i t t i l l 87 m ilj. f ö r a tt under fö r r a å ret gå upp y tte r lig a r e 8 m ilj. t i l l 93 m ilj. k r. Av donna inkomst kommer c :a 81 $ från 3 :d je k la ss b i l j e t t e r. Motsvarande f ö r g o d ;tra fik e n ä ro: 1934 (89) 100 m ilj. kr. 1938 ( 112) 150 ' 1939 (137) 174 " " Varpå beror dä denna s ta d ig t stigan d e inkomst, som kommit t i l l under cn t id med sanna taxor? F örst och främ st beror nog ökningen oå den allmänna stegrin gen av välståndet i landet, som medfört rn k r a ftig u tveck lin g av handel och in dustri och bragt det ned s ig, a tt människorna kunnat i s tö r re utsträckning än tid ig a re t i l l f r e d s s t ä l l a sin lu s t a tt företaga rek roation sresor och re sor fö r besök av vänner och anförvanter. I v is s mår. beror den nog också på de biittre

f ö r b in d e ls e r och s t ö r r e r e s c h v s t ig h e t c r, cora tack vare e l e k t r if i e r i n g e n kunnr.t åstadkommas. I någon mån har t i l l r e s lu s t e n b id r a g it d tgärcler, som från järnvägarnas, r e sebyrå ern as och tu r is t fö r e t a g e n s s id a g jo r t s under de senare áren f ö r a t t p op u lc.ris-.ra rosorn a genom olik?, b i l l i g a re sefo rm e r och genom a n ord n in gar, son h jä lp a den mindre r e s - vanc t i l l r ä t t a med l o g i.-, mat och v is n in g a r. Av d y lik a anord n in g a r, v a ri s ta te n s järnvägar m edverkat, må nämnas f ö l jande. U tfly k ts tå g mod sy n n erlig en b i l l i g t p ri c bruka anordn a s, då man har d is p o n ib la vagnar, 3ora c j behövas f ö r annat ändamål. Under å r 1938 r e s t e 110.000 p erson er med u t f ly k t s - tå g. För a t t stim u le ra t i l l u tb yte av t u r i s t e r radian o lik a land. d e la r k t u r is t u t b y t e c r e c o r anordnats- Dessutom samarb eta s ta te n s jä rn vägar med tid n in g s fö r e ta g och tu r is to r g a n is a t io n e r r a.f l. f :>r anordnande av s ä lls k a g s r e o o r. Statens jä rn vägars s p o r t - och ö.v ltå g frå n Stockholm, G öteborg och Malmö,.om i r e g e l anordnas v a r je sön - och h elg d a g, å tn ju ta en s t o r p o p u la r it e t. R ésandeantalet å r 1938 med de^sa tåg var omkring 1 6 0.0 0 0. S ä r s k ilt f ö r skolungdom ha sta ten s jä rn vägar o lik a b i l l i g a re ce fo rm e r ; på v in tern skolungdomens allmänna f j ä l l f ä r d, cor. brukar ha m ellan 4 och 6 tucen d e l ta g a re, och tåghemmet i Jämtland på sommaren, där en veckas mat och l o g i i tå g e t k o rta r endast omkring 20 k r. förutom f ä r d b il je t t e n. Det har e m e lle r tid v is a t s ig, a t t de s.k. sta te n s järn vägars b i l l i g a ru n d tu rer, son anordnas å re t om, m a ~?Ü7 samt f ö r - och efte rsa cor.g rresorn a v a r it d e, som h a ft den trogn a ste n u bliken. Under 1938 e lid e s också omkring 57.000 rundturer av o lik a s la g, som g: vo sta te n s järnvägar en in komst på något över 1 V m ilj. kron or. /p au s e t t ö g o n b lic k / Statens järnvägar: s itu a tio n på sommaren 1939, stra x innan v ä rld sk risen in t r ä ffa d e, var b e trä ffa n d e m ö jlig h etern a a tt b o sörja p erson tra f;k en i k orth et fö lja n d e. Ifrå g a om fa s ta anläggningar hade man, a l l t sedan den stora konjunkturnedgången in trä ffa d e å 1 9 2 0 -ta le t, ia k tta g it en v ic s torhs llaeoh ct i avseende ;i utbyggandet av bangårdar