Remodellering efter distala underarmsfrakturer hos barn

Transkript

1 Remodellering efter distala underarmsfrakturer hos barn AKADEMISK AVHANDLING SOM MED VEDERBÖRLIGT TILLSTÅND AV REKTORSÄMBETET VID UMEÄ UNIVERSITET FÖR AVLÄGGANDE AV MEDICINE DOKTORSEXAMEN KOMMER ATT OFFENTLIGEN FÖRSVARAS I SJUKSKÖTERSKESKOLANS AULA FREDAGEN DEN 27 MAJ 1977 KL AV SVEN FRIBERG med. lic. UMEÄ 1977

2

3 UMEÅ UNIVERSITY MEDICAL DISSERTATIONS New s e r ie s No From th e D epartm ent o f O rth o p a e d ic S u rg e ry, U n iv e r s ity o f Umeå, Sweden. REMODELLERING EFTER DISTALA UNDERARMSFRAKTURER HOS BARN av SVEN FRIBERG Umeå U n iv e r s ite t Umeå 1977

4 D e tta a rb e te h a r u n d e r s tö tts av M e d ic in s k a f a k u lt e t e n, Umeå U n iv e r s it e t. Den s t a t is t is k a och m ate m a tiska b e a rb e tn in g e n h a r u t f ö r t s i sam arbete med F.D. B engt H å llb e r g, S t a t is t is k a in s t i t u t io n e n, Umeå U n iv e r s ite t. Den e n g e ls k a te x te n h a r g ra n s k a ts av M r. Is a a c A u s tin, S to c k h o lm. 2

5 F rån O rto p e d is k a k lin ik e n, Um^å U n iv e r s it e t, Umeå, Sweden. REMODELLERING EFTER DISTALA UNDERARMSFRAKTURER HOS BARN av SVEN FRIBERG Denna sa m m a n fa ttn in g g ru n d a r s ig på nedan re d o v is a d e d e la rb e te n. Dessa kommer a t t benämnas i te x te n med de a n g iv n a rom erska s i f f r o r n a. R e s u lta t av b e ty d e ls e f ö r sam m a n fa ttn in g e n re d o v is a s i p r e lim in ä r form i d e la rb e te IV. I. F r ib e r g, S.: R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm f r a c t u r e s in c h ild r e n : The e f f e c t o f r e s id u a l a n g u la tio n on th e s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e e p ip h y s e a l p la te s. A c c e p te ra d f ö r p u b lic e r in g av A c ta O rth o p a e d ic a S c a n d in a v ic a. I I. F r ib e r g, S.: R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm fr a c t u r e s in c h ild r e n : The f i n a l o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l and p ro x im a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e r a d iu s. Inläm nad f ö r p u b lic e r in g t i l l A c ta O rth o p a e d ic a S c a n d in a v ic a. I I I. F r ib e r g, S.: R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm fr a c t u r e s in c h ild r e n : C o r r e c tio n o f r e s id u a l f r a c t u r e a n g u la tio n in fr a c tu r e s o f th e r a d iu s. Inlä m nad f ö r p u b lic e r in g t i l l A c ta O rth o p a e d ic a S c a n d in a v ic a. IV. F r ib e r g, S.: L ä n g d t illv ä x t e f t e r d is t a la u n d e ra rm s fr a k t u r e r hos b a rn. 3

6 I N N E H Å L L S am m a n fa ttn in g S id a G e n e ra l Summary 7-8 In le d n in g M å ls ä ttn in g 11 M a t e r ia l och M e to d e r R e s u lta t och D is k u s s io n R e fe re n s e r I. R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm fr a c tu r e s in c h ild r e n : The e f f e c t o f r e s id u a l a n g u la tio n on th e s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e e p ip h y s e a l p la t e s. Summary 32 I n t r o d u c t io n M a te r ia l and M ethods R e s u lts D is c u s s io n R e fe re n ces

7 I I. R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm f r a c tu r e s in c h ild r e n : The f i n a l o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l and p ro x im a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e r a d iu s. Summary 60 In t r o d u c t io n M a te r ia l and Methods R e s u lts D is c u s s io n R e fe rences R e m o d e llin g a f t e r d i s t a l fo re a rm f r a c tu r e s in c h ild r e n : C o r r e c tio n o f r e s id u a l f r a c t u r e a n g u la tio n in f r a c tu r e s o f th e r a d iu s. Summary I n t r o d u c t io n M a te r ia l and Methods R e s u lts D is c u s s io n R eferences L ä n g d t illv ä x t e f t e r d is t a la u n d e ra rm s fra k tu re r hos b a rn. S am m anfattning 116 In le d n in g M a te r ia l och M etod er R e s u lta t D is k u s s io n R e fe re n s e r

8

9 G E N E R A L S U M M A R Y The s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e e p ip h y s e a l p la te s and th e s p o n ta neous c o r r e c tio n o f r e s id u a l f r a c t u r e a n g u la tio n w ere s tu d ie d in c h ild r e n 1-16 y e a rs o f age w ith fr a c t u r e s h e aled w ith r e s id u a l a n g u la tio n. A l l o f th e fr a c tu r e s were lo c a te d in th e d i s t a l f i f t h o f th e fo re a rm. The main o b s e rv a tio n s were as f o llo w s. The s p a t ia l o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e ra d iu s and th e u ln a was in v e s tig a te d in 38 f r a c t u r e s. The f o llo w - -u p tim e ranged from 1 to 25 m onths. The abnorm al in c lin a t io n o f th e p la te caused by r e s id u a l a n g u la tio n in th e f r a c t u r e underw ent spontaneous n o r m a liz a tio n. The r a te o f t h is n o r m a liz a tio n was n o t l i n e a r w ith tim e b u t fo llo w e d an e x p o n e n tia l c o u rs e. The c o r r e c t io n r a te was o f th e o rd e r o f 10 p e r c e n t o f c o n s ta n t c o r r e c tio n p e r m onth, ir r e s p e c t iv e o f age. The o r ie n t a t io n o f th e d i s t a l and p ro x im a l e p ip h y s e a l p la te s o f th e ra d iu s was s tu d ie d 4 m onths to ye a rs a f t e r th e h e a lin g o f 40 f r a c t u r e s. The pro cess o f n o r m a liz a tio n o f th e abnorm al e p ip h y s e a l in c lin a t io n f i n a l l y r e s u lte d in a n e a r ly no rm al o r ie n t a t io n o f both e p ip h y s e a l p la te s in r e la t io n to th e lo n g a x is o f th e bone. 7

10 The spontaneous c o r r e c tio n o f r e s id u a l a n g u la tio n in 38 f r a c tu r e s o f th e ra d iu s was s tu d ie d. The p e rio d o f o b s e rv a tio n ranged from 4 m onths to y e a rs. The amount o f re m a in in g a n g u la tio n found a t fo llo w - u p was d e c is iv e ly in flu e n c e d by th e p e rio d o f tim e e la p s in g between h e a lin g o f th e f r a c t u r e and co m p le te d gro w th a t th e e p ip h y s e a l p la t e. The age o f th e in d iv id u a l p e r se d id n o t in flu e n c e th e r a te o f c o r r e c tio n. In a d d itio n, th e degree o f n o r m a liz a tio n o f th e in c lin a t io n o f th e d i s t a l e p ip h y s e a l p la te o f th e ra d iu s s t r o n g ly in flu e n c e d th e r e s u lt. F in a lly, th e p rim a ry a n g u la tio n in th e f r a c t u r e and th e d is ta n c e from th e f r a c t u r e to th e e p ip h y s e a l p la te were found to be o f im p o rta n c e. These fin d in g s s t r o n g ly in d ic a t e t h a t th e p ro cess f o r th e c o r r e c t io n o f a r e s id u a l a n g u la tio n a f t e r a f r a c t u r e is dom inated by th e lo n g it u d in a l g ro w th a t th e e p ip h y s e a l p la t e, i. e. th e degree o f c o r r e c tio n is d e te rm in e d by th e d ir e c t io n o f and re m a in in g amount o f g ro w th. A t r ig o n o m e t r ic a l e q u a tio n based on t h is th e o ry p r e d ic te d th e re m a in in g a n g u la tio n s fou nd in th e fr a c t u r e s a t fo llo w - u p w ith an e r r o r o f le s s th a n one d e g re e. 8

11 INLEDNING D et h a r sedan lä n g e v a r i t k ä n t (K ö n ig 1908, H in z 1930) a t t barn t i l l s k illn a d fr å n vuxna h a r en spo ntan förm åga a t t k o r r ig e r a k v a rv a ra n d e f e ls t ä l l n i n g a r e f t e r lä k t a f r a k t u r e r. Två b a n b ryta n d e u n d e rs ö k n in g a r b e trä ffa n d e denna s p e c ie lla f ö r måga hos d e t växande s k e le t t e t p u b lis e ra d e s 1935 av A itk e n. E f t e r d e tta h a r e t t f l e r t a l u n d e rs ö k n in g a r g jo r t s d ä r frä m s t den sponta n a k o r r e k tio n e n av en k v a rv a ra n d e v i n k e lf e ls t ä ll n in g e f t e r lä k t a f r a k t u r e r på lå n g a rö rb e n h a r s tu d e r a ts (Önne & Sandblom 1949, A tte n b o ro u g h 1953, G handi e t a l. 1962, M iy a g i & Murayama 1964, L a n z i 1965, Bennek & S t e in e r t 1966, Grewe & Niemann 1966, Nonnemann 1969, S p is s a k e t a l. 1969, Swaan & Oppers 1971, Hansen e t a l. 1976, Högström e t a l ). F rån dessa s t u d ie r h a r v is s a g e n e r e lla s lu ts a t s e r kunnat dragas b e trä ffa n d e v il k a f a k t o r e r som p å v e rk a r den spo ntan a u tr ä tn in g e n av en lä k t d ia p h y s ä r f r a k t u r ( B lo u n t 1955, S h a rra rd 1971, Ryöppy ). Det ä r d ä r v id a llm ä n t a c c e p te ra t a t t e t t y n g re barn h a r en s t ö r r e förm åga f ö r k o r r e k tio n än e t t ä ld r e. Det ä r också a c c e p te ra t a t t en s t ö r r e k v a rv a ra n d e f r a k t u r v in k e l v id lä k n in g g e r en m in d re k o m p le tt k o r r e k tio n. V id a re anges a t t en ö k n in g av a v s tå n d e t m e lla n f r a k tu r e n och nä rm aste e p ip h y s p la tta r e s u lt e r a r i en m in d re f u l l - 9

12 s tä n d ig k o r r e k tio n. S lu t lig e n fr a m h å lls a t t en f r a k t u r med en v i n k e lf e ls t ä ll n in g i samma p la n som r ö r e ls e r ik tn in g e n i den närm ast be lä gna gång jä rn s le d e n h a r s t ö r r e förm åga t i l l k o r r e k tio n än en f r a k t u r med en v i n k e lf e ls t ä ll n in g v a rs r ik t n i n g e j in k lu d e ra s i le d e n s r ö r e ls e r ik t n in g a r. De k lin is k a u n d e rs ö k n in g a r som h i t t i l l s g jo r t s h a r in t e kunnat k la r lä g g a o r s a k s fö r lo p p e t bakom den spontana k o r r e k tio n e n av en v in k e l f e l s t ä l l n i n g. U n d e r fö r s tå tt ä r dock a t t k o r r e k tio n e n s k e r i s jä lv a f r a k t u r e n. E j h e lle r h a r e t t a n v ä n d b a rt u n d e rla g s k a p a ts f ö r en mer noggrann b e rä k n in g av den v in k e lk o r r e k t io n som kan fö r v ä n ta s. D e tta a v s p e g la r s ig i d e t k lin is k a a r b e te t d ä r e n dast g ro v a r i k t l i n j e r fin n s f ö r s to r le k e n av den v in k e lf e ls t ä ll n in g som kan to le r e r a s i d e t e n s k ild a f a l l e t. E x p e rim e n te lla s t u d ie r på r å t t a re s p e k tiv e på hund h a r v is a t a t t t i b i a s e p ip h y s p la tto r n o r m a lis e r a r s in in s t ä lln in g i fö r h å lla n d e t i l l be ne ts lä n g s a x e l e f t e r d ia p h y s ä ra t ib i a f r a k t u r e r v ilk a lä k t med en k v a rv a ra n d e v in k e lf e ls t ä ll n in g (Ryöppy and K a ra h a rju 1974, K a ra h a rju e t a l ). A t t samma fö r h å lla n d e g ä lle r även hos barn h a r p r e lim in ä r t r a p p o r te r a ts av F r ib e r g ( ). Från de ovan r e la te r a d e o b s e rv a tio n e rn a kan man u tv e c k la hypote s e n a t t en n o rm a lis e r in g av e p ip h y s p la tta n s o r ie n t e r in g i k o m b in a tio n med lä n g d t ill v ä x t b ö r le d a t i l l en skenbar k o r r e k tio n av v in k e ln i s jä lv a f r a k t u r e n. Förutom a t t en n o r m a lis e r in g av e p ip h y s p la tta n s lu t n in g kan ha b e ty d e ls e f ö r k o r r e k tio n av f r a k t u r v in k e ln m edför den även en n o r m a lis e r in g av f e ls t ä lln in g e n i d e t närm ast lig g a n d e le d y t e p la n e t. I d e t fö r e lig g a n d e a r b e te t undersöks ova nståe nd e h yp o te s och a n a ly s e ra s e p ip h y s p la tta n s o r ie n te r in g e n lig t h ä r fö lja n d e m å ls ä ttn in g a r. 10

13 MÅLSÄTTNING S y f t e t med d e tta a rb e te v a r a t t hos barn k a r tlä g g a fö r lo p p e t av den spontana re m o d e lle rin g s p ro c e s s e n av en k v a rv a ra n d e v in k e l- f e l s t ä l l n i n g e f t e r lä k n in g av en d i s t a l u n d e ra rm s fra k tu r. F ö lja n d e f r å g e s t ä lln in g a r h a r s tu d e r a ts. In d u c e ra r en k v a rv a ra n d e v in k e lf e ls t ä ll n in g en s po ntan fö r ä n d r in g av e p ip h y s p la tta n s o r ie n te r in g? V il k e t fö r lo p p h a r denna r e o r ie n te r in g? V ilk e n s l u t g i l t i g in s t ä lln in g kommer e p ip h y s p la tta n a t t e r h å lla? V ilk a f a k t o r e r p å v e rk a r k o r r e k tio n e n av en v in k e lf e ls t ä ll n in g i s jä lv a fr a k tu r e n? P åve rkas f r a k t u r v in k e ln av r ik t n in g e n och s to r le k e n av den lä n g d t i l l v ä x t som p ro d u c e ra s v id e p ip h y s p la tta n? Ä r d e t m ö jlig t a t t med r im lig p r e c is io n beräkna s to r le k e n av den k o r r e k tio n som s k e r av fr a k t u r v in k e ln? 11

14 MATERIAL OCH METODER T o t a lt o m fa tta r m a t e r ia le t 77 s lu tn a f r a k t u r e r i den d is t a la fe m te d e le n av underarm en hos 76 barn i å ld e rn å r. Dessa barn h a r u t v a lt s fr å n s a m tlig a f a l l med d is t a la u n d e ra rm s fra k tu re r v il k a b e h a n d la ts v id o rto p e d is k a k lin ik e n i Umeå under åre n 1965 t i l l U r v a le t h a r s k e t t med a v s ik t a t t e r h å lla e t t m a te r ia l d ä r o lik a å ld r a r, o b s e r v a tio n s tid e r, p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g a r och d is lo k a t io n s r ik t n in g a r v a r re p re s e n te ra d e. E f t e r den p rim ä ra s e le k te r in g e n h a r in g e t y t t e r lig a r e u r v a l s k e t t. Den rö n tg e n u n d e rs ö k n in g som f ö r e t a g it s då fr a k tu r e r n a v a r k l i n i s k t lä k t a och a vg ip s a d e s h a r le g a t t i l l grund f ö r den rö n tg e n o lo g is k a d e le n av u n d e rs ö k n in g e n. I samband med e fte ru n d e rs ö k n in g a rn a h a r s å v ä l den fr a k tu r e r a d e som den norm ala s id a n s h a nd led och underarm rö n tg e n u n d e rs ö k ts. I v a r je d e la r b e te re d o v is a s och k la s s if ic e r a s den d e l av d e t t o t a la m a t e r ia le t som s tu d e ra ts i r e s p e k tiv e a rb e te. R ö n tg e n o lo g is k te k n ik Den rö n tg e n o lo g is k a te k n ik e n som a n v ä n ts ä r re d o v is a d i d e la rb e te I och IV. I d e tta sammanhang re d o v is a s även de m e to d fe l som den använda m etodike n m e d fö r. 12

15 M ä tm e to d ik F ö lja n d e p a ra m e tra r li g g e r t i l l grund f ö r r e s u lta tr e d o v is n in g e n. V in k e ln m e lla n ra d iu s re s p e k tiv e u ln a s d is t a la e p ip h y s lin je och lö n g s a x e ln i d is t a la d e le n av d e t p ro x im a la fr a k tu r fr a g m e n te t ( I, s id. 3 6 ). V in k e ln m e lla n ra d iu s d is t a la e p ip h y s lin je r på den fr a k tu r e ra d e och på den norm ala s id a n ( I I / s id. 6 4 ). V in k e ln m e lla n ra d iu s p ro x im a la e p ip h y s lin je r på den fr a k tu r e ra d e och på den norm ala s id a n ( I I, s id. 6 4 ). V in k e ln m e lla n ra d iu s d ia p h y s e rn a s lä n g s a x la r på den fr a k tu r e r a d e och på den norm ala s id a n ( i l, s id. 6 4 ). V in k e ln m e lla n lö n g s a x e ln i d e t d is t a la fr a k tu r fr a g m e n te t och m otsvarande a x e l på den norm ala s id a n ( I I I, s id. 9 4 ). L ä n g d tillv ä x te n som p ro d u c e ra ts av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta ( I V, s id ). Den p r o c e n tu e lla fö rd e ln in g e n av lä n g d t ill v ä x t m e lla n ra d iu s d is t a la och p ro x im a la e p ip h y s p la tto r ( IV, s id ,1 2 2 ). M ätm eto dike n som ä r s p e c if ik f ö r v a r je d e la rb e te re d o v is a s i d e t a lj i r e s p e k tiv e a rb e te. V id a re anges d ä r d e t m e to d fe l som s jä lv a m ätm etodiken m e d fö r. 13

16 S t a t i s t i s k m e to d ik Gängse s t a t i s t i s k m e to d ik h a r a n v ä n ts f ö r v ä r d e r in g av r e s u lt a t e n. De m etoder som a n v ä n ts re d o v is a s i r e s p e k tiv e a r b e te. 14

17 RESULTAT OCH DISKUSSION P a t ie n t m a t e r ia le t som s tu d e ra ts i u n d e rsöknin g e n h a r s e le k te r a ts e n lig t de p r in c ip e r som ovan a n g e tts. S e le k te rin g e n v a r nödvä ndig f ö r a t t e r h å lla en t i l l r ä c k l i g s p r id n in g inom v is s a av de v a r ia b le r som k a r a k te r is e r a d e m a t e r ia le t. A lt e r n a t iv e t hade v a r i t a t t s tu d e ra k o n s e k u tiv a f a l l. D e tta s k u lle ha m e d fö rt e t t s t o r t m e ra rb e te u ta n e g e n tlig f ö r d e l f ö r den s t a t is t is k a b e a rb e tn in g e n och dessutom in n e b u r it ris k e n a t t v is s a ty p e r av f a l l e j b l i v i t re p re s e n te ra d e i u n d e rs ö k n in g e n. De s t a t is t is k a m etoder som a n v ä n ts h a r v a ls med hänsyn t i l l u r v a ls p r in c ip e n. S e le k te rin g e n som sådan h a r d ä r fö r in t e in tr o d u c e r a t någon f e l k ä l l a som p å v e rk a t to lk n in g e n av r e s u l ta te n. Den rö n tg e n o lo g is k a m e to d ik som a n v ä n ts medger en b e rä k n in g av de f e l k ä l l o r ( i, IV ) som uppkommer t i l l f ö l j d av s k illn a d e r i p r o je k tio n m e lla n o lik a u n d e r s ö k n in g s t illf ä lle n ( jm f. F r ib e r g & Lu nd strö m ). M ätm eto dike ns m e to d fe l h a r b e rä k n a ts f ö r v a r je e n s k ilt t i l l f ä l l e. M e to d fe le t v a r av l i t e n s to r le k s o r d n in g och den v a ld a s t a t is t is k a a n a ly s m e to d ik e n h a r e ffe k te n a t t e t t event u e l l t m e to d fe l g e r en s t ö r r e r e s id u a lv a r ia n s som m in s k a r m ö jlig h e te n a t t e r h å lla s ig n if ik a n t a samband. 15

18 E p ip h y s p la tta n s o r ie n te r in g R e s u lta te n v is a d e e n t y d ig t a t t en k v a rv a ra n d e v i n k e lf e ls t ä ll n in g e f t e r en d i s t a l u n d e ra rm s fra k tu r in d u c e r a r en spontan fö r ä n d r in g av o r ie n te r in g e n av ra d iu s och u ln a s d is t a la e p ip h y s p la t t o r ( i ). F ö rä n d rin g e n r e s u lte r a d e a l l t i d i en s u c c e s s iv n o r m a lis e r in g av e p ip h y s p la tto r n a s v i n k e l f e l s t ä l l n i n g. Jä m fö rb a ra r e s u lt a t h a r ra p p o r te r a t s av Ryöppy & K a ra h a rju ( ) samt av K a ra h a rju e t a l. ( ) frå n d e ra s e x p e r im e n te lla s t u d ie r av t i b i a s e p ip h y s p la tto r på r å t t a re s p e k tiv e hund. F yndet ä r också i överensstä m m else med de s lu t s a t s e r som d r a g its av Pauwels (19 75 ) i samband med en f a l l s tu d ie av en h ö f t f r a k t u r hos e t t b a rn. ^ p_i p_h ys p_l a t ta n_s v ijn k_e l_k o_r re kjt i_o n_ so m_ e_n _1 in eä r_ fu nk t i o_n _av_tid_en E p ip h y s p la tto r n a s v in k e lk o r r e k t io n u t t r y c k t som en li n e ä r fu n k tio n av tid e n v a r i s to rle k s o rd n in g e n 0, 8-0, 9 g ra d e r p e r månad. Ingen s k illn a d fanns m e llla n ra d iu s och u ln a. F ö r ra d iu s v a r v in k e l k o r r e k tio n e n s s t o r le k l i k a i de o lik a d is lo k a t io n s r ik t n in g a r n a. E t t k l a r t samband fa n n s m e lla n u tr ä tn in g s h a s tig h e te n (g ra d /m å n a d ) och s to r le k e n av den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g e n v id lä k n in g s - t i l l f ä l l e t. En s t ö r r e p rim ä r v i n k e lf e ls t ä ll n in g r e s u lte r a d e såle d e s i en högre n o r m a lis e r in g s h a s tig h e t. V id a re a n ty d d e u t r ä t - n in g s fö r lo p p e t a t t h a s tig h e te n f ö r v in k e lk o r r e k tio n e n m inskade med en ökad n o r m a lis e r in g. Dessa ia k t t a g e ls e r ty d e r på a t t k o r r e k tio n s - f ö r lo p p e t in t e ä r l i n e ä r t med tid e n u ta n a t t d e t f ö r e lig g e r e t t e x p o n e n tie llt beroende d. v. s. en k o n s ta n t p r o c e n tu e ll k o r r e k tio n. L ik n a n d e fö r h å lla n d e f in n e r man även v id s tu d iu m av de k u rv o r som b e s k r iv e r v in k e ln o r m a lis e r in g e n av t i b i a s e p ip h y s p la t t o r hos hund (K a ra h a rju e t a l ). E p ip h y s p la tta n s v in k e lk o r r e k t io n som en e x p o n e n tie ^ l_ fijn k tio n _ av t id e n F ö lja n d e e x p o n e n tie lla fo rm e l f ö r a t t b e s k riv a e p ip h y s p la tta n s 16

19 n o r m a lis e r in g s fö r lo p p u p p s tä lld e s ( i ). V t = V_ exp ( - ß t ) d ä r ß = 1 0 t ß = I n d iv id u e l l k o r r e k t io n s f a k t o r, t = t i d, Vq = e p ip h y s p la tta n s v in k e lf e ls t ä ll n in g v id lä k n in g av f r a k t u r e n, V-j = v i n k e l f e l s t ä l l - n in g e f t e r k o r r e k tio n under tid e n t. Denna fo rm e l jä m fö rd e s med den lin e ä r a m odellen genom a t t båda tillä m p a d e s i m a t e r ia le t som p ro g n o s tik u m. Den beräknade normalis e r in g e n e n lig t de bägge m o d e lle rn a jä m fö rd e s med den n o rm a lis e rin g e n som v e r k lig e n hade s k e t t. J ä m fö re ls e n v is a d e a t t den e x p o n e n tie lla m o d e lle n f ö r b e s k r iv n in g av u t r ä t n in g s fö r lo p p e t v a r ö v e rlä g s e n den lin e ä r a (P = 0,0 0 3 ) och överensstäm de b ä t tr e med d e t v e r k lig a f ö r lo p p e t f ö r n o rm a lis e rin g s p ro c e s s e n. Be_räJ<ninc[ av_ ti^ d en_ f c5r_no rm a ^ i^ ej: i j 2 g_av ^p ^p jiy s p la tta n s ^ v in k e l - f e ls t ä lln ir ic j En n o r m a lis e r in g av e p ip h y s p la tta n s lu t n in g in n e b ä r även en k o r r e k tio n av d e t n ä rlig g a n d e le d y t e p la n e t. Det ä r d ä r fö r av b e ty d e ls e i d e t k lin is k a a r b e te t a t t kunna beräkna den t i d som å tg å r f ö r en f u ll s t ä n d ig n o r m a lis e r in g i de f a l l d ä r s lu tn in g av e p ip h y s p la tta n i n t r ä f f a r inom de närm aste å re n. E t t k o n sekve n t e x p o n e n tie llt f ö r lo p p f ö r n o rm a lis e rin g s p ro c e s s e n in n e b ä r a t t en f u ll s t ä n d ig k o r r e k tio n uppnås e f t e r o ä n d lig t i d. F ö r k l i n i s k t b ru k f ö r e s lå r d ä r fö r f ö r f a t t a r e n ( i ) a t t den t i d som e r fo d r a s f ö r k o r r e k tio n t i l l en k v a rv a ra n d e v i n k e lf e ls t ä ll n in g på 2 g ra d e r beräkn as ( t = ^ l V 2 ). F ö r a t t s tu d e ra r ik t ig h e t e n av d e tta f ö r f a r in g s s ä t t in s a t ie s fo rm e ln som e t t p ro g n o s tik u m i en d e l av m a t e r ia le t d ä r o b s e r v a tio n s tid e r n a v a r under 2 å r ( i l ). I denna d e l av m a t e r ia le t hade ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta u p p n å tt en v ä s e n tlig e n no rm a l o r ie n t e r in g jä m fö r t med den n o rm ala s id a n. N är 17

20 den beräknade tid e n f ö r n o r m a lis e r in g e n lig t fo rm e ln jä m fö rd e s med den v e r k lig a o b s e r v a tio n s tid e n v is a d e d e t s ig a t t fo rm e ln r e s u l te ra d e i en m in d re ö v e r s k a ttn in g av den t i d som e r f o r d r a t s (m e d e l v ä rd e 2,4 mån. + S.D. = 5, 5 ). Därigenom uppkommer en s ä k e rh e ts m a rg i n a l som ä r en f ö r d e l i k l i n i s k t b ru k. Den e x p o n e n tie lla fo rm e ln kan d ä r fö r anses v ä l lämpad a t t fö ru ts ä g a den t i d som å tg å r f ö r en a d e k v a t n o r m a lis e r in g av en v i n k e lf e ls t ä ll n in g av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta. V i nk_elj< o_r r k t i^ n en_en L i gjt dejn ex onent_ie_llci m o d e lle n B e rä k n in g av u tr ä tn in g s h a s tig h e te n e n lig t den e x p o n e n tie lla m o d e lle n v is a d e a t t den k o n s ta n ta p r o c e n tu e lla u t r ä t n in g s h a s tig he te n v a r i s to r le k s o r d n in g 10 pro cent/m å n a d ( i ). V i n k e l f e l s t ä l l - n in g a r i d o r s a l r ik t n i n g hade en n å g o t lä g r e n o r m a lis e r in g s - h a s tig h e t (8 p ro c e n t/m å n a d ) än de i v o la r (13 p ro c e n t/m å n a d ), u ln a r (13 p ro c e n t/m å n a d ) e l l e r r a d ia i (11 p ro c e n t/m å n a d ) r ik t n i n g. Någon s k illn a d m e lla n k o r r e k tio n s h a s tig h e te n f ö r u ln a s och ra d iu s e p ip h y s p la t t o r e x is te r a d e e j. E j h e lle r in flu e r a d e fö re ko m ste n e l l e r avsaknaden av en s a m tid ig u ln a f r a k t u r s to r le k e n av k o r r e k tio n s h a s tig h e te n f ö r ra d iu s e p ip h y s p la tta. S a m tid ig a v i n k e l f e l - s t ä lln in g a r i tv å p la n hade h e lle r in g e n b e ty d e ls e. I n f l y t cm de_av^ _ o lik a_r a me 1; r r_ p koj: r k jt i n _sh s ti h_e t en En s te g v is re g re s s io n s a n a ly s användes f ö r a t t s tu d e ra in f ly t a n d e t av o lik a p a ra m e tra r på k o r r e k tio n s h a s tig h e te n u t t r y c k t som en e x p o n e n tie ll r e s p e k tiv e li n e ä r fu n k tio n av tid e n ( i ). De oberoende v a r ia b le r som s tu d e ra d e s v a r å ld e r, kön, s id a, p rim ä r v i n k e l f e l s t ä ll n in g, ty p av b e h a n d lin g, ty p av f r a k t u r samt a v s tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta u t t r y c k t i p ro c e n t av ra d iu s t o t a la d ia p h y s lä n g d. N är den lin e ä r a m o d e lle n användes v is a d e re g re s s io n s a n a ly s e n a t t v in k e lf e ls t ä lln in g e n v id l ä k n i n g s t i l l f ä l l e t v a r den 18

21 enda v a r ia b e l som s ig n if ik a n t in v e rk a d e på n o r m a lis e r in g s h a s tig - h e ten (P < 0,0 0 1 ). När den e x p o n e n tie lla m odellen granska des befanns a t t endast fr a k tu r ty p e n hade någon in v e rk a n på n o r m a lis e rin g s h a s tig h e te n ( 0, 0 5 > P > 0, 0 1 ). K o rre k tio n s h a s tig h e te n m inskade n å g o t frå n t o r u s - f r a k t u r e r ö v e r " g r e e n s tic k " t i l l k o m p le tta f r a k t u r e r. T illv ä x te n _ s.betydelse^ f ö r _r e r ie n t r in e v _ e Ì h ^ s l tta O rsaken bakom n o rm a lis e rin g e n av e p ip h y s p la tta n s in s t ä lln in g h a r a n s e tts v a ra en o m fö rd e ln in g av t i l l v ä x t e n inom e p ip h y s p la tta n (R yöppy & K a ra h a rju 1974, Pauwels ). D ä rfö r s a tte s v in k e l n o rm a lis e r in g ( i ) i r e la t io n t i l l den a k t u e lla lä n g d t ill v ä x t ( IV ) som p ro d u c e ra ts av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta. B e rä k n in g av u t r ä t n in g s fö r lo p p e t som en f u n k tio n av t ill v ä x t e n u tfö r d e s e n lig t de p r in c ip e r som a n g e tts f ö r k o r r e k tio n e n u t t r y c k t som en fu n k tio n av t id e n. Någon y t t e r lig a r e in fo r m a tio n av b e ty d e ls e e r h ö lls e m e lle r tid e j. De s n a r lik a r e s u lta te n n ä r k o r r e k tio n s fö r lo p p e t u t t r y c k t e s som en fu n k tio n av tid e n och som en fu n k tio n av t i l l v ä x t e n s ty r k e r den a llm ä n t a c c e p te ra d e u p p fa ttn in g e n a t t den norm ala t ill v ä x t e n i e t t lå n g t rö rb e n v ä s e n tlig e n ä r l i n ä r med tid e n (M aresh 1955, A nderson e t a l. 1963, 1964, D ie th e lm 1968, Hedström ). E p ip h y s p la tta n s l tj L i a _ i s ^ ä ll i g _ i_ fö r j 2 å^l nc[e tjlll de n o rm l si^a S_e Ì h^s latta R e s u lta te n fr å n denna d e l av s tu d ie n ( i i ) som e n d a s t u tfö r d e s på r a d iu s v is a d e a t t i 33 f a l l av 40 hade den fr a k tu r e r a d e s id a n s d is t a la e p ip h y s p la tta en o r ie n t e r in g som s k iljd e s ig fr å n den n o r m ala s id a n s med e n d a s t + 2 g ra d e r. I tv å f a l l förekom en ö v e r k o r r e k t io n på mer än tv å g ra d e r och i fem f a l l v a r den k v a rv a ra n d e s k i l l - 19

22 naden i v in k e l mer än 2 g ra d e r. I t r e av dessa fem f a l l ( å ld e r 1 6,0, 1 6,0 och 14,8 å r ) v a r en s lu tn in g av e p ip h y s p la tta n den mest sannol i k a o rsa ken t i l l a t t en o f u lls t ä n d ig k o r r e k tio n f ö r e lå g. Dessa t r e f a l l in g å r d ä r fö r in t e i den f o r t s a t t a re d o v is n in g e n. De tv å re s te ra n d e f a lle n fa n n s b la n d de f y r a f a l l som hade en p rim ä r v in k e l- f e l s t ä l l n i n g ö v e rs tig a n d e 20 g ra d e r. R ik tn in g e n av den p rim ä ra d is lo k a tio n e n e l l e r en s a m tid ig d i s t a l u ln a f r a k t u r hade in g e n in v e rk a n på e p ip h y s p la tta n s s l u t l i g a o r ie n t e r in g. Den s l u t l i g a o r ie n te r in g e n av ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta a n a ly sera d e s f ö r beroende av fö lja n d e v a r ia b le r : å ld e r, kön, s id a, v e r k l ig o b s e r v a tio n s t id, tid e n t i l l fö rv ä n ta d a v s lu ta d t i l l v ä x t *, p rim ä r v in k e l f e l s t ä l l n i n g, f r a k t u r t y p samt a v s tå n d m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta n i m illim e t e r. F ö r a n a ly s e n användes b iv a r ia t a k o r r e k tio n s a n a ly s e r, s te g v is re g re s s io n och f a k to r a n a ly s. Den s te g v is a re g re s s io n e n v is a d e a t t in g e n av de nämnda fa k to r e r n a p å verka de r e s u lt a t e t. F a k to ra n a ly s e n gav in g e n d i r e k t in fo r m a tio n b e trä ffa n d e e t t e v e n t u e llt in f ly t a n d e av v a r ia b le r n a på den s l u t l i g a o r ie n te r in g e n av e p ip h y s p la tta n. N är de tv å f a ll e n med i n k o m p le tt k o r r e k tio n och p rim ä r v in k e lf e ls t ä ll n in g ö v e r 20 g ra d e r u t e s lö t s v is a d e de b iv a r ia t a k o r r e la tio n e r n a en te n d e n s (P = 0, 0 2 ) t i l l ö v e r k o r r e k tio n ( 1-2 g ra d e r) av e p ip h y s p la tta n med ökande o b s e r v a t io n s t id. V id a re fa n n s en te n d e n s (P = 0,0 3 ) t i l l ökande ö v e r k o r r e k tio n med ökande p rim ä r v i n k e lf e ls t ä ll n in g. E p ip h y s p la tta n s ^l_utl^i^a i]isjtä 1^1 jnijng i_f rhå^ 1 a n d e _ t il 1^ Jbejnets äjigsaxe_l Den s l u t l i g a in s t ä lln in g e n av r a d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta v a r k o r r e - 20 P o jk e 16 å r, f l i c k a 15 å r ( jm f. Maresh 1955, K o th a r i ).

23 le r a d t i l l den fö r ä n d r in g i o r ie n t e r in g av ra d iu s d ia p h y s e n s lä n g s - a x e l som o rs a k a ts av fr a k tu r e n (P = 0,0 4 6 ) ( i l ). En k la r ten den s t i l l ö v e r k o r r e k tio n av e p ip h y s p la tta n i fö r h å lla n d e t i l l d ia - physens lä n g s a x e l kunde p å v is a s. En s e p a ra t s te g v is re g re s s io n s a n a ly s in k lu d e ra n d e både den sistn ä m n d a och de i d e t före g å e n d e s ty c k e t nämnda oberoende v a r ia b le r n a k o n firm e ra d e a t t o r ie n te r in g e n av lä n g s a x e ln av d e t fr a k tu r e r a d e be n e ts d ia p h y s in flu e r a d e e p ip - h y s p la tta n s s l u t l i g a o r ie n t e r in g. N är den s l u t l i g a in s t ä lln in g e n äv d is t a la e p ip h y s p la tta n k o r r e le ra d e s t i l l o r ie n te r in g e n av d ia p h y s e n s lä n g s a x e l kunde även v is a s a t t de tv å f a ll e n med en p rim ä r v i n k e lf e ls t ä ll n in g ö v e r s tig a n d e 20 g ra d e r, d ä r n o rm a lis e rin g e n hade a v s ta n n a t v id 10 r e s p e k tiv e 7 g ra d e r, avvek frå n d e t ö v r ig a m a t e r ia le t ( jm f. I I, F ig. 3 ). K o rre k tio n e n i dessa tv å f a l l ty d e r på a t t d e t f in n s en ö v re g rä ns f ö r den v i n k e lf e ls t ä ll n in g som e p ip h y s p la tta n kan k o r r ig e r a. Från s t u d ie r av f r a k t u r u t r ä t n in g ä r d e t k ä n t a t t v in k e l- f e ls t ä lln in g a r ö v e r 20 g ra d e r h a r o f u lls t ä n d ig k o rre k tio n s fö rm å g a (B uck e t a l ). Några d e f i n i t i v a k o n k lu s io n e r kan in t e dra ga s fr å n o b s e rv a tio n e r på tv å f a l l. T i l l s k la r h e t h a r s k a p a ts ä r d e t k lo k t a t t in t e fö r v ä n ta s ig en t i l l f r e d s s t ä l l a n d e k o r r e k tio n av e p ip h y s p la tta n s f e l s t ä l l n i n g v id en d i s t a l r a d iu s f r a k t u r som lä k t med en v in k e l ö v e rs tig a n d e 20 g ra d e r. I d e la r b e te I I s tu d e ra d e s även o r ie n te r in g e n av r a d iu s p ro x im a la e p ip h y s p la tta i fö r h å lla n d e t i l l den norm ala s id a n. A n a ly s m e to d ik e n v a r id e n t is k med den som ovan b e s k r iv it s f ö r den d is t a la e p ip h y s p la tta n. R e s u lta te n v is a d e a t t även den p ro x im a la e p ip h y s p la t t a n re o rie n te ra d e s e f t e r en d i s t a i r a d iu s f r a k t u r. R e o rie n te - rin g e n befanns i f ö r s t a hand v a ra m ycket s t a r k t k o r r e le r a d (P = 0, ) t i l l o r ie n te r in g e n av lä n g s a x e ln av d e t fra k tu r e r a d e b e n e ts d ia p h y s. 21

24 F ra ktu rvin keln s spontana ko rre k tio n En re d u k tio n av den k v a rv a ra n d e v in k e ln i r a d iu s fr a k tu r e n hade s k e t t i s a m tlig a f a l l ( i l l ). T r o ts m ycket lå n g a o b s e rv a tio n s t i d e r (4-11 å r ) f ö r c ir k a h ä lf t e n av fr a k tu r e r n a hade en f u l l s tä n d ig k o r r e k tio n av den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä ll n ir ^ e n en dast i n t r ä f f a t i fy r a f a l l. I y t t e r lig a r e e t t f a l l fa n n s en m in dre ö v e r k o r r e k tio n. Någon in v e rk a n fr å n de o lik a d is lo k a t io n s - r ik t n in g a r n a kunde in t e p å v is a s. J^nfl^t nde av o lik c j a a me t_rar_p_å _Fr ktu_rv_inkeln Den s l u t l i g a v in k e ln i fr a k tu r e n a n a ly s e ra d e s med avseende på in f ly t a n d e fr å n o lik a f a k t o r e r. Dessa v a r å ld e r, kön, s id a, v e r k lig o b s e r v a tio n s tid, tid e n t i l l fö rv ä n ta d a v s lu ta d t i l l v ä x t, f r a k t u r t y p, p rim ä r f r a k t u r v in k e l, a v s tå n d m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta u t t r y c k t s s å v ä l i m illim e t e r som i p ro c e n t av ra d iu s t o t a la d ia p h y s lä n g d, p rim ä r ad a x is f e ls t ä lln in g e n av e p ip h y s - p la t t a n och s l u t l i g o r ie n te r in g av den d is t a la e p ip h y s p la tta n. De a n a ly s m e to d e r som användes v a r b iv a r ia t a k o r r e la tio n s a n a ly s e r, s te g v is r e g re s s io n s a n a ly s, fa k to r a n a ly s, samt d is k r im in a n ta n a ly s e r. Den s t a t is t is k a b e a rb e tn in g e n v is a d e a t t den s l u t l i g a f r a k t u r v in k e ln i hög gra d påverkades av tid e n f ö r k v a rv a ra n d e t i l l v ä x t i ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta (P = 0,0 0 4 ). V id a re hade den d is t a la e p ip h y s p la tta n s p rim ä ra ad a x is f ö r s k ju t n in g en avgörande b e ty d e ls e (P < 0,0 0 1 ). D e tta a v s p e g la r även e t t s t a r k t in fly ta n d e fr å n den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g e n (P = 0,0 2 ) och frå n avs tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta (P = 0,0 0 9 ). S lu t lig e n fa n n s e t t k l a r t samband m e lla n den s l u t l i g a o r ie n te r in g e n av den d is t a la e p ip h y s p la tta n och den k o r r e k tio n som s k e t t av f r a k t u r v in k e ln (P < 0,0 0 1 ). Den t o t a la fö r k la r in g s g r a d e n av v a ria n s e n inom r e s u lta te n som e r h ö lls av tid e n f ö r k v a rv a ra n d e t i l l v ä x t, ad a x is fö r s k ju tn in g e n och e p ip h y s p la tta n s o r ie n t e r in g v a r e n lig t den s te g v is a re g re s s io n e n 79 p ro c e n t. 22

25 N är dessa r e s u lt a t jä m fö rs med de a llm ä n t fra m fö rd a u p p fa ttn in g a r n a (B lo u n t 1955, S h a rra rd 1971, Ryöppy 1972) a t t å ld e r, p rim ä r f r a k t u r v in k e l, a v s tå n d m e lla n e p ip h y s p la tta t i l l fr a k tu r e n och r ö r e l s e p la n e t i en n ä rlig g a n d e gång jä r n s le d ä r av b e ty d e ls e f ö r f r a k t u r k o r r e k tio n e n kan fö lja n d e k o n s ta te r a s. Även i d e tta m a te r ia l fra m s t å r k l a r t a t t den p rim ä ra f r a k t u r v in k e ln och a v s tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta ä r av b e ty d e ls e. Dessutom v is a d e s a t t den kom binerade e ffe k te n av dessa tv å v a r ia b le r i form av e p ip h y s - p la t t a n s ad a x is f ö r s k ju t n in g ä r av s t o r b e ty d e ls e i sammanhanget. V id a re fra m g å r a t t å ld e rn p e r se in t e h a r någon in v e rk a n i den m eningen a t t k o r r e k tio n e n s k u lle v a ra snabbare hos yn g re i n d i v id e r. Dock h a r å ld e rn b e ty d e ls e s å t i l l v i d a a t t e t t yngre barn h a r mer å te rs tå e n d e t i d f ö r t i l l v ä x t. Den f jä r d e fa k to r n nä m lig en r ik t n in g e n av r ö r e ls e p la n e t i en n ä rlig g a n d e le d befa n n s v a ra uta n in f ly t a n d e. D e tta överensstäm m er med vad som t id ig a r e r a p p o r te r a ts då handledens r ö r e ls e p la n in k lu d e r a r a l la i s tu d ie n förekommande d is lo k a t io n s r ik t n i n g a r. ]_är^g_dtilllväxt^n^_bet_yd_el_se_fjjr_ korj:e_kt_ioj2 av f_ra_kt_urv_i_nkeln R e s u lta te n ( I I I ) s tö d e r s t a r k t a n ta g a n d e t a t t den k o r r e k tio n som uppnåddes i fr a k tu r e n t i l l övervägande d e l v a r en e f f e k t av r ik t n in g e n f ö r och s to r le k e n av den k v a rv a ra n d e t ill v ä x t p o t e n t ia le n v id ra d iu s d is t a la e p ip h y s p la tta. D e tta antagande in k lu d e r a r n ä m lig e n som h u v u d fa k to re r både den å te rs tå e n d e tid e n t i l l avs lu ta d t i l l v ä x t och e p ip h y s p la tta n s s l u t l i g a o r ie n t e r in g. A ccepte r a s hypotesen kommer dessutom den p rim ä ra v in k e lf e ls t ä lln in g e n och a v s tå n d e t m e lla n f r a k t u r och e p ip h y s p la tta och då frä m s t den k om binerade e ffe k te n av dessa tv å p a ra m e tra r d. v. s. ad a x is d is - lo k a tio n e n a t t ha avgörande b e ty d e ls e f ö r s to r le k e n av k o r r e k tio n e n ( I I I F ig. 5 och F ig. 6 ). Be äkni_nc av_fö_rvän_tad_k_or_rekt_io_n av_f_r a k t jjrvi_nkel_n F ö r a t t undersöka om k o r r e k tio n e n av f r a k t u r v in k e ln e n b a rt kunde 23

26 f ö r k la r a s med t i l l v ä x t e n i e p ip h y s p la tta n fra m to g s en t r ig o n o - m e tr is k fo rm e l f ö r a t t b e s k riv a f ö r lo p p e t. F orm eln baserades på a n ta g a n d e t a t t in g e n v e r k lig v in k e lk o r r e k t io n skedde i s jä lv a fr a k tu r e n uta n a t t a l l k o r r e k tio n kunde fö r k la r a s med e p ip h y s - p la tta n s t i l l v ä x t ( I I I F ig. 5, I V ). R e s u lta te n v is a d e a t t fo rm e ln m ycket v ä l b e s k re v den k o r r e k tio n som e r h å l l i t s av F r a k tu r v in k e ln. P r o g n o s tis e r in g av k o r r e k tio n e n med h jä lp av fo rm e ln re s u lte ra d e i en in s ig n if ik a n t fe lp ro g n o s på 0,3 4 g ra d e r + S. D. = l/ 72. N är den t e o r e t is k t beräknade k o r r e k tio n e n k o rre le ra d e s med den som i v e r k lig h e te n hade s k e t t i f r a k tu r e r n a kunde v is a s a t t sambandet m e lla n den t e o r e t is k t beräknade och den v e r k lig a k o r r e k tio n e n v a r m ycket s ta r k (k o r r. k o e f f. = 0,8 3, P = 0, ). Dessa r e s u lt a t v is a r a t t k o r r e k tio n e n av en k v a rv a ra n d e f e lv i n k e l e f t e r en d i s t a l r a d iu s f r a k t u r h u v u d s a k lig e n kan t i l l s k r i v a s r ik t n in g e n och s t o r le k e n av den t i l l v ä x t som p ro d u c e ra s av den d is t a la r a d iu s e p ip - h y s e n. I s jä lv a fr a k tu r e n skedde en p å la g r in g av ben på den konkava s id a n och r e s o r p tio n av ben frå n den konvexa s id a n h e lt i e n lig h e t med vad som t id i g a r e o b s e rv e ra ts ( F r o s t ). D e tta r e s u lt e r a r dock in t e i någon v e r k lig u t r ä t n in g av f r a k t u r v in k e ln u ta n g ö r bara v in k e ln m in d re p å ta g lig n ä r r ö n tg e n b ild e r jä m fö rs. V id a re i n t r o d u c e ra s e t t a l l v a r l i g t m ä tfe l om m ittp u n k te n på b e net i f r a k t u r - h ö jd användes f ö r b e rä k n in g av den v e r k lig a v in k e lu tr ä tn in g e n i f r a k t u r e n. R e s u lta te n v is a d e även a t t s. k. " c o r t i c a l d r i f t " (E nlow 1962, Garn 1969, S tanek 1969) in t e ä r av b e ty d e ls e i sammanhanget. Den k o r r e k tio n som s k e r av f r a k t u r v in k e ln ä r h u v u d s a k lig e n en " f i k t i v " k o r r e k tio n o rsa kad av e p ip h y s p la tta n s t i l l v ä x t och någon " r e e l l " v in k e lk o r r e k t io n av b e ty d e ls e synes in t e förekom m a. 24

27 R E F E R E N S E R A itk e n, A.P. ( ) The end r e s u lt s o f th e f r a c tu r e d d i s t a l r a d ia l e p ip h y s is. J. Bone J o in t S u rg. 17, A itk e n, A.P. ( ) F u r th e r o b s e rv a tio n s on th e fr a c tu r e d d i s t a l r a d ia l e p ip h y s is. J. Bone J o in t S u rg. 17, A n d e rso n, M., G reen, W. and M essner, M.B. ( ) G row th and p r e d ic t io n o f g ro w th in th e lo w e r e x t r e m itie s. J. Bone J o in t S u rg. 45-A, A n d e rso n, M., M essner, M.B. and G reen, W.T. ( ) D is t r ib u t io n o f le n g th s o f th e norm al fem ur and t i b i a in c h ild r e n from one to e ig h te e n y e a rs o f age. J. Bone J o in t S u rg. 46-A, A tte n b o ro u g h, C.G. ( ) R e m o d e llin g o f th e humerus a f t e r s u p ra c o n d y la r fr a c t u r e s in c h ild h o o d. J. Bone J o in t S u rg B, Bennek, J. & S t e in e r t, V. ( ) Knochenwachstum nach d e fo rm v e r h e ilt e n U n te rs c h e n k e ls c h a ftfr a k tu r e n b e i K in d e rn. Z e n t r a lb l. C h ir. 91,

28 B lo u n t, W.P. ( ) F ra c tu re s in c h ild r e n. W illia m s & W ilk in s comp. B a ltim o re, 2-7. B uck, P., F o ls c h v e ille r, J. & Je n n y, G. (19 66 ) Ü ber d ie Behandlu n g von 376 V o rd e ra rm s c h a ftb rü c h e n b e i K in d e rn. H e fte U n f a llh e ilk d, 89, D ie th e lm, L. ( ) Handbuch d e r M e d iz in is c h e n R a d io lo g ie Band IV t e i l 2, S p r in g e r V e rla g, B e r lin. E nlow, D.H. ( ) A s tu d y o f th e p o s tn a ta l g ro w th and re m o d e llin g o f bone. Am. J. A n a t. 110, F r ib e r g, S. ( ) S pontan k o r r e k tio n av f e l s t ä l l n i n g e f t e r lä k n in g av d is t a la u n d e ra rm s fra k tu re r hos b a rn. L ä k a r s ä lls k a p e ts riksstäm m a s a m m a n fa ttn in g a r, 353, S to c k h o lm. F r ib e r g, S. and L u n d strö m, B. ( ) R a d io g ra p h ic m easurem ents o f th e r a d io - c a r p a l j o in t in d i s t a l r a d ia l f r a c t u r e s. A c ta R a d io l. ( D ia g n.) 17, F r o s t, H.M. ( ) The law s o f bone s t r u c t u r e. C h a rle s C. Thomas, S p r in g f ie ld. G a n d h i, R.K., W ils o n, P., Mason Brown, J. J. & M acleo d, W. (19 62 ) Spontaneous c o r r e c tio n o f d e fo r m ity fo llo w in g fr a c tu r e s o f th e fo re a rm in c h ild r e n. B r. J. S u rg. 50, G arn, S.M., Goodspeed, G. & H e rtz o g, K. (1969) A lo n g it u d in a l t e s t o f a n g u la r re m o d e llin g. Am. J. P hys. A n th ro p. 30, Grewe, H.E. & Niem ann, F. (19 66 ) W achstum sstörungen nach F ra k tu re n im K in d e s a lte r. Bruns B e i t r. K lin. C h ir. 212, Hansen, B.A., G r e i f f, J. & Bergman, F. (19 76 ) F ra c tu re s o f th e t i b i a in c h ild r e n. A c ta O rth o p. Scand. 47,

29 H edström, Ö. ( ) G rowth s t im u la t io n o f lo n g bones a f t e r f r a c t u r e o r s im ila r tra u m a. A c l i n i c a l and e x p e rim e n ta l s tu d y. A c ta O rth o p. Scand. s u p p l H in z, R. (19 30 ) R ö n tg e n o lo g i sehe U ntersuchungen lib e r C a llu s und Knochenumbau d e fo r m - g e h e ilte r F ra k tu re n. A rc h. k l i n. C h ir. 49, 161. H ögström, H., N ils s o n, B.E. & W illn e r, S. ( ) C o r r e c tio n w ith g ro w th fo llo w in g d ia p h y s e a l fo re a rm f r a c t u r e s. A c ta O rth o p. Scand. 47, K a ra h a rju, E.O. Ryöppy, S.A. & M äkinen, R.J. ( ) R e m o d e llin g by a s y m m e tric a l e p ip h y s e a l g ro w th. J. Bone J o in t S u rg. 58 -B, K o th a r i, D.R. ( ) Age o f e p ip h y s e a l unio n a t elbow and w r is t jo in t s in M arwar re g io n o f R a ja s th a n. J. In d ia n Med. A ssoc. 63, K ö n ig, F. ( ) D ie s p ä te re n S c h ic k s a le deform g e h e ilt e r Knoche nb rüche, besonders b e i K in d e rn. A rc h. k l i n. C h ir. 85, L a n z i, F. (19 65 ) E v o lu z io n e d e lle f r a t t u r e d i a va m b ra ccio d e l l ' in fa n z ia e d e ll'a d o le s c e n z a. A rc h. O rth o p. 78, M aresh, M.M. ( ) L in e a r gro w th o f lo n g bones o f e x tr e m itie s from in fa n c y th ro u g h a d o le s c e n c e. Am. J. D is. C h ild. 89, M iy a g i, S. & Murayama, T. ( ) C l in i c a l o b s e rv a tio n s on spontaneous c o r r e c tio n o f f r a c t u r e o f th e s h a ft o f gro w in g lo n g bones. Kurume Med. J. 11,

30 Nonnemann, H.C, ( ) Grenzen d e r S p o n ta n k o rre k tu r f e h lg e h e ilt e r F ra k tu re n b e i J u g e n d lic h e n. Langenbecks A rc h C h ir. 324, P auw e ls, F. ( ) E in e k lin is c h e Beobachtung a ls B e is p ie l und Beweis f ü r f u n k t io n e lle Anpassung des Knociiens durch Längenwachstum. Z. o r th o p. 113, 1-5. Ryöppy, S. ( ) I n j u r ie s o f th e g ro w in g s k e le to n. Ann. C h ir. G yna ecol. Fenn. 61, Ryöppy, S. & K a ra h a rju, E.O. ( ) A lt e r a t io n o f e p ip h y s e a l g ro w th by an e x p e r im e n ta lly produced a n g u la r d e fo r m ity. A c ta O rth o p. Scand, 45, S h a rra rd, W.J.W. ( ) P a e d ia tr ic o rth o p a e d ic s and f r a c t u r e s. B la c k w e ll S c ie n t if ic p u b i. O x fo rd and E d in b u rg h. S p is s a k, L., M a je s k y, I. & H o lle itn e r o v a, M. ( ) Nase s k u s e n o s ti s a u to re m o d e la c io u d ia fy z a r n y c k zlo m e n in p re d k o le n ia u d e t i. A c ta C h ir. O rth o p. T ra u m a to l. Cech. 36, S ta n e k, J. ( ) M o d e llin g o f th e d ia p h y s is o f lo n g bone d u rin g th e p o s tn a ta l g ro w th. L a t e r a l d r i f t. F o lia m o rp h o l. (P ra h a ). V o l. X V II, Swaan, J.W. and O ppers, V.M. ( ) C r u r a l fr a c t u r e s in c h ild r e n. A rc h. C h ir. N e e r l , önne, L. and Sandblom, P.M. ( ) L a te r e s u lt s in f r a c tu r e s o f th e fo re a rm in c h ild r e n. A c ta C h ir. Scand. 98,

31 29

32 30