Statistikperioden september 2015 september 2016

Relevanta dokument
Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga området

LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga området. Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

Sjukfrånvaron i staten år 2013

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Arbetad tid och frånvaro

Utländsk bakgrund i staten 2015

Lönestatistik september Stockholms län Anställda inklusive chefer

Lönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer

Lönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer

Utländsk bakgrund i staten år 2014

Inom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket.

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

BESTA-systemet. Syfte

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Partsgemensam utvärdering av RALS-T

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Lönerapport 2008 Maj 2009

UTVECKLINGEN AV LÖNESKILLNADER MELLAN STATSANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017

Gemensam kommentar till RALS

Lönesättning riktlinjer

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Den ökande sjukfrånvaron en studie av det statliga avtalsområdet mellan

UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND JULI Lönestatistik 2018

BESTA-systemet. Syfte

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

1 Parterna tecknar avtal med tillhörande bilaga om lokal hantering av revision för arbetstagare tillhörande OFR/S. Avtalet biläggs protokollet.

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius

Lönestatistik per BESTA-kod för KI, Stockholms län och hela staten

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Enkät - Lönerelaterade bastjänster

SPV Statistikrapport 2018

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal

Den offentliga sektorn i korthet 2018

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund

FAO:s lönestatistik 2016

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Lönebildning

Löner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida Sign Sign Sign Sign. Löneavtal Version

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Lönestatistik efter lönerevisionstillfället Anställda inom Försäkringskassan

Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida.

Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F

Statlig lönestatistik september 2017

FÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL

Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom Sveriges Domstolar (ST)

Gemensam kommentar till RALS

Statlig lönestatistik september 2016

LIKA LÖN LIKA ARBETE HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lönepolicy Policy Kf , 101 Kommunfullmäktige. Lönepolicy

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Praktik i staten INTRODUKTION OM HUR DET ÄR ATT JOBBA OCH HA PRAKTIK I STATEN

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Löner inom industrin 2015

LIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Lönsamt Inför lönesamtalet

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO Löneavtal Version TEO

Löner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Transkript:

Statistikperioden september 2015 september 2016

Diarienummer: 2017/0272 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket (om inget annat anges)

Förord

Sammanfattning

Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Det statliga avtalsområdet 11 Uppföljning av sista revisionen på treårsavtalet 11 Antalet anställningar ökar 11 Lönefördelning och lönespridning i staten 13 Löneläge och lönefördelning 13 Lönespridningen fortsätter minska 14 Analys av löneutveckling under statistikperioden september 2015 september 2016 17 Kollektiv löneutveckling 17 Löneutveckling för olika löneutvecklingsmått 18 Nominell och real löneutveckling 1998-2016 18 Enskilda överenskommelser 21 Bakgrund 21 Andel medlemmar med enskilda överenskommelser av växlingstyp 21 Antal enskilda överenskommelser av växlingstyp 22 Utvecklingen av enskilda överenskommelser 22 Enskilda överenskommelser fördelat per kön 23 Löneutveckling - medlem, individ och BESTA 25 Verksamhetsinriktning 26 Medlems- och individnivå 28 BESTA 29

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal anställda Det statliga avtalsområdet Det statliga avtalsområdet Uppföljning av sista revisionen på treårsavtalet Antalet anställningar ökar Figur 2 - Könsfördelningen inom det statliga avtalsområdet 2006-2016 Figur 1 - Antal anställningar inom det statliga avtalsområdet 2006-2016 265 000 260 000 255 000 250 000 245 000 240 000 235 000 230 000 54% 52% 50% 48% 46% Män Kvinnor

Det statliga avtalsområdet Figur 3 - Andel månadsavlönade efter kön september 2016 Figur 4 - Andel heltid och deltid bland månadsavlönade efter kön september 2016 52% 48% 44% 43% Män Kvinnor Män heltid 8% 4% Män deltid Kvinnor deltid Kvinnor heltid

<16 16 - <18 18 - <20 20 - <22 22 - <24 24 - <26 26 - <28 28 - <30 30 - <32 32 - <34 34 - <36 36 - <38 38 - <40 40 - <42 42 - <44 44 - <46 46 - <48 48 - <50 50 - <52 52 - <54 54 - <56 56 - <58 58 - <60 60< Andel anställda i löneintervallet Lönefördelning och lönespridning i staten Lönefördelning och lönespridning i staten Löneläge och lönefördelning Figur 5 - Lönefördelning totalt och per kön september 2016 14% 12% 10% 8% 6% Samtliga Kvinnor Män 4% 2% 0% Lön per månad, tusentals kronor

Lönefördelning och lönespridning i staten Figur 6 - Lönelägesintervall för kvinnor 2011-2016 60% 40% 20% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridningen fortsätter minska under 30000 30000-39000 40000 och uppåt Lönespridning (90-10) Figur 7 - Lönespridning 2006-2016 90 80 70 60 50 40 30 (90-10) (90-50) (50-10) 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Lönefördelning och lönespridning i staten

Analys av löneutveckling under statistikperioden september 2015 september 2016 Analys av löneutveckling under statistikperioden september 2015 september 2016 Kollektiv löneutveckling Tabell 1 - Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2015 - september 2016 Löneutveckling Löneutveckling i statistiken uppkommer av olika orsaker: 1. Löneförändringar som härrör från lönerevisioner. 2. Löneförändringar som härrör från byte av arbete, befordringar och olika typer av lönestegar och tariffer. 3. Strukturella förändringar som uppkommer i samband med nyanställningar och avgångar samt på grund av förändringar i verksamheten. Kollektiv löneutveckling - kostnadsökning Kollektiv löneutveckling speglar kostnadsökningen mellan två givna mättidpunkter. Den kollektiva löneutvecklingen innehåller effekter från alla tre ovanstående punkter, det vill säga lönerevisioner, byte av arbete och befordringar samt strukturella förändringar fullt ut. Löneutveckling Identiska individer Med identiska individer avses här de anställda som i statistiken återfinns hos samma medlem vid båda mättillfällena, september 2015 respektive september 2016. Här påverkas inte löneutvecklingen av strukturella förändringar (punkt 3) men däremot fullt ut av löneökningar från revisioner (punkt 1) befordringar eller byte av arbete m.m. (punkt 2). Löneutvecklingstalet för gruppen identiska individer är normalt sett högre än löneutvecklingstalet för kollektivet. Löneutveckling Identiska individer, identisk BESTA För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar och byte av arbetsuppgifter beräknas löneutvecklingen för identiska individer anställda hos samma medlem och med samma BESTA-kod under mätperioden. Detta mått kommer närmast att beskriva löneutveckling utifrån lönerevision.

Analys av löneutveckling under statistikperioden september 2015 september 2016 Löneutveckling, % Årsarbetskrafter Med årsarbetskrafter avses i detta sammanhang antal anställningar omräknat till heltidsarbetare. Omräkningen innebär att deltidsanställningar ingår i det totala antal anställningar med den procentandel av en heltidstjänst som tjänstgöringen utgör. En halvtidstjänstgörande individ ingår således i summan som 0,5 årsarbetskrafter. Löneutveckling för olika löneutvecklingsmått Figur 8 - Löneutveckling, årstakt 2012-2016 4,0 3,7 3,8 3,5 3,3 3,4 3,4 3,3 3,0 3,1 3,1 2,9 2,9 2,5 2,6 2,6 2,3 2,2 2,3 2,0 1,5 2012 2013 2014 2015 2016 Kollektiv löneutveckling Identiska individer Identiska individer, identisk BESTA Nominell och real löneutveckling 1998-2016

Procent Analys av löneutveckling under statistikperioden september 2015 september 2016 Tabell 2 - Nominell och real löneutveckling 1998-2016 (i procent) Figur 9 - Nominell och real löneutveckling inom staten 1998-2016 Nominell löneutveckling Real löneutveckling 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-98 -00-02 -04-06 -08-10 -12-14 -16

Analys av löneutveckling under statistikperioden september 2015 september 2016

Enskilda överenskommelser Enskilda överenskommelser Bakgrund Andel medlemmar med enskilda överenskommelser av växlingstyp Figur 10 - Andel medlemmar som nyttjar enskilda överenskommelser av växlingstyp 2009-2016 2015 2013 2011 2009 0% 20% 40% 60%

Enskilda överenskommelser Antal enskilda överenskommelser av växlingstyp Figur 11 - Antal enskilda överenskommelser av växlingstyp 2014-2016 6 000 5 000 4 000 4 240 5 204 3 000 2 000 1 000 0 439474 477 Avstå semesterdagar för högre lön 1 757 1 543 1 147 Avstå högre lön för extra semesterdagar 850 2 133 2 854 Avstå högre lön för avsättning till Kåpan Extra 116 116 90 Avstå semesterdagar för avsättning till Kåpan Extra 2 552 Totalt 2014 2015 2016 Utvecklingen av enskilda överenskommelser

Enskilda överenskommelser Enskilda överenskommelser fördelat per kön Figur 12 - Utveckling av antalet enskilda överenskommelser, fördelat på kön 2500 2000 1500 1000 500 0 2014 2015 2016 Män Kvinnor Figur 13 - Antal enskilda överenskommelser 2014, fördelat på kön 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Avstå semesterdagar för högre lön Avstå lön för extra semesterdagar Avstå lön för avsättning till Kåpan Extra Avstå semesterdagar för avsättning till Kåpan Extra Män Kvinnor

Löneutveckling - medlem, individ och BESTA Löneutveckling - medlem, individ och BESTA

Löneutveckling - medlem, individ och BESTA Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning COFOG COFOG (Classification of Functions of Government) är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslagna till sju i Arbetsgivarverkets statistik. Figur 14 - Andel anställningar efter verksamhetsinriktning 2016 Utbildning 30% Allmän offentlig förvaltning 11% Försvar 11% Fritidsverksamhet, kultur och religion 1% Näringslivsfrågor mm. 10% Socialt skydd mm. 17% Samhällsskydd och rättsskipning 20% Socialt skydd mm inkluderar Hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor mm inkluderar Miljöskydd samt Bostadsförsörjning och samhällsutveckling.

Löneutveckling, procent Löneutveckling - medlem, individ och BESTA Figur 15 - Löneutveckling i årstakt per verksamhetsutveckling 2015-2016, identiska individer 5,0 4,5 4,3 Allmän offentlig förvaltning 4,0 3,5 3,0 2,5 3,2 3,5 3,3 3,0 3,6 3,7 Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor m.m. 2,0 1,5 1,0 Fritidsverksamhet, kultur och religion Utbildning 0,5 Socialt skydd m.m. 0,0

Löneutveckling - medlem, individ och BESTA Andel individer i procent Löneutveckling årstakt Medlems- och individnivå Figur 16 - Löneutveckling i årstakt per medlem 2015-2016, identiska individer 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 0 50 100 150 200 Medlemmar, fler än 50 identiska individer Figur 17 - Spridning av löneutveckling i årstakt för identiska individer 2015-2016 40% 30% 20% 10% 0% 1 2,01-3 4,01-5 6,01-7 Löneutveckling i procent (årstakt)

Löneutveckling - medlem, individ och BESTA BESTA BESTA BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. BESTA-systemet innebär en indelning i arbetsområden och grupperingsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll och BESTA består av cirka 60 arbetsområden. Grupperingsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Den ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. BESTA-systemet innehåller även en uppdelning av de anställda i chefer och medarbetare. För att kategoriseras som chef krävs att den anställde har ett formellt personalansvar och har till uppgift att planera och leda verksamhet på olika nivåer. Figur 19 - Löneveckling i årstakt per nivå i BESTA 2015-2016, per kön för identiska individer 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Chef Medarbetare Män Kvinnor Figur 18 - Andel kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA 2015-2016, identiska individer 40% 30% 20% 10% Män Kvinnor 0% Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå Nivå 5 6

Löneutveckling - medlem, individ och BESTA

Rapportserie 2017 #2 Box 3267,103 65 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 44 Växel: 08 700 13 00 www.arbetsgivarverket.se registrator@arbetsgivarverket.se