Extramaterial till Matematik X

Relevanta dokument
Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Extramaterial till Matematik Y

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

8B Ma: Procent och bråk

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Extramaterial till Matematik Y

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Arbetsområde: Jag får spel

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Extramaterial till Matematik X

_ kraven i matematik åk k 6

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Kursplan Grundläggande matematik

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

"Procent och sannolikhet 6D"

7F Ma Planering v2-7: Geometri

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Kursplanen i matematik grundskolan

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Pedagogiskt café. Problemlösning

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Algebra och Ekvationer År 7

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Extramaterial till Matematik X

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Extramaterial till Matematik X

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Förslag den 25 september Matematik

Extramaterial till Matematik X

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Observationsschema Problemlösningsförmåga

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Tummen upp! Matte ÅK 6

PROBLEMLÖSNING. strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag. Innehållsförteckning

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

LPP att bygga och konstruera

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal pedagogisk planering

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Extramaterial till Matematik Y

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Transkript:

LIBER PROGRMMERING OH DIGITL KOMPETENS Extramaterial till Matematik X NIVÅ TRE Sannolikhet LÄRRE Nu ska du och dina elever få bekanta er med Google Kalkylark. I den här uppgiften får eleverna öva sig i att skriva in värden i kalkylbladets celler, använda formler, summera värden och slumpa fram tal. Uppgiften är utformad för Google Kalkylark men går även att anpassa till Microsoft Excel som har ett snarlikt utseende. En del formler behöver då anpassas. SYFTE Syftet med övningen är att eleven ska få bekanta sig med ett digitalt hjälpmedel lära sig att skriva in värden i ett kalkylark lära sig att använda en formel för att slumpa fram ett tal kunna använda resultatet av sina slumpade tal för att beräkna sannolikheten för ett visst utfall. Dels på egen hand, dels med hjälp av formler i Kalkylarket. TIDSÅTGÅNG 1h KOSTND Ingen UTRUSTNING Datorer eller lärplattor och Google docs (Kalkylark). REDOVISNING Eleven diskuterar med en klasskompis samt visar sina resultat för läraren under lektionen alternativt lämnar in in dem efteråt. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK X LIBER B FÅR KOPIERS 1

FLLGROPR Hur lätt det är att komma igång med den här uppgiften händer bland annat ihop med elevernas (och din) datorvana. Är de vana att använda till exempel datormusen/styrplattan och vet hur de gör för att markera text eller högerklicka? Om Du och dina elever inte är vana med verktyget och vet hur man öppnar ett nytt kalkylark, finns en utförligare beskrivning i Bilaga 1. Tips för felsökning av del 2 uppgift a: Formeln är =OUNTIF($$1:$J$10;L2). L2 står för värdet i cellen L2 (=1). Resten av formeln beskriver att man ska räkna antalet ettor i cell 1 till och med cell J10. Därmed måste man ändra siffran efter L för att programmet ska räkna ut antalet tvåor, treor o.s.v. Formeln för antalet tvåor ska skrivas ut i cell M3 blir således =OUNTIF($$1:$J$10;L3) eftersom programmet nu ska söka efter värdet som finns i cell L3 - det vill säga: 2. PEDGOGISK TIPS Uppgiften är indelad i tre delar och blir successivt mer avancerad. npassa efter din klass och dina elever. För en del elever räcker det med Nivå ETT. Uppgiften går också att dela upp på flera lektioner. Om eleverna är vana vid verktyget går det att hoppa in direkt på Nivå TVÅ och TRE. Om inte, kan det vara bra att genomföra hela/delar av uppgifterna innan för att kunna gå vidare till Nivå TVÅ och TRE. Testa gärna verktyget och genomför uppgiften själv först. Då får du en föraning om vilka eventuella problem eleverna kommer att stöta på. Låt eleverna komma på andra exempel man kan göra liknande beräkningar på. Genomför även testerna live och jämför resultatet. Låt eleverna komma med förslag på vad mer man skulle kunna slumpa fram på liknande sätt. Exempel: Skulle man kunna använda formler för att slumpa fram ett lösenord på 8 tecken, både bokstäver och siffror? Kan man utforma ett digitalt lotteri? FÖRMÅGOR formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK X LIBER B FÅR KOPIERS 2

ENTRLT INNEHÅLL Tabeller samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer. Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar. KUNSKPSKRV E Problemlösning Eleven kan lösa olika problem 1, P 1 i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Problemlösning 2, P 2 Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas sammanhanget. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp 1, B 1 Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Begrepp 3 B 3 I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med tillfredställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med mycket gott resultat. Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK X LIBER B FÅR KOPIERS 3

BEDÖMNING Förmåga Nivå Kommentar för bedömning Testas i uppgift P1 E Eleven kan tolka en formel genom att testa den och jämföra resultatet med andra elever. Eleven kan tolka vad delar av formeln =OUNTIF($$1:$J$10;L2) innebär och kommer med förslag på och testar sig fram till hur den kan förändras för att beräkna frekvensen för övriga värden. Eleven förstår hur formeln =OUNTIF($$1:$J$10;L2) behöver förändras och beräknar på så vis frekvensen för övriga värden. Eleven löser uppgiften med att skriva formler för den relativa frekvensen samt den relativa frekvensen i procentform på egen hand med gott resultat. Testas i del 1: uppgift a3. uppgift a5-6. uppgift a5-7. uppgift b-c. P2 Eleven jämför summan som beräknats med hjälp av kalkylarkets inbyggd funktion för summaberäkning med svaret på fråga a8 och anger om resultatet verkar rimligt. Eleven diskuterar skillnaden mellan att skriva formeln för beräkning av den relativa frekvensen enligt =M2/100 eller =M2/M8 Eleven kan förklara hur eventuella fel kan uppstå och varför det är viktigt att kontrollräkna. Eleven förstår nyttan i att skriva formeln för den relativa frekvensen enligt =M2/M8 istället för =M2/100 eftersom summan av frekvensen kanske inte alltid är 100. Just i den här undersökningen genomförde vi 100 kast, men i en annan undersökning kanske vi genomför 1000. uppgift a8-10. uppgift b1-2. uppgift a8-10. uppgift a8-10. B1 E Eleven använder sig av begreppen sannolikhet och slump Testas i del 1: hela uppgiften. - formel Testas i del 1: uppgift a3-6, b1-2. Eleven kan använda sig av och beskriva innebörden av begreppen frekvens och relativ frekvens Testas i del 1: uppgift d5 och del 2: uppgift a3. B3 E Eleven kan tolka formeln =RNDBETWEEN(1;10) genom att beskriva vad de olika delarna (=RNDBETWEEN respektive (1;10)) gör/betyder. Eleven tolkar delar av formeln =OUNTIF($$1:$J$10;L2) och försöker beskriva vad de olika delarna gör/betyder. Eleven tolkar hela formeln =OUNTIF($$1:$J$10;L2) genom att beskriva vad de olika delarna gör/betyder. Testas i del 1: uppgifterna a5-a6 M E Eleven kan använda kalkylark för att skriva in värden i kalkylarkets celler. Testas i hela uppgiften. Eleven kan använda kalkylark för att beräkna summan. uppgift a9. Eleven kan kopiera en formel till flera celler. Testas i del 1: uppgift a5. Eleven använder givna formler för att beräkna den relativa frekvensen. Testas i del 1: uppgift a5. Eleven använder formler för att beräkna den relativa frekvensen samt den relativa frekvensen i procent med gott resultat. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK X LIBER B FÅR KOPIERS 4

K E Eleven kan göra en tabell efter instruktioner. uppgift a1. Eleven kan göra en tabell enligt instruktioner och fyller i värden för frekvens och relativ frekvens Eleven kan göra en tabell enligt instruktioner och fyller i värden för frekvens, relativ frekvens samt den relativa frekvensen i procent. Eleven kan anpassa sin tabell för att bli mer lättöverskådlig. uppgift a1 och b. uppgift a1, b och c. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK X LIBER B FÅR KOPIERS 5

BILG 1 HUR MN STRTR UPP GOOGLE KLKYLRK Du kan öppna ett nytt kalkylark via Drive eller google.com. Drive: Börja med att öppna ett nytt kalkylark genom att välja nytt och Google Kalkylark i menyn. Via google.com: Du hittar Kalkylark under appar uppe till höger: EXTRMTERIL TILL MTEMTIK X LIBER B FÅR KOPIERS 6

Skapa ett nytt kalkylark genom att klicka på plustecknet: Nu ser det ut så här: Döp ditt dokument genom att klicka där det står Namnlöst dokument och sedan skriva ett lämpligt namn, t ex Sannolikhet Uppgift 1. EXTRMTERIL TILL MTEMTIK X LIBER B FÅR KOPIERS 7