Giftfri förskola Hur upplever förskolorna kommunernas hjälp?

Giftfri förskola Hur upplever förskolorna kommunernas hjälp? Linn Torstensson Examensarbete, 15 hp Miljö- och hälsoskydd, 180 hp Ht 2017

Toxic free preschools - a study of the support Sweden's preschools receive from their municipalities Abstract The purpose of this study is to evaluate how, and if, Sweden's municipalities contribute to their preschools work for a toxic free environment, and what the schools think of the support they are receivin. The study will also focus on the municipality of Uddevalla and evaluate status and proress of makin a chemical-safe environment for preschool children. The study was performed by sendin out two different surveys by email to preschool principals and municipalities. The results of the study showed that Sweden's municipalities mostly support the preschools by offerin information, education, action plans and procurement. A majority of the preschool principals answered that the support they receive was partially the reason for why they are able to work with such a project. They also think in most cases that the support is sufficient to carry out the work. The support of the municipality in the work is for some preschools crucial. The result of the study of Uddevalla shows that in 72 % of the preschools have or are workin with a project to eliminate children's exposure to toxic chemicals. The remainin 28 % are not workin with such a project and have no plan to do so. The results based on the survey in Uddevalla is in ood areement with the rest of Sweden, where 86 % of the principals answered that they have or are workin with such a project. These results show that Swedish preschools are headin for a more chemical safe environment, althouh a lot needs to be done before it is accomplished. Keywords: toxic free school, toxic free environment, nontoxic toys and materials

Innehållsförtecknin 1 Inlednin... 1 1.1 Operation iftfri förskola... 1 1.2 Hälsovådlia kemikalier... 1 1.2.1 Plast... 1 1.2.2 Metaller... 2 1.2.3 Bromerade flamskyddsmedel... 2 1.2.4 Perfluorerade ämnen... 2 1.3 Reelverk och nationella mål... 2 1.4 Syfte... 3 1.5 Fråeställninar... 3 2 Metod... 3 2.1 Avränsnin... 3 3 Resultat... 3 3.1 Kommunernas arbete... 3 3.1.1 Uddevalla kommun... 5 3.2 Förskolechefernas arbete... 5 3.2.2 Förskolechefer i Uddevallas arbete... 7 4 Diskussion... 8 5 Slutsats... 10 6 Referenser... 11 Bilaa 1 - Enkät till kommuner Bilaa 2 - Enkät till förskolechefer

1 Inlednin Hälsovådlia kemikalier finns överallt omkrin oss, både inom- och utomhus (Kemikalieinspektionen 2013). Kemikalier är en del av vår varda och en förutsättnin för att vi ska kunna leva i det moderna samhälle människan ida lever i, och kemikalieproduktionen har under de senaste femtio åren ökat (ECHA 2017, Kemikalieinspektionen 2017 a). Dock finns det stora risker i osäker kemikalieanvändnin då vissa kemikalier kan orsaka stor skada på både människa och miljö (Kemikalieinspektionen 2015). Leksaker och material som används i förskolor runt om i landet innehåller kemikalier som kan påverka barns hälsa neativt (Naturskyddsföreninen 2017) Barn är en särskilt utsatt riskrupp för kemikalier eftersom det kan påverka hälsan och deras utvecklin neativt. Detta beror på att barn växer och utvecklas vilket kan störas av kemikalier, och större mänd ämne per kroppsvikt ör att de exponeras mer än vuxna (Kemikalieinspektionen 2013). Olika ämnen, allt från tunmetaller till olika plaster och ytbehandlinar, kan alltså utöra en hälsorisk. Små barn, upp till 3 års ålder, har en stor tendens att stoppa leksaker och andra föremål i munnen. Detta är en stor bidraande effekt till varför de lätt får i si oönskade kemikalier (Guney, Nuyen och Zaury 2014). 1.1 Operation iftfri förskola Naturskyddsföreninen påbörjade år 2013 ett nationellt arbete med att informera om hälsofarlia kemikalier och hur de ska fasas ut ur landets förskolor. Projektet kallas Operation iftfri förskola och är till för att enaerar politiker, förskoleanställda och föräldrar i fråan. Genom att inventera en förskola och därefter rensa ut det som anses hälsovådlit kan man förbättra miljön för barnen väsentlit. Dessa hälsovådlia kemikalier kan finnas i elektronik, plastföremål, bymaterial, mat och damm (Naturskyddsföreninen 2017.) Sveries kommuner är inte förpliktiade att enomföra Naturskyddsföreninens projekt Operation iftfri förskola. Förutom att rensa ut skadlia kemikalier så bör även fokus läas på fråan vid nya inköp. Ekonomi, resurser, enaeman och kunskap spelar en roll för hur en kommun arbetar med dessa fråor, då det inte finns förpliktelser att leva upp till. Sveries kommuner er därför inte sina förskolor lika förutsättninar för att arbeta mot en iftfri förskola. Material som köps in till kommunala förskolor inhandlas ofta av kommunen, vilket försvårar för den enskilda förskolan att öra ena beslut för att förbättra inomhusmiljön (Naturskyddsföreninen 2014 a). Reerinen har ett Upphandlinsmyndiheten i uppdra att hjälpa kommunerna vid upphandlin enom att välja material som inte utör en hälsorisk (Upphandlinsmyndiheten 2017). 1.2 Hälsovådlia kemikalier 1.2.1 Plast Olika sorters plast utör en stor del av det material vardasprodukter ida består av (Al- Natsheh et al. 2015). Det är ett billit material som kan användas till mycket på rund av dess eenskaper (Andrady och Neal 2009). Ftalater är en rupp kemikalier som används som mjukörare i plast. Dessa plaster kan bland annat finnas i bymaterial, kläder, leksaker och matförpackninar (Bradley et al. 2012 Nin et al. 2017). Ftalater kan avå från plastprodukter och läcka ut till miljön och därmed utöra en hälsorisk (Nin et al. 2017). Ftalater har hittas i urin hos ravida kvinnor (Zhu et al. 2016). Exponerin av ftalater vid un 1

ålder har kopplats till allerier, könsmissbildninar hos una pojkar och påverkan på nervsystemets utvecklin (Shi et al. 2011). 1.2.2 Metaller Metaller såsom bly, kadmium och arsenik är ämnen som kan återfinnas i leksaker (Finch, Hillyer och Leopold 2015). De kan användas i vissa färer, batterier, billia smycken och elektronik (Naturskyddsföreninen 2014 b, Finch, Hillyer och Leopold 2015). Dessa metaller kan påverka barns hjärnor och resultera i en försämrad motorik. Bly kan påverka barns koncentrationsförmåa och beteende, och är möjlien canceroent (Järup 2003, Kemikalieinspektionen 2017 b). Kadmium kan påverka benstrukturen enom att öra den mjukare (Järup 2003). Arsenik kan påverka njurarnas funktion, som är essentiell för att rena blodet enom filtration (Vårduiden 1177, Järup 2003). Arsenik och kadmium är även cancerframkallande (Järup 2003). 1.2.3 Bromerade flamskyddsmedel Flamskyddsmedel används för att förhindra eld att utvecklas och sprids i produkter, t.ex. i elektronik och textilier (Kemikalieinspektionen 2017 c). Dessa ämnen bryts ned lånsamt och stannar därför kvar i naturen läne då de släpps ut. Flamskyddsmedlet binds inte starkt till produkterna som behandlas och kan därför lätt avå till omivninen. De är persistenta och kan bioackumuleras, och har upptäckts i bröstmjölk (Zota et al. 2013, Lind et al. 2003). Vissa bromerade flamskyddsmedel är reproduktionsstörande och iftit för vattenlevande oranismer (Kemikalieinspektionen 2017 c). 1.2.4 Perfluorerade ämnen Perfluorerade ämnen (PFAS) är ett samlinsnamn på kemikalier med olika användninsområden, bland annat som imprenerinsmedel, brandskum och livsmedelsförpackninar (Naturvårdsverket 2017). Människan får i si PFAS främst enom inta av föda och dricksvatten (Naturvårdsverket 2017). De tas upp i kroppen, men PFAS hälsoeffekter är ännu okända för människor. Vissa varianter av perfluorerade ämnen kan överföras från modern till fostret enom moderkakan (Naturvårdsverket 2017). 1.3 Reelverk och nationella mål Ida finns det laar som relerar hur mycket och vilka kemikalier barn får komma i kontakt med för att inte äventyra deras hälsa. Europa parlamentet anto år 2009 direktivet om leksakers säkerhet, 2009/48/EG, vars syfte är att beränsa barns exponerin av kemikalier som anses farlia. Direktivet ställer bland annat krav på tillverkarens skyldiheter och säkerhetskrav ällande kemikaliinnehåll enom att leksakers kemikalier inte får skada människors hälsa. I direktivet anes haltränser för hur mycket av en viss kemikalie får emirera från leksaken till användaren. En produkt ska CE-märkas för att e information till användaren att den uppfyller EU:s krav ällande hälsa, säkerhet och miljö (Europaparlamentet 2009). I Sverie har riksdaen satt upp sexton miljömål för att främja en hållbar utvecklin. Ett utav dessa målen är Giftfri miljö, vars syfte är att minska mänden farlia kemikalier som kan påverka människa och miljö neativt (Miljömål 2017 a). Ett etappmål för Giftfri miljö är "Minska barns exponerin för farlia kemikalier" och innebär att nya reelverk samt styrmedel bör införas för att främja barns hälsa enom minskad exponerin av farlia kemikalier. Målet beräknas inte att uppnås till år 2018 vilket är den uppsatta tiden för målet (Miljömål 2017 b). 2

1.4 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur Sveries kommuner hjälper sina förskolor med att fasa ut farlia kemikalier ur deras verksamhet och ifall kommunens enaeman i arbetet påverkar förskolornas framån. Studien kommer även undersöka hur lånt Uddevalla kommuns förskolor kommit i arbetet för en iftfri förskola och hur Uddevalla kommun har bistått med hjälp. 1.5 Fråeställninar - Hur hjälper Sveries kommuner sina förskolor med arbetet för en iftfri förskola? - Påverkar kommunens enaeman och hjälp förskolans framån i arbetet? - Hur upplever förskolorna kommunens enaeman? - Hur lånt har Uddevallas förskolor kommit i arbetet Giftfri förskola, och hur har kommunen hjälpt till? 2 Metod Studien utfördes enom att skicka ut två olika enkäter enom enkätverktyet Textalk Websurvey. Enkätfråorna utformades för att svara på fråeställninarna. En av enkäterna, se bilaa 1, skickades till samtlia av Sveries 290 kommuner för att besvaras av förskoleansvari på kommunen. Sveries kommuner och landstin, SKL, bistod med mailadresser till kommunerna. Den andra enkäten, bilaa 2, skickades ut till förskolechefer runt om i Sverie. Mailadresser till dessa samlades in enom förfråan till kommunerna. Totalt samlades 1442 adresser in till både kommunala och fristående förskolor. Samma enkät skickades till de 27 förskolecheferna i Uddevalla kommun. Information till studien har hämtats från bland annat Naturskyddsföreninen, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Vetenskaplia artiklar har hämtats från databaserna Web of science och Pubmed. (Sökord: toxic chemicals, toxic free toys and materials, toxic free environment). 2.1 Avränsnin Den här undersökninen har inte bara riktat in si på förskolor och kommuner som arbetat med Naturskyddsföreninens Operation iftfri förskola, utan alla som på nåot sätt har jobbat med att förbättra miljön i förskolors lokaler enom att rensa ut hälsofarlia kemikalier. 3 Resultat 3.1 Kommunernas arbete Totalt besvarade 133 av 290 kommuner enkäten. På fråan om kommunen bistår med nåon hjälp till förskolorna i arbetet för en iftfri förskola svarade 79 % Ja och 11 % svarade Nej. 10 % av kommunerna svarade att de inte bistår med nåon hjälp för tillfället, men när förskolorna påbörjar arbetet kommer kommunen att hjälpa till. I tabell 1 redovisas vad för hjälp kommunerna har erbjudit sina förskolor. På denna fråa hade kommunerna möjlihet att välja flera svarsalternativ. Kommunerna har i flest fall hjälpt till med information, utbildnin, handlinsplan och upphandlin. Det var också vanlit att de bistått med hjälp till samordnin, utformnin av eenkontroll och planerin. Minst vanliast var att kommunen bidro med extrainsatt städnin. 3 % svarade övrit, och i ett utav fallen var detta stimulansbidra på 300kr per inskrivet barn för att kunna byta ut produkter. 3

Tabell 1. Resultat över vad kommunerna har hjälpt sina förskolor med i arbetet för en iftfri förskola. Flera svarsalternativ var möjlit. Typ av hjälp Andel Information 21 % Utbildnin 15 % Handlinsplan 13 % Upphandlin 13 % Samordnin 12 % Utformnin av eenkontroll 11 % Planerin 10 % Övrit 3 % Extrainsatt städnin 2 % De kommuner som för tillfället inte hjälper sina förskolor men som kommer att öra det när arbetet påbörjas, besvarade vad för hjälp de kommer att bistå med. Resultatet redovisas i tabell 2. Där svarade flest kommuner att de kommer hjälpa till enom upphandlin, följt av information och utbildnin. 10 % svarade att de kommer bidra med hjälp till planerin, utformnin av eenkontroll och handlinsplan. 7 % av kommunerna svarade övrit, men inen specificerade vad övri hjälp kan vara. Kommunerna kommer att bidra med samordnin i 5 % av fallen. Inen av kommunerna kommer att bidra med extrainsatt städnin. Tabell 2. Resultat över vad kommunerna kommer att hjälpa till med när arbetet för en iftfri förskola påbörjas. Flera svarsalternativ var möjlit. Hjälp som kommunen kommer att bistå med Andel Upphandlin 21 % Information 19 % Utbildnin 16 % Utformnin av eenkontroll 10 % Planerin 10 % Handlinsplan 10 % Övrit 7 % Samordnin 5 % Extrainsatt städnin 0 % Av de 15 kommuner som inte hjälper förskolorna inom deras kommun i arbetet för en iftfri förskola, svarade 60 % att det beror på att förskolorna inte har påbörjat arbetet ännu. 26 % svarade att det beror på att förskolorna jobbar självständit med arbetet. En kommun, 7 %, svarade att kommunen inte arbetar med iftfri förskola, och en kommun svarade att de inte hjälper förskolorna på rund av resursbrist. I 69 av de tillfråade kommunerna har man avslutat projektet iftfri förskola. Där hade 22 %, jort en uppföljnin och utvärderin av projektet. 78 % av kommunerna svarade att de inte jort nåon utvärderin eller uppföljnin. 4

3.1.1 Uddevalla kommun Uddevalla kommun bistår med hjälp till sina förskolor i arbetet för en iftfri förskola. De fokuserar på sina kommunala förskoleverksamheter och hjälper dem med information, utbildnin, upphandlin, handlinsplan, samordnin och planerin. 3.2 Förskolechefernas arbete Av de 1442 enkäter som skickades ut till förskolechefer i Sverie besvarade 422 enkäten. Av dessa arbetade 78 % på nåot sätt med iftfri förskola. 4 % av förskolorna har arbetat med ett sådant projekt och har avslutat det. 19 % svarade att de inte arbetade med iftfri förskola. De 19 % av förskolecheferna som inte arbetar med iftfri förskola besvarade varför de inte ör det. Svaren redovisas i fiur 1. Majoriteten svarade att det beror på annat, vilket i de flesta fall var på rund av att förskolan har andra prioriterinar. Näst vanliast varför förskolan inte arbetar med iftfri förskola var på rund av tidsbrist, följt av okunskap om ämnet och därefter resursbrist. Endast 1 % av de tillfråade svarade att det beror på ointresse. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Annat Tidsbrist Inen kunskap om ämnet Resursbrist Inet intresse Fiur 1. Resultat över varför förskolor inte arbetar med iftfri förskola. Förskolecheferna som påbörjat eller avslutat ett arbete för en iftfri förskola fick fråan varför de valde att börja jobba med ett sådant projekt. Resultatet redovisas i tabell 3. Orsaken till varför de tillfråade förskolecheferna började arbeta för en iftfri förskola beror främst på initiativ från kommunen, vilket majoriteten av cheferna svarade. Den näst vanliaste anledninen till uppstartandet till ett sådant projekt var efter initiativ från personalen. Ett antal förskolechefer svarade övrit på fråan men anav inte vad det kunde vara. Unefär lika måna chefer svarade det berodde på initiativ från föräldrar som information från Naturskyddsföreninen. Den minst vanlia anledninen var information från media. 5

Tabell 3. Resultat över anlednin till varför förskolorna valde att påbörja arbetet för en iftfri förskola. Anlednin Andel Initiativ från kommunen 61 % Initiativ från personalen 17 % Övrit 10 % Initiativ från föräldrar 6 % Information från Naturskyddsföreninen 5 % Information från media 1 % Av de 39 % förskolechefer som inte hade påbörjat projektet på rund av initiativ av kommunen svarade unefär hälften att de ändå tait hjälp av kommunen i arbetet. I tabell 4 redovisas vad för hjälp förskolorna har mottait från kommunerna. Förskolecheferna hade möjlihet att välja flera svarsalternativ. Flest chefer svarade att de fått hjälp med information, följt av utbildnin och val av produkter. I de fall där cheferna svarat "annat" har hjälpen bestått av ekonomiska bidra och hjälp med inventerin. Inen av förskolecheferna uppav att de fått hjälp med utarbetnin av handlinsplan från kommunen. Tabell 4. Resultat av vad för hjälp kommunerna har bistått sina förskolor. Flera svarsalternativ var möjlit. Typ av hjälp kommunerna erbjudit Andel Information 32 % Utbildnin 20 % Hjälp med val av produkter vid inköp 17 % Utformnin av eenkontroll 12 % Planerin 8 % Samordnin 8 % Annat 6 % Extrainsatt städnin 1 % Handlinsplan 0 % I fråan om hur förskolecheferna upplevde hjälpen de fått av kommunen svarade 32 % av cheferna att förskolan har fått tillräcklit med hjälp för att kunna utföra arbetet. 22 % svarade att förskolan har fått od hjälp för att utföra arbetet. 19 % uppav att de fått otillräcklit med hjälp av kommunen för att kunna utföra arbetet. 19 % svarade att förskolan ej är beroende av kommunen för att utföra arbetet och 8 % av cheferna svarade övrit. På fråan om hur förskolecheferna anser att kommunens enaeman och hjälp har spelat nåon roll i hur framånsrikt arbetet har varit svarade 47 % av förskolecheferna att kommunens enaeman och hjälp är delvis anledninen till att arbetet har ått att enomföra. 19 % av cheferna svarade att kommunens enaeman och hjälp är anledninen till att arbetet har ått att enomföra. 18 % svarade att de kommunens hjälp och enaeman inte har spelat nåon roll i hur framånsrikt förskolans arbete har varit. 16 % anså att om enaemanet och hjälpen från kommunen hade varit bättre hade arbetet varit mer framånsrikt. 6

I fiur 2 redovisas hur lånt förskolorna anser si har kommit i arbetet med att rensa ut leksaker, material och elektronik med mera som kan innehålla hälsofarlia kemikalier. Majoriteten av förskolecheferna anav att de har rensat ut eller har ett påående projekt med att rensa ut. Resterande 12 % har inte påbörjat ett sådant arbete och 8 % av dessa har ännu inen plan att öra det. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har ett påående projekt med att rensa ut hälsofarlia kemikalier Har rensat ut hälsofarlia kemikalier och arbetar med fråan vid nya inköp Har inte påbörjat ett Har inte påbörjat ett sådant projekt och sådant projekt, men har ännu inen plan har utarbetat en på att arbeta med handlinsplan för att fråan påbörja arbetet Fiur 2. Resultat över hur lånt förskolecheferna anser si ha kommit i projektet med att rensa ut hälsofarlia kemikalier ur verksamheten. 3.2.2 Förskolechefer i Uddevallas arbete Av 27 förskolechefer inom Uddevalla kommun besvarade 7 personer enkäten. Svarsfrekvensen från Uddevalla kommuns förskolechefer var 25 %. 57 % av förskolecheferna svarade att deras förskolor på nåot sätt arbetade med iftfri förskola. 29 % svarade att de inte arbetade med ett sådant projekt och 14 % svarade att de har arbetat med iftfri förskola och projektet är avslutat. De två förskolor som inte arbetar med ett sådant projekt svarade att det beror på ointresse samt övrit. 29 % har rensat ut hälsofarlia kemikalier ur sin verksamhet och arbetar med fråan vid nya inköp. 43 %, har ett påående projekt med utrensnin av hälsovådlia kemikalier och 29 % uppav att de inte påbörjat ett sådant projekt och har ännu inen plan att öra det. De fem förskolor som arbetar eller har arbetat med iftfriförskola svarade att anledninen till varför de startade projektet var på rund av initiativ från kommunen i 40 % av fallen, 40 % svarade initiativ från personalen och 20 % svarade övrit. Av de som påbörjar arbetet utan initiativ från kommunen svarade 67 % att de inte tait hjälp av kommunen senare i arbetet. I de fall där kommunen bistått med hjälp till förskolorna har 33 % svarat att de fått hjälp med utbildnin, 33 % hade fått hjälp med val av produkter, 22 % hade fått information om fråan av kommunen och 11 % hade fått hjälp med att utforma sin eenkontroll. På fråan om ifall förskolecheferna anser att kommunens enaeman och hjälp i projektet har bidrait till framån svarade 67 % att kommunen delvis är anlednin till varför projektet har ått att enomföra. 33 %, svarade att de inte upplevde att kommunens roll har bidrait till hur framånsrikt arbetet har varit, men om hjälpen och enaemanet varit större så hade arbetet varit mer framånsrikt. 67 %, upplevde kommunens hjälp i projektet som otillräckli för att utföra arbetet och 33 % anså att hjälpen från kommunen varit tillräckli. 7

4 Diskussion Resultatet av undersökninen visar att majoriteten av Sveries kommuner hjälper sina förskolor i arbetet med att fasa ut hälsofarlia kemikalier. I de flesta fallen bistår kommunerna, enlit de själva, med information om fråan, utbildnin, upphandlin och handlinsplan. Förskolecheferna svarade att hjälpen de mottar från kommunen främst består av information, utbildnin och hjälp med val av produkter vid inköp, vilket alltså stämmer bra. Inen av cheferna anav dock att de fått hjälp med handlinsplan som kommunerna har anett att de erbjuder. Detta kan bero på att förskolorna tolkar att hjälp med eenkontroll är det kommuner tolkar som handlinsplan. Andelen som svarat eenkontroll på förskolechefernas enkät och de kommuner som svarat handlinsplan är liknande, 12 % respektive 13 %. För 61 % av de undersökta förskolorna var det kommunens initiativ som jorde att arbetet påbörjades, och i de fall där initiativet har kommit från andra håll har nästan hälften ändå tait hjälp av kommunen. Detta tyder på att kommuner spelat en stor roll för måna förskolor, då de i majoriteten av fallen varit med och initierat arbetet. I en tidiare studie framår det att förskolepersonal upplever att miljöinspektörer stödjer arbetet bra enom att e information och att de bekräftar att arbetet år åt rätt håll (Kitti 2016). Information kan vara det lättaste för kommunen att erbjuda (beroende på innehåll), eftersom man på detta sätt kan nå ut till samtlia förskolor. Utbildnin er kanske mer kunskap och spetskompetens, men det kan kräva mer tid. Att kommunen hjälper till med upphandlinen är fördelaktit för förskolorna enom att de får välednin med att välja bättre material och leksaker, och därmed inte behöver läa ner tid för efterforsknin. Kommunen kan spela en stor roll i hur och ifall man ens arbetar med dessa fråor. Om alla förskolor får samma hjälp så kanske inte arbetet blir framånsrikt då behoven varierar, men det kan vara tidskrävande att anpassa det efter varje individuell förskola, vilket kan vara anledninen till varför man upplever att kommunens bidra inte varit tillräcklit. Eftersom arbetet med att inventera och rensa ut skadlia kemikalier inte är obliatoriskt, är det ju upp till kommunen och deras kommunala förskolor att välja om man vill satsa på ett sådant arbete. Det kan tänkas vara en större utmanin för en fristående förskola att jobba med fråan, om inte man har en enaerad personal, kunskap och penar. Nästan hälften av förskolecheferna som fått hjälp av kommunen upplevde deras insats som od eller tillräckli för att kunna utföra arbetet. Hälften av förskolecheferna menar att kommunens hjälp delvis är anledninen till att arbetet har varit enomförbart, och 19 % anser att kommunen är anledninen till att man har kunnat enomföra projektet. 18 % anså att om förskolan fått bättre hjälp från kommunen hade arbetet varit mer framånsrikt. Detta tydliör att kommunens arbete är viktit, för hade inte kommunen ått in med hjälp hade nästan en femtedel av förskolorna inte kunnat enomföra ett sådant projekt. Kvalitén på kommunens hjälp spelar också en stor roll då 18 % anså att om förskolan fått bättre hjälp från kommunen hade arbetet varit mer framånsrikt. Orsaken till varför kommunens hjälp anses bristfälli kan vara att resurserna inte finns i kommunen för att möta förskolans behov, och därför kan en förskolas framån i arbetet avöras av kommunens tillån till dessa resurser eller var i landet verksamheten bedrivs. En studie jord om miljöinspektörers upplevelse av arbetet visade att information och tillsyn var deras främsta arbetssätt (Rudén 2015). Enlit deras uppfattnin var ekonomi och kunskap den största utmaninen för arbetet. Även problem som politik, att det saknas välednin och att det är ett brett ämne lyftes fram. 8

I en undersöknin jord av Naturskyddsföreninen från 2014 kartlade man hur måna av Sveries kommuner som har påbörjat ett arbete i linjen med deras projekt Operation iftfri förskola. Av 194 svarande kommuner så hade 51 % börjat arbeta med fråan (Naturskyddsföreninen 2014). Denna studies resultat, jord tre år senare, visar att 51 % av 133 kommuner har ett påående projekt med att rensa ut hälsofarlia kemikalier och 35 % redan rensat ut samt arbetar med fråan vid nya inköp. Detta visar på en positiv utvecklin i fråan enom att kunskapen sprids. I en annan undersöknin jord 2017 svarade 93 % av 121 kommuner att de påbörjat ett arbete med att rensa ut plast ur sina verksamheter (Andersson 2017). Även om undersökninen fokuserar på utrensnin av plast så är resultatet likt denna studie, då totalt 86 % av 133 kommuner antinen har ett påående projekt med att rensa ut hälsofarlia kemikalier eller har avslutat ett sådant projekt. Av de kommuner som avslutat ett projekt med att rensa ut hälsofarlia kemikalier har endast 15 av 69, 22 %, jort en uppföljnin och utvärderin. I undersökninen jord 2017 om utrensnin av plast svarade även 22 % av de som rensat bort plasten att de jort en uppföljnin (Andersson 2017). Det är inen positiv siffra, då en utvärderin kan vara nödvändi för att utreda ifall projektet har varit framånsrikt och man har nått de mål man satt upp. I enkäten ställdes inen fråa ifall kommunen planerar att utvärdera arbetet, vilket nåra kanske kommer att öra och man bör därför ha tidsaspekten i beaktnin. Förskolechefernas anlednin till varför de inte arbetar med iftfri förskola var oklart då mer än hälften svarade "annat", och en del tillade att det beror på att förskolan har andra prioriterinar och driver andra projekt. På den här fråan hade fler svarsalternativ behövts för att få ett tydliare resultat. Av de som svarade på de anivna svarsalternativen var tidsbrist det vanliaste. Endast en förskola svarade att det berodde på ointresse, och ett fåtal för att de saknar kunskap om ämnet. Detta kan tolkas som att det i måna fall finns ett intresse och vilja av att jobba med fråan, men att olika faktorer såsom att det inte finns tid eller att man har tillräcklit med information ör att man inte har möjlihet. Svarsfrekvensen från Uddevallas förskolor var lå, då endast 7 av 27 förskolechefer besvarade enkäten. Resultatet visade att mer än hälften av dessa på nåot sätt arbetar med iftfri förskola och 14 % hade avslutat ett sådant projekt. I dessa fallen hade 40 % påbörjat arbetet efter initiativ från kommunen. 67 % av de som to hjälp av kommunen anser att detta delvis är anledninen till varför arbetet varit framånsrikt. 33 % anser att om Uddevalla kommun ett bättre hjälp eller varit mer enaerade hade arbetet varit mer framånsrikt. Eftersom Uddevalla kommun endast svarade för deras arbete med de kommunala förskolorna hade enkäten behövt ha en till fråa om verksamheten var kommunal eller fristående. Det är därför oklart ifall kommunen hjälper fristående förskolor. De kommunala förskolorna får hjälp med information, utbildnin, upphandlin, handlinsplan, samordnin och planerin enlit kommunerna. Förskolorna själva anav att har fått utbildnin, val av produkter vid inköp, information och hjälp med utformnin av eenkontrollen. Just upphandlin är i detta fall en förmån för de kommunala förskolorna. I fristående förskolor krävs det att personen som ansvarar för inköp besitter kunskap om miljö- och hälsoaspekten, har tid och ekonomi för att öra bra val som ynnar barns hälsa. 43 % av förskolecheferna i Uddevalla kommun svarade att de har ett påående projekt med att rensa ut hälsofarlia kemikalier, 29 % att de rensat ut det som anses hälsofarlit och arbetar med fråan vid nya inköp och lika måna svarade att de inte arbetar med ett sådant projekt och har inen plan på att öra det. Resultatet för Sveries förskolechefer är liknande, där majoriteten, 51 %, svarade att de har ett påående projekt. 35 % har redan rensat ut och 9

8 % arbetar inte med fråan. En större svarsfrekvens från Uddevalla hade kunnat e ett helt annat resultat. De som är intresserade eller har en stark åsikt krin fråan kanske har en större tendens att svara på en enkät om ämnet, vilket kan leda till att man får ett visst svarsresultat. Detta kan även ha påverkat resultatet för hela Sveries förskolechefer. Men resultatet i helhet visar att måna förskolor i Sverie arbetar för en iftfri miljö för barnen och är därmed införstådda i problemet, vilket är positivt. Ansvaria politiker är ansvaria för att öra mer åt att barn exponeras för hälsofarlia kemikalier. För att kunna nå upp till miljömålet Giftfri miljö, hade ett nationellt införande av ett projekt med samma koncept som Operation iftfri förskola kanske varit ett stort ste på väen. Det lier trots allt i Sveries intresse att uppnå detta miljömål och etappmålet "Minska barns exponerin för farlia kemikalier". Eftersom ekonomi, tid och okunskap kan öra att man som kommun eller förskola väljer bort att arbeta med fråan, som det i undersökninen visade att 38 % av förskolecheferna ör, kan man inte räkna med att alla förskolor kommer bli iftfria om ina krav och mål ställs på dem. Därför behövs medel till kommunerna så att hjälpen de er kan hålla en hö kvalité och e bra resultat. Miljöbalkens syfte är att "främja en hållbar utvecklin som innebär att nuvarande och kommande enerationer tillförsäkras en hälsosam och od miljö" (Miljöbalken 1998). Den ska tillämpas så att "människors hälsa och miljön skyddas mot skador och oläenheter oavsett om dessa orsakas av föroreninar eller annan påverkan". För att leva upp till detta måste barns exponerin av hälsofarlia kemikalier minska. 5 Slutsats Resultatet av undersökninen visar att Sveries kommuner främst bistår sina förskolor med information, utbildnin, handlinsplan och upphandlin i arbetet för en iftfri förskola. En majoritet av förskolecheferna anser att kommunernas enaeman och hjälp delvis är anledninen till arbetets framån. Kommunens inblandnin i projektet är i en del fall avörande ifall en förskola kan jobba med fråan. Förskolecheferna upplevde hjälpen de fått av kommunerna i de flesta fall som tillräckli eller od för att kunna utföra arbetet. Dryt en fjärdedel upplevde den som otillräckli. 72 % av Uddevalla kommuns förskolor jobbar eller har jobbat med att rensa ut hälsofarlia kemikalier ur verksamheterna. 28 % har inte påbörjat ett sådant arbete och har inen plan att öra det. Uddevallas förskolor skiljer si därför inte stort från landets resterande kommuner. Om alla Sveries kommuner och förskolor fortsätter att arbeta med denna viktia fråa kommer barns exponerin för farlia kemikalier minska. 10

6 Referenser Al-Natsheh, M., Alawi, M., Fayyad, M., Tarawneh, I. 2015. Simultaneous GC - MS determination of eiht phthalates in total an mirated portions of plasticized toys and childcare articles. Journal of chromatoraphy B 985:103-109 Andersson, L. 2017. Giftfri förskola - arbetet med att rensa bort plast i förskoleverksamheten i Sverie med fokus på Umeå kommun. Umeå universitet Andrady, A., Neal, M. 2009. Applications and societal benefits of plastics. The royal society publishin 364:1977-1984 Berman, Å., Heindel, J., Joblin, S., Kidd, K., Zoeller, R. 2013. State of the science of Endocrine disruptin chemicals. United nations environment proramme and the World health oranization Bradley, E., Burden, R., Bentayeb, K., Driffield, M., Harmer, N., Mortimer, D. 2013. Exposure to phthalic acid, phthalate diesters and phthalate monoesters from foodstuffs: UK total diet study results. Food additives & contaminants 30:735-742 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet. European chemical aency. 2017. Varför är kemikalier viktia? https://echa.europa.eu/sv/chemicals-in-our-life/why-are-chemicals-important (Hämtad 2017-09-22) Finch, L., Hillyer, M., Leopold, M. 2015. Quantitative Analysis of Heavy Metals in Children s Toys and Jewelry: A Multi-Instrument, Multitechnique Exercise in Analytical Chemistry and Public Health. Journal of chemical education 92: 849-854 Guney, M., Nuyen, A., Zaury, G. 2014. Estimatin children's exposure to toxic elements in contaminated toys and children's jewelry via saliva mobilization. Journal of environmental science and health, part A 49: 1218-1227 Järup, L. 2003. Hazards of heavy metal contamination. British medical bulletin 68:167-182 Kemikalieinspektionen. 2013. Barns exponerin för kemiska ämnen i förskolan. Rapport nr 8/13 Kemikalieinspektionen. 2015. Beränsninar i Reach - EU-reler för vissa kemikalier. https://www.kemi.se/hitta-direkt/laar-och-reler/reach-forordninen/beransnin (Hämtad 2017-09-22) Kemikalieinspektionen. 2017 c. Bromerade flamskyddsmedel. https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikalierupper/bromeradeflamskyddsmedel (Hämtad 2017-09-28) Kemikalieinspektionen. 2017 a. Kemikalier i samhället. https://www.kemi.se/valednin-for/konsumenter/kemikalier-i-samhallet (Hämtad 2017-09-26) Kemikalieinspektionen. 2017 b. Skadlia ämnen hittade i tre av tio oäkta smycken. https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2017/skadlia-amnenhittade-i-tre-av-tio-oakta-smycken/ (Hämtad 2017-09-30) Kitti, M. 2016. På vä mot en kemikaliesmart förskola - förekomsten av skadlia kemikalier på förskolor och den kommunala tillsynens effekt på utrensninsarbetet. Umeå universitet. Lind, Y., Darnerud, P., Atuma, S., Aune, M., Becker, W., Bjerselius, R., Cnattinius, S., Glynn, A. 2003. Polybrominated diphenyl ethers in breast milk from Uppsala County, Sweden. Environmental research 93:186-194 Miljömål. 2017 a. Giftfri miljö. 11

http://www.miljomal.se/miljomalen/4-giftfri-miljo/ (Hämtad 2017-09-22) Miljömål. 2017 b. Minska barns exponerin för farlia kemikalier. http://www.miljomal.se/etappmalen/farlia-amnen/minska-barns-exponerin-forfarlia-kemikalier (Hämtad 2017-09-22) Naturskyddsföreninen. 2017. 13 punkter som iftbantar förskolan. https://www.naturskyddsforeninen.se/nyheter/13-punkter-som-iftbantar-forskolan (Hämtad 2017-10-01) Naturskyddsföreninen. 2015. Kommuner på vä mot en iftfri förskola - en enkätundersöknin. Naturskyddsföreninen. 2014 a. Rapport operation iftfri förskola - tips till förskolor och föräldrar. Naturskyddsföreninen. 2014 b. Operation iftfri förskola åtärdsförsla till kommuner. Naturvårdsverket. 2017. Perfluorerade ämnen i miljön. http://www.naturvardsverket.se/samar-miljon/manniska/miljoifter/oraniska-miljoifter/perfluorerade-amnen/ (hämtad 2017-10-01) Nin, Y., Wu, W., Zhou, F., Yan, J., Wan, Y., Zhou, Y. 2017. Phthalate levels and related factors in children aed 6-12 years. Environmental pollution 220: 990-996 Rudén, F. 2015. Giftfri förskola utifrån miljö- och hälsoskyddsinspektörers perspektiv- en studie om arbetsmetoder, utmaninar, behov och framånsfaktorer. Umeå universitet. SFS 1998:808. Miljöbalken. Shi, W., Zhan, F., Hu, G., Hao, Y., Zhan, X., Liu, H., Wei, S., Wan, X., Giesy, J., Yu, H. 2012. Thyroid hormone disruptin activities associated with phthalate esters in water sources from Yantze River Delta. Environment international 42:117-123 Upphandlinsmyndiheten. 2017. Giftfri förskola. http://www.upphandlinsmyndiheten.se/omraden/iftfri-forskola/ (Hämtad 2017-09-26) Zhu, Y., Wan, Y., Zhan, B., Zhou, A., Cai, Z., Qian, Z., Zhan, C., Hou, W., Huan, K. 2016. Free and total urinary phthalate metabolite concentrations amon prenant women from the healthy baby cohort (hbc), China. Environment international 88:67-73 Zota, A., Linderholm, L., Park, J., Petreas, M., Guo, T., Privalsky, M., Zoeller, T., Woodruff, T. 2013. Temporal comparison of PBDEs, OH-PBDEs, PCBs, and OHPCBs in the serum of secondtrimester prenant women recruited from San Francisco General Hospital, California. Environmental science and technoloy 47:11776-11784. 12

Bilaa 1 Enkät till kommuner Kommunens hjälp till en Giftfri förskola - Sveries kommuner Den här enkäten ska besvaras av förskoleansvaria på kommunen. Enkäten tar cirka fem minuter att besvara. Tack på förhand, mvh Linn Torstensson. Kommun: 1. Bistår ni med nåon hjälp till förskolorna i arbetet Giftfri förskola? Nej, men när arbetet Ja Nej påbörjas kommer kommunen att hjälpa till 2. Ifall Ja på fråa 1, vad består hjälpen av? Flera svarsalternativ är möjlia. Informatio n Utbildnin Upphandlin Utformnin av eenkontro ll Extrainsa tt städnin Handlinspla n Samordnin Planerin Övrit 3. Ifall Nej, men när arbetet påbörjas kommer kommunen att hjälpa till på fråa 1, vad kommer hjälpen att bestå av? Flera svarsalternativ är möjlia. Informatio n Utbildnin Upphandlin Utformnin av eentkontr oll Extrainsa tt städnin Handlinspla n Samordnin Planerin Övrit 4. Ifall Nej på fråa 1, varför? Förskolorna jobbar självständit med arbetet. Kommunen arbetar inte med Giftfri förskola Övrit Förskolorna har inte påbörjat arbetet ännu. Resursbrist Arbetet är avslutat Tidsbrist 5. Om projektet är slutfört, har en uppföljnin och utvärderin jorts? Ja Nej Övria kommentarer:

Bilaa 2 Enkät till förskolechefer Kommunens hjälp till en iftfri förskola - Sveries förskolechefer Denna enkät ska besvaras av förskolechefen och tar cirka fem minuter att besvara. Tack på förhand, mvh Linn Torstensson. Kommun: 1. Jobbar er förskola på nåot sätt med projektet Giftfri förskola? Ja, men Ja projektet är avslutat Nej 2. Om Nej på fråa 1, varför arbetar ni inte med Giftfri förskola? Inen Inet intresse kunskap om ämnet Resursbrist Tidsbrist Annat: 3. Om ja på fråa 1, varför valde ni att börja med projektet? Initiativ från föräldrar Initiativ från personal Initiativ från kommunen Information från Naturskyddsföreninen Information från media Övrit 4. Om annat svar än initiativ från kommunen på fråa 2, har ni ändå tait hjälp av kommunen i projektet? Ja Nej Om förskolan inte har fått hjälp av kommunen, å till fråa 8. 5. Vad har kommunen hjälpt till med? Flera svarsalternativ är möjlia. Informatio n Extrainsatt städnin Utbildnin Planerin Samordnin Hjälp med val av produkte r vid inköp Utformnin av eenkontrol l Annat: 6. Hur upplever ni kommunens hjälp i projektet?

Förskolan har fått od hjälp för att utföra arbetet Förskolan är ej beroende av kommunen för att utföra arbetet/ förskolan har utfört arbetet på een hand. Förskolan har fått tillräcklit med hjälp för att utföra arbetet Övrit Förskolan har fått otillräcklit med hjälp för att utföra arbetet 7. Anser ni att kommunens enaeman och hjälp har spelat roll i hur framånsrikt arbetet har varit? Ja, kommunens enaeman och hjälp är anledninen till att arbetet år att enomföra. Nej, men hade förskolan fått bättre eller mer hjälp av kommunen hade arbetet varit mer framånsrikt. Ja, kommunens enaeman och hjälp är delvis anledninen till att arbetet år att enomföra. Nej, kommunens enaeman och hjälp har inte spelat nåon roll i hur framånsrikt arbetet har varit. 8. Hur lånt har er förskola kommit i projektet med att rensa ut hälsofarlia kemikalier? Förskolan har rensat ut det material, leksaker, elektronik mm. som anses innehålla hälsofarlia kemikalier och arbetar med detta vid nya inköp av sådana varor. Förskolan har inte påbörjat arbetet av att rensa ut material, leksaker, elektronik mm. som anses innehålla hälsofarlia kemikalier och har ännu inen plan på att påbörja ett sådant projekt. Förskolan har ett påående projekt och arbetar kontinuerlit med att rensa ut leksaker, material, elektronik mm. som anses innehålla hälsofarlia kemikalier. Förskolan har inte påbörjat arbetet av att rensa ut material, leksaker, elektronik mm. som anses innehålla hälsofarlia kemikalier men har utarbetat en handlinsplan för att påbörja ett sådant projekt. Övria kommentarer