Stockholmenkäten - årsrapport 212 stockholm.se
1
Stockholmsenkäten årsrapport 212 Oktober 213 Författare: : Erik Begler och Max Lundin 2
FÖRORD Det finns ett växande intresse av att genomföra kvantitativa mätningar. Detta syns bl.a. i dagstidningar och ökad utvärdering av produkter och tjänster, men också i olika verksamheter där användning av olika mätinstrument används mer frekvent. Att utvärdera och genomföra utredningar tycks ligga rätt i tiden. När Stockholmsenkäten initierades var det tänkt som ett hjälpmedel i det preventiva arbetet mot narkotika och alkohol bland ungdomar. Undersökningen kunde ge flera svar men väckte också en nyfikenhet. Det fanns ett intresse att ställa andra frågor relaterade till fritid, skola och föräldrar. Idag undersöker Stockholmsenkäten även mer generella levnadsvanor. Vid senaste undersökningstillfället har resultat från Stockholmsenkäten liksom tidigare år spridits till media, politiker, stadsdelsförvaltningar, skolor och andra intressenter. Resultaten har presenterats både muntligt och skriftligt gentemot olika aktörer inom kommun, stadsdelsområden och skolor. Utöver att genomföra och presentera resultat från Stockholmsenkäten har det i år även gjorts en mer övergripande rapport. Syftet med rapporten är att ge en överblick av enkätens huvudämnen. Rapporten innehåller tabellsamlingar för utvecklingen över tid men också jämförelser mellan stadsdelsområdena. Resultaten är uppdelade på både kön och ålder. Fokus ligger på att det ska vara lätt för läsaren att få tillgång till aktuell statistik och att förenkla tolkningen. Stockholmsenkäten bygger på kvantitativ metod men det är även viktigt att komplettera med kvalitativa källor för få en djupare förståelse av resultaten. Kunskap och erfarenheter från stadens verksamheter och andra aktörer är också självklara förutsättningar för att skapa en attraktiv stad för våra ungdomar att växa upp och leva i. För mer information och kontakt se: www.stockholm.se/utveckling Anna Mattsson Enhetschef på Utvecklingsenheten 3
INNEHÅLL FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 Allt färre dricker alkohol... 5 Minskat tobaksbruk bland stadens unga... 6 Minskad narkotikaanvändning bland pojkar årskurs 9... 7 Något lägre rapporterad brottslighet bland unga pojkar... 8 BAKGRUND OCH SYFTE... 9 Stockholmsenkäten till nytta för många... 9 METOD OCH MATERIAL... 13 Datainsamlingen... 13 Genomförande... 13 Enkätens innehåll... 14 TOLKNINGSSTÖD FÖR STOCKHOLMSENKÄTEN... 15 Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar... 15 Specifika påpekanden med Stockholmsenkäten... 16 RESULTAT... 18 Tobak... 18 Alkohol... 36 Narkotika... 55 Skola... 63 Mobbing... 78 Spel... 86 Brott... 9 Förhållande till andra människor... 118 Hälsa... 133 Trygghet i bostadsområde... 137 Debutålder... 145 SLUTORD... 16 4
SAMMANFATTNING Allt färre dricker alkohol Bland ungdomar i Stockholm stad har andelen som inte dricker alkohol ökat för perioden 1998-212. För grundskolans åk 9 är ökningen störst, andelen som inte dricker har nästan fördubblats sedan 1998. År 212 uppger hälften av pojkarna och 45 procent av flickorna i nian att de inte dricker alkohol. Förändringen är lika stor för pojkar som för flickor. För gymnasiets år 2 är nivån av icke-konsumenter lägre jämfört med grundskolans åk 9. Vad gäller förändringen över tid ökar andelen icke-konsumenter tydligt även i gymnasiets år 2, men inte lika kraftigt som i grundskolans åk 9. Utvecklingen beträffande andelen storkonsumenter 1 är också positiv i termer av att färre ungdomar dricker mycket vid ett och samma tillfälle. Tre förändringar kan ses för perioden 22-212; andel storkonsumenter minskar kraftigt både i åk 9 i grundskolan och i gymnasiets år 2, bland både pojkar och flickor. Sedan sker en gradvis ökning av storkonsumenter mellan 24 och 28 varefter storkonsumenterna åter minskar fram till 212. År 212 uppger 37 procent av gymnasieflickorna och 44 procent av gymnasiepojkarna att de är storkonsumenter av alkohol. Även om trenderna är mycket likartade så finns det nivåskillnader där ungdomar i grundskolans åk 9 har färre storkonsumenter jämfört med gymnasiets år 2. I gymnasiet finns också skillnader mellan könen där fler pojkar storkonsumerar jämfört med flickorna. För att beskriva utvecklingen av alkoholkonsumtion, sett till totalt konsumerad alkohol under senaste året, görs en omräkning till sammanlagd mängd räknat i cl 1 ren alkohol. Från 1998 ökar nivåerna och under 2-talets början är konsumtionen betydligt högre jämfört med senare mätningar. En markant minskning sker redan 24 till nivåer på och under 1998 års mätning. Andra halvan av 2-talet karaktäriseras av en gradvis ökning fram till 28 då nivåerna åter sjunker. År 212 har minskningen fortsatt och totalkonsumtionen ligger nu på den lägsta nivån sedan 1998. I år uppgick den totala alkoholkonsumtionen till ca 3 cl för flickor och ca 46 cl för pojkar i gymnasiet. Motsvarande resultat för elever i åk 9 var 15 cl 1 Storkonsument konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. 5
för flickor och 18 cl för pojkar. Värt att notera är dock att detta mått naturligtvis påverkas av den allt större andelen ungdomar som väljer att helt avstå från alkohol. Den, i stora drag, minskade andelen alkoholkonsumenter återfinns även i nationella motsvarande undersökningar. Centralförbundet för alkohol- och narkotika-upplysning (CAN) redovisar rekordlåga siffror på alkoholkonsumtion vid den senaste nationellt representativa skolundersökningen 211. Även sett ur ett internationellt perspektiv karaktäriseras utvecklingen de senaste åren bland de flesta deltagande europeiska länderna av minskningar eller inga förändringar. Endast ett fåtal länder rapporterar ökningar av alkoholkonsumtion (ESPAD 212 2 ). Minskat tobaksbruk bland stadens unga Även ungdomars tobaksbruk tycks minska i samtliga grupper. Tydligast är detta fram till 24 varefter det, från 26, sedan sker en mindre ökning, om än inte till 1998 års nivåer. Mellan 21 och 212 sker en minskning av rökare, främst i åk 9. År 212 uppger 15 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i åk 9 att de röker dagligen eller ibland. Motsvarande andel i gymnasiet är 29 procent av pojkarna och 37 procent av flickorna. Flickor röker således mer än pojkar och elever i gymnasiet röker mer än elever i nian. Flickor i åk 9 röker periodvis lika mycket som pojkar i år 2. Under slutet av perioden så ökar skillnaden mellan dessa grupper till följd av att flickorna i åk 9 röker mindre. Den på lite längre sikt minskande trenden av rökning stämmer överens med såväl nationella som europeiska liknande underökningar på området. Snusning skiljer sig tydligt mellan pojkar och flickor: både i trend och i nivå. För pojkar sker en ökning av snusande i början av mätperioden. Sedan sker en minskning fram till 26 (grundskolan åk 9) respektive 28 (gymnasiet år 2), då en viss stabilisering sker. I årets mätning minskar snusandet, tydligast är detta för pojkar i grundskolans åk 9. 212 års nivåer är också lägre än samtliga tidigare år och sett över hela perioden är det en minskning som framträder. Pojkar i gymnasiets år 2 snusar mer än pojkar i åk 9. Andel pojkar som snusar dagligen eller ibland i 212 års mätning är 2- (gymnasiet år 2) respektive 9 procent (grundskolan åk 9). Motsvarande siffror 21 var 24- respektive 14 procent. 2 www.can.se 6
Nivåerna på snusning bland flickor är så låga att tillfälliga ökningar får stor inverkan på utvecklingen över tid. För såväl flickor i grundskolans åk 9 som i gymnasiets år 2 sker en ökning fram till mitten av 2-talet varefter det sker en återgång till samma nivåer som i mätningarnas början. 212 års mätning har samma nivåer som vid 2-talets början, en (niondeklassare) respektive två (gymnasister) procent av flickorna uppger att de snusar dagligen eller ibland. Minskad narkotikaanvändning bland pojkar årskurs 9 År 28 kunde vi se en svag ökning av narkotikaanvändningen i samtliga grupper. Det skedde även en ökning vid 21 års mätning. I årets mätning tycks narkotikaanvändningen istället ha gått ned något, i synnerhet i årskurs nio. År 21 hade 16 procent av pojkarna i årskurs nio någon gång använt narkotika, motsvarande siffra i år är 12 procent. I övriga grupper är utvecklingen mer stabil och i år 2 på gymnasiet är det fortfarande 31 procent av pojkarna som någon gång har använt narkotika. Motsvarande andel för flickorna är 23 procent. Flickor har använt narkotika i något lägre omfattning än pojkar i båda årskurserna, men jämfört med resten av Sverige ligger såväl flickor som pojkar i Stockholm på något högre nivåer. Sett ur ett internationellt perspektiv är det mer ovanligt att ha prövat narkotika i Sverige jämfört med övriga Europa. Könsskillnaderna är dock mindre i Sverige. Det är viktigt att notera att andelen elever som använt narkotika den senaste 4- veckorsperioden ligger på samma relativt höga nivåer som år 21. Andelarna pojkar och flickor i år 2 på gymnasiet som har använt narkotika minst en gång den senaste månaden är 11 respektive 6 procent. I åk 9 är motsvarande siffror 5 respektive 3 procent. Av de som har provat narkotika har 88 procent i åk 9 respektive 94 procent i år 2 på gymnasiet har använt cannabis. Att cannabis är det vanligaste preparatet att använda stämmer överens med såväl nationella som internationella undersökningar på området. Vid 21 års mätning avvek Stockholm något från trenden i Sverige och övriga Europa genom den ökning av narkotikaanvändare som då kunde skönjas, i synnerhet bland pojkar i åk 9. I år tycks resultaten bättre stämma överens med trenden i stort där en stagnering av narkotikaanvändning bland ungdomar föreligger sedan början av 2-talet. Det är emellertid 7
värt att notera att minskningen gäller främst pojkar i åk 9. Den grupp som använder narkotika i störst omfattning är gymnasieelever och då i synnerhet pojkar. I den gruppen har det inte skett några positiva förändringar vid årets mätning. Något lägre rapporterad brottslighet bland unga pojkar Utvecklingen över tid beträffande ungdomars självrapporterade brottslighet i stockholmsenkäten såväl som i nationella undersökningar har generellt sett varit stabil. I 212 års undersökning är tendensen något lägre nivåer jämfört med 28 och 21 års mätningar. Den långsiktiga trenden i Stockholmsenkäten av stabilitet när det gäller brottslighet överensstämmer med motsvarande siffror för riket. Den grupp som i störst omfattning står för de minskade nivåerna är pojkar i åk 9, det vill säga den grupp som är mest brottsaktiv. Andelen elever som har uppgivit att de begått de lite mindre allvarliga brotten klotter/graffitti och snatteri har minskat något totalt sett, där åter igen pojkar i åk 9 står för huvuddelen av denna minskning. År 21 var det 22 procent av pojkarna i årskurs nio som hade klottrat eller målat olaglig grafitti. År 212 är motsvarande siffra 17 procent. Andelen pojkar i årskurs nio som snattat var 36 procent 21 och 29 procent år 212. När det gäller de lite mer allvarliga brotten är den positiva förändringen inte lika tydlig, men det rör sig fortfarande om lägre nivåer snarare än högre vid en jämförelse med 21 års mätning. Andelen pojkar i årskurs nio (som även när det gäller dessa brottstyper är överrepresenterade i förhållande till övriga grupper) har minskat en eller ett par procentenheter när det gäller att ha burit vapen, ha begått allvarliga egendomsbrott, hot och våld samt misshandel. Även utsatthet för misshandel är ett par procentenheter lägre 212 jämfört med 21. Vid tolkningen av samtliga resultat men kanske i synnerhet självrapporterad allvarlig kriminalitet är det viktigt att ha i åtanke att de elever som är frånvarande vid datainsamlingen troligtvis är mer brottsbelastade än de elever som närvarar. 8
BAKGRUND OCH SYFTE Sedan 197-talet har Stockholms stad genomfört drogvaneundersökningar bland ungdomar. Undersökningarna har under årens lopp utvecklats och har idag formen av en stads- och även delvis länsövergripande enkätundersökning gällande ungdomars normbrytande beteende. Till normbrytande beteende räknas förutom frågor om tobaks-, alkohol- och drogvanor numera också frågor om kriminalitet, utsatthet för brott och psykosomatiska besvär. Undersökningen innehåller även frågor om elevers risk- och skyddsfaktorer, sådant som antas påverka normbrytande beteende på olika plan i en ung människas liv. Stockholmsenkätens främsta syfte är att utgöra underlag för beslut om och planering av preventiva insatser. Den utgör även ett instrument för mätning av problembeteende och risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsenkätens resultat bidrar därmed till att visa hur olika normbrytande beteenden förändras över tid i kommuner och hur fördelningen ser ut mellan stadsdelsområden. Dessutom kan resultaten användas som underlag för forskning och för att skapa uppmärksamhet kring förebyggande frågorna i media. Undersökningen har till övervägande del finansierats av socialförvaltningen men även genom medfinansiering av utbildningsförvaltningen. I styrgruppen för Stockholmenkäten finns representanter från såväl socialförvaltningen som från utbildningsförvaltningen. Stockholmsenkäten till nytta för många Utvecklingsenheten vid socialförvaltningen arbetar bland annat med att samordna, utveckla och stärka det drog- och brottsförebyggande arbetet i stadsdels- och fackförvaltningar. Ett av enhetens uppdrag är arbetet med stockholmsenkäten. Nedan ser du en bild över några av de målgrupper och insatser som använder resultat eller data från undersökningen. 9
Varje skola med tillräckligt många svarande elever och tillräckligt hög svarsfrekvens får en egen skolrapport 3, där skolans resultat kan jämföras med stadsövergripande resultat. Av sekretesskäl redovisas inte resultat som kan möjliggöra identifiering av enskilda elevers svar det vill säga procentandelar som motsvarande 1-6 personer, vilket innebär att resultatet utelämnas. Dessa skolrapporter används på olika sätt av skolorna och är ofta efterfrågade. Ofta presenteras och analyseras rapporterna av elevhälsopersonal som också tar hänsyn till data från exempelvis brukarundersökningar och elevhälsosamtal. Ibland sker dessa analyser i samråd med exempelvis stadsdelsförvaltningens preventionssamordnare. I vissa skolor presenteras även resultaten tillbaka till föräldrar. Stadsövergripande skolresultat används i rapporter från skolhälsovården. Enskilda elever efterfrågar också resultat från undersökningen. Det är framförallt elever i gymnasiets år 3 som gör projektarbeten i något av de frågeområden som enkäten omfattar. Resultat på stadsövergripande- och på stadsdelsområde presenteras i form av powerpointbilder (cirka 8 st) samt i föreliggande rapport. I direktanslutning till att resultat på stadsdelsområdesnivå presenterades (oktober 212) fick varje stadsdelsområde en egen 3 Baseras på de elever som går i den aktuella skolan oavsett var det bor (skolkommun). 1
tabellsamling med ett urval av sina resultat. Stadsdelsförvaltningar presenterar ofta resultat för sina respektive nämnder medan socialförvaltningen gör motsvarande för socialnämnden. Dessa staplar och diagram som sedan blir till en del av underlagen för beslut och insatser i syfte att förbättra livsvillkor och verksamheter för barn och unga såväl i praktiken som i politiken. En stor del av resultaten presenteras i lokala sammanhang som exempelvis i lokala brottsförebyggande råd där representanter från stadsdelsområden, förtroendevalda och privata aktörer deltar. Såväl stadsövergripande resultat som resultat på stadsdelsområdesnivå används i stadens integrerade ledningssystem (ILS) i syfte att följa upp uppsatta mål. En målgrupp som lokalt arbetar med stockholmsenkäten är stadens preventionssamordnare. De gör lokala analyser, föreslår åtgärder, följer upp insatser/verksamheter och presenterar sina resultat för olika intressenter. Preventionssamordnarna är även viktiga i arbetet med att utveckla arbetssätten kring enkäten. Det är av vikt att det som kommer ut från undersökningen är relevant och användbart för dem. De kommer med förslag på fördjupade analyser som kan göras utifrån olika frågeställningar. Dessa kan sedan användas i det konkreta arbetet, som exempelvis i preventionsprogrammet EFFEKT. Mobilisering av olika aktörer är en viktig del i det förebyggande arbetet. Resultat från stockholmsenkäten är en källa som ger stöd och hjälp i arbetet med att välja och rikta insatser till olika målgrupper och kan på så sätt underlätta samarbetet mellan aktörer. När resultaten släpps är intresset från media ofta stort, vilket brukar medföra artiklar i lokalmedia och ibland även i riksmedia. År 212 genomfördes undersökningen ytterligare 17 kommuner. Resultaten sammanställdes av Länsstyrelsen och även på regional nivå fanns stort intresse för undersökningens resultat. Regionens resultat ligger delvis också till grund för en handlingsplan 4 som tagits fram av Länsstyrelsen i samråd med andra regionala aktörer som Stockholms läns landsting, Tullverket och Polismyndigheten i Stockholms län. Sedan 27 har utvecklingsenheten aktivt och framgångsrikt vänt sig till både forskarsamhället och myndighetssfären för att marknadsföra stockholmsenkäten som ett material att nyttja mer. Stockholmsenkäten har använts för forskning, utredning och analys i en rad olika sammanhang. Under 212 publicerades bland annat vetenskapliga artiklar om nätmobbning och om polarisering i ungdomars alkoholkonsumtion, en rad uppsatser på 4 Strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Stockholms län 212-215. 11
mastersnivå om ungdomar och hälsa samt några c-uppsatser. Data från Stockholmsenkäten kommer även ligga till grund för en nyligen påbörjad doktorsavhandling i kriminologi. Under 213 har utvecklingsenheten beställt en utredning om ungdomar och narkotika som förhoppningsvis ger mer kunskap om ungas narkotikavanor och vilka som använder narkotika. En grundläggande princip är att det förebyggande och främjande arbetet, måste föras på bred front och i samverkan, eftersom det inte är en ensam faktor som har betydelse för att en ungdom hamnar i ett drogbruk eller i kriminalitet. Det finns inte heller en metod som ensam kan motverka en negativ utveckling. Många instanser måste då ta ansvar för sin del det förebyggande och främjande arbetet och effekten blir förstås mer effektiv om dessa insatser kan göras samtidigt. Resultat från stockholmsenkäten utgör ett bra underlag för samverkan mellan olika aktörer både internt i staden men också externt. 12
METOD OCH MATERIAL Datainsamlingen Stockholmsenkäten är en pappersenkät som genomförs vartannat år. Enkäten är en totalundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans åk 9 samt i gymnasiets år 2. Samtliga kommunala skolor och gymnasier ska delta. Friskolor deltar frivilligt men i stor omfattning. Från och med 21 erbjöds även elever vid special- och särskolor att besvara enkäten. År 212 omfattades ca 13 elever i Stockholms stad av undersökningen. Undersökningen har i sin nuvarande form genomförts år 2, 22, 24, 26, 28, 21 och 212 vissa frågor finns även från 1998. Enkäten genomförs också i flera andra kommuner i Stockholms län. Genomförande Den praktiska datainsamlingen upphandlas enligt LOU. Liksom vid tidigare tillfällen genomfördes datainsamlingen under perioden mellan sport- och påsklov. Enkätformulären lämnades i skolorna och besvarades anonymt av eleverna under en lektionstimme. De ifyllda enkäterna lämnades i förslutna kuvert till klasslärarna. Enkäterna hämtades därefter på varje skola för dataregistrering/scanning. Svarsfrekvens och bortfall I stadens skolor finns ett relativt stort antal elever som har en annan hemkommun än Stockholm stad. När resultaten från enkäten presenteras är basen vanligtvis hemkommun (det vill säga de elever som bor i Stockholms stad). Svarsfrekvensen nedan är dock beräknad på de elever som svarat på enkäten i någon av Stockholms stad skolor det vill säga skolkommun. Totalt lämnades drygt17 enkäter ut till skolorna varav ca 13 godkända inkom. Svarsfrekvensen vid 212 års mätning uppgick till således 76 procent (13 8 elever). Grundskolans åk 9 hade högre svarsfrekvens jämfört med gymnasiets år 2 (85 procent respektive 7 procent). Svarsfrekvens mellan de kommunala och de fristående skolor var i stort densamma. I jämförelser med tidigare datainsamlingar har bortfallet ökat några procentenheter. 13
Resultaten i denna rapport är baserad på elever som bor i Stockholms stad. Nedan visas en tabell över antal svarande elever och som också uppgett Stockholm stad som hemkommun. Antal svarande elever boende i Stockholms stad fördelat på år och kön. År 1998-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Totalt 4 411 8 1 8 433 8 76 1 31 1 832 11 386 1 37 Pojkar åk 9 2 211 2 221 2 376 2 641 2 716 2 937 3 14 2693 Flickor åk 9 2 2 2 283 2 289 2 452 2 764 2 91 2 729 2 753 Pojkar gymn år 2 1 724 1 82 1 834 2 224 2 368 2 66 2 343 Flickor gymn år 2 1 733 1 98 1 833 2 225 2 51 2 87 2 311 År 212 deltog elever ifrån 186 skolor (67 kommunala grundskolor, 48 fristående grundskolor samt 24 kommunala gymnasieskolor och 48 fristående gymnasieskolor). Den vanligaste anledningen till att fristående skolor inte deltog i undersökningen var konkurrens från andra enkäter eller att skolan omorganiserades samt administrativa orsaker. Enstaka skolor hade andra orsaker som policy mot enkäter under skoltid, tidsbrist eller att eleverna inte kunde besvara enkäten (behandlingshem/särskola). Bland fristående gymnasier var det vanligast att skolan saknade elever i aktuell årskurs, hade flyttat eller lagts ner. Även enkätkonkurrens, att eleverna inte kunde besvara enkäten (behandlingshem/särskola), omorganisation och tidsbrist förekom som orsak. Ytterligare diskussion om bortfallet återfinns i avsnittet Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten. Enkätens innehåll År 212 bestod frågeformuläret av ca 35 frågor/delfrågor. Utöver bakgrundsbeskrivningar (ålder, kön, boendesituation, boendetid i Sverige, föräldrars utbildning och arbete, mm) så finns flera temaområden i enkäten: tobak, alkohol, sniffning, narkotika, doping, hjälpinsatser (pga. alkohol och droger), skola, fritid, brott, förhållande till andra människor, hälsa och bostadsområde. Frågeformuläret för 212 finns längst bak i rapporten (se bilaga 1). 14
TOLKNINGSSTÖD FÖR STOCKHOLMSENKÄTEN Utifrån stockholmenkäten presenterar en stor mängd statistik. För att på ett bättre förstå hur olika typer av statistik kan tolkas och vilka utmaningar som finns så presenteras här ett tolkningsstöd. Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar Enkät som datainsamlingsmetod när det gäller ungdomars normbrytande beteenden har vissa generella problem. För det första kan elever som fyller i enkäten överdriva sina svar. Dessa oseriösa svar kan bestå av elever som svarat högsta möjliga frekvens på alkohol och drogkonsumtion. Samtidigt finns en tanke om att på det sätt som enkäterna fylls i, under tystnad i klassrummet, ska bidra till att minska överdrifter. För närmare beskrivning av hur dessa oseriösa svar har gallrats Stockholmsenkäten 212 Tekniska rapport. För det andra finns ett motsatt problem i form av underrapportering. Om frågor uppfattas som känsliga finns risk att elever undanhåller svar. Problemet kan antas vara särskilt omfattande vid frågor som har socialt önskvärda svar som exempel kriminalitet. Även psykosymatisk hälsa och mobbing kan vara ett känsligt område för ungdomar. Det tredje generella problemet är olika typer av bortfall. I undersökningen finns två typer av bortfall, externt samt internt bortfall. Externt bortfall är skolor, klasser och elever som av olika skäl inte besvarat enkäten. Stockholmsenkäten använder sig inte heller av något uppsamlingstillfälle. Orsakerna till att elever inte närvarar kan vara flera och elever som inte svarar brukar ha en högre förekomst av avvikande beteende. Samtidigt visar en bortfallsanalys som CAN gjort att sjukdom var den dominerande orsaken och förklarade nästan hälften av frånvaron. Anpassad studiegång, ledighet, annan aktivitet, skolk och okänd orsak förklarade tillsammans den andra hälften. Att det skulle vara de stökiga eleverna som avviker kan alltså inte stödjas. Med internt bortfall menas bortfall i enskilda frågor i frågeformuläret, det vill säga elever som inte besvarat en fråga trots att så borde ha skett. I genomsnitt är det interna bortfallet 3,4 procent. På tre frågor är det interna bortfallet 7 procent eller högre, dock överstiger det interna bortfallet inte 9 procent i något fall. 15
Det finns därmed risk för viss felmarginal i Stockholmsenkäten, i synnerhet vad gäller nivåskattning. Samtidigt tycks problemen med överdrifter, underdrifter och bortfall vara oförändrade över tid. Detta innebär att problemen är systematiska och har mindre påverkan vid jämförelser över tid. Specifika påpekanden med Stockholmsenkäten Tre olika mått I Stockholmsenkäten redovisas tre typer av mått. Procent anger andel elever som uppgivit ett vissts svar (exempel: 81 procent av eleverna i åk 9 använder inte tobak). Medelålder används för att beskriva debut för tobaksanvändning, berusning, narkotika och brott (exempel: narkotikadebuten sker i genomsnitt vid 15,4 års ålder). Vid jämförelse över tid så indikerar en lägre siffra att beteendet går nedåt i åldern medan en högre siffra indikerar att beteendet går uppåt i åldern. Index används för att sammanfatta flera frågor till ett mått (exempel: måttet svag uppmärksamhet från föräldrarna utgörs av frågorna: De ger mig beröm när jag gör något bra; De brukar uppmuntra och stötta mig; De märker när jag gör något bra). Index i Stockholmsenkäten kan variera mellan 1-1 där 1 ibland betyder bästa möjliga värde och ibland sämsta möjliga värde, något som anges i resultatredovisningen. Selekterade frågor Generellt så används svaren från alla elever. Vissa frågor baseras emellertid enbart på en del av eleverna, så kallade selekterade frågor (exempel: andel som köper folköl själv i affär beräknas utifrån de som dricker och är yngre än 18 år). Vad som är viktigt i dessa fall är att baserna, utifrån vilken procenten räknas ut, kommer att påverkas och då även procenten. Vid selekterade frågor så anmärks detta i resultatredovisningen. Jämförelser över tid Stockholmenkäten har utförts på ett liknande sätt sedan 1998, även om vissa enstaka frågor förändrats/tillkommit. När jämförelser görs över tid är det viktigt att poängtera att det är nya elever som tillfrågas varje år. Det går att uttala sig om hur ungdomspopulationen (grundskolans åk 9 och gymnasiets år 2) beter sig över tid men inte om hur förändringen för specifika individer ser ut. Det senare hade varit möjligt om samma grupp ungdomar följts upp över tid, något som inte sker inom Stockholmsenkäten. 16
Något som kan vara viktigt att tänka på när det gäller utveckling över tid för debutåldrar är att även här finns skillnader mellan grundskolans åk 9 och gymnasiets år 2. Medelålder ökar åldern något från grundskolans åk 9 till gymnasiets år 2 (dvs. när samma år jämförs). Vid jämförelse över tid är det därför viktigt att titta på antingen grundskolans åk 9 eller gymnasiets år 2. Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdes- respektive stadsdelsnivå På stadsövergripande nivå så innebär stockholmsenkäten ett stort antal svarande (drygt 1 elever i grundskolans åk 9 och i gymnasiets år 2, boende i Stockholms stad). Detta medgör att även mindre vanliga företeelser kan undersökas på ett mer stabilt sätt. När hela staden inkluderas är det även möjligt att undersöka utvecklingen över tid. Storleken på populationen gör att enstaka personer inte riskerar att få alltför stort genomslag på resultatet. Vid jämförelse på stadsdelsområdesnivå så är antalet svarande självklart lägre (i nian hade Kungsholmen lägst med 186 svarande och högst hade Bromma med 543 svarande). Eftersom resultaten från Stockholmsenkäten delas upp på fyra grupper (grundskola/gymnasiet respektive pojkar/flickor) så blir dessa bitvis små till antalet. Viktigt att tänka på när man jämför resultaten på stadsdelsområdesnivå över tid är att det kan hoppa mycket från ett år till ett annat just på grund av att det inte är så många elever i varje grupp som svarat. Sådana tolkningar ska därför göras med stor försiktighet. Det har även visat sig att utvecklingen över tid (på stadsdelsområdesnivå) påverkas av att det är olika elever som vid varje tillfälle besvarar undersökningen. Siffrorna får god tillförlitlighet om de jämförs mellan stadsdelsområden för samma år (eller mellan stadsdelsområdet och staden i stort) samt att man över tid istället tittar på hela Stockholms stad. En annan fråga som med god tillförlitlighet kan undersökas på stadsdelsnivå är skillnader mellan könen eller mellan grundskolans åk 9 och gymnasiet år 2. 17
RESULTAT I resultatdelen redogörs både 212 års undersökning men även tidsserier med äldre resultat. Resultaten som presenteras nedan är uppdelade i 11 teman. Dessa teman utgår från de nyckeltal som varit centrala i tidigare års undersökningar: tobak, alkohol, narkotika, skola, mobbning, brott, föräldraanknytning, psykisk hälsa, spelande, bostadsområde och debutåldrar. Varje tema inleds med en kortare beskrivning och sammanfattning. Därefter beskrivs utvecklingen för hela staden. Sedan görs en jämförelse mellan stadsdelsområdena på 212 års resultat. Avslutningsvis presenteras en tabellsamling över resultat för staden samt stadsdelsområdena utifrån 212 och tidigare års mätningar. Tobak Tobaksbruket har inverkat på ohälsan i samhället. Trots detta står tobaksbruket för en betydande del av ohälsan i samhället. I detta kapitel redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på några utvalda variabler: andelen som inte använder tobak, andelen som röker respektive snusar dagligen eller ibland samt anskaffningssätt (köp av tobak i butik). Även ungdomars tobaksbruk tycks minska i samtliga grupper. Tydligast är detta fram till 24 varefter det, från 26, sedan sker en mindre ökning, om än inte till 1998 års nivåer. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Diagram 1. Andel som röker dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och ålder. 1998-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor 18
Andelen som röker dagligen eller ibland minskar under åren 22 och 26. Efter detta sker en mindre ökning, fram till 21 då andelen återigen minskar. Denna minskning sker tydligast bland flickor och pojkar i åk 9, men samma tendens syns även för gymnasieelever i år 2. År 212 anger 15 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i åk 9 att de röker dagligen eller ibland. För gymnasieelever år 2 är motsvarande siffror 29 procent för pojkarna respektive 37 procent för flickorna. Flickor röker genomgående mer än pojkar både i åk 9 och i gymnasiet. Fler elever i gymnasiet röker, jämfört med elever i åk 9. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 2. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och ålder. 26-212. 26 28 21 212 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Andelen elever som själva inhandlat cigaretter i butik har genomgående minskat under år 26 till 21. Mellan åren 21 och 212 kvarstår samma trend, men minskningen har avtagit. Resultaten gäller för de elever som röker dagligen eller ibland och har uppgett att de är yngre än 18 år. Trenden är densamma både vad gäller kön och årskurs. Andelen som köper cigaretter själv är dock större bland gymnasieelever än elever i åk 9. År 212 anger 49 procent av både pojkar och flickor i åk 9, yngre än 18 år, att de inhandlat cigaretter själva. För gymnasieelever år 2 är motsvarande siffror 6 procent för pojkarna respektive 53 procent för flickorna under 212. 19
35 Diagram 3. Andel som snusar dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och ålder. 1998-212. 3 25 2 15 1 5 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor 1998 2 22 24 26 28 21 212 Andelen som snusar dagligen eller ibland har sedan 26 och fram till 212 minskat för både pojkar och flickor och i de båda årskurserna. Det är överlag en större andel pojkar än flickor som snusar. För pojkarna skedde en ökning fram till 22 då trenden vände. År 212 är andelen elever som snusar den lägsta under hela mätperioden. Andelen elever i åk 9 som snusar dagligen eller ibland är 9 procent för pojkar respektive 1 procent för flickor under 212 års mätning. Bland gymnasieeleverna är det 2 procent av pojkarna som snusar dagligen eller ibland och 2 procent av flickorna. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 4. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och ålder. 26-212. 26 28 21 212 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Det har under senaste mätperioden skett en minskning i andelen elever som är yngre än 18 år och själva köper snus i butik eller kiosk. Undantaget är pojkar i gymnasiet år 2 där en viss ökning skett sedan 21. Det är även större andel pojkar än flickor som köper snus själva. Andelen pojkar som själva köper snus i butik eller kiosk är 52 procent år 212. För flickor i samma årskurs är andelen 27 procent. I gymnasiet var motsvarande siffra 7 procent för pojkar och 4 procent för flickor. 2
9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 5. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Uppdelat på kön och ålder. 22-212. 22 24 26 28 21 212 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Under mätperioden kan man se en ökning i andelen elever som inte använder tobak. Samma trend gäller för både pojkar och flickor samt i de båda årskurserna. Under mätningen 212 svarade 82 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna i åk 9 att de inte använder tobak. För gymnasieeleverna var det 64 procent av pojkarna och 63 procent av flickorna som svarade att de inte använder tobak år 212. Både pojkar och flickor i åk 9 konsumerar tobak i mindre utsträckning jämfört med pojkar och flickor i gymnasiet. Diagram 6. Elever som röker dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 212. 1 8 Pojke åk 9 Flicka åk 9 6 4 2 33 2 22 22 15 16 17 18 12 7 12 11 15 16 26 21 18 3 17 14 21 17 18 17 11 16 24 16 15 14 21
Diagram 7. Elever under 18 år som köper cigaretter eller snus själv i butik eller kiosk (bland de som röker eller snusar dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 212. Pojke åk 9 Flicka åk 9 1 8 6 4 2 52 49 48 43 43 44 38 6 64 53 5 65 54 74 73 67 47 46 56 51 5 36 37 36 6 41 47 38 5 47 Diagram 8. Elever som snusar dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 212. 1 8 Pojke åk 9 Flicka åk 9 6 4 2 9 1 12 2 4 1 9 3 13 2 11 1 7 1 3 7 1 7 1 1 9 1 7 1 5 2 9 22
Diagram 9. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 212. 1 Pojkar Flickor 8 6 4 91 86 88 82 8 81 84 77 77 77 78 66 85 84 79 72 81 7 84 83 86 81 83 84 79 79 86 83 83 76 2 Diagram 1. Elever som röker (dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 212. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 8 6 4 2 37 29 27 27 25 25 2 34 25 37 46 38 37 39 41 38 35 47 39 27 27 28 27 25 17 37 3 4 31 23 23
Diagram 11. Elever under 18 år som köper cigaretter eller snus själv i butik eller kiosk (bland de som röker eller snusar dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 212. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 8 6 4 65 68 67 63 67 66 53 55 77 49 69 54 69 65 81 74 59 53 43 43 45 44 64 67 63 74 49 79 63 2 31 Diagram 12. Elever som snusar (dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 212. 1 8 Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 6 4 2 29 25 2 21 19 2 21 19 18 19 15 12 15 16 17 2 2 1 2 1 2 4 5 2 2 3 24
Diagram 13. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 212. 1 8 Pojkar Flickor 6 4 64 63 62 72 73 75 72 7 66 63 52 54 61 61 57 58 55 52 71 66 64 61 75 67 74 63 63 6 71 68 2 25
Tabell 1. Andel som röker dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 1998-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 28 25 23 14 14 19 21 15 Flickor 36 33 31 26 24 28 26 2 Rinkeby-Kista Pojkar 3 17 18 2 26 16 Flickor 28 23 25 17 27 12 Spånga-Tensta Pojkar 24 15 16 17 14 7 Flickor 19 15 17 23 21 12 Hässelby-Vällingby Pojkar 23 14 14 17 15 11 Flickor 37 31 26 29 3 22 Bromma Pojkar 22 17 15 21 23 17 Flickor 3 21 25 3 27 22 Kungsholmen Pojkar 34 15 14 24 24 18 Flickor 43 38 17 33 24 33 Norrmalm Pojkar 23 14 14 24 18 15 Flickor 24 22 29 33 35 16 Östermalm Pojkar 3 21 18 19 29 26 Flickor 37 34 37 37 26 21 Södermalm Pojkar 2 11 15 17 24 18 Flickor 33 28 29 32 3 3 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 22 15 15 2 18 14 Flickor 31 27 21 3 25 17 Skarpnäck Pojkar 18 19 6 22 21 17 Flickor 36 27 25 27 16 21 Farsta Pojkar 2 13 1 19 22 18 Flickor 3 27 24 25 22 17 Älvsjö Pojkar 17 9 12 15 18 11 Flickor 26 22 23 27 21 16 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 26 11 15 2 26 16 Flickor 31 28 23 29 35 24 Skärholmen Pojkar 22 12 9 18 14 15 Flickor 24 16 16 2 16 14 26
Tabell 2. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 26-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 7 64 51 49 Flickor 71 57 49 49 Rinkeby-Kista Pojkar 67 56 39 44 Flickor 55 48 42 45 Spånga-Tensta Pojkar 77 63 66 36 Flickor 74 51 47 38 Hässelby-Vällingby Pojkar 69 56 61 44 Flickor 63 48 59 58 Bromma Pojkar 73 72 64 57 Flickor 79 65 61 5 Kungsholmen Pojkar 67 79 7 53 Flickor 62 68 36 65 Norrmalm Pojkar 8 84 41 46 Flickor 71 73 47 74 Östermalm Pojkar 76 75 63 67 Flickor 86 72 77 73 Södermalm Pojkar 77 76 51 44 Flickor 83 62 51 46 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 62 73 55 51 Flickor 68 54 4 51 Skarpnäck Pojkar 56 56 52 44 Flickor 73 65 54 36 Farsta Pojkar 8 52 39 35 Flickor 69 53 38 36 Älvsjö Pojkar 72 46 57 5 Flickor 71 37 28 41 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 53 44 36 41 Flickor 7 5 43 38 Skärholmen Pojkar 71 59 27 53 Flickor 48 39 46 47 27
Tabell 3. Andel som snusar dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 1998-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 15 19 22 19 15 15 14 9 Flickor 2 1 2 4 4 2 1 1 Rinkeby-Kista Pojkar 21 14 11 14 18 12 Flickor 1 2 2 4 3 2 Spånga-Tensta Pojkar 16 19 18 11 12 4 Flickor 3 3 3 1 2 1 Hässelby-Vällingby Pojkar 24 21 17 12 14 9 Flickor 2 6 5 3 1 3 Bromma Pojkar 28 27 2 21 14 13 Flickor 3 4 3 2 1 2 Kungsholmen Pojkar 24 16 9 18 18 11 Flickor 5 3 4 4 1 Norrmalm Pojkar 2 16 9 17 13 6 Flickor 5 3 3 2 Östermalm Pojkar 24 25 24 15 14 1 Flickor 3 3 3 2 1 3 Södermalm Pojkar 22 16 14 16 13 7 Flickor 1 3 3 3 2 1 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 21 21 14 15 14 7 Flickor 2 3 3 1 2 Skarpnäck Pojkar 22 2 5 15 17 1 Flickor 1 4 6 3 2 1 Farsta Pojkar 19 12 9 22 11 9 Flickor 3 6 7 3 1 1 Älvsjö Pojkar 21 13 19 1 12 7 Flickor 3 2 1 3 1 1 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 17 19 17 15 23 5 Flickor 3 3 4 3 1 2 Skärholmen Pojkar 21 13 8 16 8 9 Flickor 2 2 3 1 1 28
Tabell 4. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 26-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 66 66 54 52 Flickor 53 38 32 27 Rinkeby-Kista Pojkar 5 43 47 44 Flickor 5 17 5 Spånga-Tensta Pojkar 57 74 58 43 Flickor 43 5 33 Hässelby-Vällingby Pojkar 63 62 73 57 Flickor 53 43 67 57 Bromma Pojkar 81 79 69 61 Flickor 38 5 75 Kungsholmen Pojkar 67 78 59 6 Flickor 33 25. Norrmalm Pojkar 1 62 38 5 Flickor 1 67. Östermalm Pojkar 75 86 63 58 Flickor 4 Södermalm Pojkar 73 74 58 32 Flickor 78 22 33 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 63 61 42 65 Flickor 36 1 29 Skarpnäck Pojkar 17 52 52 55 Flickor 56 Farsta Pojkar 69 61 6 25 Flickor 5 75 Älvsjö Pojkar 7 5 45 6 Flickor 5 75 1 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 56 58 48 44 Flickor 57 5 33 Skärholmen Pojkar 5 6 46 45 Flickor 75 5 29
Tabell 5. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 22-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Hela staden Pojkar 68 75 79 75 75 82 Flickor 69 73 75 71 74 8 Rinkeby-Kista Pojkar 64 79 78 77 71 81 Flickor 72 77 75 82 72 86 Spånga-Tensta Pojkar 72 74 77 77 82 91 Flickor 81 84 81 77 78 88 Hässelby-Vällingby Pojkar 66 75 77 79 79 84 Flickor 62 67 73 71 7 77 Bromma Pojkar 65 69 76 71 74 77 Flickor 69 77 73 69 73 77 Kungsholmen Pojkar 63 82 81 7 73 78 Flickor 57 62 82 67 76 66 Norrmalm Pojkar 68 76 83 7 77 85 Flickor 74 78 71 67 65 84 Östermalm Pojkar 63 69 65 75 71 72 Flickor 62 65 62 62 73 79 Södermalm Pojkar 72 78 78 76 73 81 Flickor 67 7 71 68 7 7 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 67 73 8 77 76 84 Flickor 69 73 79 7 75 83 Skarpnäck Pojkar 71 69 9 74 73 81 Flickor 63 71 74 73 83 79 Farsta Pojkar 7 82 87 72 74 79 Flickor 7 72 75 75 78 83 Älvsjö Pojkar 72 84 78 82 8 86 Flickor 73 78 76 73 79 84 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 7 75 79 74 69 83 Flickor 69 72 76 69 65 76 Skärholmen Pojkar 68 79 88 77 85 83 Flickor 76 84 82 8 83 86 3
Tabell 6. Andel som röker dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 2-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 37 35 27 25 28 3 29 Flickor 43 42 36 35 39 39 37 Rinkeby-Kista Pojkar 32 37 25 29 27 27 Flickor 35 31 26 34 28 27 Spånga-Tensta Pojkar 29 26 25 25 22 25 Flickor 44 25 22 27 37 25 Hässelby-Vällingby Pojkar 3 19 23 23 27 2 Flickor 41 36 34 34 36 34 Bromma Pojkar 39 29 31 32 28 25 Flickor 38 35 37 43 43 37 Kungsholmen Pojkar 35 14 22 32 33 38 Flickor 55 5 44 46 49 46 Norrmalm Pojkar 32 29 28 3 36 37 Flickor 47 41 5 5 45 39 Östermalm Pojkar 39 36 31 35 29 38 Flickor 38 42 38 53 43 41 Södermalm Pojkar 4 25 26 33 36 35 Flickor 46 44 37 46 44 47 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 34 27 26 29 29 27 Flickor 4 33 33 36 39 39 Skarpnäck Pojkar 36 24 21 24 37 27 Flickor 38 29 41 4 35 28 Farsta Pojkar 33 27 21 28 26 27 Flickor 39 35 38 37 38 25 Älvsjö Pojkar 33 31 2 21 24 17 Flickor 38 39 28 39 43 37 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 33 2 23 32 34 3 Flickor 46 47 39 38 36 4 Skärholmen Pojkar 42 27 15 25 27 23 Flickor 42 27 21 35 29 31 31
Tabell 7. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 26-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 82 76 62 6 Flickor 74 66 54 53 Rinkeby-Kista Pojkar 75 76 43 53 Flickor 61 81 57 55 Spånga-Tensta Pojkar 75 83 67 67 Flickor 7 56 54 63 Hässelby-Vällingby Pojkar 78 85 73 68 Flickor 73 47 61 66 Bromma Pojkar 92 78 67 75 Flickor 61 73 63 49 Kungsholmen Pojkar 86 8 68 62 Flickor 68 78 76 54 Norrmalm Pojkar 72 89 63 57 Flickor 81 74 63 69 Östermalm Pojkar 86 88 59 77 Flickor 82 73 64 76 Södermalm Pojkar 82 61 67 49 Flickor 78 7 56 42 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 77 83 48 44 Flickor 78 6 49 45 Skarpnäck Pojkar 67 72 65 31 Flickor 76 6 5 53 Farsta Pojkar 93 74 65 55 Flickor 79 7 29 31 Älvsjö Pojkar 71 57 44 7 Flickor 8 57 28 63 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 9 69 59 69 Flickor 77 65 51 49 Skärholmen Pojkar 1 69 64 8 Flickor 77 62 35 63 32
Tabell 8. Andel som snusar dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 2-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 26 3 28 27 22 24 2 Flickor 2 4 6 8 6 3 2 Rinkeby-Kista Pojkar 25 26 22 18 22 21 Flickor 2 3 3 5 4 2 Spånga-Tensta Pojkar 35 23 27 25 25 19 Flickor 4 6 2 6 2 1 Hässelby-Vällingby Pojkar 28 23 3 25 24 15 Flickor 3 7 1 6 4 Bromma Pojkar 43 3 29 18 26 2 Flickor 5 8 8 5 3 Kungsholmen Pojkar 33 13 29 27 27 29 Flickor 1 6 8 6 1 2 Norrmalm Pojkar 28 28 19 2 26 12 Flickor 5 7 8 6 6 1 Östermalm Pojkar 29 34 25 32 2 21 Flickor 5 11 8 6 2 2 Södermalm Pojkar 21 24 29 23 28 25 Flickor 5 7 8 6 5 4 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 27 31 27 24 2 19 Flickor 4 9 11 8 3 Skarpnäck Pojkar 34 29 28 2 27 15 Flickor 4 4 11 9 3 5 Farsta Pojkar 24 27 25 14 2 18 Flickor 6 4 9 9 4 2 Älvsjö Pojkar 29 3 3 22 15 16 Flickor 8 5 4 3 2 2 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 31 26 27 2 24 19 Flickor 5 7 1 6 2 3 Skärholmen Pojkar 31 36 17 16 19 17 Flickor 1 4 5 2 1 33
Tabell 9. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 26-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 85 78 67 7 Flickor 54 52 44 4 Rinkeby-Kista Pojkar 67 59 73 86 Flickor 38 33 5 Spånga-Tensta Pojkar 9 84 71 69 Flickor 75 5 Hässelby-Vällingby Pojkar 75 92 78 61 Flickor 73 29 33 Bromma Pojkar 94 92 77 82 Flickor 86 75 5 Kungsholmen Pojkar 9 81 55 88 Flickor 67 8. 1 Norrmalm Pojkar 92 86 75 63 Flickor 57 4 75 Östermalm Pojkar 93 81 74 82 Flickor 63 57 33 5 Södermalm Pojkar 78 61 61 71 Flickor 33 46 5 38 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 93 81 58 53 Flickor 38 43 6 1 Skarpnäck Pojkar 87 74 76 43 Flickor 45 6 1 Farsta Pojkar 82 82 73 63 Flickor 5 71 6 1 Älvsjö Pojkar 85 57 58 64 Flickor 1 33 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 86 74 54 79 Flickor 5 5 25 Skärholmen Pojkar 91 67 5 67 Flickor 33 1 34
Tabell 1. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 22-212. 1998 2 22 24 26 28 21 212 Stockholm Pojkar 54 6 63 64 61 64 Flickor 57 62 63 59 6 63 Rinkeby-Kista Pojkar 59 51 66 66 63 62 Flickor 65 69 73 65 72 72 Spånga-Tensta Pojkar 56 65 64 67 65 73 Flickor 55 71 77 72 63 75 Hässelby-Vällingby Pojkar 59 69 61 66 63 72 Flickor 58 64 62 64 63 66 Bromma Pojkar 46 59 59 63 61 7 Flickor 6 61 62 56 56 63 Kungsholmen Pojkar 55 81 61 6 57 52 Flickor 41 48 55 54 51 54 Norrmalm Pojkar 6 61 65 64 55 61 Flickor 52 57 49 5 53 61 Östermalm Pojkar 52 52 57 54 63 57 Flickor 61 57 61 46 56 58 Södermalm Pojkar 53 64 59 59 55 55 Flickor 53 53 61 53 55 52 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 57 56 63 62 63 66 Flickor 59 66 63 62 6 61 Skarpnäck Pojkar 48 62 63 66 56 64 Flickor 61 7 56 57 64 71 Farsta Pojkar 6 6 66 72 65 67 Flickor 6 64 6 6 61 75 Älvsjö Pojkar 54 55 66 66 68 74 Flickor 6 59 72 59 56 63 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 53 64 64 61 57 63 Flickor 52 5 59 6 64 6 Skärholmen Pojkar 47 53 75 71 67 71 Flickor 58 72 77 64 7 68 35
Alkohol Att alkohol kan orsaka omfattande och allvarliga problem för såväl enskilda individer som för samhället i stort är väl känt. Unga som dricker, framförallt stora mängder, ökar risken att råka ut för olyckor samt utsätta sig själv och andra för skador. En minskning av alkoholkonsumtionen bland ungdomar leder till färre alkoholrelaterade skador. I detta avsnitt redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på några utvalda variabler. Flera olika alkoholmått redovisas, exempelvis andel som inte dricker alkohol och total årlig alkoholkonsumtion. Även anskaffningssätt av folköl redovisas. Sammanfattningsvis visar avsnittet att andelen som inte dricker alkohol ökar i båda årskurserna och bland både pojkar och flickor. Ökningen är kraftigast i grundskolan. Även andra alkoholmått som totalkonsumtion och storkonsumtion minskar över tid. Tabell 11. Hur får Du vanligen tag på alkohol? 212. Från kamrater eller kamraters syskon Från egna föräldrar (med lov) Från egna föräldrar (utan lov) Från annan vuxen som köper ut åt mig På restaurang, pub eller liknande Pojkar åk 9 19 5 9 12 1 1 Flickor åk 9 3 6 3 17 2 9 Pojkar gymn. åk 2 42 11 3 19 19 13 Flickor gymn. åk 2 49 14 8 24 21 1 Annat sätt Tabellen ovan visar att kamrater och kamraters syskon är det vanligaste sättet för ungdomarna att få tag i alkohol. Detta gäller både för elever i åk 9 och gymnasiet år 2. Det följande vanligaste sättet att få tag i alkohol är genom en vuxen som köper ut. Det är en något större andel flickor som får alkohol genom att en vuxen köper ut. Det är en större andel elever i gymnasiet som får tag i alkohol på restaurang, pub eller liknande. 36
6 Diagram 14. Andel som inte dricker alkohol. Uppdelat på kön och ålder. 1998-212. 5 4 3 2 1 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor 1998 2 22 24 26 28 21 212 Trenden för andelen elever som inte dricker alkohol ser relativt jämn ut mellan könen inom varje årskurs. Om man dock jämför mellan årskurser så finns det en viss skillnad. Det är en större andel elever i årskurs 9 som inte dricker jämfört med gymnasieeleverna. Ökningen av andelen elever som inte dricker är även större i åk 9 än gymnasiet under mätperioden. Under mätningen år 212 uppger 5 procent av pojkarna i åk 9 att de inte dricker alkohol respektive 45 procent av flickorna. För gymnasieeleverna är motsvarande siffra 22 procent för pojkar och 21 procent för flickor. 8 Diagram 15. Andel som varit berusad under den senaste 4-veckorsperioden (bland samtliga). Uppdelat på kön och ålder. 22-212. 7 6 5 4 3 2 1 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor 22 24 26 28 21 212 Andelen elever som uppger att de varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden har minskat sedan mätperiodens början. Det är en större andel gymnasielever som uppgivit att de varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden jämfört med elever i årskurs 9. Dock är skillnaden mellan könen i respektive åk väldigt liten i senaste mätningen. Procentandelen för pojkar i åk 9 är 21 respektive 24 för flickorna år 212. Under samma mättillfälle uppger 51 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna i gymnasiet att de varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden. 37
8 Diagram 16. Alkoholkonsumtion i cl 1 ren alkohol (medelvärde). Uppdelat på kön och ålder. 1998-212. cl 7 6 5 4 3 2 1 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor 1998 2 22 24 26 28 21 212 Alkoholkonsumtionen i cl (medelvärde) har minskat i alla grupper från år 28 till 212 års mätning. Pojkar i gymnasiet år 2 ligger betydligt högre än resterande grupper under hela perioden, men har även påvisat den största minskningen. Pojkar i åk 9 har ett medelvärde på 18 cl och flickor 15 cl under 212. Medelvärdet av alkoholkonsumtion för pojkar i gymnasiet är 462 cl respektive 297 cl för flickor. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Diagram 17. Andel som köper folköl själv i affär (bland de som dricker alkohol och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och ålder. 22-212. 22 24 26 28 21 212 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Andelen elever som köper folköl själva har minskat i alla grupper sett från mätperiodens början. Pojkar i gymnasiet ligger konstant högre än de andra grupperna. Mellan år 24 och 26 sker den största minskningen för alla fyra grupper. Efter detta avtar effekten och jämnas ut till 212. Flickor i gymnasiet som själva köper folköl har under perioden 21 till 212 ökat delvis. Under mätningen år 212 har 9 procent av pojkarna i gymnasiet uppgett att de köper folköl själva. Motsvarande siffra för flickorna i gymnasiet är 5 procent. Även 5 procent av pojkarna i åk 9 anger att de själva köper folköl. Andelen för flickor i samma årskurs är 3 procent. Viktigt att notera är att svaren endast gäller de elever som angett att de dricker alkohol och är yngre än 18. 38