DE MEST SJUKA ÄLDRE. SNAC-K rapport nr 20. Mårten Lagergren. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:7 ISSN

DE MEST SJUKA ÄLDRE En beskrivning av demografi, funktionsnedsättning samt informell och formell vård och omsorg med utnyttjande av data från SNAC-Kungsholmen-studien SNAC-K rapport nr 20 Mårten Lagergren Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:7 ISSN 1401-5129

FÖRORD Som ett underlag för regeringens satsning på de mest sjuka äldre har Socialstyrelsen i en rapport De mest sjuka äldre avgränsning av gruppen lagt fram förslag till tre alternativa avgränsningar av gruppen. Utgångspunkten har varit att fånga in personer 65 år och äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Avsikten har varit att skapa en operationell definition, som gör det möjligt att med utnyttjande av existerande nationella register identifiera vilka personer som ingår i resp. grupp. Följande tre grupper föreslås: Personer med omfattande sjukvård och omfattande äldreomsorg (35 000 pers.) Personer med omfattande äldreomsorg (162 000 personer) Personer med omfattande sjukvård eller omfattande äldreomsorg (297 000 pers.) I denna rapport beskrivs gruppen de mest sjuka utifrån de tre alternativa definitionerna. Beskrivningen bygger på data från SNAC-Kungsholmen, befolkningsdelen och vårdsystemdelen. Samkörning har gjort med Stockholms läns landstings patientregister för att avgränsa de mest sjuka och bestämma deras sjukvårdskonsumtion. Ett syfte har varit att klarlägga funktionsförmåga och förekomsten av olika hälsoproblem i resp. grupp. Ett huvudresultat är att detta skiljer starkt mellan de äldre med omfattande äldreomsorg och de med omfattande sjukvård. Relativt få har både omfattande äldreomsorg och omfattande sjukvård. Analyser av detta slag är endast möjliga att göra om man har tillgång till individuppgifter avseende insatser av äldreomsorg, ohälsa och funktionsförmåga av det slag, som insamlas i SNAC-studiens båda delar, samt möjlighet till samkörning med register för sjukvårdskonsumtionen. Den redovisade analysen kan också ses som ett exempel på hur insamlade data i SNAC-studien kan användas för att penetrera olika frågeställningar av strategisk betydelse inom äldreomsorgen. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum vill härmed framföra ett tack till all personal som medverkat i informationsinsamlingen och uttrycka förhoppningen att resultatet av denna och de fortsatta undersökningarna i SNAC-studien skall visa sig värdefulla i utvecklingen av en bättre vård och omsorg för de äldre. Mårten Lagergren Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Nationell koordinator SNAC-studien Projektledare SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 2 MATERIAL OCH METOD... 3 RESULTAT... 7 ANTALSBERÄKNINGAR... 7 FÖRDELNING PÅ ENSAM/SAMBOENDE... 11 FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 12 FÖREKOMSTEN AV OLIKA HÄLSOPROBLEM... 20 FUNKTIONSNEDSÄTTNING MEDELVÄRDEN... 27 INFORMELL OMSORG... 30 MEDELVÄRDEN - SJUKVÅRDSINSATSER... 34 SUMMERING - DISKUSSION - SLUTSATSER... 37

SAMMANFATTNING Avsikten med den beskrivande analysen har varit att med hjälp av data från SNAC-studien, Kungsholmen (SNAC-K), närmare tydliggöra gruppen av de mest sjuka äldre enligt de olika definitioner av gruppen som Socialstyrelsen tagit fram, d v s 1. Personer med omfattande äldreomsorg och omfattade sjukvård, eller 2. Personer med omfattande omsorg eller 3. Personer med omfattande äldreomsorg eller omfattande sjukvård. Beskrivningen har avsett fördelning på ålder och kön, sam- resp. ensamboende, funktionsförmåga i olika avseenden och förekomsten av olika hälsoproblem samt insatserna av äldreomsorg och hälso- och sjukvård. För analysen har data används dels från SNAC-K, vårdsystemdelen, som omfattar personer med äldreomsorg, dels från SNAC-K befolkningsdelen, som representerar den äldre befolkningen som helhet. Följande slutsatser kan dras av de resultat som kommit fram: Personer i särskilt boende skiljer sig i hög grad från personer i ordinärt boende när det gäller omsorgsbehov och sjukvårdsutnyttjande. Detta motiverar att dessa personer ses som en särskild grupp med behov av särskilda åtgärder. Bland personer med omfattande omsorg i ordinärt boende är det ingen större skillnad med avseende på funktionsnedsättning och andra omsorgspåverkande faktorer mellan dem som har omfattande sjukvård och dem som inte har det. Personer med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg, skiljer sig i hög grad från dem med omfattande omsorg. De är som genomsnitt yngre, oftare samboende och har en bättre förmåga att själva klara sitt dagliga liv. Enkelt uttryckt handlar det här om två grupper: personer som drabbats av sjukdom utan att för den skull ha fått en högre grad av nedsatt funktion och personer som fått en nedsatt funktion, som i och för sig är föranledd av sjukdom, men som inte utlöser ett stort sjukvårdsbehov. Det finns alltså inget starkare samband mellan omfattande behov omsorg och omfattande behov av sjukvård. Detta förklarar att antalet personer som tillhör båda grupperna är förhållandevis litet. Åtgärder som syftar till att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka bör planeras med beaktande av att det rör sig om fyra huvudgrupper med olika former av behov: personer i särskilt boende med heldygnsomsorg, personer i ordinärt boende med omfattande behov av både omsorg och sjukvård, personer i ordinärt boende med behov endast av omfattande omsorg samt personer i ordinärt boende med omfattande behov av sjukvård, men inte av omfattande omsorg 1

INLEDNING Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag i en rapport De mest sjuka äldre avgränsning av gruppen lagt fram förslag till tre alternativa avgränsningar av gruppen de mest sjuka äldre. Utgångspunkten har varit att fånga in personer 65 år och äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Avsikten har varit att skapa en operationell definition, som gör det möjligt att med utnyttjande av existerande nationella register identifiera vilka personer som ingår i resp. grupp. Eftersom det saknas personregister som beskriver funktionsnedsättning har i stället omsorgs- och sjukvårdsbehov använts som mått på funktionstillstånd. Förslagen är baserade på en bearbetning av patientregistret och socialtjänstregistret och bygger på kriterier avseende utnyttjandet av hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Följande tre grupper föreslås: 1. Personer med omfattande sjukvård och omfattande äldreomsorg (35 000 personer) 2. Personer med omfattande äldreomsorg (162 000 personer) 3. Personer med omfattande sjukvård eller omfattande äldreomsorg (297 000 pers.) Med omfattande sjukvård avses multisjuklighet (enligt Socialstyrelsens definition) eller fler än 19 vårddagar i slutenvården eller fler än tre inskrivningar i sluten vård eller fler än sju besök i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg avses permanent särskilt boende eller beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad eller korttidsboende eller beslut om insatser med stöd av lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Graden av funktionsnedsättning hos de berörda personerna har varit det underliggande kriteriet för de valda definitionerna. Eftersom denna inte varit tillgänglig p.g.a. begränsningarna i de nationella registren är det av intresse att försöka uppskatta denna med någon alternativ metod. En möjlighet till detta ges genom SNAC-studien (Swedish National Study on Aging and Care). I denna studie registreras ohälsa och funktionsnedsättning samt olika bakgrundsvariabler av betydelse för insatsen av omsorg och sjukvård. SNAC-studien har två delar: befolkningsdelen och vårdsystemdelen. Befolkningsdelen omfattar en longitudinell, återkommande undersökning av ett representativt urval av personer 65 år och äldre i sju svenska kommuner och en stadsdel i Stockholm (Kungsholmen). I vårdsystemdelen av SNAC registreras alla biståndsbeslut inom äldreomsorgen samt insatser av långvarig hemsjukvård. Motsvarande uppgifter som beskriver funktionsnedsättning registreras i de båda delarna av studien. 2

Genom uppgifter som insamlas i studien samt genom samkörning med patientregistret kan dessa uppgifter kopplas till sjukvårds- och omsorgsinsatser på individnivå. Det är härigenom möjligt att identifiera de tre grupperna i SNACmaterialet och statistiskt beskriva grupperna med avseende på graden av funktionsnedsättning i olika avseenden och även viktiga bakgrundsfaktorer för omsorgsbehov såsom ensamboende och tillgång till informell omsorg. I det följande kommer att redovisas resultatet av en sådan analys. Analysen avser dels demografi (antal personer per åldersgrupp och kön, ensam/samboende), dels grad av funktionsnedsättning (IADL, PADL, kognitiv nedsättning, rörelsehinder, inkontinens, nedstämdhet, oro, yrsel, smärta), dels informell omsorg (service och omvårdnadsinsatser från maka/make resp. från någon). Vidare redovisas insatserna från hälso- och sjukvården per grupp. I analyserna har enbart använts SNAC-data från stadsdelen Kungsholmen i Stockholm samkört med data från patientregistren i Stockholms läns landsting. Denna del av SNAC-studien betecknas SNAC-K. Ett skäl till avgränsningen till SNAC-K är att tiden ej medgett tillstånd till samkörning med persondata från de övriga SNAC-områdena. För de båda grupperna med omfattande omsorg har analysen gjorts med utnyttjande av data från SNAC-K-vårdsystemdelen, för den tredje gruppen med data från SNAC-K, befolkningsdelen. Genom att det i denna databas finns möjlighet att urskilja dem, som har omsorg, kan man jämföra resultaten med dem som erhållits med data från vårdsystemdelen. Antalet observationer är här dock mycket lägre, vilket ger upphov till större statistisk osäkerhet (jfr också nedan avseende jämförbarhet). MATERIAL OCH METOD SNAC-K-registret, vårdsystemdelen, för ett givet år omfattar alla på Kungsholmen, Stockholm, bosatta personer 65 år och äldre som den 1 mars detta år erhöll äldreomsorg i ordinärt eller särskilt boende 1. Bortfallet är mycket lågt, ca 5 procent, och består av personer som inte lämnat samtycke till samkörning med andra register. Vid registreringen noteras boendeformen liksom det beviljade antalet hemtjänsttimmar per vecka 2. Vidare anges om personen är inskriven i 1 De personer som ej lämnat samtycke till registrering är utelämnade. Detta saknar dock betydelse i detta sammanhang. 2 Särskilt boende på Kungsholmen omfattar dels s.k. serviceboende med hemtjänstbeslut, dels boende med heldygnsomsorg (vård- och omsorgsboende). Eftersom serviceboende inte är allmänt förekommande i landet och de boende i denna boendeform till sin sammansättning är ganska lika de som bor i ordinärt boende har i detta sammanhang serviceboendet förts samman med det ordinära boendet. I fortsättningen används beteckningen ordinärt boende som samlingsnamn för ordinärt boende och serviceboende. 3

hemsjukvården, men här sker ingen registrering av antalet besök. Det registreras om personen är ensam- eller samboende, bostadens grad av anpassning till funktionshinder och tillgänglighet samt tillgången till informell omsorg från närstående. Vidare registreras graden av funktionsnedsättning med avseende på ADL och IADL-beroende, kognitiv nedsättning, rörelsehinder och inkontinens. Dessa uppgifter vägs samman i ett index (SNAC-index) som är ett övergripande mått på behovet av omsorg. Vidare registreras bland annat oro och nedstämdhet, förekomsten av yrsel och smärta samt behovet av särskilda sjukvårdsinsatser som hjälp vid läkemedelsintag, smärt- och injektionsbehandling. För de analyser som presenteras här har utnyttjats registren för år 2004 2006. Den del av SNAC-K-registret, befolkningsdelen, som här utnyttjats avser baslinjeundersökningen. Denna genomfördes åren 2001 2004 och omfattade totalt 2934 personer 65 år och äldre 3 utgörande ett slumpmässigt urval av den äldre befolkningen i stadsdelen Kungsholmen, Stockholm. Bortfallet i denna undersökning uppgick till 25 %, något högre i gruppen 80 år och äldre än blad de yngre. I syfte att erhålla tillräckligt många observationer i de äldsta åldersgrupperna har det skett en översampling av dessa. Åldersfördelningen i samplet överensstämmer därmed inte med den äldre befolkningen i stadsdelen (jfr nedan). Befolkningsdelen av SNAC är en mycket mer omfattande undersökning än vårdsystemdelen. De flesta av de variabler som insamlas SNAC-vårdsystemdelen, finns också med i befolkningsdelen, men det kan i vissa fall förekomma avvikelser i definitionerna. En viktig skillnad är att uppgifterna i befolkningsdelen insamlas genom en intervju med vederbörande person, medan i vårdsystemdelen uppgifterna utgörs av biståndsbedömarens (motsv.) bedömning. Den äldre personen och biståndsbedömaren kan givetvis ha olika uppfattning om graden funktionsnedsättning i olika avseenden, vilket då avspeglas i data. Detta kommer att närmare kommenteras nedan i de fall avvikelser uppkommit. Stockholms läns landstings patientregister omfattar dels den slutna vården (SLVregistret), dels den öppna vården fördelat på offentlig verksamhet (OVR-registret) och privat verksamhet (ARV-registret). För den slutna vården registreras bland annat vårdtillfällen och antalet vårddagar per vårdtillfälle. Det finns också diagnosregistrering, som här dock endast använts för att identifiera de multisjuka enligt Socialstyrelsens definition. Registreringen av den öppna vården omfattar såväl läkarbesök som besök hos andra vårdgivare (distriktssköterskor, sjukgymnaster etc.). Uppdelning sker på akut och ej akut vård samt för den öppna läkarvården mellan specialistvård och primärvård. Eftersom i Stockholm landstinget svarar för hemsjukvården (utom i särskilt boende) ingår dessa besök i öppenvårdsregistret. 3 SNAC-studien, befolkningsdelen, omfattar åldersgrupperna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90 år. 60-åringarna är ej med i denna analys. 4

På basis av vårdtillfälle- och besöksregistreringen i SLL-registren har antalet vårdtillfällen och vårddagar resp. besök av olika slag under året beräknats per person i registren. Samtliga ovan nämnda register är personnummerbaserade. Tillstånd har erhållits att samköra SLL:s register med SNAC-K-vårdsystemregistret för de personer, som lämnat samtycke till detta, cirka 90 procent av omsorgstagarna här aktuella år. Samkörningen har gjorts årsvis för åren 2003 2006. Utgående från dessa dataset har sedan årsvis för åren 2004 2006 4 bestämts vilka personer, som var multisjuka enligt Socialstyrelsens definition, innebärande att ha varit inlagd på sjukhus minst tre gånger under en tolvmånadersperiod, varav minst en gång det aktuella året, med huvuddiagnos ur olika diagnosgrupper enligt ICD-10-systemet. För att identifiera personerna i registren har använts den programmeringskod som Socialstyrelsen tagit fram. De samkörda dataseten kompletterade med notering avseende multisjuklighet har sedan lagts samman i ett samlat dataset i syfte att få så många observationer som möjligt. Detta dataset innehåller sammanlagt 5 047 observationer. Av dessa avser 30 procent personer som inte haft vårdtillfälle i sluten vård eller specialistläkarbesök. Metoden att lägga samman dataseten från olika år innebär att samma person kan förekomma flera gånger i det skapade registret. Detta har dock ingen betydelse, eftersom personernas uppgifter förändras från år till år. I detta sammanhang kan uppgifterna därför uppfattas som härrörande från olika personer. Genom det på detta sätt konstruerade datasetet kan uppgifterna på insatser från hälso- och sjukvården sammanställas med uppgifter på insatserna från äldreomsorgen och med uppgifter på personens funktionsnedsättning i olika avseenden. Härigenom kan grupperna med omfattande omsorg resp. omfattande sjukvård identifieras och beskrivas. Bestämningen av mest sjuka -grupperna har så långt möjligt skett med samma kriterier som Socialstyrelsen använt (De mest sjuka äldres vård och omsorg - en beskrivning utifrån nationella indikatorer, Socialstyrelsen, 2011). Gruppen avser personer i särskilt boende med heldygnsomsorg samt personer i ordinärt boende (och s.k. serviceboende, jfr fotnot ovan) med beslut om minst 25 timmar hemtjänst per månad. Till skillnad från Socialstyrelsens kriterier är personer med beslut om insatser med stöd enligt LSS inte medtagna. eftersom det för dessa personer saknas registrering i SNAC-K. Det rör sig om ett mindre antal personer och bortfallet bedöms inte påverka resultaten i nämnvärd utsträckning. Gruppen omfattande sjukvård har bestämts utifrån samma krite- 4 Eftersom definitionen av multisjuklighet kräver information om slutenvårdsutnyttjandet året före ingår i detta dataset endast åren 2004-2006. 5

rier som Socialstyrelsen använts - multisjuka eller mer än 19 vårddagar eller mer tre vårdtillfällen i sluten vård eller mer än sju specialistläkarbesök. För analysen av den tredje gruppen (omfattande omsorg och/eller omfattande sjukvård) har i stället det dataset använts som konstruerats med utgångspunkt från SNAC-K, befolkningsdelen, baslinjeundersökningen. Även detta dataset har samkörts med SLL:s register, i detta fall dock endast slutenvårdsregistret. Metoden har varit att dela upp på undersökningsår och samköra med slutenvårdsregistret med resp. år. Data avseende slutenvårdsutnyttjande kommer då att vara direkt hänförbara till det år undersökningen ägde rum. Genom av definitionen av multisjuka endast utnyttjar uppgifter från slutenvårdsregistret har det inte inneburit någon begränsning att uppgifter från öppenvården inte funnits tillgängliga för denna grupp. Samma kriterier har använts för att definiera grupperna omfattande omsorg resp. omfattande sjukvård. Ett undantag är dock att det i detta dataset saknas uppgift på specialistläkarbesök, varför denna del av kriteriet på omfattande sjukvård måst utgå. Detta innebär en ganska stor underskattning av gruppens storlek. I fortsättningen redovisas resultaten stegvis dels per mest sjuka -grupp, dels för gruppen av personer som tillkommer när man går från en mindre mest sjuka - grupp till en större. På detta sätt tydliggörs sammansättningen av de personer som tillkommer vid utökningen från en grupp till nästa. För personerna i mest sjuka -grupp 2 (omfattande omsorg) har beräkningarna gjorts med utnyttjande av båda dataseten. Data, som avser personer med omfattande omsorg och som är baserade på SNAC-K, befolkningsdelen behövs för att ge en utgångspunkt för att redovisa de tillkommande personerna vid utökningen till grupp 3, d.v.s. de personer som har omfattande sjukvård men inte omfattande äldreomsorg. Motsvarande uppgifter kan för gruppen med omfattande omsorg också fås från SNAC-K, vårdsystemdelen. Härigenom ges en möjlighet till validering genom att man jämför resultaten från de båda dataseten. 6

RESULTAT Antalsberäkningar Indelningen av personerna i de båda dataseten i mest-sjuka -grupper kan räknas upp till rikets befolkning för att på detta sätt ge en möjlighet till jämförelse med Socialstyrelsens antalsberäkningar. Tabell 1 visar resultatet av en sådan beräkning per åldersgrupp och kön. För grupperna 1 (omfattande omsorg och omfattande sjukvård) och 2 (omfattande omsorg) är beräkningen gjord genom uppräkning av antalet personer i datasetet från SNAC-K-vårdsystem till antalet personer med omfattande omsorg per åldersgrupp och kön i riket enligt Socialstyrelsen. Antalet personer i datasetet från SNAC-K-befolkning har räknats upp i proportion till hela befolkningen i riket per åldersgrupp och kön. En uppdelning har i båda fallen gjorts på ordinärt boende och särskilt boende. Man ser här att antalet i grupp 1 stämmer mycket bra - 35 579 personer jämfört med 35 190 enligt Socialstyrelsens beräkning. För grupp 2 med beräkning från SNAC-K-vårdsystem är antalet uppräknat till exakt överensstämmelse - 162 355 personer. Uppräknat 5 är två tredjedelar av de i grupp 1 kvinnor, mer än hälften av dessa 85 år och äldre. Åldersgruppen 65-74 år utgör en liten del av de allra mest sjuka - 12 %. I grupp 2 är andelen kvinnor ännu högre, 70 %, och av dessa är 60 % över 85 år. Omkring 10 % tillhör åldersgruppen 65-74 år. Det visar sig vidare, att i grupp 1 bor mindre än 30 % i särskilt boende, medan i grupp 2 motsvarande andel är mer än hälften (56 %). Förklaringen är att personer i särskilt boende som genomsnitt konsumerar betydligt mindre sjukvård än funktionsnedsatta personer i ordinärt boende och att därför ganska få hamnar i gruppen med både-och. I följande tabell 2 visas motsvarande beräkning baserat på datasetet från SNAC- K-befolkning för grupperna 2 (omfattande omsorg) och 3 (omfattande omsorg och/eller omfattande sjukvård) samt den mellanliggande gruppen (omfattande sjukvård, ej omfattande omsorg). Denna uppräkning ger ett lägre resultat för gruppen omfattande omsorg, 134 134 jämfört med 162 355 personer. Avvikelsen kan förklaras genom bortfallet i SNAC-K befolkningsdelen, som visat sig mer gälla dem med omsorg än övriga personer. Andelen i datasetet som har äldreomsorg kommer därmed att hamna för lågt. 5 Åldersgrupp-andelarna i datasetet avviker, eftersom detta inte har samma åldersfördelning som riket. 7

Tabell 1. Fördelning på åldersgrupper VÅRDSYSTEM, andel Databas: SNAC-K vårdsystem Andel i Män Kvinnor särskilt Ålder: 65-74 75-84 85+ Summa 65-74 75-84 85+ Summa Samtliga boende Omfattande. omsorg och omfattande sjukvård (%) Ordinärt boende 3,5 6,8 10,3 20,5 5,7 24,7 49,1 79,5 100,0 Särskilt boende 2,7 15,8 9,8 28,4 4,4 24,0 43,2 71,6 100,0 Totalt 3,3 9,4 10,1 22,8 5,3 24,5 47,4 77,2 100,0 28,5 Uppräknat antal 2 695 4 867 6 234 13 737 2 757 8 149 12 643 23 023 35 579 Omfattande. omsorg och ej omfattande. sjukvård (%) Ordinärt boende 2,5 9,3 8,1 20,0 3,2 20,2 56,5 80,0 100,0 Särskilt boende 2,5 7,0 7,1 16,6 4,5 22,3 56,7 83,4 100,0 Totalt 2,5 7,8 7,5 17,8 4,0 21,5 56,6 82,2 100,0 63,4 Uppräknat antal 7 316 14 519 16 401 38 295 7 461 25 539 53 774 87 300 126 776 (%) 2,9 8,4 8,9 20,2 4,1 21,8 53,9 79,8 100,0 Ordinärt boende 2,5 8,0 7,4 17,9 4,5 22,5 55,1 82,1 100,0 Särskilt boende Totalt 2,7 8,2 8,1 18,9 4,3 22,2 54,6 81,1 100,0 55,8 Uppräknat antal 10 011 19 386 22 635 52 032 10 218 33 688 66 417 110 323 162 355 8

Tabell 2. Fördelning på åldersgrupper BEFOLKNINGSDEL, andel Databas: SNAC-K befolkningsdel Män Kvinnor Andel i särskilt boende Ålder: 65-74 75-84 85+ Summa 65-74 75-84 85+ Summa Samtliga och omfattande sjukvård (%) Ordinärt boende 1,3 6,5 10,3 18,1 4,5 16,8 60,6 81,9 100,0 Särskilt boende 0,0 4,5 6,5 11,0 5,8 13,0 70,1 89,0 100,0 Totalt 0,6 5,5 8,4 14,6 5,2 14,9 65,4 85,4 100,0 49,8 Uppräknat antal 2 153 13 970 17 257 33 380 12 498 23 451 64 804 100 753 134 134 Omfattande sjukvård och ej omfattande. omsorg (%) Totalt 12,7 14,4 12,7 39,8 5,1 27,1 28,0 60,2 100,0 Uppräknat antal 16 150 13 970 9 956 40 076 4 687 16 313 10 587 31 587 71 664 eller omfattande sjukvård (%) Ordinärt boende 6,2 9,9 11,4 27,5 4,8 21,2 46,5 72,5 100,0 Särskilt boende 0,0 4,5 6,5 11,0 5,8 13,0 70,1 89,0 100,0 Totalt 4,0 8,0 9,6 21,5 5,2 18,3 55,0 78,5 100,0 36,1 Uppräknat antal 18 304 27 940 27 213 73 457 17 185 39 764 75 391 132 341 205 797 9

Överensstämmelsen med Socialstyrelsens beräkningar när det gäller grupp 3 (omfattande sjukvård eller omfattande äldreomsorg) är betydligt sämre, 205 797 jämfört med 296 570. Detta beror på att kriterierna för att inkluderas avviker genom att specialistläkarbesöken inte ingår i den SNAC-K-befolkning-baserade beräkningen. En uppskattning baserad på data från SNAC-K-vårdsystemdelen, där specialistbesöken finns registrerade, visar att man erhåller en underskattning av antalet personer i gruppen omfattande sjukvård med omkring 40 % om specialistläkarbesöken inte inräknas i definitionen. Korrigerar man för detta ökar antalet tillkommande personer med omfattande sjukvård till ca 120 000 personer och totala antalet (givet 162 000 med äldreomsorg) blir ca 282 000, vilket stämmer betydligt bättre med Socialstyrelsens uppskattning. Ett annat skäl till avvikelsen kan vara lägre sjukvårdskonsumtion (per åldersgrupp och kön) än i riket beroende på en bättre hälsa. Detta är troligt med hänsyn till den socioekonomiska strukturen i stadsdelen, men har inte undersökts. En ytterligare förklaring till avvikelsen kan vara statistisk. Antalet personer med omfattande omsorg och/eller omfattande sjukvård i SNAC-K-befolkningsurvalet är inte högre än 427 personer (= lika med cirka 16 % av hela samplet) och urvalets åldersfördelning avviker från befolkningen genom att de äldsta är överrepresenterade. Antalet personer i åldersgrupperna 65 84 år, där sjukvårdskonsumtionen är högst, uppgår inte till mer 151 stycken. Detta skapar givetvis en betydande statistisk osäkerhet. Avvikelserna i det beräknade antalet personer i grupp 3 påverkar resultaten i så måtto att gruppen med enbart specialistläkarbesök kan ha en avvikande hälsa och funktionsförmåga jämfört med hela gruppen med omfattande sjukvård men ej omfattande äldreomsorg. Det troliga är dock att de i så fall är ännu mer avvikande från dem med omfattande äldreomsorg. Om Kungsholmsborna har en bättre hälsa, och som en följd av denna, lägre sjukvårdskonsumtion, påverkas inte heller jämförbarheten när det gäller dem som faktiskt är sjuka. En annan sak är att alla de resultat som presenteras i fortsättningen och som avser data från SNAC-K, befolkningsdelen är baserade på ett ganska litet antal observationer och måste tolkas i ljuset av detta. De resultat, som är baserade på data från SNAC-K vårdsystemdelen, vilar på en statistiskt sett mycket fastare grund, 2 925 personer jämfört med 427. Ovan nämnda grupper är karaktäriserade genom att antingen ha omfattande omsorg eller också omfattande sjukvård eller eventuellt bådadera med omfattande definierat så som angetts ovan. Men det kan också finnas personer som har en funktionsnedsättning motsvarande dem som har omfattande omsorg utan att för den skull vara omsorgstagare. Skälet för detta kan vara att man får sitt omsorgsbehov tillgodosett på annat sätt eller att man av något skäl inte beviljats eller inte vill ha offentlig omsorg, åtminstone inte i den omfattning som krävs för att omsorgen skall betecknas som omfattande. Om dessa personer inte har omfattande sjukvård faller de utanför här använda kriterier på de mest sjuka. 10

Genom data från SNAC-K-befolkning är det möjligt att uppskatta antalet personer som är beroende av hjälp för alla IADL-aktiviteter, men som har vare sig omfattande omsorg eller sjukvård. Det rör sig om ca 30 000 personer. Av dessa är omkring 19 000 omsorgstagare, men har ej omfattande omsorg. Andel samboende av dem som inte är omsorgstagare är mycket hög, 89 % för männen och 43 % för kvinnorna. Det handlar alltså till mycket stor del av personer, som är i behov av omsorg men får denna från maka/make. Fördelning på ensam/samboende Många analyser har visat att såväl ohälsa som utnyttjande av vård och omsorg har ett starkt samband med om man är ensam- eller samboende. Tabell 3 nedan visar fördelningen på ensam/samboende för resp. mest-sjuka -grupp beräknat dels med data från SNAC-K-vårdsystem, dels SNAC-K-befolkning. Uppgifterna avser enbart personer i ordinärt boende. Tabell 3. Fördelning på sam/ensamboende, ordinärt boende, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Ensamboende Samboende Summa och omfattande sjukvård totalt 89 11 100 och ej omfattande sjukvård totalt 89 11 100 totalt 89 11 100 Databas: SNAC-K befolkning totalt 96 4 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg totalt 73 27 100 eller omfattande sjukvård totalt 86 14 100 Jämförelsen mellan dataseten när det gäller personer med omfattande omsorg visar här stor avvikelse för samboende; 11 % jämfört med 4 %. Orsaken till detta är förmodligen selektivt bortfall i befolkningsstudien. Det förefaller rimligt att anta att samboende personer i denna delgrupp av starkt funktionsnedsatta inte kommer till undersökning i samma utsträckning som ensamboende kanske beroende på att maken/makan avråder. Eftersom antalet personer i samplet är lågt (155 personer) kan även slumpen spela in. Avvikelsen är dock statistiskt signifikant. Det mest slående resultatet i tabell 3 är den mycket höga andelen samboende i gruppen med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg. Detta visar, som 11

också kommer att illustreras genomgående i fortsättningen, att det här rör sig om en helt annan grupp än de med omfattande omsorg! Funktionsnedsättning Fortsättningen kommer att visas ett antal tabeller som visar graden av funktionsnedsättning i olika avseenden för resp. delgrupp. Tabellerna är samtliga upplagda på samma sätt med data för grupp 1 (omfattande omsorg och omfattande sjukvård), mellanliggande grupp (omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård) och grupp 2 (omfattande omsorg) baserat på data från SNAC-K-vårdsystem, och därefter grupp 2 (omfattande omsorg), mellanliggande grupp (omfattande sjukvård, ej omfattande omsorg) och grupp 3 (omfattande omsorg eller omfattande sjukvård) baserat på data från SNAC-K, befolkning. Genom att gruppen omfattande omsorg redovisas med data från båda dataseten ges en möjlighet till validerande jämförelse. Detta kommer att kommenteras i varje enskilt fall. Det förtjänar dock att framhållas att den mest relevanta jämförelsen är mellan grupperna beräknat med samma dataset. För vissa variabler, som närmare anges nedan, saknas jämförbara uppgifter från SNAC-K-befolkning. De värden som då anges är baserade på data från SNAC-Kvårdsystem och avser personer, som har omsorg, men inte i den omfattningen som kvalificerar för omfattande omsorg. Denna grupp kan skilja sig från dem som är helt i avsaknad av omsorg. Skillnaderna mellan dem med och utan omfattande omsorg kan i dessa fall vara större än som här framgår. En viktig skillnad är att bedömningen av funktionsnedsättningen i SNAC-vårdsystemdelen görs av en biståndsbedömare (eller motsv. i hemsjukvården) eller av ansvarig person vid boendet. I SNAC-befolkningsdelen tillfrågas personen om sitt hjälpbehov i en intervju. Denna skillnad i metod för uppgiftsinsamlingen kan påverka resultatet, vilket också kommer att kommenteras i fortsättningen i aktuella fall 6. Tabellerna avser IADL-beroende, PADL-beroende, kognitiv nedsättning, rörelsehinder samt urin- och avföringsinkontinens. Tabell 4 visar fördelningen på antalet IADL-beroende. Med IADL-beroende avses här att personen säger sig vara (eller bedöms vara) helt eller delvis beroende av hjälp för vissa s.k. instrumentella aktiviteter - tvätt, städning, matinköp, matlagning och transport med allmänna kommunikationer. IADL-beroendet hör till de variabler, där jämförbarheten bedömts låg. Uppgifterna för personerna i databasen SNAC-K-befolkning är för den skull tagna från SNAC-vårdsystemdelen. Detta innebär redovisade data för personer utan omfattade omsorg avser personer, som har omsorg, men denna är inte omfattande enligt den här använda definitionen. 6 Generellt har det visat sig att man i allmänhet skattar sin funktionsförmåga som bättre än den skattning som görs av en utomstående bedömare. Skillnaden kan i en del fall vara betydande! 12

Tabell 4. Fördelning på antal IADL-beroende, procent Databas SNAC-K vårdsystem IADL-beroenden: Inga En till fyra Samtl. fem Summa och omfattande sjukvård Ordinärt boende 1 8 91 100 Särskilt boende 0 3 97 100 Totalt 1 6 93 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 1 6 94 100 Särskilt boende 0 1 99 100 Totalt 0 3 97 100 Ordinärt boende 1 6 93 100 Särskilt boende 0 1 99 100 Totalt 0 3 96 100 Databas SNAC-K befolkning 7 IADL-beroenden: Inga En till fyra Samtl. fem Summa Ordinärt boende 1 9 90 100 Särskilt boende 0 1 99 100 Totalt 0 6 95 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg 8 Totalt 0 46 57 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 1 14 85 100 Särskilt boende 0 1 99 100 Totalt 0 8 92 100 Tabell 4 visar att för dem som har omfattande omsorg (grupperna 1 och 2) är de allra flesta beroende för samtliga fem IADL-aktiviteter. Andelarna är något lägre i ordinärt boende än i särskilt boende, där nästan alla är IADL-beroende. Det är ingen större skillnad mellan de med omfattande sjukvård (grupp 1) och de utan (mellangruppen). Snarare är de senare något mer IADL-beroende. Data från vårdsystemdelen och befolkningsdelen för de med omfattande omsorg ger här god överensstämmelse. Slående är att i mellangruppen (de med omfattande sjukvård men ej omfattande äldreomsorg) är endast omkring hälften helt IADL-beroende. Helt oberoende är dock ingen även i denna grupp. 7 Variabelvärdena är hämtade från SNAC-vårdsystemdelen 8 Avser personer med omsorg men denna är ej omfattande enligt den här använda definitionen 13

Tabell 5 nedan visar motsvarande resultat för helt eller delvis beroende av hjälp för personliga ADL-aktiviteter (PADL). De aktiviteter det här gäller är: bad och dusch, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning (som i och ur säng), födointag. Samma förhållande gäller här som för PADL-beroendet. Även PADL-beroendet hör till de variabler, där jämförbarheten bedömts låg. Uppgifterna för personerna i databasen SNAC-K-befolkning är för den skull tagna från SNAC-vårdsystemdelen. Detta innebär redovisade data för personer utan omfattade omsorg avser personer, som har omsorg, men denna är inte omfattande enligt den här använda definitionen. Tabell 5. Fördelning på antal PADL-beroende, procent Databas SNAC-K vårdsystem PADL-beroenden: Inga En till fyra Samtliga fem Summa och omfattande sjukvård Ordinärt boende 14 63 23 100 Särskilt boende 7 40 54 100 Totalt 12 56 32 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 19 58 23 100 Särskilt boende 3 27 70 100 Totalt 9 38 53 100 Ordinärt boende 17 60 23 100 Särskilt boende 3 29 68 100 Totalt 9 42 48 100 Databas SNAC-K befolkning 9 PADL-beroend: Inga En till fyra Samtliga fem Summa Ordinärt boende 23 62 15 100 Särskilt boende 3 29 68 100 Totalt 13 46 42 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg 10 Totalt 64 32 4 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 29 57 13 100 Särskilt boende 3 29 68 100 Totalt 17 44 38 100 9 Variabelvärdena är hämtade från SNAC-vårdsystemdelen 10 Avser personer med omsorg men denna är ej omfattande enligt den här använda definitionen 14

Resultatet förtydligar de observationer som kunde göras i tabell 4. En hög andel av dem med omfattande omsorg är beroende av hjälp för samtliga PADL-aktiviteter - väsentligt högre bland dem i särskilt boende än i ordinärt boende. PADLberoendet är också något högre bland dem av dessa, som inte har omfattande sjukvård. Resultaten stämmer i allt väsentligt mellan SNAC-K-vårdsystem- och befolkningsdelen. Det är en mycket stor skillnad i PADL-fördelning mellan dessa och gruppen, som har omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg. Motsvarande resultat för kognitiv nedsättning visas i den följande tabellen 6. För vårdsystemdelen gäller här en fyrgradig skala ( 0 3 ) från ingen nedsättning till mycket svår nedsättning. Detta är i sin tur en sammanslagning av den s.k. Berger-skalan. De två översta kategorierna är här sammanslagna. För befolkningsdelen är motsvarande skalsteg bestämda utifrån ett kognitiv test, s.k. minimental test (MMSE). Detta test ger poäng 0 30, där 30 betyder helt utan kognitiv nedsättning och 0 helt nedsatt. Dessa poäng är sedan översatta till skalsteg enligt vårdsystemdelens definition, varvid det är avstämt för överensstämmelse 11. Tabell 6. Fördelning på kognitiv nedsättning, procent Databas: SNACK-K vårdsystem Kognitiv nedsättning: Ingen Lätt Svår Summa mkt svår och omfattande sjukvård Ordinärt boende 71 22 7 100 Särskilt boende 32 33 35 100 Totalt 60 25 16 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 65 24 12 100 Särskilt boende 22 27 51 100 Totalt 38 25 37 100 Ordinärt boende 67 23 10 100 Särskilt boende 23 27 49 100 Totalt 42 25 33 100 11 Avstämningen är gjord ålders/kön, standardiserat på hela vårdsystempopulationen, men avvikelser uppkommer för delgrupper 15

Databas: SNAC-K befolkning Kognitiv nedsättning: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa Ordinärt boende 55 28 16 100 Särskilt boende 17 17 66 100 Totalt 36 23 41 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg Totalt 86 9 6 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 68 20 12 100 Särskilt boende 17 17 66 100 Totalt 50 19 31 100 Det som här återigen framträder, är den stora skillnaden mellan personer med omfattande omsorg i ordinärt boende och i särskilt boende. De i denna grupp som har omfattade sjukvård, d.v.s. mest-sjuka -grupp 1, är mindre kognitivt nedsatta än dem som inte har. Detta gäller såväl ordinärt boende som särskilt boende. Resultaten från vårdsystemdelen och befolkningsdelen stämmer inte helt, men är dock i huvudsak samstämmande. Gruppen med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg, skiljer sig som för ADL-beroendet mycket starkt från gruppen med omfattande omsorg. I tabell 7 visas förekomsten av rörelsehinder. I vårdsystemdelen används en fyrgradig skala (0 3) från inga rörelsehinder till mycket svåra rörelsehinder. De två översta kategorierna är här sammanslagna. I befolkningsdelen finns flera frågor om rörelsehinder, men inte någon som direkt motsvarar variabeln i vårdsystemdelen. Genom kombination av dessa frågor har en variabel skapats, som skall ge så god överensstämmelse som möjligt. 16

Tabell 7. Fördelning på rörelsehinder, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Rörelsehinder: Inga Lätta Svåra mkt svåra Summa och omfattande sjukvård Ordinärt boende 11 43 46 100 Särskilt boende 15 19 65 100 Totalt 12 36 52 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 17 41 41 100 Särskilt boende 12 20 68 100 Totalt 14 28 58 100 Ordinärt boende 15 42 43 100 Särskilt boende 13 20 67 100 Totalt 14 30 57 100 Databas: SNAC-K befolkning Rörelsehinder: Inga Lätta Svåra mkt svåra Summa Ordinärt boende 20 28 52 100 Särskilt boende 16 3 82 100 Totalt 18 15 67 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg 56 27 18 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 38 27 35 100 Särskilt boende 16 3 81 100 Totalt 30 18 52 100 Andelen personer av dem med omfattande omsorg, som har svåra eller mycket svåra rörelsehinder är genomgående mycket hög. Detta gäller såväl ordinärt som särskilt boende. Det är i gruppen med omfattande omsorg ingen större skillnad mellan dem, som har omfattande sjukvård, och dem som inte har det. Resultaten från vårdsystem- och befolkningsdelen av SNAC-K stämmer i stora drag, men inte perfekt. Speciellt avviker andelen med lätta rörelsehinder i särskilt boende. Orsaken till avvikelserna är att det saknas en direkt motsvarighet till SNAC-K-vårdsystem-variabeln i datainsamlingen i SNAC-K-befolkningsdelen. Där är i stället variabeln konstruerad utifrån några olika frågor avseende begränsningar i rörelseförmågan. Överensstämmelsen kan därmed inte bli perfekt. 17

Man kan notera att även här skiljer sig gruppen med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg, klart ut sig från de övriga. Andelen rörelsehindrade i denna grupp är väsentligt lägre. Inkontinens avseende urin resp. avföring registreras i vårdsystemdelen av SNAC med en fyragradig skala (0 3) på samma sätt som rörelsehinder och genom bedömning av den som registrerar. I befolkningsdelen får man dessa uppgifter genom intervju. Det är knappast att förvänta sig att dessa båda metoder skall ge samma svarsfördelning. De mest tillförlitliga uppgifterna är förmodligen de som avser bedömda personer i särskilt boende. I övrigt handlar det nog om underskattning, speciellt när det gäller avföringsinkontinens. Tabell 8 visar fördelningen avseende urininkontinens. Tabell 8. Fördelning på urininkontinens, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Urininkontinens: Ingen Lätt Svår Summa mkt svår och omfattande sjukvård Ordinärt boende 68 20 11 100 Särskilt boende 31 21 48 100 Totalt 58 21 22 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 68 19 13 100 Särskilt boende 20 24 57 100 Totalt 37 22 41 100 Ordinärt boende 69 19 12 100 Särskilt boende 21 23 56 100 Totalt 41 22 37 100 Databas: SNAC-K befolkning Urininkontinens: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa Ordinärt boende 49 34 17 100 Särskilt boende 37 21 42 100 Totalt 43 28 28 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg 60 32 8 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 54 33 13 100 Särskilt boende 37 21 42 100 Totalt 48 29 23 100 18

Tabell 8 visar att andelen som uppger sig eller bedöms vara urininkontinenta är mycket högre i särskilt boende än i ordinärt. Det är just ingen skillnad beroende på om man har omfattande sjukvård eller ej. Uppgifterna från vårdsystem- och befolkningsdelarna för personerna med omfattande omsorg överrensstämmer i stora drag. I gruppen med omfattande sjukvård men inte omfattande omsorg är andelen urininkontinenta betydligt lägre. I tabell 9 visas motsvarande uppgifter avseende avföringsinkontinens. Tabell 9. Fördelning på avföringsinkontinens, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Avföringsinkontinens: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa och omfattande sjukvård Ordinärt boende 93 5 2 100 Särskilt boende 53 18 28 100 Totalt 81 9 10 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 91 6 4 100 Särskilt boende 33 23 43 100 Totalt 54 17 29 100 Ordinärt boende 91 5 3 100 Särskilt boende 36 23 42 100 Totalt 60 15 25 100 Databas: SNAC-K befolkning Avföringsinkontinens: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa Ordinärt boende 93 5 3 100 Särskilt boende 74 12 14 100 Totalt 84 7 9 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg Ordinärt boende 95 6 0 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 93 4 2 100 Särskilt boende 74 12 14 100 Totalt 87 7 6 100 Resultatet liknar i hög grad urininkontinensen, men andelarna nedsatta är lägre. Anmärkningsvärt är här den stora skillnaden mellan andelarna svårt eller mycket svårt avföringsinkontinenta mellan SNAC-K:s båda delar för personerna med omfattande omsorg. Detta måste ha att göra med skillnaden i sättet att samla in 19

uppgifterna. Klart är att här (liksom för de övriga variabler som visats) de med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg, skiljer ut sig tydligt från de övriga grupperna. Förekomsten av olika hälsoproblem I SNAC-studien registreras, såväl i befolkningsdelen som i vårdsystemdelen, förekomsten av olika hälsoproblem. I tabellerna 10 13 redovisas på samma sätt som ovan förekomsten av oro, nedstämdhet, yrsel och smärta. För dessa variabler används i vårdsystemdelen en fyragradig skala (0 3). Graderna 2 (svåra problem) och 3 (mycket svåra problem) har i tabellerna slagits samman. I tabell 10 visas förekomsten av oro och otrygghet. Eftersom jämförbara uppgifter saknas i SNAC-K-befolkning har uppgifterna för dessa variabler hämtats från hämtats från databasen SNAC-K-vårdsystem. Detta medför att gruppen omfattande sjukvård men inte omfattande omsorg avser personer som har omsorg, men denna är inte omfattande enligt den här använda definitionen. Tabell 10. Fördelning på oro och otrygghet, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Oro och otrygghet: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa och omfattande sjukvård Ordinärt boende 63 28 9 100 Särskilt boende 36 39 25 100 Totalt 55 31 14 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 63 29 8 100 Särskilt boende 33 40 27 100 Totalt 44 36 20 100 Ordinärt boende 63 29 8 100 Särskilt boende 33 40 27 100 Totalt 46 35 19 100 20

Fortsättning tabell 10. Fördelning på oro och otrygghet, procent Databas: SNAC-K befolkning 12 Oro och otrygghet: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa Ordinärt boende 66 22 12 100 Särskilt boende 36 38 27 100 Totalt 51 30 19 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg Ordinärt boende 13 76 20 4 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 68 21 11 100 Särskilt boende 36 38 27 100 Totalt 53 29 18 100 Mönstret är i stort sett detsamma som för övriga variabler. Andelarna svårt och mycket svårt otrygga eller oroliga är högst i det särskilda boendet. Man ser för dem med omfattande omsorg ingen skillnad beroende på om de har omfattande sjukvård eller inte. Överensstämmelsen är god mellan resultaten från de båda databaserna. De med omfattande sjukvård men inte omfattande omsorg skiljer sig i hög grad från de övriga. I tabell 11 visas motsvarande för nedstämdhet. I SNAC-befolkningsdelen baseras denna variabel på den s.k. CPRS-skalan (Comprehensiv Psychiatric Rating Scale) hopslagen till fyra skalsteg, i vårdsystemdelen är det en bedömning med likaså fyra skalsteg. 12 Variabelvärdena är hämtade från SNAC-vårdsystemdelen 13 Avser personer med omsorg men denna är ej omfattande enligt den här använda definitionen. 21

Tabell 11. Fördelning på nedstämdhet, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Nedstämdhet: Ingen Lätt Svår Summa mkt svår och omfattande sjukvård Ordinärt boende 70 22 8 100 Särskilt boende 46 29 26 100 Totalt 63 24 13 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 69 22 9 100 Särskilt boende 43 35 22 100 Totalt 53 31 17 100 Ordinärt boende 70 55 8 100 Särskilt boende 43 35 22 100 Totalt 55 29 16 100 Databas: SNAC-K befolkning Nedstämdhet: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa Ordinärt boende 74 22 4 100 Särskilt boende 62 27 11 100 Totalt 69 24 7 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg Totalt 84 14 3 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 78 18 3 100 Särskilt boende 62 27 11 100 Totalt 73 21 6 100 Resultatet bekräftar det mesta som observerats ovan. Svår eller mycket svår nedstämdhet förekommer enligt personalen bedömning hos ungefär en fjärdedel av de boende i särskilt boende. Det är ingen större skillnad beroende på om personerna med omfattande omsorg har omfattande sjukvård eller inte. Jämförelsen mellan vårdsystem- och befolkningsdata visar att det verkar vara betydligt mindre vanligt att man själv uppger nedstämdhet än att personalen gör denna bedömning. Detta är naturligt, men en alternativ förklaring är förstås att depressiva personer inte kommer till SNAC-undersökningen eller avböjer att ta emot ett hembesök. Gruppen med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg, ligger som vanlig klart lägre än övriga grupper. 22

Tabell 12 visar motsvarande uppgifter för yrsel, Även här det en fyrgradig skala, där i presentationen de båda högsta nivåerna slagits samman. Eftersom jämförbara uppgifter saknas i SNAC-K-befolkning har uppgifterna för dessa variabler hämtats från hämtats från databasen SNAC-K-vårdsystem. Detta medför att gruppen omfattande sjukvård men inte omfattande omsorg avser personer som har omsorg, men denna är inte omfattande enligt den här använda definitionen. Tabell 12. Fördelning på yrsel, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Yrsel: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa och omfattande sjukvård Ordinärt boende 55 33 13 100 Särskilt boende 62 26 12 100 Totalt 57 31 13 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 56 33 11 100 Särskilt boende 67 27 6 100 Totalt 63 29 8 100 Ordinärt boende 56 33 12 100 Särskilt boende 67 26 7 100 Totalt 62 29 9 100 Databas: SNAC-K befolkning 14 Yrsel: Ingen Lätt Svår mkt svår Summa Ordinärt boende 61 26 14 100 Särskilt boende 60 30 10 100 Totalt 61 28 12 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg 15 Ordinärt boende 72 20 8 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 63 25 13 100 Särskilt boende 60 30 10 100 Totalt 62 27 12 100 14 Variabelvärdena är hämtade från SNAC-vårdsystemdelen 15 Avser personer med omsorg men denna är ej omfattande enligt den här använda definitionen. 23

Till skillnad från tidigare presenterade variabler kan man här inte se någon skillnad mellan de med omfattande omsorg i särskilt boende och ordinärt boende. De av dessa som inte har omfattande sjukvård verkar ligga något lägre, men detta får betraktas som osäkert, eftersom uppgifterna från befolkningsdelen är motsägande. De med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg, verkar ligga något lägre, men skillnaden är ganska liten och knappast signifikant. Slutligen visar tabell 13 motsvarande för avseende smärta. Eftersom jämförbara uppgifter saknas i SNAC-K-befolkning har uppgifterna för dessa variabler hämtats från hämtats från databasen SNAC-K-vårdsystem. Detta medför att gruppen omfattande sjukvård men inte omfattande omsorg avser personer som har omsorg, men denna är inte omfattande enligt den här använda definitionen. Tabell 13. Fördelning på smärta, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Smärta: Ingen Lätt Svår Summa mycket svår och omfattande sjukvård Ordinärt boende 48 30 22 100 Särskilt boende 45 38 18 100 Totalt 47 33 20 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 53 31 16 100 Särskilt boende 54 34 12 100 Totalt 54 33 13 100 Ordinärt boende 52 31 18 100 Särskilt boende 53 34 13 100 Totalt 53 33 15 100 24

Fortsättning tabell 13. Fördelning på smärta, procent Databas: SNAC-K befolkning 16 Smärta: Ingen Lätt Svår mycket svår Summa Ordinärt boende 58 28 14 100 Särskilt boende 56 29 15 100 Totalt 57 29 15 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg 17 Ordinärt boende 56 40 4 100 eller omfattande sjukvård Ordinärt boende 58 30 12 100 Särskilt boende 56 29 15 100 Totalt 57 30 14 100 Mönstret är här ungefär detsamma som tidigare. Andelarna med svår eller mycket svår smärta ligger kring 15 20 % för dem med omfattande omsorg. Det är ingen större skillnad särskilt boende och ordinärt boende. De i gruppen med omfattande sjukvård verkar ligga något högre än de som inte har det. Uppgifterna från befolknings- och vårdsystemdelarna av SNAC-K stämmer väl överens. De med omfattande sjukvård, men inte omfattande omsorg, ligger här, som i många andra fall, klart lägre än övriga grupper. Den sista tabellen i detta avsnitt, tabell 14, visar andelen multisjuka enligt Socialstyrelsens definition. Enligt denna klassas en person som multisjuk under året om man haft minst tre vårdtillfällen i sluten vård under en tolvmånaders period, varav minst en under året samt därvid minst två olika huvuddiagnoser. Bestämningen kräver alltså enbart tillgång till uppgifterna i slutenvårdsregistret. Vid identifieringen har använts Socialstyrelsens programmeringskod anpassad till de båda SNAC-dataseten. 16 Variabelvärdena är hämtade från SNAC-vårdsystemdelen 17 Avser personer med omsorg men denna är ej omfattande enligt den här använda definitionen. 25

Tabell 14. Multisjuka, procent Databas: SNAC-K vårdsystem Ja Nej Summa och omfattande sjukvård Ordinärt boende 52 48 100 Särskilt boende 57 43 100 Totalt 54 46 100 och ej omfattande sjukvård Ordinärt boende 100 0 100 Särskilt boende 100 0 100 Totalt 100 0 100 Ordinärt boende 83 17 100 Särskilt boende 95 5 100 Totalt 90 10 100 Databas: SNAC-K befolkning Ja Nej Summa Ordinärt boende 84 16 100 Särskilt boende 97 3 100 Totalt 91 9 100 Omfattande sjukvård och ej omfattande omsorg 41 59 100 eller omfattande omsorg Ordinärt boende 65 35 100 Särskilt boende 97 3 100 Totalt 77 23 100 Av de med omfattande omsorg och omfattande omsorg (grupp 1) visar det sig att omkring hälften är multisjuka. I gruppen med omfattande omsorg men inte omfattande sjukvård är av definitionsskäl ingen multisjuk, eftersom all multisjuka anses ha omfattande sjukvård. Totalt i gruppen med omfattande omsorg (grupp 2) är andelen multisjuka mycket högra i ordinärt boende än i särskilt boende, vilket är en konsekvens av att de som bor i särskilt boende har en mycket lägre konsumtion av sluten sjukvård. Uppgifterna från vårdsystem- och befolkningsdelen stämmer i stort sett. Högst andel multisjuka hittar man i gruppen med omfattande sjukvård, men inte omfattande äldreomsorg. Nästan 60 % av dessa personer var klassade som multisjuka. Anmärkningsvärt är att andelen multisjuka är högre i grupp 3 (omfattande omsorg och/eller omfattande sjukvård) än i grupp 2, även när grupp 2 begränsas till de i ordinärt boende (23 resp. 16 17 %). 26