Fälthäfte i Bonitering N Hallands län
Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering med ståndortsegenskaper 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt markvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 14 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 14 Heterogena ståndorter Flödesschema Tabeller, Tall, Fastmark Tabeller, Gran, Fastmark Tabeller, Tall och Gran, Torvmark Sundsvall Mora Gävle Användningsområde Boniteringshäftet för N-län kan även användas inom det ljust färgade området Karlstad Göteborg Jönköping Malmö Uppsala Stockholm 6 59 Länsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera. 2
Bonitering med höjdutvecklingskurvor Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: domineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K1: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta med 1 m radie. Bonitering med interceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K1. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 7 cm. Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd. 3
Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, m 14 STÅNDORTSINDEX H1, m T T T T T T T T T 14 T 12 T 1 12 1 8 6 4 2 4 6 8 Brösthöjdsålder, år 1 1 14 Ståndortsindex År till brösthöjd T14 T T T T T T T 14 12 1 9 9 8 8 8 4
Höjdutvecklingskurvor Gran GRAN södra Sverige Övre höjd, m 14 12 1 8 G 38 G STÅNDORTSINDEX H1, m G G G G G G G G G 6 4 2 1 4 5 6 7 8 Brösthöjdsålder, år 9 1 Ståndortsindex G G G G G G G G G G År till brösthöjd 12 1 9 9 8 8 7 7 7 7 5
Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H5, m B B B B B B B 14 12 1 8 6 4 2 4 6 8 Brösthöjdsålder, år 6
Höjdutvecklingskurvor Bok, Ek BOK Övre höjd m 38 14 12 1 8 6 4 2 STÅNDORTSINDEX H1, m BOK BOK BOK BOK BOK BOK BOK BOK BOK 4 6 8 1 1 Total ålder, år EK Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H1, m EK EK EK EK EK EK EK 14 12 1 8 6 4 2 4 6 8 Total ålder, år 1 1 Antal år till brösthöjd för övrehöjdsträden Trädslag Bok Ek Ståndortsindex 12 1 H 1 m 11 1 1 1 9 7
Interceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H1, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 1 m 5 m 6 8 1 12 14 Intercept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H1, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 1 m 5 m 14 12 6 8 1 12 14 Intercept, dm 8
Interceptmetoden Gran GRAN 56 N STÅNDORTSINDEX H1, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet - m m 1 12 14 38 4 42 Intercept, dm GRAN 56 N STÅNDORTSINDEX H1, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet - m m 1 12 14 38 4 Intercept, dm 42 9
Interceptmetoden Tall GRAN N STÅNDORTSINDEX H1, m Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet - m m 1 12 14 38 4 42 Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H1, m Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet - m m 1 12 14 38 4 Intercept, dm 42 1
Bonitering med ståndortsegenskaper Används på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3: (< %) Krön S K m b) Svag lutning 1-3: (5- %) Krön S 4 m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L 1 m K K eller L K resp L L m m S = Saknas K = Kortare perioder L = Längre perioder S L 11
Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räknat ned till ca.5 m från markytan). Morän Sediment GR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2- mm) 2- mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas..6-2 mm. Sandpartiklar dominerar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner.6-.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm..6-.2 mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än.6 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Tämligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup 12 Mer än 7 cm. Inga synliga hällar. Mellan och 7 cm. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla. Mindre än cm. Rikligt med hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga.
Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan? Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom cm:s djup från markytan. På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger cm. Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitmosstyp eller lavtyp 13
Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas Högörter Brännässla Strätta Brudborste Nordisk stormhatt Kirskål Trolldruva Busk-stjärnblomma Ramslök Kärrtistel Älgört Gulplister Skogsbingel Ormbär Ängssyra Gulsippa Sårläka Rödblära Högvuxna ormbunkar Kärrfibbla Tandrot Skogssallat (utom örnbräken) Lund-stjärnblomma Tolta Smörbollar Midsommarblomster Tvåblad Stinksyska Myskmadra Lågörter Blåsippa Hultbräken Lungört Ekbräken Svalört Nunneörter Harsyra Vitsippa Vårärt Humleblomster Vårlök Lågörter om det finns minst en av ovanstående arter Daggkåpa Smultron 1) Violer (vissa) 1) Ekorrbär Smörblommor 1) Hönsbär Veronikor 1) Stenbär Violer (vissa) 1) Gullviva 1) 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 5-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m. Lågörter som tillkommer på torvmark Blodrot Kärrfräken Orkidéer (vissa) Björnbrodd Dvärglummer Orkidéer (vissa) Slåtterblomma Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver 14 Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 5 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).
Heterogena ståndorter Olika typer av heterogena ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Heterogena ståndortstyp Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfläckar Klassificeras som Lavmarkstyp Frisk mark Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 1 % Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 1 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med % Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder klass L utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV HETEROGENA STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!
BÖRJA HÄR Täcker BB mer än 1% av BPY? Täcker lavar mer än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns minst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPY och är de spridda över mer än 1/4 av provytan? Finns någon typart för HÖ? Finns enstaka exemplar av typarter för HÖ el. LÖ i luckor inom i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF mer än 1/ av BPY? Finns 2 typarter för HÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Finns minst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) mer än 1/8 av BPY? Täcker stormhatt eller totalt mer än 1/ av BPY? Högörttyp HÖ ÖRTTYPER Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris mindre än 1/4 av BPY? Är blåbär dominerande ris? Örttyp utan ris HÖUR resp. LÖUR Örttyp med blåbärsris HÖMR/BLÅ resp. LÖMR/BLÅ UNDERORDNADE ÖRTTYPER Örttyp med ris utom blåbär HÖMR/EJ BLÅ resp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.
Höjdutvecklingskurvor Gran Täcker lavar mer än 1/2 av BB? Lavrik typ LAVRIK Lavtyp LAV LAVMARKSTYPER Flödesschema För bestämning av markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + örter mer än 1/4 av BF? Täcker starrfräkentyparterna mer än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominerar bland typarterna? Täcker följande typarter minst 1/2 av BF? örter + gräs + ormbunkar + lummerväxter + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumulering av arternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig grästyp + örnbräken BRGR Smalbladig grästyp SMGR GRÄSTYPER Starrfräkentyp STA-FRÄ BLÅ LING Blåbärstyp Lingontyp Kråkbärljungtyp KRÅK-LJU RISTYPER Fattigristyp FA-RIS Förkortningar BPY = Beaktad provyteareal BF = Befintligt fältskikt BB = Befintligt bottenskikt HÖ LÖ = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta med 1 m radie 1% 2 3 m 1/4 2 8 m 1/ 1/2 1/8 4 1/1 5
Tall på torr mark Tall på torr mark N-län Ståndortsindex H1, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m 1 1 1 1 1 1 Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Lavrik typ Lavtyp
Tall på frisk mark Tall på frisk mark Örttyper, Grästyper och Mark utan fältskikt N-län Ståndortsindex H1, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Höjd över havet, m 1 1 Högörttyp utan ris eller Högörttyp med blåbär Lågörttyp utan ris, Lågörttyp med blåbär eller Grästyper Örttyp med ris utom blåbär eller Mark utan fältskikt
Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper Rörligt markvatten klass S och klass K N-län Ståndortsindex H1, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m 1 1 1 1 1 1 1 Rörligt markvatten Blåbärstyp 56 S, K Lingontyp 56 Kråkbär-Ljungtyp 56 Fattigristyp 56
Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper Rörligt markvatten klass L N-län Ståndortsindex H1, M Breddgrad Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten 1 1 1 1 1 1 1 Blåbärstyp 56 L Lingontyp 56 Kråkbär-Ljungtyp 56 Fattigristyp 56
Tall på frisk mark N-län Ståndortsindex H1, M Tall på frisk mark Lavmarkstyper Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Övrig mark Plan mark Klass S Övrig mark Plan mark Klass S Rörligt markvatten 1 Höjd över havet, m 1 1 1 Lavrik typ S, K Lavtyp Lavrik typ L Lavtyp
Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark N-län Ståndortsindex H1, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR 1 1 1 Höjd över havet, m 1 1 1 1 1 Rörligt markvatten S, K Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp L Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp Starr-Fräkentyp
Gran på frisk mark Ståndortsindex H1, M N-län Markvegetationstyp Breddgrad Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Högörttyp utan ris 56 Lågörttyp utan ris 56 Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt 56 Grästyper 56 Blåbärstyp 56 Lingontyp eller Sämre ristyper 56 1 1 1 1 1 1 Gran på frisk mark
Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter) N-län Ståndortsindex H1, M Breddgrad Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m 1 1 1 1 1 1 Högörttyp utan ris 56 Mark utan fältskikt 56 Lågörttyp utan ris 56 Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp 56 56 56
Tall på torvmark Tall på torvmark N-län Ståndortsindex H1, M Fältskiktstyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Rörligt markvatten klass Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp S, K L S, K L Höjd över havet, m Dikningsingrepp Breddgrad 1 1 1 1 Dikat Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr Fräkentyp Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr Fräkentyp 56 56 56 56 56 56 14 14 14 14 OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark.
Höjdutvecklingskurvor Gran på torvmark Gran Gran på torvmark Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 2 meter för värden på H1 meter eller bättre, annars 1 meter) N-län Ståndortsindex H1, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Rörligt markvatten klass Bottenskikt Vitmosstyp S K L S K L Breddgrad Höjd över havet, m Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt 1 1 1 1 1 1 56 Grästyper 56 Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp 56 56 OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark.
Handledning i Bonitering Boniteringssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptmetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H1 eller H5 m Skogsstyrelsen 85 3 Bonitet m sk /ha och år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem. Del 2 Diagram och tabeller Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet. Del 3 Markvegetationstyper - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften. Del 4 Torvmark Praktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet. Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen 551 83 Jönköping Tel: - 93 4 (dir) - 93 (vx) Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping