Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 1BA10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-01-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-10-09
Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 1BA10 1.2. Programmets namn Biomedicinska analytikerprogrammet Study Programme in Biomedical Laboratory Science 1.3. Omfattning 180 högskolepoäng (180 ECTS-poäng) 1.4. Ikraftträdande Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med Ht 2010 1.5. Behörighetskrav Områdesbehörighet 12: Bi B, Fy A, Ke B, Ma C 1.6. Examen Biomedicinsk analytikerexamen (Bachelor of Science in Biomedical Laboratory Science) Medicine kandidatexamen med huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap (Bachelor of Medical Science with a Major in Biomedical Laboratory Science) 2. Mål 2.1. Mål för grundnivå enligt högskolelagen Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Sid 3 (7) 2.2. Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. Kunskap och förståelse För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om relevanta metoder inom området, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 2.3. Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Sid 4 (7) Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 2.4. Lokala mål Utöver de nationella målen gäller följande mål för biomedicinsk analytikerprogrammet vid Karolinska Institutet: Kunskap och förståelse Studenten skall visa förståelse för den egna professionens roll samt betydelse för hälsooch sjukvården, i ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Färdighet och förmåga Studenten skall vara förberedd för arbetsuppgifter av arbetsledande karaktär, Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall känna till och själv kunna relatera till Karolinska Institutets övergripande verksamhetsidé, att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa. 3. Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap beskriver läran om de metoder som används för att analysera biologiska prov och kroppsliga funktioner, speciellt inom hälso- och sjukvården. Resultaten kan inom hälso- och sjukvården ge underlag för diagnos, beslut om behandling och bedömning av sjukdomsgrad, -förlopp eller behandlingseffekt. 4. Innehåll och upplägg Under hela utbildningen skall sambandet mellan biomedicinsk laboratorievetenskap, medicin och naturvetenskap samt professionen starkt betonas och ge profil åt utbildningen.
Sid 5 (7) 4.1. Huvudsakligt innehåll och upplägg År 1 Det första året (termin 1 och 2) ger en introduktion till professionen och en bas för huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap samt grundläggande kunskaper inom medicinska och naturvetenskapliga ämnen. År 2 Det andra året (termin 3 och 4) består av kurser som skall ge kunskaper för att förstå och genom laboratoriemetodik kunna identifiera patologiska processer hos människor och djur. Undervisningen består av teoretiska moment i föreläsningsform varvade med laborationer, grupparbeten, seminarier och enskilda studier/hemuppgifter med möjlighet till egna reflektioner. År 3 Det tredje året (termin 5 och 6) består av tillämpad laboratorievetenskap i form av kliniska kurser. Studenten får då under handledning tillämpa och fördjupa kunskaperna i biomedicinsk laboratorievetenskap vid minst tre utvalda laboratorier inom diagnostisk verksamhet s.k. verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En av placeringarna, Klinisk kurs 1, utgörs av primärvård (Laboratorier för närvård och preanalys). De övriga två placeringarna utgörs av en placering, Klinisk kurs 2, på ett av följande laboratorier: klinisk bakteriologi eller klinisk virologi eller klinisk patologi eller klinisk genetik samt av en placering, Klinisk kurs 3, på ett av följande laboratorier: klinisk kemi eller klinisk farmakologi eller klinisk immunologi eller transfusionsmedicin eller avd för medfödda metabola sjukdomar. Under det tredje året ingår också möjlighet att läsa valbara kurser omfattande totalt 15 högskolepoäng. Dessa kurser kan exempelvis utgöras av kliniska kurser 2 eller 3, klinisk kurs på fysiologiklinik, preklinisk kurs inom forskning/utveckling/ industri eller av andra kurser som överensstämmer med utbildningens mål. Under den sista terminen ingår en kurs i vetenskaplig metodik och studenten gör också ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng som är ett självständigt arbete inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Arbetet skall vara fokuserat mot metodik. 4.2. Undervisningsformer Problembaserat lärande (PBL) tillämpas i vissa kurser och i övrigt utgörs undervisningen av föreläsningar, demonstrationer, laborationer, gruppundervisning samt seminarier. 4.3. Internationellt utbyte Möjlighet till internationellt utbyte för studenter och lärare ges genom avtal med ett flertal universitet. Därutöver ges genom t ex seminarieverksamhet ett vidgat internationellt perspektiv Internationalisering på hemmaplan. 4.4. Undervisningsspråk Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska kan förekomma. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.
Sid 6 (7) 5. Övergångsbestämmelser -- 6. Övriga riktlinjer 6.1. Betygsskala Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd, Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på enstaka, valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan. 6.2. Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till termin 3 krävs att minst 45 högskolepoäng är godkända från termin 1 2 termin 5 krävs att minst 105 högskolepoäng är godkända från termin 1 4 termin 6 krävs att minst 135 högskolepoäng är godkända från termin 1 5. 6.3. Riktlinjer för att avbryta verksamhetsförlagd utbildning under pågående kurs En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen. Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.
Sid 7 (7) 7. Studieplan med ingående kurser Termin Kursbenämning Högskolepoäng Nivå Progression i huvudområdet 1 Laboratoriediagnostik och 9 Grund G1 Fysiologisk diagnostik 1 Medicinsk översiktskurs 3 Grund 1 Människokroppens struktur, 6 Grund funktion och dysfunktion 1 1 Människokroppens struktur, 6 Grund funktion och dysfunktion 2 1 Människokroppens struktur, 6 Grund funktion och dysfunktion 3 2 Grundläggande laboratoriemetodik 6 Grund G1 2 Temakurs: Syra/bas och energi 6 Grund 2 Biokemi 1 6 Grund 2 Biokemi 2 6 Grund 2 Cell- och molekylärbiologi 6 Grund 3 Analytisk kemi och biokemisk metodik 3 Instrumentell teknik inkl radiofysik 4,5 Grund G1 3 Basal fysiologisk metodik 3 Grund G1 3 Molekylärbiologi och molekylärbiologisk metodik 3 Cellodling 3 Grund G2 3 Hematologi metodik och 4,5 Grund G2 diagnostik 4 Morfologi metodik och diagnostik 4 Mikrobiologi metodik och diagnostik 4 Immunologi metodik och diagnostik (inkl Transfusionsmedicin) 4 Klinisk kemi metodik och diagnostik 5 Klinisk kurs 1 5 Klinisk kurs 2 eller 3, alt Valbar 5 Klinisk kurs 2 eller 3, alt Valbar 5 Klinisk kurs 2 eller 3, alt Valbar 6 Vetenskaplig metodik inklusive 7,5 Grund arbetsledning 6 Klinisk kurs 2 eller 3, alt Valbar 6 Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 Grund G2 * Klinisk kurs 2 och 3 är på nivå G2. Nivå och huvudområde på valbara kurser kan variera.