1/5 Beslutad när: 2018-02-26 30 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-03-06 Gäller t o m: 2020-03-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Kommunfullmäktige KS/2017:672-003 Handlingsplan Trygg och säker 2016-2018 beslutad av kommunfullmäktige 2016-05-30 121 Alla nämnder och förvaltningen Säkerhetschef vid behov Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete Kommunens syfte och mål Strängnäs kommuns vision lyder Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen. Kommunen ska vara en trygg och säker plats att bo, verka och vistas i. Strängnäs kommun ska bedriva ett aktivt säkerhetsarbete vilket omfattar planering, genomförande och uppföljning av åtgärder som syftar till att förebygga, förhindra och begränsa skador på människor, verksamhet och egendom inom kommunens verksamhet. Säkerhetsarbetet består av samhällsskydd och beredskap med bland annat krisberedskap, informationssäkerhet, intern säkerhet, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt försäkringar. Säkerhetsarbetet ska bedrivas som en integrerad del av de dagliga arbetsuppgifterna inom respektive verksamhet. Säkerhetsfunktionen ska vara stödjande. I arbetet med samhällsskydd och beredskap ska dock funktionen vara styrande. Det som alltid står i centrum är att skapa trygghet och säkerhet för de människor som vistas, verkar och bor inom kommunens geografiska område. Uppdrag och ansvar Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen. Riktlinjerna förvaltas av säkerhetsfunktionen som samordnar säkerhetsarbetet på kommunstyrelsens uppdrag. Handlingsplaner tas fram gemensamt av kommunens säkerhetsfunktion och polis i samverkan samt av berörda
kontor/avdelningar. Ansvaret för genomförandet ligger på kommunens säkerhetsfunktion samt kommunens olika nämnder, kontor och avdelningar och sker i samverkan med polisen. Arbetet med skydd mot olyckor enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778) ligger på räddningstjänstens ansvar. 2/5 Samhällsskydd och beredskap Arbetet med samhällsskydd och beredskap regleras till stor del av lag (2006: 544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extraordinär händelse (LEH) och den överenskommelse som tecknats mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) där kommunens uppgifter preciseras. Arbetet med LEH är obligatorisk för kommunens alla verksamheter. Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande aktiviteter: Risk- och sårbarhetsanalyser Planering Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap Arbetet med krisberedskap omfattar dock mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtaganden enligt LEH och annan lagstiftning, till exempel socialtjänstlagen och lagen mot skydd mot olyckor, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett grundläggande arbete inom trygghet, säkerhet och samhällsskydd. För att kunna uppnå detta bedrivs även ett arbete inom: Säkerhetsskydd Kontinuitetshantering Med säkerhetsskydd menas: Skydd mot brott som kan hota rikets säkerhet Skydd av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet Skydd mot terrorism Detta innebär arbete med åtgärder för fysiskt skydd, informationssäkerhet och säkerhetsprövning. Kommunen ska undersöka vilken verksamhet som kräver säkerhetsskydd. Det gäller bland annat att identifiera den mest skyddsvärda informationen, de mest skyddsvärda IT-systemen, de mest skyddsvärda anläggningarna och de mest känsliga befattningarna. Detta görs i en säkerhetsanalys. Kontinuitetshantering är det arbetssätt som säkerställer att en verksamhet kan driva sin mest kritiska verksamhet på en acceptabel nivå, oavsett vilka störningar som inträffar. Arbetet innebär upprättande av styrande dokument, analys av
verksamheten, upprättande av kontinuitetsplaner samt uppföljning och upprätthållande. Riktlinjer I arbetet med LEH är säkerhetsfunktionen styrande i riktningen med arbetet, stödjande i verksamheternas utförande. I arbete med säkerhetsskydd och kontinuitetshantering är säkerhetsfunktionen stödjande. 3/5 Informationssäkerhet Information kan förekomma i många olika former tryckt eller skrivet på papper, lagrad elektroniskt i IT-utrustning och på lagringsmedia, överföras med post och elektronisk utrustning, yttras i en konversation och del av en persons kunskap. IT-system/utrustning som behandlar information kallas för informationsbehandlande resurser och tillsammans med information utgör de kommunens informationstillgångar. Kommunens information är därför inom flera verksamhetsområden av strategisk betydelse, och verksamheterna behöver beakta informationens konfidentialitet, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet. Informationssäkerhet konkretiseras i kommunövergripande riktlinjer samt i varje verksamhets instruktioner och handböcker på sådant sätt att målsättningar kan uppfyllas. Intern säkerhet Intern säkerhet regleras i riktlinjer som specifikt reglerar verksamheten i kommunhuset samt vissa kommunövergripande frågor som utnyttjande av kort och taggar för inpassering. Dessutom ger bestämmelserna underlag för att utveckla säkerhetsrutiner i övriga fastigheter och aktiviteter där kommunen bedriver verksamhet. Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete omfattar såväl arbete bland barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder, åtgärder som fastighetsägare vidtar som arbete på individnivå med hänvisning till kommunens myndighetsutövning. Arbetet bedrivs i nära samverkan med polismyndigheten, näringslivet och olika lokala initiativ. Med brottsförebyggande arbete menas åtgärder som syftar till att påverka faktorer som främjar eller hämmar människors brottsliga beteende. I arbetet ska olika parter tillföra sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper. Målet är att man gemensamt ska minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar av brott. I det brottsförebyggande arbetet kommer berörda att behöva analysera, planera och genomföra de aktiviteter som beslutats samt utvärdera effekten av det genomförda.
Målet med de trygghetsskapande aktiviteterna är att öka känslan av trygghet som syftar till att skapa upplevelse av säkerhet och lugn. Trygghet är individens upplevelse av sin egen säkerhet. Individens upplevelse av sin egen säkerhet beror bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar. Trygghet bygger på en känsla av kontroll, tillit till samhället och till andra människor samt en tro på sin egen förmåga. Genom ökad kunskap skapas en ökad känsla av trygghet. Inom ramen för det trygghetsskapande arbetet kommer inriktningen vara: Trygghet i offentlig miljö Kommunikation i form av dialog med våra invånare Våldsbejakande extremism Strängnäs kommun ska även verka aktivt mot våldsbejakande extremism för att värna om våra grundläggande demokratiska värderingar. Ansvaret för att leda och samordna arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism ligger inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Samverkan ska ske med andra berörda verksamheter inom kommunens verksamheter och berörda aktörer utanför den kommunala organisationen. Handlingsplan för arbetet är ett levande dokument som baseras på en lokal lägesbild. 4/5 Brå i Strängnäs kommun Genom det lokala brottsförebyggande rådet, Brå i Strängnäs kommun, säkerställs att de olika aktörernas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samordnas och utgår från en delad gemensam lägesbild. Den delade gemensamma lägesbilden resulterar i långsiktiga fokusområden för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Lägesbilden kräver ständig uppdatering och informationsförsörjning, vilket Brå Strängnäs kommun samlar in och presenterar. Brå i Strängnäs kommun syftar till att vara följande: Strategisk Rådgivande Framåtblickande Forum för att dela gemensam lägesbild Stöd i prioritering av resurser Sammanhållande för lokala Brågrupper I Strängnäs kommun finns det i kommundelarna lokala Brågrupper; Brågrupp Strängnäs, Brågrupp Mariefred, Brågrupp Stallarholmen och Brågrupp Åker. De lokala Brågrupperna i kommundelarna har sitt ursprung i befintliga strukturer och kan därför se olika ut men kläs på med funktioner från säkerhetsfunktionen, skola, socialtjänst samt polis. Deltagare kommer även från näringsliv, trossamfund, fastighetsägare, ideella föreningar med flera.
5/5 Samverkan med Polismyndigheten Samverkansavtal I syfte att utveckla samverkan mellan polis och kommun tecknar Strängnäs kommun och Polismyndigheten i Sörmlands län ett samverkansavtal Medborgarlöfte För att förstärka samverkan ytterligare och som ett led i arbetet med demokratifrågor lämnar Strängnäs kommun och Lokalpolisområde Eskilstuna ett eller flera årliga Medborgarlöften. Gemensam lägesbild Strängnäs kommun och Lokalpolisområde Eskilstuna har kommit fram till en gemensam lägesbild, en sammanställning av fokusområden mot vilka vi gemensamt ska prioritera våra resurser. Utöver den gemensamma lägesbilden förekommer samverkan på en rad olika områden och inom olika verksamheter. Arbetet med att ta fram den gemensamma lägesbilden är en ständigt pågående process och har bland annat bestått i en analys av anmälda brott, dialog med medborgare i Strängnäs kommun, information från polisens underrättelsetjänst och analys av genomförda trygghetsundersökningar. Försäkringar Strängnäs kommun tecknar försäkringar i syfte att säkerställa en stabil ekonomi och erbjuda kommunens invånare ett skydd vid olycksfall när invånare deltar i kommunal verksamhet. Säkerhetsfunktionen handlägger försäkringsfrågor genom att tillsammans med inköpsavdelningen genomföra upphandling av försäkringsmäklare samt försäkringar.