Dnr: Planeringsunderlag 2019-2022 Skultuna kommundelsnämnd Skultuna kommundelsförvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Tobias Åsell 021-393800
Innehållsförteckning Nämndens ansvar och uppdrag... 3 Omvärldsanalys... 3 Verksamhetsutveckling... 5 Kritiska framgångsfaktorer i nämndens styrkort... 7 KUNDPERSPEKTIVET... 7 KVALITETSPERSPEKTIVET... 8 EKONOMIPERSPEKTIVET... 8 MEDARBETARPERSPEKTIVET... 8 Strategiska utvecklingsområden... 9 Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten... 9 Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö... 9 Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås... 9 Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan... 9 Kompetensförsörjning... 10 Jämställdhetsintegrering... 12 Jämförelser... 13 Ekonomiska förutsättningar... 15 Ekonomiskt nuläge... 15 Demografi... 16 Befolkningsprognos 0 15 år... 16 Befolkningsprognos 65 år och uppåt... 17 Rationaliseringskrav... 18 Känslighetsanalys... 18 Investeringsplan 2019-2022... 19 PO-pålägg... 19 Ekonomisk översikt 2017-2022... 19 Riktade statsbidrag... 20 2
Nämndens ansvar och uppdrag Skultuna kommundelsnämnd ansvarar utifrån det reglemente som kommunfullmäktige fastslagit för ett brett spektra av komplexa verksamheter. Reglementet omfattar ansvar för verksamhet för psykiskt funktionsnedsatta, hemtjänst med boendestöd och ledsagarservice, servicehus, demensboende och ålderdomshem. Kommundelsnämnden ansvarar även för teknik och fritid, förskoleklass, fritidshem, grundskola till och med årskurs 9, gymnasieenhet, fritidsgård, förskola, familjecentrum, öppen förskola och bibliotek. Kommundelsnämnden ansvarar för verksamhet som dels drivs på uppdrag/beställning av andra nämnder och för verksamhet som är anslagsfinansierad. Nämndens verksamheter drivs enligt samma ekonomiska förutsättningar som för alla liknande kommunala verksamheter. Reglementet fastslår att nämndens endast får ansvara för verksamhet inom den geografiskt avgränsade kommundelen. Nämndens verksamheter finns i Skultuna och Romfartuna men hemtjänst och hemsjukvård utförs i hela den geografiska kommundelen. Kommundelsnämnden sammanträder tio gånger per år. För att öka kommundelsnämndens insyn i verksamheterna så medverkar en enhetschef och presenterar sin verksamhet vid några sammanträden varje år. Nämndens ledamoter försöker också att prioritera att regelbundet besöka verksamheterna. Två sammanträden per år hålls i olika delar av kommundelen. Omvärldsanalys Information, varor, tjänster, teknik och kultur rör sig i allt större utsträckning över nationsgränser, mellan organisationer och individer. Utvecklingen främjar ett ökat kunskapsutbyte som öppnar möjligheter till nya samarbeten och ökar takten av nya tjänster och produkter. Olika former av konkurrensutsättning har öppnat upp för internationella aktörer. Det gäller även inom vård och omsorg. Allt fler människor lever allt längre. Det är en positiv utveckling med flera förklaringar. Bättre levnadsförhållanden, förebyggande insatser samt att vården blir allt bättre på att behandla sjukdomar. Den positiva utvecklingen medför även nya demografiska utmaningar i vården. Dessa är bland annat att klara av kompetensförsörjningen samt finansieringen av vården för att möta de förändrade behoven. 3
Krig, förtryck och klimatpåverkan skapar flyktingströmmar i världen som påverkar oss på olika sätt. Det skapar både möjligheter och utmaningar för staden och förvaltningen. Här kan bland annat nämnas att allt fler äldre från andra länder och kulturer finns i verksamheterna. Detta ställer nya och ökade krav på språkkunskaper och nya krav på kunskap om olika kulturer. Detta faktum förstärker vikten av att ständigt arbeta med värdegrunds- och bemötandefrågor. En allmän förbättring av standarden och utbildningsnivån i samhället har skett. Befolkningen erbjuds en allt högre servicegrad inom såväl privat som offentlig sektor. Som en följd av detta ökar även invånarnas krav och förväntningar på att vården och omsorgen ska erbjuda samma grad av snabbhet och service som andra branscher. Även kraven på vårdens kvalitet ökar i takt med att allt fler har högre utbildning, liksom att information om resultat och vad som är möjligt att göra blir alltmer lättillgängligt. Det innebär att vi ser en ny grupp av pålästa personer som har allt högre krav på bemötande, individualisering, kvalitet och tillgång till vård och omsorg. Vidare ser vi en ökad utmaning att möta olika behov hos grupper och individer till exempel de som inte har förmåga att ta för sig av utbudet eller göra sin röst hörd. Det finns ett stort antal aktörer inom vård och omsorg på marknaden. Det innebär en ökad komplexitet och konsekvenserna för individen kan vara att vården blir allt mer fragmenterad och svårnavigerad, framförallt för personer med komplexa sjukdomstillstånd. Dessa personer måste ha kontakt med många olika aktörer, vilket försvårar effektiva och samordnade processer med risken att ingen aktör har helhetsbilden. Människor lever allt längre vilket naturligtvis är positivt. Detta ställer också krav på utförare av tjänster som styrs av Socialtjänstlagen och av Lagen om stöd och service. Allt fler kommer att vara i behov av vård vilket gör att samordning kan bli allt svårare samtidigt som det blir allt viktigare. Utifrån det lokala perspektivet så är det mycket viktigt att utveckling sker i partnerskap mellan beställarförvaltningen och leverantör. Den strategiska kunskap som beställarförvaltningen besitter behöver på ett systematiskt sätt kompletteras med den kunskap om människors behov som finns hos utförarna. Det är väsentligt att utförarna i ett tidigt skede görs delaktiga och att de tjänster som designas har en tydlig koppling till behoven hos de människor som utföraren möter i verksamhetens vardag. Gällande de pedagogiska verksamheterna så är utvecklingen i ett mycket intressant skede. Kanske frågan om framtidens utbildningssystem är mer relevant än någonsin. Under de senaste tjugo åren har snart sagt alla skolformer utsatts för 4
stort yttre tryck. Förändrade attityder och värderingar hos elever och föräldrar, ny teknik och nya distributionsformer, spelifiering, marknadifiering, globalisering och mycket mer har förändrat spelregler och förutsättningar i grunden. Det finns ett antal samhällstrender som är mer eller mindre synliga och som kommer att påverka såväl utbildning som samhället i stort. Några av trenderna som kan vara intressanta att nämna och som redan idag påverkar utbildningen är att det för första gången kommer att finnas fler gamla människor än unga på jorden vilket ställer krav på utbildning, sjukvård och välfärd och det kommer också att påverka arbetsmarknaden. Sannolikt så behöver länder kämpa för att vinna förståelse, förtroende och respekt i ett globalt perspektiv, och barn och ungdomar behöver få grundläggande kunskaper om olika kulturer, religioner, ideal och levnadsvillkor. Socialt och intellektuellt kapital kommer bli viktiga drivkrafter vilket i sin tur kommer att skapa ökad konkurrens bland människor med högre utbildning. Han menar vidare att ständiga förbättringar och samarbete blir nödvändigt för att lösa framtidens utmaningar och att det inte kommer att räcka att upprätthålla en statisk nivå. En trend som är tydlig är att det kommer att bli allt svårare att rekrytera och behålla lärare inom samtliga skolformer och att kvalificerade lärare kommer att bli en konkurrenskraft och absolut nödvändigt för att ge elever de allra bästa förutsättningarna för lärande och utveckling. Den 25 maj 2018 får Sverige och EU en gemensam lagstiftning som reglerar hur behandling av personuppgifter får ske. Den nya dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen och den nya lagstiftningen innebär att enskilda personers rättigheter stärks. Förvaltningen har under året arbetat intensivt med att göra det som krävs för att uppfylla kraven som ställs i förordningen. Utifrån de inventeringar av personuppgiftsbehandlingar som gjorts så kommer förvaltningen att genomföra ett antal åtgärder för att säkerställa att arbetet med DSF blir en del av den kontinuerliga uppföljningen. Verksamhetsutveckling Efterfrågan på nybyggnation är en av de viktigaste frågorna för kommundelsnämndens. Frågan lyfts i flera olika forum och nämnden verkar för en ökad byggnation för att möta efterfrågan och fortsätta att stärka kommundelens attraktivitet. Kommundelsnämnden har under ett antal år prioriterat 5
ortsutveckling och utveckling av Skultunas yttre miljöer. Detta arbete kommer även att fortsätta under kommande år. Bland annat kommer Esbjörn Svenssons plats tillskapas på torget i Skultuna som en hyllning till jazzmusikern Esbjörn Svensson. Förvaltningen verkar tillsammans med Mimer och Svenska kyrkan för ett aktivt samhälle där det ska finnas mötesplatser för kommundelens invånare. Det pågår även ett samarbete med de lokala företagarna och föreningarna för att öka samverkan. Denna samverkan kommer att fortsätta att utvecklas. Det förebyggande arbetet kommer att prioriteras. Detta kommer bland annat ske genom att förvaltningen startat projektet Våga för att arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att hamna i farozonen för negativa beteenden. Projektets syfte är att förbättra och främja barn och ungdomars mående och självkänsla. I projektet ingår också att öka samverkan mellan aktörer som arbetar med barn och ungdomar i Skultuna. En annan viktigt del är att se över prioriterade utvecklingsområden och identifiera vilka insatser som behövs för att säkerställa att kärnverksamheten håller den allra högsta kvaliteten. För att göra det krävs ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer. Det är nödvändigt för Skultunas framtida tillväxt att erbjuda verksamheter som håller hög kvalitet samt att ekonomin är i balans. En bra förskola och grundskola är centralt för att barnfamiljer ska välja att bosätta sig i kommundelen och för att de barnfamiljer som redan bor här ska välja att ha barnen kvar i den lokala grundskolan istället för att välja andra alternativ. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att bedriva skola med hög kvalitet pågår en översyn av skolorganisationen. Om beslut om en förändring fattas kommer effekten synas från 2019 och framåt. Kommundelsnämnden driver vård- och omsorgsverksamheter på beställning av de sociala nämnderna och beställningarna ställer tydliga krav på utföraren. För att säkerställa fortsatta beställningar så måste verksamheterna hålla god kvalitet och i alla lägen vara professionella utförare. Som professionella utförare måste arbetet med ständig utveckling och ständiga förbättringar prioriteras även fortsättningsvis. Det yttersta kvittot på verksamhetens kvalitet är nöjda kunder och nöjda kunder ökar förutsättningarna för fortsatta och nya beställningar. Förvaltningen har ett stödboende för ensamkommande. Eftersom det kommer få ensamkommande till Sverige samt att behovet av platser har förändrats kommer troligtvis uppdraget för förvaltningens stödboende att förändras. Det kommer i 6
sin tur påverka språkintroduktion på gymnasieenheten, vilket kommer leda till att verksamheten behöver ställa om bemanning och arbetssätt. Inom samtliga av förvaltningens verksamheter är det viktigt att följa med i digitaliseringen och att använda den på bästa sätt för att få ännu nöjdare kunder, en ökad kvalitet i verksamheterna och skapa bästa möjliga förutsättningar för våra medarbetare där de får använda sin kompetens på rätt sätt och ett hållbart arbetsliv. Förvaltningen kommer arbeta än mer aktivt för att skapa jämlika förutsättningar för förvaltningens medarbetare. En jämlik arbetsplats är en förutsättning för en god arbetsmiljö, vilket i förlängningen ger en effektiv organisation som har medborgarens fokus och som därmed kan tillhandahålla tjänster med hög kvalitet. Nämnden ansvarar för flera verksamheter där det redan idag är svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. För att säkerställa god kvalitet i verksamheterna så krävs ett aktivt arbete med kompetensförsörjning. Det är också viktigt att behålla och fortsätta utveckla de medarbetare som väljer att arbeta inom kommundelen genom att prioritera hälsofrämjande arbete, kompetensutveckling, kompetenta ledare och intressanta och utmanade arbetsuppgifter. Kritiska framgångsfaktorer i nämndens styrkort KUNDPERSPEKTIVET Utifrån Västerås stads värderingar så har nämnden beslutat att fokusera på bemötande genom kundens upplevelse av alltid bästa möjliga möte. Ett gott bemötande är grunden för kundernas upplevelse av de tjänster som levereras. Kunder som är nöjda med verksamheterna bidrar till en positiv ekonomisk utveckling genom ett ökat intresse och därmed ökade marknadsandelar. Arbetet med att implementera Västerås stads värderingar pågår alltjämt vilket också lyfter vikten av att prioritera kundens upplevelse av mötet i alla verksamheter. Nämnden har också beslutat att lyfta fram arbetet med att skapa optimala förutsättningar för kunden inom samtliga verksamheter. Detta syftar till att öka kundnöjdheten och även förutsättningar för grundskoleelever att nå högre resultat i skolan. Optimala förutsättningar för kunden är en viktig strävan i alla verksamheter eftersom det innebär att vara medveten om kundens förutsättningar och behov och utifrån detta sträva efter att ge det allra bästa. 7
KVALITETSPERSPEKTIVET Kommundelsnämnden har som ambition att arbeta med ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete där kvalitet och ekonomisk effektivitet ska vara i fokus. Utifrån detta är kritiska framgångsfaktorer att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer och att synliggöra varje verksamhets utvecklingsorganisation. Det innebär också att verksamheterna ska leverera hög kvalitet utifrån reglemente, avtal och uppdrag och att säkerställa att samtliga medarbetare arbetar utvecklingsinriktat. Innovation och utveckling ska vara självklara fokusområden i samtliga verksamheter. Förvaltningen har en innovationsgrupp med medarbetare från samtliga verksamheter, under kommande år kommer förvaltningen fortsätta att stärka innovationsgruppen samt skapa förutsättningar för ett innovativt arbetsklimat där medarbetares tankar och idéer tas tillvara. EKONOMIPERSPEKTIVET Förvaltningens ekonomiska inriktning är utifrån ett strategiskt hållbart perspektiv inriktad på att säkerställa en ekonomi i balans på kort och lång sikt samt att stadens principer för inköp följs. MEDARBETARPERSPEKTIVET Kommundelsnämndens viktigaste resurs är dess medarbetare och det är viktigt att behålla och utveckla befintliga medarbetare så att de väljer att utvecklas och stanna i någon av verksamheterna. Det är också centralt att lyckas rekrytera medarbetare med rätt kompetens och att attrahera medarbetare att vilja utvecklas vidare i någon av förvaltningens verksamheter. Det är redan idag svårigheter att rekrytera vissa yrkesgrupper och därför behöver arbetet med kompetensförsörjning prioriteras. Ett led i detta är att erbjuda möjligheter till ett hållbart arbetsliv genom bland annat fokus på hälsomfrämjande aktiviteter och ett hälsofrämjande förhållningssätt. En viktig faktor för ett hållbart arbetsliv är ett hållbart ledarskap vilket bland annat visas i både chefers och medarbetares förmåga till kommunikation och relationsskapande. Som ett led i detta kommer förvaltningens fortsätta att utveckla chefer och medarbetare i Klart Ledarskap och Klart Medarbetarskap. 8
Strategiska utvecklingsområden Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Projekt Våga fokus på förebyggande och hälsofrämjande Ökat samarbete mellan fritidsgård, bibliotek, skola och projektet Våga Förstärkt samverkan med föreningar och näringsliv Tillsammans med Mimer och Svenska kyrkan verka för att skapa mötesplatser för kommundelens invånare Samordning av nattvandringsverksamhet Verkar för en ökad byggnation för att stärka kommundelens attraktivitet Verkliga arbetsuppgifter för Stöd och services brukare Utökat samarbete med stadens säkerhetsavdelning Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Aktivt påverkansarbete för att locka byggentreprenörer till Skultuna Aktivt arbete för att höja kvaliteten på de välfärdstjänster som kommundelen erbjuder Samarbete med förenings- och näringsliv Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås Kommundelsnämndens ansvarar för förskola och grundskola och dessa verksamheter innefattar knappt niohundrabarn och elever Genomföra en skolorganisationsöversyn Prioritera utveckling av de pedagogiska verksamheterna för att öka elevernas resultat Ta emot VFU-studenter och andra praktikanter Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Representantskap i Svartåns vattenråd för att värna den unika miljö som Svartån innebär Samarbete med lokala entreprenörer som arbetar för att värna och skydda miljön i kommundelen 9
Kompetensförsörjning En avgörande faktor för en organisations framgång är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de står inför. Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp som innefattar utveckling och säkerställande av denna förmåga hos medarbetarna. Att möta framtiden med rätt kompetens är en av de största och viktigaste utmaningarna i arbetslivet. Därför är det väsentligt att ställa sig frågan hur blir Västerås stad, och som en del i det, Skultuna kommundelsnämnd en sådan attraktiv arbetsgivare som möjligt. Att ha medarbetare med rätt kompetens är en viktig förutsättning för att förvaltningen ska nå sina långsiktiga mål. Medarbetarna är nämndens viktigaste resurs och det är av yttersta vikt att redan befintliga medarbetare ges bästa möjliga förutsättningar att bidra och prestera samt att nämndens verksamheter lockar nya medarbetare med rätt kompetens som vill vara med och bidra till att verksamhetens mål nås. Stora pensionsavgångar, ett ökat antal verksamheter och större efterfrågan på välfärdstjänster gör att Skultuna kommundelsförvaltning behöver rekrytera nya medarbetare och fortsätta att utveckla befintliga medarbetare för att möta de nya utmaningarna. De närmaste fem åren kommer 14 % av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare att fylla 65 år. Personellt störst är pensionsavgångarna inom förskola, låg- och mellanstadiet samt inom vård och omsorg. Under de kommande fem åren kommer även Teknik och fritids halva medarbetargrupp att uppnå pensionsålder. Flera av förvaltningens verksamheter växer. Stöd och service kommer få ytterligare ett boende och antal barn i förskolan fortsätter att öka vilket ger ett ökat behov av fler förskoleplatser. Detta medför behov att rekrytera fler boendehandledare och förskollärare. Det råder stor konkurrens om dessa yrkesgrupper. Ett sätt att hitta medarbetare med rätt kompetens är att kompetensutveckla redan anställda medarbetare genom att erbjuda vidareutbildning för att få formell kompetens eller specialistkompetens. Andra bristyrken inom förvaltningen är sjuksköterskor, lärare och fritidspedagoger. Även för dessa bristyrken arbetar förvaltningen med att befintliga medarbetare som saknas formell kompetens ska ges möjlighet att läsa vidare för att bli behöriga. Det är även viktigt att se över vilka kompetenser som vi inte har idag, men som det finns ett behov av framöver samt kompetenser som kan komplettera bristyrkena genom att omfördela arbetsuppgifter. För att kunna behålla medarbetare är det viktigt att erbjuda en god arbetsmiljö, meningsfulla arbetsuppgifter och möjlighet att utvecklas. Därför arbetar 10
förvaltningen aktivt med dessa frågor. Att skapa förutsättningar för att utvecklas sker bland annat genom att förvaltningen ger möjlighet för tillsvidareanställda medarbetare att arbeta inom flera av verksamheterna för att breddar sin kompetens och kunna fungera i flera olika roller och funktioner i förvaltningen. Förvaltningen kommer arbeta mer aktivt med att skapa en flerårig övergripande kompetensutvecklingsplan. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att utbilda och arbeta aktivt med att levandehålla Klart ledarskap och klart medarbetarskap. Genom den utvecklingsinsatsen byggs en gemensam grund för förhållningssätt och kommunikation. En viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare är att erbjuda en god arbetsmiljö. Förvaltningen har arbetat aktivt med att utveckla arbetsmiljön bland annat genom att delta i forskningsprojektet Stamina samt genom att bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser, vilket har genererat en lägre sjukfrånvaro. Förvaltningen kommer fortsätta det aktiva systematiska arbetsmiljöarbetet genom att anpassa Stamina-modellen så att den än bättre passar verksamhetens förutsättningar och därmed skapar förutsättningar för ökad delaktighet och förbättrad arbetsmiljö. Förvaltningen kommer fortsätta att erbjuda önskeschema inom äldreomsorgen för att ge medarbetarna större egenkontroll av arbetstiden och möjlighet till bättre anpassning av arbetsliv och familjeliv. För att klara framtida kompetensförsörjning är det viktigt att möjliggöra för personer med utländsk härkomst att arbeta hos oss. Möjligheten att erbjuda verksamhetsinriktat språkstöd till nya medarbetare med annan språklig bakgrund ses över och kommer bli en viktig del i kompetensförsörjningen. Förutom att kompetensutveckla redan befintliga medarbetare behöver medarbetare rekryteras externt. Det görs bland annat genom att flera av förvaltningens verksamheter emot studenter. Förskolorna och Tibbleskolan är utsedda till övningsförskolor/skolor. Genom att ta emot studenter ökar möjligheten att få studenter att vilja arbeta inom förvaltningens verksamheter när de fått sin examen. Förvaltningen har också yrkesambassadörer som är med på bland annat rekryteringsmässor för att locka potentiella medarbetare att söka till oss. Det är viktigt att se över chefers förutsättningar för att attrahera fler att söka tjänster som chef. Förvaltningen kommer se över antal medarbetare per chef. Under de närmaste fem åren kommer 43% av enhetscheferna att fylla 65 år, vilket gör chefsförsörjningen till en prioriterad fråga. Det är viktigt att medarbetare som 11
är intresserade av att arbeta som chef får möjlighet att växa in i den rollen. Det gör och kommer förvaltningen fortsättningsvis att göra dels genom att anmäla framtida chefer till stadens aspirantprogram och fortsätta delta i ledarpoolen men också genom att i det dagliga arbetet låta medarbetare få ta större ansvar och växa in i chefs- och ledarrollen bland annat genom att erbjuda möjlighet att arbeta i en arbetsledande funktion utan att ha chefsansvaret. Förvaltningen erbjuder även möjligheten att få en mentor. En annan viktig faktor för att attrahera chefer är att erbjuda bra förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap. Det kan handla om bra chefsstöd, kompetensutveckling och lagom stora medarbetargrupper. Sammanfattningsvis är det väsentligt att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för att klara kompetensförsörjningen på sikt. Det innebär att kompetensutveckla redan befintliga medarbetare, ge förutsättningar för medarbetare inom brisyrken att fortsätta arbeta efter pension samt att vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och attrahera nya medarbetare. Det är också viktigt att se över så att rätt person gör rätt sak, vilket innebär att ständigt ställa oss frågan kan den här arbetsuppgiften utföras på ett annat sätt, vilken kompetens kan på bästa sätt utföra arbetsuppgiften och hur kan olika kompetenser komplettera varandra. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering ska vara en naturlig del av verksamheten och i de beslut som fattas. Målet med jämställdhetsintegrering är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv. Jämställdhetsintegrering är en del av det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen och verksamhetsmålen är könsneutralt utformade och statistiken är könsuppdelad. Exempel på aktiviteter som genomförs inom förvaltningen är att; förskolorna har ett aktivt genusarbete. Vid rekrytering eftersträvar förvaltningen alltid en jämn könsfördelning och inom vård och omsorgsverksamheter är det fler män som söker lediga tjänster än tidigare. När förvaltningen anställer gymnasieungdomar för semestervikariat fördelas tjänsterna utifrån en jämn könsfördelning. I budgetprocessen arbetar förvaltningen med jämställdhetsintegrering för att synliggöra hur resurser fördelas mellan kvinnor och män. Inom förvaltningen finns inte några otillbörliga löneskillnader kopplat till kön. 12
Enhet Antal Antal % Kvinnor Män Kvinnor Män Förskolorna 55 1 98 % 2 % Tibble- och Romfartuna skola 28 1 97 % 3 % Persboskolan 22 7 76 % 24 % Stöd och service 19 20 49 % 51 % Vallonen och Solglimten 41 3 93 % 7 % Hemtjänsten 22 1 96 % 4 % Fritidsgården 2 2 50 % 50 % Biblioteket 1 1 50 % 50 % Teknik och fritid 0 7 0 % 100 % Stab 3 1 75 % 25 % Totalt 193 44 81 % 19 % Jämförelser Siffrorna i diagrammet ovan kommer från Socialstyrelsens brukarenkät Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och visar andelen som svarat att de sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Upplands Väsby och Västerås har högst andel som svarat att de är sammantaget nöjda, 91 procent 2017. Hemtjänsten inom Skultuna kommundelsförvaltningen har ett högre resultat än genomsnittet för Västerås. Medelvärdet för de jämförda kommunerna var 89 procent nöjda vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Resultatet för riket har varit oförändrat sedan 2015 medan det har varierat en del för de jämförda kommunerna. 13
Brukarundersökning hemtjänst Andel sammantaget nöjda (%) 94 92 90 88 86 84 82 80 2015 2016 2017 Medelvärde 2017 Rikssnitt 2017 Alla kommuner förutom Uppsala har en lägre andel som uppger sig vara sammantaget nöjda med sitt särskilda boende 2017 jämfört med 2016. I Västerås minskade andelen som svarade att det var sammantaget nöjda med 3 procentenheter, från 83 till 80 procent. Brukarundersökning särskilt boende Andel sammantaget nöjda (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 2017 Medelvärde 2017 Rikssnitt 2017 I Västerås var andelen svarande som uppgav att de var sammantaget nöjda med sitt särskilda boende högre för enheter i privat regi, 81 procent, jämfört med 79 procent för enheter i offentlig regi. För enheter inom Västerås stad varierade andelen sammantaget nöjda från 90 till 64 procent. 14
Resultat 2016 2017 Riket Västerås Meritvärde 195 199 224 211 Behörighet i % 75 75 82 78 Alla godkända i % 63 69 74 66 Tabellen ovan visar resultatet för elever i årskurs 9 på Persboskolan. Gällande behörighet till nationellt gymnasieprogram så är resultaten under genomsnittligt resultat i riket och strax under resultatet för Västerås samtliga skolor. Genomsnittligt meritvärde är också lägre än genomsnittet i riket och genomsnittet i Västerås. Resultaten är inte rillräckligt höga och kommundelsnämnden har därför fattat beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att utreda den nuvarande skolorganisationen för att se om de ger optimala förutsättningar för elever och medarbetare. Oavsett om utredningen leder till ett beslut om förändring så kommer elevernas resultatet vara i fortsatt fokus under hela planeringsperioden, Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt nuläge Skultuna kommundelsförvaltning har totalt en stabil ekonomi med god uppföljning och kontroll. Kommundelsnämnden står inför stora ekonomiska utmaningar 2018 med verksamheter som har svårt att ha ekonomi i balans. Detta gäller främst hemtjänsten där ersättningen för utförd hemtjänsttimme är för låg och beräkning av beviljade insatser krymper tiden hos kund och därmed den ersättningsbara tiden. Under våren 2018 kommer ersättningen att öka men i dagsläget är det relativt oklart hur förändringen kommer att se ut. En av skolorna, årkurs 5-9, har också svårt att nå en ekonomi i balans och så har det sett ut under en lång tid. Underskottet minskar dock för varje år och den trenden ser ut att fortsätta. HVB-hemmet är från mitten av januari endast ett stödboende. Skillnaden i ersättning är stor och verksamheten har under första delen av 2018 arbetat intensivt med att ställa om verksamheten. De som blivit övertaliga får möjlighet att arbeta i det nya psykiatriboendet som skulle ha öppnat i maj, men 15
ombyggnationen av lokalerna har fördröjts och till hösten 2018 ska boendet vara klart för inflytt. Demografi Skultuna har tidigare varit en egen kommun. Kommunen bildades i Skultuna socken i Norrbo härad i Västmanland år 1862. Vid kommunreformen 1952 slogs Harakers landskommun och Romfartuna landskommun ihop med Skultuna och blev en storkommun. Sedan 1971 ingår Skultuna, Haraker och Romfartuna i Västerås kommun. Skultuna kommundel bildades 1985 och består av orterna Skultuna, Romfartuna och Haraker. Nedan redovisas befolkningsprognos för Skultuna kommundel. Befolkningsprognos 0 15 år 1200 1000 800 600 400 Haraker Romfartuna Skultuna Totalsumma 200 0 2017 2018 2019 2020 16
Befolkningsprognos 65 år och uppåt 1400 1200 1000 800 600 400 Haraker Romfartuna Skultuna Totalsumma 200 0 2017 2018 2019 2020 Befolkningsprognosen visar relativt små förändringar de kommande åren. Den övergripande prognosen för hela Västerås visar att den procentuella ökningen på femton års sikt är störst i de äldsta åldersgrupperna. Exempelvis kan nämnas att gruppen 80+ ökar med 68 procent. När det gäller tillströmningen av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn är prognosen mycket osäker. I dagsläget kommer få flyktingar till Sverige jämfört med tidigare år och särskilt jämfört med 2015. Befolkningsprognoser gällande boende i Skultuna kommundel ålder 0-15 år är relativt konstant kommande år. Andelen elever i skolan kommer att öka kommande år och andelen barn som är mellan 0-15 år kommer att minska. Detta kan komma att påverka behovet av lokaler för dessa verksamheter. Även nybyggnation kan komma att påverka antalet barn och elever. I Romfartuna byggs det ett femtontal nya villor. I Svanå planeras nybyggnation av villor och hyresrätter. Nybyggnation i Skultuna är ständigt en aktuell fråga. Den pedagogiska verksamheten kommer att beröras av all nybyggnation på ett eller anat sätt. Även de äldre, 70-90+, boende i kommundelen kommer under åren enligt prognosen att vara konstant. Äldre boende på landsbygden kommer att öka under perioden 2019-2022. Detta kan komma att påverka kundantalet för hemtjänsten då flera kan antas vilja bo kvar i sina egna hem. 17
Rationaliseringskrav Enligt beslut från KS ställs i dagsläget inget rationaliseringskrav på nämnder och förvaltningar inför 2019 men en förväntan finns på att ha en beredskap för eventuella rationaliseringskrav som kan tillkomma i samband med årsplanen. Förvaltningens största kostnadspost är arbetskraft. Anpassningar för att möta förändrade förutsättningar är ett arbete som pågår ständigt. Omvärlden är förändelig och det är inte alltid lätt att hinna med justeringar i takt med förändringarna. För Skultuna kommundelsförvaltning handlar det i princip alltid att matcha medarbetare med en förändrad ersättning. Till exempel förändring i antal barn och elever i förskola och skola och antal hemtjänst kunder. Förvaltningen samverkar även kring resurserna som finns i verksamheterna i form av till exempel antal leasade bilar och hur de kan nyttjas över verksamhetsgränserna för att arbeta kostnadseffektivt. Känslighetsanalys Lönekostnaden står för ca 70 % av vår kostnadsmassa och därför blir kostnaden mycket högre om lönesumman avviker med mer än budget. En systematisk uppföljning och styrning är nödvändig för att snabbt vidta åtgärder under pågående budgetår. På längre sikt innebär det att förvaltningen behöver kompensera med annat, effektivisera ytterligare. 18
Känslighetsanalys BUDGET Löneökning Prisökning Ekonomisk översikt (mnkr) 2019 1% 1 % Avgifter externa 4,0 4,0 4,0 Statsbidrag externa 3,8 3,8 3,8 Övriga externa intäkter 1,1 1,1 1,1 Interna intäkter fr annan förv 80,7 80,7 80,7 Summa Verksamhetens intäkter 89,6 89,6 89,6 Kostnader för arbetskraft externa -144,5-145,9-144,5 Bidrag externa -0,2-0,2-0,2 Övriga externa kostnader -22,9-22,9-23,1 Hyreskostnader interna -15,4-15,4-15,4 Interna kostnader fr annan förv -20,0-20,0-20,0 Avskrivningar -0,8-0,8-0,8 Summa Verksamhetens kostnader -203,8-205,2-204,0 Finansiella kostnader -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Resultat -114,1-115,5-114,3 Investeringsplan 2019-2022 Investeringsbehoven de närmaste fyra åren gäller i huvudsak investeringar kopplat till verksamhetens behov av till exempel möbler och i den tekniska förvaltningen arbetsredskap. Skultuna kommundelsförvaltning har ett behov av en investeringsram, 1 mnkr per år. Under 2018 så har dock förvaltningen ett investeringsutrymme på 2,5 mnkr extra för byggnation av Esbjörn Svenssons minnesplats. PO-pålägg PO-påläggen föreslås oförändrade inför 2019 trots höjda pensionskostnader. Utredning pågår på central nivå för att förändra PO-påläggen till 2020 utifrån verklig kostnad. Ekonomisk översikt 2017-2022 Just nu pågår en översyn av förvaltningen som beräknas vara klar till sommaren 2018. Eftersom utgången är oviss har ingen hänsyn tagits till eventuella förändringar som denna kan medföra. 19
Den ekonomiska översikten nedan tar hänsyn till kända och kalkylerade förändringar i demografin som påverkar den pedagogiska verksamheten som påverkar förvaltningens ram. Effekter av nybyggnation i Svanå och en eventuell nybyggnation i Skultuna finns inte med i budgetunderlaget eftersom påverkan i dagsläget är oviss. Det finns ännu ingen känd tidsplan som kan ligga till grund för en beräkning. Under hösten 2018 kommer att nytt psykiatriboende att öppna i Stöd och Service regi i Skultuna med 11 platser. Stödboendet för ensamkommande ungdomar har en beställning tom juni 2018 och det är i dagsläget ovisst om den beställningen kommer att förlängas. Hemtjänstens verksamhet har stora svårigheter med ekonomin. Under 2018 kommer ersättningen att förändras. Men de extra medel, 30 mnkr helårseffekt för alla utförare, kommer inte att räcka till alls för att nå ett nollresultat för Skultunas hemtjänst. Möjligen minska underskottet med ca 20-25 %. Totalt så kommer Skultuna kommundelsförvaltning sannolikt att nå en ekonomi i balans. Riktade statsbidrag De riktade statsbidrag som förvaltningen får är bland annat maxtaxa barnomsorg, lärarlönelyft, förstelärare, stimulansmedel äldreomsorgen. Dessa uppgår totalt till drygt 3 mnkr i budget 2018. 20
Bilaga 1 EKONOMISK ÖVERSIKT (Tkr) Skultuna kommundelsnämnd Nettokostnader (Tkr) Utfall Budget Budget Budget Budget Budget 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Anslagsfinansierade verksamheter Nämnden 814 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Förvaltningsövergripande/adm. 4 575 10 038 10 038 10 038 10 038 10 038 1) Bibliotek 1 786 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 Teknik och fritid 10 283 11 053 11 053 11 053 11 053 11 053 Fam.centrum/Öppen fsk 1 635 2 476 2 476 2 476 2 476 2 476 Fritidsgård 3 013 3 155 3 155 3 155 3 155 3 155 Skultuna förskolor 30 802 33 042 33 042 33 042 33 042 33 042 * förändring barnantal förskola -702-74 -556 1 220 Summa förskolor 32 340 32 968 32 486 34 262 Tibble och Romfartuna skolor 25 929 27 279 27 279 27 279 27 279 27 279 * förändr elevantal skola F-4/fritidshem 1 625 322 834 1 946 Summa Tibble-Romfartuna 28 904 27 601 28 113 29 225 Persboskolan 23 934 23 257 23 257 23 257 23 257 23 257 * förändr elevantal skola år 5-9 Summa Persbo 23 257 23 257 23 257 23 257 S:a anslagsfinansierad vht 102 771 113 200 114 123 113 448 113 478 116 366 Utfall Budget Prognos Prognos Prognos Prognos 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Beställd verksamhet Vallonen, intäkt -26 792-30 745-30 745-30 745-30 745-30 745 Vallonen, kostnad 30 055 30 745 30 745 30 745 30 745 30 745 Hemtjänsten, intäkt -9 238-9 782-9 782-9 782-9 782-9 782 Hemtjänsten, kostnad 13 058 9 782 9 782 9 782 9 782 9 782 Stöd och service, intäkt -23 965-27 195-32 095-32 095-32 095-32 095 Stöd och service, kostnad 22 976 27 195 32 095 32 095 32 095 32 095 HSL-team intäkt -2 233-3 000-3 000-3 000-3 000-3 000 HSL-team kostnad 1 714 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Rehabgrupp intäkt -1 250-1 250-1 250-1 250-1 250 Rehabgrupp kostnad 1 250 1 250 1 250 1 250 1 250 Hemsjukvården, intäkt -867,0-1 005,0-1 005-1 005-1 005-1 005 Hemsjukvården, kostnad 1 393,0 1 005,0 1 005 1 005 1 005 1 005 Stödboende (tidigare HVB-hem) intäkt -8 323,0-2 920,0 0 0 0 0 2) Stödboende ( tidigare HVB-hem )kostnad 8 978,0 2 920,0 0 0 0 0 Gymnasiet intäkt -4 478,0-4 403,0-4 403-4 403-4 403-4 403 Gymnasiet kostnad 4 193,0 4 403,0 4 403 4 403 4 403 4 403 S:a beställd vht 6 471 0 0 0 0 0 TOTALT 109 242 113 200 114 123 113 448 113 478 116 366 1) Övergripande lämnas ett utrymme att hantera ersättning till pedagogisk verksamhet 2) Stödboendet har beställning tom juni 2018 21