IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016

IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar något till omkring 3,5 procent per år 2017-2018. Tillväxten tyngs av svag produktivitetstillväxt och åldrande befolkning i delar av västvärlden och Japan samt ökad populism och protektionism. SVENSK EKONOMI BROMSAR IN Svensk ekonomi har redan börjat bromsa in från en hög tillväxt på nästan 4 procent i fjol. I år väntas svensk ekonomi växa med 3 procent och kommande två år med omkring 2 procent per år. Exporten har utvecklats svagare än väntat och ökar endast med 2 procent i år. I takt med att efterfrågan i omvärlden återhämtar sig ökar svensk export. Vi räknar med att den ökar med 3 procent per år under 2017-2018. Det är marginellt snabbare än marknadstillväxten. POLITISK OSÄKERHET I EUROPA Den europeiska ekonomin fortsätter att återhämta sig i långsam takt med en årlig tillväxt på knappt 2 procent 2016-2018. Rådande politiska strömningar skapar osäkerhet i regionen, samtidigt som åldrande befolkning och fortsatt hög skuldsättning i flera av länderna håller tillbaka tillväxten. Dessutom är det val i både Tyskland och Frankrike nästa år. ÖVERRASKANDE SVAG TILLVÄXT I NORDAMERIKA Den nordamerikanska ekonomin har växt långsammare än väntat det första halvåret och väntas växa med 1,6 procent i år. De efterföljande två åren väntas ekonomin växa med ungefär 2 procent per år. Det blåser starka protektionistiska vindar i USA och det råder en utbredd oro kopplad till osäkerhet inför det stundande presidentvalet. UNG BEFOLKNING LYFTER ASIEN Tillväxttakten i den kinesiska ekonomin fortsätter att växla ner gradvis till 6,5 procent i år, 6,2 procent 2017 och 5,9 procent 2018. Den indiska ekonomin fortsätter att växa starkt och den indonesiska ekonomin tar ytterligare fart. Tillväxtekonomierna behöver i allt större utsträckning drivas av inhemsk konsumtion och förutsättningarna finns genom en stor andel unga i arbetsför ålder, men omfattande strukturella reformer krävs. LENA SELLGREN Chefekonom +46 703 121 902 lena.sellgren@business-sweden.se MAGNUS RUNNBECK Senioranalytiker +46 702 697 460 magnus.runnbeck@business-sweden.se SOFIA ÖBERG Analytiker +46 730 829 713 sofia.oberg@business-sweden.se

GLOBALT IHÅLLANDE MOTVIND Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt, men tyngs av svag produktivitetsutveckling, åldrande befolkning i delar av världen samt ökad populism och protektionism. Svensk ekonomi bromsar in samtidigt som tillväxten i Nordamerika är lägre än väntat. I Europa råder politisk osäkerhet, vilket gör det svårare att genomföra strukturella reformer. Asien fortsätter däremot att växa snabbt, om än i något mer dämpad takt än tidigare. Motvinden i världsekonomin väntas hålla i sig. IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin fortsätter att återhämta sig i måttlig takt. I år växer den globala ekonomin med omkring 3 procent för att öka något till omkring 3,5 procent per år 2017-2018. Den globala tillväxten tyngs av svag produktivitetstillväxt och en åldrande befolkning i delar av västvärlden och Japan. För att den globala ekonomin ska ta fart mer påtagligt måste produktiviteten öka, vilket kräver strukturella reformer. Mot bakgrund av den ökande populismen blir det dock allt svårare för regeringar att genomföra reformer på exempelvis arbetsmarknads- och skatteområdena. Dessutom är flera länder högt skuldsatta och har stora budgetunderskott. Sammantaget innebär det att den globala ekonomin fortsätter att kämpa i motvind. Tillväxten ökar långsamt i de avancerade ekonomierna. Europa fortsätter att återhämta sig från skuldkrisen och ekonomin växer med knappt 2 procent per år 2016-2018. Den nordamerikanska ekonomin har utvecklats svagare än väntat i år och växer endast med 1,6 procent för att därefter öka med drygt 2 procent per år. Den amerikanska ekonomin befinner sig i högkonjunktur med näst intill full sysselsättning. Tillväxten i Japan tar inte fart trots premiärminister Abes ambitiösa stimulansprogram. Den japanska centralbanken stimulerar ekonomin kraftigt genom negativ ränta och obligationsköp och möjligheten till ytterligare åtgärder är begränsad. Därtill är den starka yenen besvärlig för de japanska exportföretagen. I tillväxtekonomierna går utvecklingen isär. Tillväxten i den kinesiska ekonomin fortsätter att växla ner gradvis. Den indiska ekonomin fortsätter att växa starkt och den indonesiska ekonomin tar ytterligare fart. Såväl Indien som Indonesien gynnas av en ung befolkning med hög konsumtionsbenägenhet. I Indien görs politiska framsteg för att komma till rätta med strukturella problem såsom den nyligen beslutade skattereformen. Global, årlig BNP-tillväxt (%) 1 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5 MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 3-5,0 1 Landaggregering enligt IMF:s definition. Avancerade ekonomier motsvarar till stor del OECD-länder, med undantag från Chile, Ungern, Polen och Turkiet. Icke OECD-länder som inkluderas är Cypern, Hongkong, Litauen, Malta, San Marino, Singapore och Taiwan. 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Källor: IMF; Business Sweden

GLOBALT BNP-tillväxt för utvalda regioner 1 (%) Källor: Oxford Economics; Business Sweden Sammantaget väntas utvecklingen i de asiatiska ekonomierna vara förhållandevis stabil under prognosperioden med en tillväxt på drygt 5 procent per år. Återhämtningen i råvarupriserna gynnar råvaruproducerande tillväxtekonomier. Oljepriset fortsätter att öka gradvis från nuvarande nivå på omkring 45 USD per fat till mellan 55 och 60 USD per fat 2018. Tillsammans med en stabilare politisk utveckling gör det att Ryssland och Brasilien lämnar recessionen bakom sig nästa år. Den expansiva penningpolitiken i västvärlden börjar sakteligen normaliseras. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve fortsätter att höja styrräntan i långsam takt och ECB kommer sannolikt att börja trappa ner sina stödköp under nästa år. Räntorna förbli dock låga länge än. Ett stort orosmoln för utvecklingen av den globala ekonomin är den ökade populismen med protektionistiska vindar världen över. En viktig orsak till den ökande populismen är att de ekonomiska villkoren för stora samhällsgrupper i många västländer har stagnerat eller försämrats sedan finanskrisens utbrott 2008. Detta är en stor utmaning för politikerna. Årlig tillväxt av BNP 2016 per land 2 (%) Källor: Oxford Economics; Business Sweden 4 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT 1 Utvalda regioner med stor betydelse för svensk export. Omfattar ungefär 80 procent av världens BNP.

SVERIGE SVENSK EKONOMI BROMSAR IN I fjol växte svensk ekonomi starkt och på bred front med nästan 4 procent, men redan under första halvåret i år började tillväxttakten bromsa in. Indikatorer talar för en starkare utveckling under andra hälften av 2016. Vi räknar med att svensk ekonomi växer med cirka 3 procent i år och omkring 2 procent per år 2017-2018. Den oväntat kraftiga inbromsningen i ekonomin första halvåret beror främst på fallande export. Flertalet indikatorer för exporten, inklusive Business Swedens Exportchefsindex (EMI), indikerar fortsatt svag exportutveckling framöver. En liten öppen ekonomi som Sverige är i stor utsträckning beroende av efterfrågan från omvärlden. Exporten bidrar med ungefär hälften av BNP. Den globala ekonomin fortsätter att återhämta sig framöver, vilket bidrar positivt till exportutvecklingen. Exporten väntas emellertid inte ta fart påtagligt under prognosperioden, varför tillväxten i den svenska ekonomin fortsatt är avhängig av hur den inhemska efterfrågan utvecklas. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i år för att därefter bromsa in. Det beror på en svagare ökning av efterfrågan och att det blir svårare att hitta personal med önskad kompetens. Det gäller både i näringslivet och i offentlig sektor. En stramare arbetsmarknad driver emellertid upp löner och inflation. Under de senaste åren har den inhemska efterfrågan varit tillväxtmotor. I fjol ökade offentlig konsumtion kraftigt till följd av flyktingvågen samtidigt som hushållens konsumtion Sveriges BNP-utveckling per kvartal (%) stimulerades av låga räntor. Kommande år väntas såväl hushållens konsumtion som investeringar mattas av till följd av att ekonomin inte längre stimuleras av en expansiv politik. Det mesta talar för att Riksbanken har sänkt klart. Styrräntan väntas ligga still på -0,50 procent även nästa år för att successivt höjas till 0,00 procent 2018. Därmed stärks kronan mot både euron och dollarn. TILLVÄXTEN PÅ DEN SVENSKA EXPORT- MARKNADEN STÄRKS FRAMÖVER Världsekonomin fortsätter att återhämta sig framöver, om än i måttlig takt, vilket stärker den svenska exportmarknaden. För att få en uppskattning av marknadstillväxten för svensk export utgår vi från vår prognos för BNP-tillväxten i olika regioner. Marknadstillväxten för exporten definieras som den samlade importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till, viktat med respektive lands andel i svensk export. Vår prognos är att den svenska exportmarknaden växer med knappt 2 procent i år, 2,6 procent 2017 och 3 procent 2018 (fasta priser). Det är en betydligt lägre tillväxttakt än genomsnittet på 5,7 procent per år sedan början av 1990-talet. Det indikerar att sviterna av den globala finanskrisen som bröt ut i slutet av 2008 håller i sig med fortsatt svag efterfrågan från omvärlden som i sin tur håller tillbaka efterfrågan på svenska varor och tjänster. Efterfrågan från Sveriges viktigaste exportmarknad Västeuropa är svag i år men väntas öka under perioden 2017-2018. Från Central- och Östeuropa är efterfrågan stabil. Efterfrågan från Nordamerika har dämpats kraftigt det första halvåret i år, men från och med nästa år återhämtar den sig. Asien och Oceaniens efterfrågan är fortsatt svag under 2016 för att därefter ta fart. Efterfrågan från Sydamerika ser alltjämt dyster ut även om det ljusnar även i denna region framöver. För regioner som Mellanöstern, Turkiet och Afrika är utsikterna osäkra, inte minst i ljuset av det låga oljepriset och geopolitiska risker. De två sistnämna regionerna utgör dock en liten andel av den svenska exportmarknaden. Källor: Macrobond; Business Sweden MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 5

SVERIGE Svensk exportmarknadsutveckling 1 (%) förhållandevis låga enhetsarbetskostnader vilket gav Sverige en konkurrensfördel. Denna effekt klingar av från 2017 och framåt. Tappet i svensk export jämfört med marknadstillväxten under 2013 förklaras främst av den svaga tillväxten i omvärlden, inte minst i Europa dit ca 75 procent av svensk export går. Svensk exportmarknads- och exportutveckling (%) Källor: Oxford Economics; Business Sweden En motsvarande bild ges av Business Swedens exportchefsindex för tredje kvartalet som visar att andelen exportföretag som förväntar sig en positiv exportefterfrågan det kommande kvartalet har minskat för samtliga regioner. Framför allt gäller det efterfrågan från Västeuropa samt Mellanöstern, Turkiet och Afrika där indexet har fallit under 50-strecket, vilket indikerar att fler företag tror på en minskad än ökad efterfrågan från dessa regioner. Det är tydligt att exporttemperaturen fallit men det sammantagna exportchefsindexet ligger fortsatt över 50- strecket, vilket indikerar en positiv syn på exportutvecklingen framöver. Även Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer ger en liknande bild med fallande exportorderingång i industrin. Allteftersom världsekonomin återhämtar sig stärks efterfrågan från samtliga regioner. Samtidigt försämras Sveriges konkurrenskraft något till följd av en starkare krona och högre enhetsarbetskostnader, det vill säga företagens arbetskostnader per producerad enhet. EXPORTEN ÖKAR LÅNGSAMT Förra året ökade svensk export med 5,9 procent, vilket är betydligt snabbare än ökningen i världshandeln. Första halvåret i år har dock exporten utvecklats svagt. Vår prognos är att exporten ökar med 2,0 procent i år, 2,9 procent 2017 och 3,3 procent 2018. Det är marginellt snabbare än marknadstillväxten. År 2014-2015 växte svensk export snabbare än marknadstillväxten. Det beror dels på en tillfälligt hög tjänsteexport, dels på en svag krona och Källor: Macrobond; Business Sweden Det är framför allt tjänsteexporten som ökar i snabb takt, medan varuexporten ökar långsamt. Tjänsteexporten står numera för drygt en tredjedel av den totala exporten. Tjänsteexporten minskade emellertid det första kvartalet i år, vilket delvis berodde på en tillfälligt hög nivå i slutet av 2015 för royalties och management fees. Det andra kvartalet återhämtade sig tjänsteexporten medan varuexporten föll. Mycket av den svaga exportutvecklingen kan förklaras av de låga globala råvarupriserna. Det hämmar investeringarna i råvarubranscherna i utlandet, inte minst tillväxtekonomierna inklusive Kina, vilket håller tillbaka efterfrågan på svensk export. Vi räknar med att råvarupriserna ökar framöver och att efterfrågan återhämtar sig. Svensk export, varor och tjänster, index 2007=100 Källor: Macrobond, Business Sweden 6 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT 1 Motsvarar utvalda marknader i regioner där Business Sweden har verksamhet. Ingående länder uppgår totalt till 95,6 procent av Sveriges totala export.

SVERIGE Efter finanskrisen har tillväxten i världshandeln bromsat in påtagligt. De senaste fyra åren har den totala världsexporten ökat med i genomsnitt 2,2 procent per år, vilket är långsammare än den globala BNP-tillväxten. För en liten öppen ekonomi som Sverige där ungefär hälften av BNP utgörs av export får det förhållandevis stora konsekvenser. Under perioden 1995-2007 växte världshandeln snabbt med nästan 8 procent per år. Liberaliseringen av världshandeln samverkade då med nationella avregleringar av ekonomin, IToch kommunikationsrevolutionen, framväxten av en global finansmarknad och kraftigt förbättrad infrastruktur, till att skapa en gynnsam miljö för global tillväxt. Att världshandeln nu bromsar in beror till viss del på konjunkturella faktorer såsom den svaga efterfrågan från omvärlden, svag kapitalbildning och ett kraftigt fall i råvarupriserna. Men framför allt bidrar strukturella faktorer till inbromsningen 1, så som ökad handel i data och information som ersätter fysisk handel samt kortare globala värdekedjor. Det är rimligt att vänta sig en något högre tillväxttakt i världshandeln i takt med att världsekonomin fortsätter att återhämta sig. Däremot kommer den sannolikt fortsätta att öka i långsammare takt än perioden innan finanskrisen. Världsexport, fasta priser, index 1950=100 Källor: Macrobond; Business Sweden SVENSK EXPORT ÄR KONKURRENSKRAFTIG OCH SVERIGE HAR POTENTIAL ATT ÖKA SIN ANDEL PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Lena Sellgren, Chefekonom Business Sweden MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 7

EUROPA POLITISK OSÄKERHET I EUROPA Tillväxten i Europa bromsade in det första halvåret i år till följd av svag utveckling av inhemsk efterfrågan. Å andra sidan utvecklades exporten starkare än väntat. Den europeiska ekonomin fortsätter att återhämta sig i måttlig takt med en tillväxt på knappt 2 procent per år 2016-2018. Den demografiska utvecklingen i Europa med allt färre personer i arbetsför ålder tillsammans med fortsatt hög offentlig skuldsättning i flera av länderna håller tillbaka tillväxten. Privat konsumtion fortsätter att vara tillväxtmotor i Europa. Tillväxttakten skiljer sig dock åt mellan olika länder i Europa. De nordiska ländernas tillväxttakt konvergerar i takt med att svensk ekonomi bromsar in och övriga nordiska ekonomier gradvis återhämtar sig. Den tyska ekonomin, som står för drygt 20 procent av BNP i Europa, bromsar in från 1,8 procent i år till ungefär 1,5 procent per år under 2017-2018. Industriproduktionen har utvecklats svagt men väntas återhämta sig. De offentliga finanserna har stärkts mer än väntat, vilket talar för att det finns utrymme för finanspolitisk stimulans om det skulle behövas. Den franska ekonomin, som står för drygt 11 procent av Europas BNP, rör sig i en nationalistisk och finanspolitiskt expansiv inriktning inför presidentvalet nästa år. Med tanke på landets redan höga offentliga skuld är det oroande för den finanspolitiska stabiliteten. Motstånd mot reformer bland väljarna riskerar att hämma den ekonomiska tillväxten. Den italienska ekonomin fortsätter att utvecklas svagt. Irland, Slovakien och Spanien har fortsatt den starkaste tillväxten i euroområdet, trots att den avtar till följd av långsammare ökning i privat konsumtion. Spaniens stora budgetunderskott är emellertid en stor utmaning för landet. Ekonomin saktar ned i de fyra Visegradländerna Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien, delvis till följd av en svagare utveckling på den viktigaste exportmarknaden Tyskland samt minskade tillskott från EU:s strukturfonder. De ekonomiska utsikterna för Polen är fortfarande relativt goda, men en tilltagande nationalistisk politik och försämrat företagsklimat har ökat osäkerheten om framtiden. Investeringarna viker i Ungern, där ekonomin hålls uppe av fortsatt robust privat konsumtion och god exportutveckling. Även i Tjeckien är hushållens konsumtion drivkraften i ekonomin för närvarande, medan Slovakien gynnas av en stark exportsektor. Tillväxten i de baltiska länderna ökar under prognosperioden. Tillverkningsindustrin har utvecklats svagare än väntat i stora delar av Europa den senaste tiden. Även orderingången har varit svag, trots den svaga euron. I takt med att den globala ekonomin återhämtar sig ökar både exporten och investeringarna. Å andra sidan ligger konsumentförtroendet över sitt historiska genomsnitt i de större länderna i Europa även om det sjunkit under året. Det indikerar fortsatt ökning i privat konsumtion men i långsammare takt. Arbetsmarknaden fortsätter att stärkas i de flesta länderna i Europa, framför allt i Tyskland och Storbritannien. I dessa länder ligger arbetslösheten på nivåer som är förenliga med full sysselsättning. Det betyder att det finns begränsat med lediga resurser på arbetsmarknaden, vilket pressar löner och inflation uppåt. I Europa som helhet finns det dock gott om lediga resurser och arbetslösheten är fortfarande hög jämfört med innan finanskrisen. Löner som konsumentpriser kommer därför fortsatt utvecklas svagt. Chockvågen som uppstod när det stod klart att det brittiska folket röstat för Brexit har lagt sig. Inget land har tidigare lämnat EU och det är näst intill omöjligt att kvantifiera effekterna eftersom det råder stor osäkerhet om hur Storbritanniens relation till EU kommer att se ut. Det innebär att företag och hushåll står inför en lång period av osäkerhet, vilket påverkar den brittiska ekonomin negativt, inte minst investeringar. För att mildra de negativa effekterna av Brexit sänkte Bank of England styrräntan till 0,25 procent i augusti samtidigt som man aviserade ett utökat program för stödköp av stats- och företagsobligationer. Bank of England står berett att göra mer om så behövs. Den brittiska regeringen har signalerat att finanspolitiken kommer att vara mindre åtstramande och att bolagsskatten ska sänkas i syfte att göra det attraktivt att investera i landet. Indikatorer för den brittiska ekonomin såsom inköpschefsindex har kommit in starkare än väntat. I år ökar brittisk BNP 8 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT

EUROPA med 1,8 procent för att nästa år bromsa in till 1,1 procent. 2018 väntas BNP öka med 1,4 procent. Hittills har spridningseffekterna utanför Storbritannien varit begränsade. Om Brexit skulle få spridningseffekter till andra länder och om hela EU-projektet ifrågasätts blir effekterna däremot påtagliga. Ett sådant scenario ser vi dock inte framför oss i nuläget även om risken finns. Populistiska partier är på frammarsch i flera länder i Europa och nästa år är det val i både Tyskland och Frankrike. Detta är omständigheter som försvårar genomförandet av viktiga reformer för att stärka tillväxten. Utrymmet för ytterligare penning- och finanspolitisk stimulans i Europa begränsas av höga offentliga skulder i flera länder tillsammans med politiskt motstånd mot reformer. BNP-tillväxt i Europa 2016, prognos (%) Källor: Oxford Economics; Business Sweden MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 9

NORDAMERIKA ÖVERRASKANDE SVAG TILLVÄXT I NORDAMERIKA Tillväxten i den amerikanska ekonomin har varit betydligt svagare än väntat det första halvåret i år. Det andra kvartalet växte BNP med endast 1,1 procent i årstakt. Mest oroande är att näringslivets investeringar sjönk för tredje kvartalet i rad, eftersom detta hämmar produktivitetstillväxten. Osäkerhet kring det stundande presidentvalet bidrar sannolikt. Nästa år räknar vi med att investeringarna återhämtar sig. Exporten tyngs av den starka dollarn. Däremot fortsätter hushållens konsumtion att växa starkt och bibehåller därmed sin position som tillväxtmotor. Tillväxten i konsumtionen får draghjälp av låga räntor, låga olje- och energipriser samt en starkare förmögenhetsställning. Den amerikanska ekonomin växer endast med 1,6 procent i år men drygt 2 procent per år 2017-2018. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas väl och närmar sig full sysselsättning. Att det finns begränsat med lediga resurser på arbetsmarknaden innebär att lönerna börjar stiga allt snabbare. Ökningstakten i nominella löner är dock fortsatt modest. Samtidigt är produktiviteten (förädlingsvärde per arbetad timme) svag och enhetsarbetskostnaderna ökar förhållandevis snabbt. Stigande olje- och energipriser tillsammans med löneökningar bidrar till att inflationen stiger i USA och når målet om 2 procents inflation i slutet av nästa år. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde styrräntan till 0,50 procent i december 2015. Fed väntas fortsätta att höja styrräntan i takt med att inflationen och inflationsförväntningarna tar fart för att nå 1,50 procent i slutet av 2017 och 2,25 procent i slutet av 2018. Presidentvalet i USA den 8 november är ett orosmoln. Om Donald Trump vinner valet kan det äventyra den globala återhämtningen och världshandeln, åtminstone på kort sikt. På längre sikt talar den allt högre komplexiteten i världshandeln för att frihandel kommer att vinna över protektionismen. Globaliseringen har medfört att produktionsprocesserna världen över är allt mer sammanlänkade. En produkt består av en mängd insatsvaror/tjänster som produceras i många olika länder. Att exempelvis införa strafftullar skulle därmed vara kontraproduktivt. Kanada har drabbats hårt av de senaste årens låga råvarupriser och stagnation i delar av världsekonomin. En förväntad vändning uppåt för oljepriset kommer att öka statens intäkter och gynna de oljeproducerande provinserna Alberta och Newfoundland. I övrigt är utvecklingen på den helt dominerande exportmarknaden USA avgörande för den kanadensiska ekonomin. Relativt goda ekonomiska utsikter i USA kommer att dra upp tillväxten i Kanada under 2017. Till följd av det omfattande handelsutbytet mellan Mexiko och USA skulle Mexiko drabbas hårt om Trump blir president i USA. Återhämtningen i den mexikanska tillverkningsindustrin är redan svag. Det finns risk att Mexiko med sitt stora externa skuld skulle hamna i en icke hållbar situation. Utsikterna för ett frihandelsavtal EU-Kanada Möjligheterna att gå i mål med ett frihandelsavtal mellan EU och USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP) under överskådlig tid är små. Den rådande politiska dynamiken på båda sidorna av Atlanten talar emot ett avtal. Vägen framåt verkar stängd för multilaterala frihandelsavtal av större betydelse och nu även för mer omfattande regionala avtal. Ett intressant avtal som hittills rönt mindre uppmärksamhet är frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (Comprehensive Economic and Trade Agreement, CETA). Avtalet förhandlades färdigt 2014 och ska godkännas av EU:s ministerråd och EU-parlamentet under hösten 2016. Därefter ska avtalet ratificeras av samtliga 28 EU-länders parlament. EU-kommissionen ser nu över möjligheterna att provisoriskt tillämpa avtalet i handels- och investeringsrelationerna mellan EU och Kanada, med början under första hälften av 2017. 10 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT

ASIEN UNG BEFOLKNING LYFTER ASIEN Den kinesiska ekonomin växte med 6,9 procent i fjol. Tillväxttakten fortsätter att växla ned successivt till 6,5 procent i år, 6,0 procent 2017 och 5,9 procent 2018. Med tanke på att Kinas ekonomi i allt större utsträckning ska drivas av inhemsk konsumtion snarare än investeringar är det fullt rimligt att tillväxttakten dämpas. Den kinesiska staten har goda möjligheter att stimulera ekonomin om det behövs för att uppnå tillväxtmålet på 6,5-7,0 procent. För att tillväxten i den kinesiska ekonomin ska vara uthållig krävs emellertid strukturella reformer på inte minst arbetsmarknaden. Detta är en utmaning för den kinesiska ledningen. Senaste tiden har tillväxten i Kina drivits av fastighetsmarknaden med starkt stöd från regeringen som fortsätter sin tillväxtfrämjande politik. Det handlar om att förskjuta tyngdpunkten i ekonomin mot privat konsumtion och öka tjänstesektorns betydelse. Ekonomiska indikatorer har varit blandade den senaste tiden. Investeringarna ökar långsammare och industriproduktionen har mattas av. Men samtidigt fortsätter detaljhandelsförsäljningen att öka med 10 procent i årstakt. Även i Asien blåser det självständighetsvindar. Relationen till Kina var den fråga som helt dominerade valet i Hongkong i början av september. Valresultatet innebär att den demokratiska sidan behåller den tredjedel som behövs för veto. Icke desto mindre var valet en stor källa till oro för de kinesiska myndigheterna. För bara två år sedan var det nästan tabu att ens nämna självständighet från Kina i Hongkongs politiska samtal. Nu innehåller den lagstiftande församlingen flera representanter som mer eller mindre öppet förespråkar en sådan självständighet. Indiens tillväxt dämpades något det första halvåret i år till följd av svagare inhemsk efterfrågan. Export och offentliga utgifter ökade men inte tillräckligt mycket för att kompensera för efterfrågetappet på den inhemska marknaden. I år väntas Indiens ekonomi växa med 7,5 procent för att därefter växla ned något de kommande två åren. Indiens unga befolkning med en stor andel i arbetsför ålder bidrar till fortsatt stark konsumtionsökning i Indien framöver. Stabil och låg inflation är en förutsättning för uthållig tillväxt. Den nyligen beslutade skattereformen som innebär införandet av en enhetlig moms i Indiens samtliga delstater väntas dramatiskt förbättra näringslivets möjligheter att verka på hela den indiska marknaden. För ASEAN 1 -länderna är utvecklingen blandad. Singapores tillväxt har saktat in kraftigt, men landet är också den mest utvecklade ekonomin och en viktig kommersiell och finansiell knutpunkt för regionen. Framgångarna för landets stora tillverkningsindustri har grumlats genom omfattande utflyttning till lågkostnadsländer de senaste åren. Det exportberoende Malaysia parerar nedgången på världsmarknaden med en fortsatt stark inhemsk privat konsumtion. Thailands konkurrenskraft har eroderats med snabbt stigande lönekostnader, samtidigt som den senaste militärkuppen 2014 har undergrävt investerarnas förtroende för landet. Indonesien har stora utmaningar i att diversifiera ekonomin, förbättra infrastrukturen och minska korruptionen, men tillväxten fortsätter på höga nivåer. Presidenten har lanserat en ambitiös reformagenda, även om möjligheterna att genomföra reformerna är osäkra. I Filippinerna har den nytillträdde presidenten och hans populistiska politiska program tvärtom ökat osäkerheten om de ekonomiska utsikterna och skrämt utländska investerare. Vietnam växer snabbt och har attraherat stora utländska investeringar i tillverkningsindustrin. Australien är väl positionerat för att få draghjälp av tillväxten i Asien. Men landets stora beroende av råvarutillgångar som järnmalm, kol och naturgas samt jordbruksprodukter gör ekonomin sårbar för svängningar i priser och efterfrågan. Under prognosperioden är det främst exporten som drar ekonomin, medan hushållens konsumtion förblir dämpad. MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 11 1 ASEAN (Association of Southeast Asian Nations) är ett frihandelsområde som omfattar de 10 medlemsländerna Brunei, Filippinerna, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar (Burma), Indonesien, Singapore, Thailand och Vietnam. Organisationen bildades 1967 och har sitt säte i Jakarta (Indonesien).

APPENDIX Tabell 3. Svensk varuexport samt BNP och inflation per land Land/region Västeuropa Svensk varuexport, löpande priser BNP-tillväxt, utfall och prognos, % Inflation, % Andel av Export 2015, mdr kr Förändring 2014-2015, % svensk export 2015, % 2015 2016* 2017* 2018* 2015 Sverige - - - 3,9 3,1 2,3 2,0 0,0 Norge 121,7 3,0 10,3 1,6 0,9 0,9 1,7 2,2 Tyskland 121,1 7,2 10,3 1,5 1,8 1,5 1,6 0,2 Storbritannien 84,8 5,1 7,2 2,2 1,8 1,1 1,4 0,1 Danmark 80,8 4,1 6,8 1,0 1,0 1,6 1,8 0,5 Finland 78,8 0,0 6,7 0,2 0,9 1,2 1,4-0,2 Nederländerna 60,9 7,3 5,2 2,0 1,6 1,5 1,8 0,6 Belgien 52,1 0,3 4,4 1,4 1,5 1,6 1,5 0,6 Frankrike 49,0-1,3 4,2 1,2 1,3 1,4 1,7 0,0 Italien 30,9 13,8 2,6 0,6 0,8 1,0 1,0 0,0 Spanien 23,0 11,5 2,0 3,2 3,2 2,3 2,0-0,5 Schweiz 13,7 15,8 1,2 0,8 1,6 1,7 1,9-1,1 Österrike 10,4 8,6 0,9 0,8 1,3 1,0 1,3 0,9 Portugal 6,1 12,0 0,5 1,5 1,0 1,2 1,1 0,5 Irland 6,1-6,3 0,5 26,3 1 4,0 2,2 2,2-0,3 Grekland 2,7 26,6 0,2-0,3-0,5 0,4 1,4-1,7 Central- och Östeuropa Polen 36,3 10,0 3,1 3,6 2,8 3,2 2,7-0,9 Ryssland 14,7-33,5 1,2-3,7-0,8 1,2 1,5 15,6 Tjeckien 9,0 8,9 0,8 4,6 2,4 2,3 2,2 0,3 Estland 8,9 7,2 0,8 1,1 2,0 3,0 4,0 0,1 Litauen 7,4 11,9 0,6 1,6 3,0 3,4 3,3-0,9 Ungern 5,5 5,4 0,5 2,8 1,5 2,4 1,9-0,1 Lettland 3,6 8,7 0,3 2,7 2,9 3,6 3,9 0,2 Rumänien 2,8 10,3 0,2 3,8 5,0 3,5 3,4-0,6 Slovakien 2,7 18,7 0,2 3,6 3,5 2,7 2,9-0,3 Ukraina 2,2 19,9 0,2-9,9 1,1 2,5 3,0 48,7 Bulgarien 1,1 18,5 0,1 3,0 2,9 2,5 2,9-0,1 Serbien 1,1 5,2 0,1 0,7 1,8 1,9 3,0 1,4 Kroatien 0,7 17,5 0,1 1,6 1,7 1,5 1,7-0,5 Nordamerika USA 90,6 19,4 7,7 2,6 1,6 2,3 2,1 0,1 Kanada 9,1 17,6 0,8 1,1 1,2 2,0 2,0 1,1 Mexiko 5,8 27,5 0,5 2,5 2,0 2,6 2,7 2,7 12 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT 1 Den höga siffran förklaras av omläggning i statistik.

Land/region Svensk varuexport, löpande priser BNP-tillväxt, utfall och prognos, % Inflation, % Andel av Export 2015, mdr kr Förändring 2014-2015, % svensk export 2015, % 2015 2016* 2017* 2018* 2015 Asien, Oceanien Kina 45,2 13,3 3,8 6,9 6,5 6,2 5,9 1,4 Japan 15,2 8,5 1,3 0,6 0,5 0,5 0,8 0,8 Australien 11,9 7,7 1,0 2,4 2,9 2,7 2,9 1,5 Indien 10,9 5,4 0,9 7,3 7,5 7,2 7,0 4,9 Sydkorea 9,8 12,1 0,8 2,6 2,7 2,8 3,0 0,7 Singapore 6,4 8,1 0,5 2,0 1,7 2,0 3,2-0,5 Thailand 5,4 39,1 0,5 2,8 3,1 3,1 3,4-0,9 Hongkong 4,7 8,3 0,4 2,4 1,4 2,0 2,8 3,0 Taiwan 3,8 4,8 0,3 0,6 1,0 1,8 2,9-0,3 Indonesien 2,9-4,4 0,2 4,8 5,1 5,2 5,4 6,4 Malaysia 2,7-4,7 0,2 5,0 4,0 4,4 4,3 2,1 Vietnam 1,3 13,8 0,1 6,7 6,0 6,7 6,7 0,9 Filippinerna 1,3 40,8 0,1 5,9 6,6 6,1 6,0 1,4 Bangladesh 0,4-33,8 0,0 7,0 6,8 6,7 6,6 6,2 Sydamerika Brasilien 7,3-20,4 0,6-3,9-3,2 1,0 2,5 9,0 Chile 2,7 2,0 0,2 2,3 1,7 2,2 3,0 4,3 Argentina 2,1 33,0 0,2 2,4-1,1 3,0 3,4 26,7 Colombia 0,9 15,5 0,1 3,1 2,3 2,9 3,5 5,0 Mellanöstern, Turkiet och Afrika Turkiet 13,2 0,5 1,1 4,0 3,1 3,2 3,5 7,7 Saudiarabien 10,5-6,5 0,9 3,5 1,2 1,2 2,5 2,2 Sydafrika 7,5 10,4 0,6 1,3 0,1 1,0 2,0 4,6 Förenade Arabemiraten 6,8-4,7 0,6 3,8 2,3 2,7 3,3 4,1 Egypten 6,2-11,2 0,5 4,2 3,0 2,9 3,5 10,4 Marocko 2,7-26,8 0,2 4,4 1,4 3,8 4,0 1,6 Iran 2,5 21,0 0,2 0,7 4,3 4,5 4,3 13,7 Nigeria 2,1-18,1 0,2 2,7 0,2 2,4 3,2 9,0 Källa: Oxford Economics, Business Sweden MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN 13

OM MARKNADSINSIKT Business Sweden publicerar Marknadsinsikt tre gånger per år. Marknadsinsikt ger en översiktlig bild av utvecklingen i världsekonomin, samt en mer djupgående inblick i den ekonomiska utvecklingen i viktiga regioner för svensk export. Därutöver analyseras även utveckling av svensk ekonomi och export. Syftet med Marknadsinsikt är att skapa ökad förståelse för drivkrafter för svensk export samt för hur den ekonomiska utvecklingen i världen påverkar svenska exportföretag. Analysen baseras i huvudsak på data från Oxford Economics, Statistiska centralbyrån och Macrobond, samt Business Swedens egen omvärldsbevakning. 14 BUSINESS SWEDEN MARKNADSINSIKT

BUSINESS SWEDEN Box 240, SE-101 24 Stockholm, Sweden World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 T +46 8 588 660 00 F +46 8 588 661 90 info@business-sweden.se www.business-sweden.se Business Swedens syfte är att hjälpa svenska företag att nå sin fulla internationella potential, och utländska företag att nå sin potential genom investeringar i Sverige. Det gör vi genom strategisk rådgivning och praktiskt stöd, såväl i Sverige som på nära 50 av världens mest intressanta marknader.