Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

Relevanta dokument
Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa

Hälsolitteracitet. Vad är det? Varför är det viktigt? Stockholm 29 april 2014

Hälsolitteracitet. tydlig kommunikation för en god och jämlik hälsa. Louise Hjortenfalk Hälsoplanerare. Folkhälsoenheten Region Uppsala

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Hälsofrämjande arbete på BVC

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Hälsofrämjande arbete på BVC

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Masterprogram i folkhälsovetenskap

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Social hållbarhet i ledning och styrning

Verksamhetsinriktning

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Jämlikare hälsa i befolkningen Hälsofrämjande innovation i samverkan

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi

Validering i Sörmland

Soft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder

Välfärds- och folkhälsoprogram

Samverkansavtal avseende Hälsoteket mellan Östra Göteborgs stadsdelsnämnd och Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Plan för Överenskommelsen i Borås

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Det här ska jag prata om idag:

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Master s Programme in Global Health, 120 credits

Friluftsliv och naturupplevelser

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Fem fokusområden fem år framåt

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Plan för Social hållbarhet

Folkhälsa i Angered NOSAM

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Forska!Sveriges opinionsundersökning

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategiskt folkhälsoprogram

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

SKKHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för kommunikativ & kritisk hälsolitteracitet Svensk version. Version 1.

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

DNR: HSNV DNR:

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

Vad är folkhälsovetenskap?

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Forska!Sveriges opinionsundersökning Om allmänhetens och politikernas inställning till medicinsk forskning

Transkript:

Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia of Public Health 2008 1

Expanderande sjukvårdsystem Snabbt växande privat hälsomarknad International Encyclopedia of Public Health 2008 Individer förväntas att Aktivt delta i hälsoprocesser Ta egna initiativ för att bibehålla och förbättra hälsan Göra egna val och fatta egna beslut Ha kunskap om rättigheter och skyldigheter Själv söka information Avgöra när stöd behövs Veta adekvat stöd är och var det kan finnas 2

Hälsolitteracitet har stor betydelse för att individer ska nå upp till de förväntningar som finns. men vad innebär detta svåruttalade begrepp egentligen? De kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för människors motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda information på sätt som främjar och bibehåller god hälsa WHO, Nutbeam 1998 3

Funktionell hälsolitteracitet Läs och skrivfärdigheter för att förstå hälsoinformation för att t.ex. använda medicin på ett adekvat sätt Kritisk hälsolitteracitet Färdigheter att förvärva (uppfatta, känna igen och förstå), analysera, välja, värdera och använda hälsoinformation Interaktiv/kommunikativ hälsolitteracitet Färdigheter att använda ny terminologi, tillämpa ny kunskap i målsättning och problemlösning och att dela nyförvärvad kunskap gällande hälsofrågor Maruta et al 2006 Personliga egenskaper och sociala resurser som behövs för att individer och samhällen ska kunna förvärva, förstå, värdera och använda information och service för att fatta beslut som relaterar till hälsa Förmåga att kommunicera, argumentera för och driva igenom välgrundade beslut relaterade till hälsa WHO 2015 4

Hälsolitteracitet som ett polariserat fenomen Fokus på individen och det medicinska sammanhanget Hög eller låg hälsolitteracitet Medicinskt sammanhang Mårtensson & Hensing 2011 Hälsolitteracitet som ett komplext fenomen Fokus på det komplexa sammanhanget Interaktion Föränderligt fenomen Demokrati och rättighet Hela samhällets ansvar Sammanhanget avgör om kunskap, färdighet och förmåga bidrar till hälsolitteracitet Hör hemma i en hälso /social kontext Mårtensson & Hensing 2011 5

Personen en del av ett större sammanhang Sociala färdigheter/interaktion förståelse, kritisk värdering, tillämpning och kommunikation = kapabilitet Förståelse av kunskapens föränderlighet Kunskap om vetenskapliga begrepp Kunskap om skilda syften med informationen Användning av teknik Psykisk styrka självförtroende för att vara kritisk, analysera, fatta beslut, lösa problem och att fatta beslut Mårtensson & Hensing 2011 Komplex hälsolitteracitet Rör människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att göra bedömningar och ta beslut i vardagen relaterat till sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion bibehålla och förbättra livskvalitet under hela livet HL EU, Sorensson et al, 2012 6

Förmåga att fatta sunda beslut i vardagslivet hemma, i samhälle/skola/arbete, i hälso och sjukvård, på handelsmarknad, politiska arenan Kritisk självbestämmande strategi för att öka Människors kontroll över hälsan Förmågan att söka upp information Ansvarstagande Kickbusch, 2006 Hälsorelaterade beslut Beslut om egen hälsa, annans hälsa eller hälsan i samhället Kan tas av en person eller en grupp familj/samhälle Relaterar till sammanhang/plats WHO 2015 2015 10 08 7

Information som främjar välgrundade beslut med relevans för hälsan Vilken information handlar det om? Vem står för informationen? Var finns informationen? Vad påverkar behovet av information? Institution enhet avdelning Namn 8

Institution enhet avdelning Namn Navigering 9

Varför fokusera hälsolitteracitet? Hälsolitteraciteten (individers/gruppers) påverkar/påverkas av Hälsobeteende Egenskaper i samhälle och hälso och sjukvårdssystemet Effektiv bemötande av hälsolitteracitet kan förbättra hälsa minska ojämlikheter i hälsa Befolkningens hälsa nyckelförutsättning för att nå samhällsmål Minskning av ojämlikhet och social gradient stärker hälsa och välmående för alla WHO 2010, 2015 Låg hälsolitteracitet risk för att inte... hitta/få tillgång till adekvat hälsoinformation förstå hälsoinformation på det sätt som avses förstå varför det är viktigt med hälsofrämjande insatser kunna ge uttryck för ohälsa delta hälsofrämjande interventioner känna till rättigheter och skyldigheter dyka upp vid planerade besök följa behandlingsinstruktioner 10

Låg hälsolitteracitet = risk att. feltolka symtom och instruktioner ta inadekvata beslut baserade på okunskap utgå från att kunskap är statisk/oföränderlig ta till sig massmediala budskap okritiskt använda sig av osakliga informationskällor vända sig till fel instans i hälsofrågor/vid ohälsa söka behandling sent/för sent/i onödan råka ut för skador/olyckor råka ut för felbedömning/behandling Hälsolitteracitet påverkar.. Hälsostatus Sjukvårdsvistelsers längd Antal sjukvårdsbesök Hälso och sjukvårdskostnader Medvetenhet om hälsa/hälsostrategier Jämlikhet i hälsa Diskussioner om/ansvar för hälsa Engagemang i hälsoinformation och service Motivation till eget ansvar för hälsan Williams 1995, Friedland 1998, Parker 2000, Nielsen Bohlman et al. 2004, Baker 2006, Bennet 2009, WHO 2015, m.fl. 11

Hälsolitteracitetsnivån kan potentiellt bidra till ojämlikhet i hälsa Skillnader i HL nivå kan förklara observerade hälsoojämlikheter mellan personer av olika ras eller utbildningsnivå WHO 2015. Hur kan man mäta hälsolitteracitet? http://www.halsolitteracitet.se/matninghl 12

Generell HL : I genomsnitt har 47% problematisk eller otillräcklig HL i HLS-EU (Sorensson et al, 2012) 13

Hur ser det ut i Sverige idag? Brist på kunskap om befolkningens hälsolitteracitet Forskningsprojekt om HL bland asylsökande Fokus på HL i migrantprojekt Folkhälsoprojekt norra Göteborg Hälsolitteracitet bland äldre Studentarbeten grund och avancerad nivå Hälsolitteracitet mild stroke HL och prostatacancer Ökad hälsolitteracitet kan leda till Hälsosamma levnadsvanor Förbättrad kunskap Högre följsamhet Ökad motivation/självkänsla och förmåga att agera självständigt Ökad hälsa Ökat deltagandet i folkhälsoprogram Ökad folkhälsa Lägre hälso och sjukvårdskostnader 14

Hur gör vi för att främja ett hälsolitterat samhälle? Fokus på att Förbättra hälsa/välmående Möta lokalt identifierade HL behov Öka jämlikhet avs. hälsoutfall/tillgång till service oavsett HL nivå Förbättra i/över alla nivåer i HoS systemet Att uppnå hållbara förbättringar genom förändringar i omgivning, praxis, kultur och riktlinjer Prioritering av lokal kunskap, kultur och system Engagemang av alla relevanta intressenter Sam skapande i problemlösning WHO 2015 Delat ansvar Ökad hälsolitteracitet ansvar för individ, hälso och sjukvård, utbildningsväsendet Förändring på alla nivåer kommunikation, språk, information, instruktioner, tekniker, strategier, färdigheter osv. Undvika information om okända saker på ett obekant, vetenskapligt språk Mårtensson & Hensing 2011 15

Beaktande av hälsolitteracitet Handlar om hur hälsoinformation och stöd görs tillgängligt och nåbart i form av service, omgivning och produkter Styrkor/brister och svagheter i samhällets engagemang i individers/ gruppers HL nivå Förenkla navigation, förståelse och användning av information och service Integration av HL i budskap/strukturer/handlingar planerings och utvärderingsmått, patientsäkerhet, och kvalitetssäkring Ge förutsättningar för ett HL budskap + uppföljning av framsteg Inkludering av målgrupper i design/ implementering/utvärdering av hälsoinformation/service Möta behov hos grupper i samhället utifrån HL för att förhindra stigmatisering WHO 2015 Kommunikation som främjar HL Följa upp av förståelsen av budskap Lättillgänglig hälsoinformation, service och navigeringshjälp Informationsmaterial som är lätt att förstå och agera utifrån Speciellt fokus på högrisksituationer + överrapportering Tydlig kommunikation om betydelsen av hälsoplaner och vad individer måste betala för, för att få service osv. 16

Främja hälsolitteracitet ett ansvar för samhället som helhet Huvudkrafterna för hälsa utanför hälso- och sjukvårdssystemen Information/services som underlag för välgrundade hälsofrämjande val utanför hälso- och sjukvårdssystemet Att väga in hälsolitteraciteten i samhället som helhet främjar utveckling av service, omgivning och produkter som ökar individers/gruppers förmåga att engagera sig i informationen öka tillgången till och tillgängligheten av information och stöd Handlingar som riktar sig mot hälsolitteracitet stärker samhällen och minskar social och hälsoojämlikhet WHO 2015 Strategier för att öka hälsolitteracitet för ökad hälsa/ folkhälsa och minskad ojämlikhet Inventera områden som är relevanta för insatser Möjliggör utveckling/implementering av interventioner som främjar HL Fler effektiva HL insatser, regional handlingsplan Samverkan mellan olika professer inom HoS, utbildning och andra sektorer. Involvera viktiga aktörer på alla samhällsnivåer Utnyttja tillgänglig teknologi Samarbeta för att dela bästa praxis Utveckla redskap för mätning/utvärdering av nyttan av information/teknologi Utveckla nationella rekommendationer av nyckelområden relaterat till HL The Nairobi Call to Action for Closing the Implementation Gap in Health Promotion 17

https://www.youtube.com/channel/uc3ffz9z5s7fsezsburhkdta 18