EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 maj 2013 (13.5) (OR. en) 9094/13 JEUN 47 EDUC 128 SOC 293 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8576/13 JEUN 39 EDUC 113 SOC 254 Ärende: Maximera ungdomspolitikens potential att bidra till målen i Europa 2020- strategin Antagande av rådets slutsatser Vid mötet den 2 maj 2013 konstaterade Coreper att man hade nått en enhällig överenskommelse om de ovannämnda slutsatserna. Rådet uppmanas därför att anta de bifogade slutsatserna och översända dem för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning. 9094/13 UL/be,ss 1 DGE - 1C SV
BILAGA Rådets slutsatser om att maximera ungdomspolitikens potential att bidra till målen i Europa 2020-strategin Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, SOM ERINRAR OM DEN POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DENNA FRÅGA I ENLIGHET MED BILAGAN 1. ANSER ATT 1. Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ framhäver betydelsen av att utarbeta och genomföra en politik som ger alla ungdomar de färdigheter och den kompetens de behöver för att medverka i den kunskapsbaserade ekonomin och det kunskapsbaserade samhället och erkänner ungdomspolitikens roll i detta hänseende; de övergripande målen i Europa 2020-strategin och medlemsstaternas respektive målsättningar för att öka ungdomssysselsättningen, minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och öka deltagandet i tertiär utbildning har en särskild relevans för ungdomar och de unga människor som löper störst risk att marginaliseras; ungdomspolitiken omfattar åtgärder för att främja ungdomars integration i utbildnings-, utvecklings-, kultur- och föreningsverksamhet, deras möjligheter att skaffa sig sådana erfarenheter och praktiska möjligheter till lärande som förbättrar deras liv, lärande och anställbarhet, 9094/13 UL/be,ss 2
2. de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010 2018) 1 betonar vikten av en kombinerad strategi som omfattar både a) specifika initiativ på ungdomspolitikområdet och b) initiativ till integrering av ett ungdomsperspektiv i relevanta politikområden; den innehåller ett antal instrument som har till syfte att driva verksamhet inom åtta åtgärdsområden, och lägger tonvikten på sektorsövergripande tillvägagångssätt som svar på ungdomars behov och ambitioner, 3. EU:s gemensamma rapport om ungdom från 2012 2 efterlyser starkare kopplingar och bättre sammanhållning mellan de förnyade ramarna och Europa 2020-strategin, 4. den ekonomiska nedgångens återverkningar på ungdomar innebär utmaningar för ungdomspolitiken, för en rad andra närliggande politikområden som har utformats för att möta ungdomars behov och särskilt för politiska mål som omfattar den breda allmänheten framför allt sådana som hänger samman med Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla; bland utmaningarna 3 finns arbetslöshet, en ökande risk för utestängning och en risk för att ungdomars välbefinnande påverkas negativt, 5. många ungdomar är aktivt engagerade, utvecklas och gör framsteg i grupper, sammanslutningar och samhället i stort och kan både erbjuda och dra stora fördelar av detta i sin personliga och sociala utveckling och vad gäller färdigheter, erfarenheter och kunnande; ungdomar upplever emellertid utdragna "övergångsperioder" mellan beroende och oberoende och mindre säkra utvecklingsbanor i sitt yrkesmässiga engagemang och sina yrkesmässiga framsteg, 1 2 3 EUT C 311, 19.12.2009, s. 1. EUT C 394, 20.12.2012, s. 5. Arbetslösheten för ungdomar i åldersgruppen 15 24 ökade kraftigt från 15 % i februari 2008 till 23,6 % i januari 2013. Antalet unga i åldrarna 15 25 som varken arbetar eller studerar var 7,5 miljoner i januari 2012. 9094/13 UL/be,ss 3
6. ungdomars kapacitet och förmåga till kreativitet, innovation, entreprenörskap och anpassningsförmåga vilka konstaterats vara ovärderliga egenskaper för att främja en förnyad och hållbar återgång till ekonomiskt och socialt välstånd i medlemsstaterna och för att få till stånd ett mer inkluderande samhälle måste erkännas och ges resurser, 7. kunskapen om ungdomar och hur den påverkar ungdomspolitik och ungdomsrelaterad politik är viktig och bör grundas på tillräcklig forskning, 8. en tydligare tonvikt på ungdomspolitikens positiva och tydliga bidrag till Europa 2020- strategin och det mervärde den skapar, särskilt i samband med målen på områden som utbildning, sysselsättning och social delaktighet är nödvändig, 2. KONSTATERAR ATT 9. flera politiska initiativ (enligt bilagan till detta dokument) har införts för att främja målen i Europa 2020-strategin och ta itu med de utmaningar som har uppstått till följd av krisens verkningar i hela EU; många av dessa är av särskild betydelse för ungdomar; politiska initiativ på sysselsättnings- och utbildningsområdet som riktar in sig på ungdomar främjar antagandet av en "samordnad" strategi där ungdomspolitiken bör spela en viktig roll; uppgiften för de ministrar som ansvarar för ungdomsfrågor och integreringen av ett ungdomsperspektiv inom ett brett spektrum av politikområden bör stödjas, i synnerhet inom den europeiska planeringsterminen, 3. ANSER ATT 10. sektorsövergripande och interinstitutionell samordning på nationell nivå och EU-nivå är av central betydelse vid genomförandet av en effektiv ungdomspolitik för att nå målen i Europa 2020-strategin, 9094/13 UL/be,ss 4
11. ungdomspolitiken erbjuder ungdomar ett ungdomsinriktat och övergripande politiskt svar, både vertikalt och horisontellt; ungdomspolitiken innehar både en särskild och en kompletterande roll i samordning med andra politikområden i stimulansen av en rad positiva åtgärder för ungdomarna; ungdomspolitikens roll och uppgift skulle dock gagnas av en bättre beskrivning av hur den bildar underlag för och samverkar med närliggande politikområden; detta skulle stärka ungdomspolitikens verkningar, både i sig och såsom bidragande till Europa 2020-strategin, särskilt i samband med sysselsättning och social delaktighet, och skulle därför öka ungdomspolitikens synlighet i detta sammanhang, 12. åtgärder inom ungdomspolitiken som kommer till uttryck exempelvis i form av ungdomsarbete och icke-formellt och informellt lärande har en tydlig relevans för ungdomars föreberedelse för, deltagande i och framsteg på utbildnings- och sysselsättningsområdena samt på områdena hälsa och social integration; sådana åtgärder kan aktivt stödja EU:s ungdomssysselsättningspaket, i synnerhet ett effektivt genomförande av ungdomsgarantin, och skulle dra nytta av stöd från ungdomssysselsättningsinitiativet och andra berörda europeiska fonder, 13. ungdomssektorn förfogar över ett särskilt kunnande i strävan att engagera ungdomar och ge dem ökat inflytande, särskilt ungdomar med sämre förutsättningar och som eventuellt inte kan nås av strategier för utbildning och sysselsättning, 9094/13 UL/be,ss 5
4. BETONAR FÖLJANDE PRIORITERINGAR FÖR ATT HJÄLPA UNGDOMSPOLITIKEN ATT UPPFYLLA HELA SIN POTENTIAL FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN I EUROPA 2020- STRATEGIN, nämligen 14. åtgärder för att stärka det sektorsövergripande och interinstitutionella samarbetet för att förbättra samordningen av ungdomspolitiken och politikområden i anslutning till denna, särskilt på sysselsättnings- och utbildningsområdet, är prioriterade för att tillhandahålla övergripande och integrerade politiska svar på de sociala och ekonomiska utmaningar som ungdomar för närvarande står inför och för att nå ut till ungdomar med sämre förutsättningar, särskilt ungdomar som är marginaliserade och varken arbetar eller studerar, för att främja ett mer inkluderande samhälle och bidra till Europa 2020- strategins mål, 15. ungdomarnas egen roll för att utforma den politik som påverkar dem bör förstärkas, särskilt deras valmöjligheter inom, tillträde till och framsteg inom allmän utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning i syfte att uppnå större social integration; ungdomars deltagande i utformningen av politiken är av avgörande betydelse för hur ungdomspolitiken genomförs i överensstämmelse med de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010 2018); berörda parter inom ungdomspolitiken har särskilt kunnande för att underlätta ungdomars aktiva deltagande i utvecklingen av politiken, 16. uppdraget för det föreslagna nya EU-programmet för utbildning, ungdom och idrott och särskilt dess ungdomskapitel, liksom andra EU-program och -fonder, kommer att vara viktig för att ge Europas ungdomar möjligheter till lärande och rörlighet, att förvärva nya färdigheter och erfarenheter och att delta i volontärarbete och kulturutbyte; ungdomspolitikens oberoende värde och egenvärde samt dess mervärde bör erkännas eftersom den stöder ungdomars resultat inom utbildning, sysselsättning och social integration; nästa generations europeiska struktur- och investeringsfonder kommer att bidra med investeringar i ungdomar och deras färdigheter och förbättra deras anställbarhet och tillträde till arbetsmarknaden, 9094/13 UL/be,ss 6
5. UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT MED BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN ÖVERVÄGA FÖLJANDE INSATSER, nämligen 17. att i förekommande fall säkerställa att de prioriterade uppgifter som genomförs i enlighet med de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010 2018) stöder och kompletterar målen i Europa 2020-strategin, 18. att främja ungdomsministeriernas aktiva deltagande i utformningen av nationell politik i samband med Europa 2020-strategin, särskilt utformningen och, där detta är lämpligt, samordningen av årliga nationella reformprogram, 19. att i detta sammanhang och på grundval av nationella bestämmelser för dialog med ungdomar verka för en bättre användning av befintliga mekanismer eller utveckla nya i syfte att samla in ungdomars åsikter som bidrag till utformningen av ungdomspolitik och ungdomsrelaterad politik, 20. att överväga hur ungdomspolitiken kan bidra till utformningen av åtgärder inom ramen för ungdomssysselsättningspaketet, i lämpliga fall inbegripet genomförandet av rådets rekommendationer om validering av icke-formellt och informellt lärande och om inrättande av en ungdomsgaranti, 9094/13 UL/be,ss 7
6. UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETSOMRÅDEN OCH MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH MED FULLSTÄNDIG RESPEKT FÖR MEDLEMSSTATERNAS ANSVAR FÖR UNGDOMSPOLITIKEN 21. främja bidraget från åtgärder inom ungdomspolitiken, som en del av bredare strategier för utbildning, sysselsättning och social integrering, till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin, 22. säkerställa större samordning och synergieffekter mellan arbetet i enlighet med de förnyade ramarna och det arbete som utförs inom utbildning och sysselsättning för att öka ungdomarnas deltagande i allmän utbildning och yrkesutbildning, så att de kommer ut på arbetsmarknaden och integreras i samhället, varvid integrationen av ungdomar som varken arbetar eller studerar särskilt bör betonas, 23. inom ramen för de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet 2010 2018 utforma en plan för arbetet på medellång sikt för att vägleda arbetet med ungdomspolitiken och den ungdomsrelaterade politiken som svar på aktuella teman och tendenser på ungdomsområdet och närliggande områden, där relevanta områden för samordning och samarbete med strategier för utbildnings- och sysselsättningspolitik lyfts fram, i syfte att säkerställa bidrag från ungdomspolitiken till den europeiska planeringsterminen, 24. införa en praxis där medlemsstaternas företrädare med ansvar för ungdomspolitik i rådet och/eller dess förberedande organ varje år kan diskutera och utbyta åsikter om viktiga åtgärder med politisk inriktning inom den europeiska planeringsterminen, den årliga tillväxtöversikten och de landsspecifika rekommendationerna för medlemsstaternas politik i syfte att tillhandahålla relevanta och lägliga bidrag till sysselsättningskommittén i dess multilaterala övervakningsarbete avseende de landsspecifika rekommendationerna, 9094/13 UL/be,ss 8
25. se till att de instrument som skisseras i EU:s ungdomsstrategi och EU:s gemensamma rapport om ungdom (2012), såsom processen för strukturerad dialog, evidensbaserad politik och samarbete över sektorsgränserna, utvecklas så att de får maximal verkan, i syfte att kanalisera alla tillgängliga uppgifter om hur krisen påverkar ungdomar till riktlinjedebatten om Europa 2020-strategin, och säkerställa att ungdomarnas röster blir hörda i denna debatt, 26. lyfta fram hur åtgärder inom ungdomspolitiken, som exempelvis kommer till uttryck i form av ungdomsarbete och icke-formellt och informellt lärande, utgör ett medel för ungdomar, i synnerhet ungdomar med sämre förutsättningar, att bli mer aktiva medborgare som fullt ut deltar i det civila samhället och utvecklar sitt lärande och sin anställbarhet, 27. tydligt betona hur sådana åtgärder hjälper ungdomar att utveckla kompetens och övergripande färdigheter som hjälper dem att få tillgång till utbildning och sysselsättningsmöjligheter som kan främja deras självständighet och framsteg samt bidra till att utveckla deras personliga och sociala färdigheter och erhålla sysselsättnings- och entreprenörskunskap, 28. främja tillgången till och uppmuntra till utnyttjande bland alla berörda aktörer av europeiska program såsom det europeiska programmet för utbildning, ungdom och idrott, som stöder rörlighet, utbyten och främjandet av färdigheter och möjligheter att delta i volontärarbete och kulturutbyte, och andra europeiska program och fonder som bland annat syftar till att nå ut till alla ungdomar, inbegripet dem som har sämre förutsättningar, särskilt ungdomar som varken arbetar eller studerar, och därmed bidra till utvecklingen av ungdomars färdigheter och anställbarhet, 29. i tillämpliga fall främja en fullständig och optimal användning av ungdomssysselsättningsinitiativet för att genomföra rådets rekommendation om inrättande av ungdomsgarantin. 9094/13 UL/be,ss 9
7. UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT ÖVERVÄGA FÖLJANDE ÅTGÄRDER: 30. Överväga åtgärder för att säkerställa att ett ungdomspolitikperspektiv är centralt i utbildnings-, sysselsättnings- och integrationspolitik och därvid särskilt införliva en tydlig ungdomspolitisk dimension i genomförandet av Europa 2020-strategin, särskilt vad gäller ungdomsarbete och validering av icke-formellt och informellt lärande. 31. Främja medvetandet om alla EU:s finansieringsprogram och exempel på bästa praxis i samband med dessa, där ungdomars färdigheter för 2000-talet utvecklas genom att det tydligare betonas hur dessa program främjar färdighetsbaserat, erfarenhetsbaserat och entreprenörskapsbaserat lärande, som ökar och främjar ungdomars deltagande i samhället, i utbildning och i arbetslivet, särskilt ungdomar med sämre förutsättningar. 32. Inom ramen för Europa 2020-strategin och de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet 2010 2018 bibehålla sin avsikt att utvärdera processen för den strukturerade dialogen för att säkerställa att processens tillämpningsområde, omfång och innehåll återspeglar och svarar mot ungdomars aktuella behov och i sin tur ger underlag för utvecklingen av ungdomspolitiken. 33. Överväga utarbetandet av ett diskussionsdokument på grundval av resultaten i EU:s ungdomsrapport och det pågående arbetet inom peer learning och mot denna bakgrund hålla ett seminarium om peer learning som inbegriper de viktiga politikområdena ungdom, utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning med deltagande av relevanta berörda parter för att undersöka det bästa sättet att utveckla ett samordnat policysvar på de aktuella utmaningar som ungdomar står inför. I ett sådant initiativ kan rekommendationer skisseras för diskussioner inom de respektive politikområdena och relevanta rådskonstellationerna med sikte på ytterligare åtgärder. 9094/13 UL/be,ss 10
Bilaga till BILAGAN POLITISK BAKGRUND 1. Slutsatserna från Europeiska rådets möte den 13 14 december 2012 4 och den 7 8 februari 2013 5, där det betonas att högsta prioritet bör ägnas främjande av ungdomssysselsättning och ett nytt ungdomssysselsättningsinitiativet lanseras. 2. Uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 30 januari 2012, Mot tillväxtvänlig konsolidering och jobbskapande tillväxt, där medlemsstaterna uppmanas att stimulera sysselsättningen, särskilt för ungdomar, genom att utveckla och genomföra övergripande initiativ för sysselsättning, utbildning och kompetens. 3. Rådets rekommendation om inrättande av en ungdomsgaranti inom ungdomssysselsättningspaketet 6, som utgör en del av ett samordnat tillvägagångssätt för att ta itu med ungdomsarbetslösheten, minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och minska fattigdom och social utestängning bland ungdomar. 4. Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande 7, som betonar möjligheter och mekanismer som gör det möjligt för kunskap, färdigheter och kompetens som erhållits genom icke-formellt och informellt lärande att spela en viktig roll för att förbättra anställbarheten och rörligheten samt öka motivationen till livslångt lärande, särskilt för socioekonomiskt missgynnade och lågkvalificerade. 4 5 6 7 EUCO 205/12. EUCO 3/13. 17944/12. EUT C 398, 22.12.2012, s. 1. 9094/13 UL/be,ss 11 Bilaga till BILAGAN DGE - 1C SV
5. Den gemensamma rapporten från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) 8, med åtgärder för att mobilisera Utbildning 2020-strategin till stöd för Europa 2020-målen för tillväxt och sysselsättning samt ett antal prioriterade områden för europeiskt samarbete på utbildningsområdet för perioden 2012 2014. 6. Rådets slutsatser om att investera i utbildning ett svar på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013 9. 7. Rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid 10, där behovet av omfattande, sektorsövergripande strategier för förstärkning av kopplingarna mellan utbildningssystemen och sysselsättning framhävs. 8. Kommissionens meddelande Bättre möjligheter för unga av den 20 december 2011 11, där medlemsstaterna uppmanas att vidta fler åtgärder för att ta itu med den höga ungdomsarbetslösheten, bland annat genom ett bättre utnyttjande av Europeiska socialfonden och större möjligheter till rörlighet. 8 9 10 11 EUT C 70, 8.3.2012, s. 9. EUT C 64, 5.3.2013, s. 5. EUT C 191, 1.7.2011, s. 1. 5166/12. 9094/13 UL/be,ss 12 Bilaga till BILAGAN DGE - 1C SV