PRINCIPER FÖR TJÄNSTERESOR OCH ÖVRIGA FORSKNINGSOMKOSTNADER

STYRDOKUMENT Dnr F X XXXX/XX PRINCIPER FÖR TJÄNSTERESOR OCH ÖVRIGA FORSKNINGSOMKOSTNADER Publicerad Beslutsfattare Fredrik Engström, prefekt Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Tillsvidare Sammanfattning Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (2) Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.flov.gu.se 1

Alla tjänsteresor skall beställas genom institutionens administration och ska godkännas av närmaste chef. För detta ändamål finns en blankett på institutionens interna webbsida. Lärare och forskare skall i första hand utnyttja de möjligheter som finns för finansiering av resor via externa finansiärer såsom forskningsfinansiärer, fonder och stiftelser. För resor som av olika anledningar inte kan finansieras av externa finansiärer finns institutionsmedel enligt nedanstående princip. Forskare och lärare garanteras en finansiering för forskningsrelaterade omkostnader för forskaren/läraren såsom resor, litteratur (se Principer för inköp av litteratur), utrustning samt språkgranskning om 40 tkr/år (exklusive indirekta kostnader) för motsvarande heltid internfinansierad forskning. Denna finansiering reduceras i enlighet med den internfinansierade forskningsomfattningen i tjänsten, d.v.s. en lärare med 35 % internfinansierad forskning i tjänstgöringsplanen, har rätt till 14 tkr/år för sådana omkostnader. Observera att det endast gäller internfinansierad forskning, för externfinansierade forskningsprojekt regleras motsvarande kostnader antingen i anslaget från forskningsfinansiären eller i ett eventuellt medfinansieringsbeslut. Medlen kan endast i undantagsfall sparas från ett år till ett annat, skäl för detta kan vara att den internfinansierade forskningstiden är så låg att medlen inte täcker kostnaden för en konferensresa. Alla tjänsteresor ska ha ett tydligt verksamhetssyfte, det kan till exempel vara att genomföra en resa i syfte att genomföra en egen presentation på en forskningskonferens, eller genomföra en resa som med sannolikhet kommer utöka institutionens forskningsresurser, publikationer, utbildningsuppdrag, externa samverkansuppdrag, internationella kontaktnätverk, eller genomföra en resa som med sannolikhet medför individuell kompetensutveckling som långsiktigt gagnar institutionen som helhet Särskilda medel för forskarstuderande För att säkerställa att alla forskarstuderande oavsett finansieringsform har möjlighet att besöka konferenser, utföra fältstudier, etc. finns medel om 30 tkr (exklusive indirekta kostnader) för varje forskarstuderande antagen till doktorsexamen. Forskarstuderande antagna till licentiatexamen har rätt till hälften av bidraget, 15 tkr (exklusive indirekta kostnader). 1 Medlen skall i första hand användas till resor av vikt för utbildningen (konferenser, kurser, fältstudier, handledning, seminarium på annan ort) samt andra utgifter relaterade till datainsamling, men kan också användas för språkgranskning eller inköp av litteratur med relevans för utbildningen, men se också Principer för inköp av litteratur. Användningen av medel skall planeras i samråd med handledare och beviljas av viceprefekt för utbildning på forskarnivå. 1 Övergångsregler: Alla forskarstuderande som 2017-12-31 inte nått ackumulerad aktivitet om 800 % (respektive 400 % för licentiatexamen) har rätt till sammanlagt 30 tkr (respektive 15 tkr) för dessa ändamål. För övriga gäller de tidigare reglerna. 2 2 (2)

STYRDOKUMENT Dnr F X XXXX/XX PRINCIPER FÖR INKÖP AV LITTERATUR Publicerad Beslutsfattare Fredrik Engström, prefekt Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Tillsvidare Sammanfattning Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (2) Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.flov.gu.se 3

All litteratur som köps in av institutionen, oavsett finansiär, ägs av universitetet. Litteratur kan förvaras på medarbetares tjänsterum eller i för ändamålet avsedda bokhyllor på institutionen. Undervisning Institutionen skall för lärare tillhandahålla litteratur som används för undervisningsuppdrag inom institutionens ordinarie kursutbud. Litteratur som skall användas för undervisning inom externa uppdrag skall finansieras genom beställarens fullkostnadstäckning. Kurslitteratur som skall utvärderas för att eventuellt ingå i kurser som är under utveckling eller eventuellt ersätta befintlig kurslitteratur skall i första hand införskaffas genom universitetsbiblioteket. Forskning och administration Litteratur som skall användas till forskning eller administration skall i första hand införskaffas genom att utnyttja de resurser som finns för sökning och lån av litteratur som finns vid universitetsbiblioteket. Observera att universitetsbiblioteket köper in litteratur på förslag från medarbetare. Inköp av litteratur till institutionen avsedd för forskning eller administration kan först bli aktuellt om man utan resultat försökt få tag på litteraturen från universitetsbiblioteket eller tydligt kan påvisa att litteraturen är av långsiktig vikt för forskningen, forskarutbildningen eller fullgörandet av arbetsuppgifter inom administrationen eller har medel särskilt avsedda för litteraturinköp. 4 2 (2)

STYRDOKUMENT Dnr F X XXXX/XX PRINCIPER FÖR LÄRARES OCH FORSKARES ARBETSTID Publicerad Beslutsfattare Fredrik Engström, prefekt Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Tillsvidare Sammanfattning Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (4) Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.flov.gu.se 5

Det lokala arbetstidsavtalet för lärare vid Göteborgs universitet ställer upp grundförutsättningarna för lärares arbetstid. Enligt avtalet skall tjänstgöringsplan utarbetas för varje lärare 1 för en tjänstgöringsperiod om läsår, kalenderår, termin eller kvartal. Tjänstgöringsplaner kan även utarbetas för forskare och övrig personal om avdelningschef eller prefekt bedömer det lämpligt. I tjänstgöringsplanen fastställs omfattning och förläggning av arbetsuppgifter inom områdena: forskning och utvecklingsarbete, utbildning, kompetensutveckling samt samverkan med det omgivande samhället och andra arbetsuppgifter. Forskning och utvecklingsarbete Den så kallade schablontilldelningen från fakulteten täcker, i normalfallet, 10, 20 eller 35 % av heltid för lektor, docentkompetent lektor respektive professor. I normalfallet garanteras lektorn eller professorn som lägst denna tid för forskning. Forskningstiden kan vara i form av medfinansiering av externfinansierade projekt eller som fri forskningstid. Eventuell utökning av internfinansierad forskning inom tjänsten bestäms av prefekt. De kriterier som ligger till grund för fördelningsbeslut är i första hand kvalitet och kvantitet av den anställdes forskningsaktiviteter de senaste tre åren, samt i andra hand potentialen i den planerade forskningen. Om den anställde önskar högre andel forskning än det som finns angivet ovan skall hen förbereda ett skriftligt underlag till prefekt med utförda forskningsaktiviteter under de senaste tre åren uppdelade i följande kategorier: Forskningspublikationer som ger poäng enligt humanistiska fakultetens modell för aktivitetstilldelning. Antal poäng per publikation skall framgå. Erhållna externa forskningsmedel. Antal sökande samt totalsumman av erhållna medel skall framgå. Bedömningsuppdrag. Övriga forsknings- och samverkansaktiviteter, inklusive ej poänggivande forskningspublikationer. Det skriftliga underlaget skall också innehålla en plan för hur den extra forskningstiden skall användas. Då medarbetaren så önskar skall institutionen arbeta för möjligheten att spara forskningstid från en period till annan och på så sätt tidsmässigt koncentrera forskningstiden. Eventuell sådan sparad forskningstid skall noteras i tjänstgöringsplanen. Utbildning För att säkerställa utbildningarnas forskningsanknytning och kvalitet är institutionens mål att såväl läraranställda som forskaranställda ska undervisa inom sin tjänstgöring. Undervisning inom grundutbildningen för tillsvidareanställda lärare bör uppgå till minst 10 % av heltid för heltidsanställda eller mer om verksamheten så kräver. Detta är viktigt att beakta vid planering av forskningsprojekt. I denna tid 1 Se det lokala arbetstidsavtalet för definition. 6 2 (4)

inkluderas ej handledning eller undervisning på forskarnivå. Även visstidsanställda lärare (t.ex. postdoktorer) och forskare bör undervisa om det är möjligt. Utbildningskoordinatorer är ansvariga för lärarbemanningen (vidaredelegerat från viceprefekten för utbildning på grund- och avancerad nivå), och skall i samråd med programråd och ämnesråd planera och utforma utbildningarna. Det övergripande målet är att inom det givna ekonomiska ramverket säkerställa att institutionen erbjuder utbildningar av god kvalitet på alla nivåer. Arbetet med bemanning och utbildningsbudgetering förutsätter också en dialog med avdelningschefer, administrativ chef och ekonom kring aktuella tjänstgöringsplaner. Programråd/ämnesråd har det strategiska ansvaret för utbildningarna, men lärarkollegierna bör ges stor frihet, och praktisk möjlighet, att inbördes diskutera och föreslå hur de ekonomiska och personella resurserna bör fördelas på olika nivåer inom utbildningen, samt inom nivåernas alla delkurser. Det faller dock på studierektorernas/programkoordinatorernas ansvar att säkerställa att förslagen är rimliga utifrån både kostnadsmässiga och kvalitetsmässiga perspektiv. Kompetensutveckling Enligt arbetstidsavtalet för lärare skall kompetensutvecklingstiden användas för att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och delta i annan kompetensutveckling som är av vikt för arbetet. Varje tillsvidareanställd lärare och visstidsanställd lärare med mer än tre års anställning de senaste fem åren skall under en flerårsperiod garanteras tid för egen forskning/eget utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingstiden kan till exempel användas till att pedagogiska kompetensutveckling eller för att följa seminarieserier på eller utanför institutionen. Samverkan med det omgivande samhället Med extern samverkan avses enligt arbetstidsavtalet uppbyggnad av kontakter och samverkan i olika former med det omgivande samhället, såväl vad gäller spridning av information om universitetets verksamhet som genomförande av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsprojekt för eller i samverkan med kommuner, företag, organisationer m.m." Arbetsgivaren skall minst en gång per år diskutera huruvida, i vilken form och i vilken omfattning en medarbetare ämnar eller beordras arbeta med extern samverkan. Huruvida en viss anställd kan vara aktuell för att utföra detta avgörs av medarbetarens kompetens och eventuella tidigare erfarenheter av liknande arbeten, samt eventuella tidigare resultat av sådana arbeten De insatser som avses utföras skall vara kopplade till institutionens forsknings- och utbildningsstrategiska planer. Arbetet skall vara till gagn för verksamheten och kan exempelvis ha som mål att åstadkomma institutions- och fakultetsöverskridande forskningsprojekt, ekonomiskt bärkraftiga och kvalitativa uppdragsutbildningar, god publicitet för institutionen och dess verksamheter, 7 3 (4)

fler studenter till institutionens grund- och forskarutbildningar, strategiska vidareutvecklingar av institutionens grundutbildningsuppdrag, eller förbättringar av institutionens interna organisation och/eller arbetsmiljö. Den tänkta verksamheten får under inga omständigheter riskera leda till konkurrerande verksamheter, eller missgynna institutionens grunduppdrag inom forskning och utbildning. Om det bedöms som gynnsamt att medarbetaren arbetar med extern samverkan skall denne tillsammans med arbetsgivaren utforma en skriftlig plan över vilka insatser som skall utföras under en väldefinierad arbetsperiod. Omfattningen av dessa bedöms från fall till fall beroende på arbetets art och institutionens budgetläge. Detta regleras sedan i den anställdes tjänstgöringsplan. 8 4 (4)

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (28) Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.flov.gu.se 9

Sammanfattning Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (FLoV) skickade hösten 2017 ut en arbetsmiljöenkät till samtliga tillsvidareanställda medarbetare samt de tidsbegränsat anställda medarbetare som arbetat minst ett år, med syfte att mäta psykosociala samt fysiska aspekter på arbetsmiljön. Antal respondenter som mottagit enkäten är 98 stycken och antal svarande är 70. Svarsfrekvens 71,4%. 2016 skickades enkäten ut för första gången. Antal respondenter var då 101 stycken och antal svarande 74, svarsfrekvens 73,3%. Psykiskosociala aspekter på arbetsmiljön Precis som 2016 har majoriteten medarbetare även 2017 svarat att de känner sig nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation som helhet. Man upplever att det i hög grad finns utrymme till att ta egna initiativ i arbetet och mer än hälften anser sig kunna påverka verksamheten och beslut på institutionen. Majoriteten upplever sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. På frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är medelvärdet 7,3 på en 10-gradig skala (2016 var medelvärdet 7,5). De flesta har en positiv känsla när det går till arbetet och man upplever att det i liten grad förekommer konflikter och samarbetssvårigheter. Det område, som liksom i föregående års enkät framstår som ett arbetsmiljöproblem på FLoV är arbetsrelaterad stress. Majoriteten har svårt att släppa tankarna på arbetet när de är lediga, drygt hälften hinner inte reflektera samt anser sig ha fått fler arbetsuppgifter. Fler än hälften uppger även att de tar på sig för många arbetsuppgifter och är tvungna att arbeta kväll eller helg för att hinna klart sina arbetsuppgifter. På frågan om vad man känner speciell oro över på jobbet är det liksom 2016 fortfarande oro för att inte hinna göra en tillräckligt bra arbetsinsats som flest nämner. Det är fler som oroar sig för att arbetet skall inkräkta på privatlivet samt ökade arbetskrav jämför med 2016. Beroende av externa medel samt otydlig ledning nämns också av flera som en orsak till oro. Fysiska aspekter på arbetsmiljön Majoriteten av medarbetarna anser att lokalerna är anpassade för deras arbetsuppgifter och att det finns tillräckligt med utrymme i förhållande till det arbete som ska utföras. De flesta anser också att det är städat och välordnat på arbetsplatsen. Det är ingen större förändring jämfört med föregående år. Inomhusklimatet upplevs fortfarande som problematiskt av några medarbetare, främst att det är kallt i vissa arbetsrum men även att det blir för varmt och kvavt i en del föreläsningssalar. Sammantaget upplever ändå majoriteten att inomhusklimatet har blivit bättre sedan 2016. Icke fungerande element är felanmälda och institutionen har erbjudit portabla elelement till dem som önskar. Den 23 november 2017 genomfördes den årliga fysiska arbetsmiljöronden på FLoV. Protokoll för arbetsmiljöronden är upprättat i GURIA. De synpunkter som framkom under arbetsmiljöronden stämmer väl överens med svaren i arbetsmiljöenkäten. Det är som nämnts ovan främst inomhusklimatet som av vissa upplevs som negativt. Även belysning på vissa ställen, främst i korridorer upplevs som bristfällig. Armatur kommer att bytas ut på berörda ställen under den första delen av 2018. Sammantaget har institutionen gjort flera insatser under 2017 för att förbättra den fysiska arbetsmiljön på institutionen. Exempel på detta är ljudabsorbenter i lunchrum för att få en bättre ljudvolym, erbjudande till 10 2 (28)

medarbetare om ergonomgenomgång av den egna arbetsplatsen samt erbjudande om höj- och sänkbara skrivbord samt skrivbordslampor till samtliga medarbetare. Informationsspridning På frågan om informationsflödet på institutionen i enkäten så är det fler som tycker att det är tillfredställande 2017 jämfört med föregående år. Det är fler 2017 som tar del av institutionsrådets handlingar, epost, nyhetsbrev från prefekt och som går på FLoV-frukostar jämfört med 2016. Det är färre 2017 som tittar på anslagstavlor samt websidans nyheter och kalendarium jämfört med 2016. Jämställdhet, trakasserier och kränkande särbehandling När det gäller kvinnor och mäns möjligheter; med avseende på att få intressanta arbetsuppgifter, avancera, få stöd och gehör från sin chef och från sina kollegor samt att få hög lön är det ingen större skillnad gentemot 2016. Det är en viss fördel för män vad det gäller samtliga aspekter men det är få som anser att mäns möjligheter är mycket större än kvinnors. På frågan om man under det senaste året uppfattat diskriminering gentemot sig själv eller någon annan person på grund av könstillhörighet så är det fem som svarat ja jämfört med tre föregående år. Med avseende på etnisk tillhörighet svarar tre ja i år jämfört med två förra året. Med avseende på religion eller annan trosuppfattning är det två personer 2017 och en person 2016 som svarar ja på. Gällande funktionsnedsättning är det ingen förändring, det är en person som svarat ja båda åren. När det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet så är det en person som svarat ja på dessa frågor 2017, 2016 var ingen som ansåg sig diskriminerad på dessa grunder. Ålder ansåg ingen sig diskriminerad av under 2017 att jämföra med en person 2016. Det är fyra personer som anser sig blivit utsatta för kränkande särbehandling i form av mobbing vid något tillfälle under året. Att jämföra med tre personer föregående år. Av dessa fyra anser sig två ha fått rätt stöd av sin chef. Det är ingen som anser sig blivit utsatta för sexuella trakasserier under vare sig 2017 eller 2016. Medarbetarnas förslag på åtgärder som kan ha en positiv inverkan på arbetsmiljön De som svarat på enkäten har getts möjlighet att kommentera frågorna och ge förslag på åtgärder. Förbättringsåtgärder som tas upp är att fortsätta ha gemensamma aktiviteter som kick off och konferens, även fler sådana aktiviteter för hela institutionen. Någon vill istället lägga resurserna på gemensamma aktiviteter i mindre grupper med de man arbetar närmast. Att få alla att delta i Öppet hus, gemensamma fysiska aktiviteter på dagtid, fler seminarier/workshops och gemensam fika tas också upp. Någon nämner öppnare kommunikation från ledningen och tydligare visioner för institutionen. Mer luft i anställningen för att minska stress och att ta tag i de otrygga anställningarna för forskare nämns också. Flera nämner att tillgången på information på engelska från institutionen har ökat men att det fortfarande finns utrymme för förbättringar här. 11 3 (28)

Svarsredovisning 1. Om du ser ditt arbete och arbetssituation som helhet, hur nöjd är du? Om du ser ditt arbete och arbetssituation som helhet, hur nöjd är du? Helt nöjd 3 (4,3 %) Mycket nöjd 32 (45,7%) Ganska nöjd 24 (34,3%) Varken nöjd eller missnöjd 8 (11,4%) Ganska missnöjd 1 (1,4 %) Mycket missnöjd 1 (1,4 %) Helt missnöjd 1 (1,4 %) Summa 70 2. I vilken utsträckning anser du att du har möjlighet att ta egna initiativ i ditt arbete? I vilken utsträckning anser du att du har möjlighet att ta egna initiativ i ditt arbete? I mycket stor utsträckning 27 (38,6%) I ganska stor utsträckning 30 (42,9%) I varken stor eller liten utsträckning 8 (11,4%) I ganska liten utsträckning 3 (4,3 %) I mycket liten utsträckning / Inte alls 2 (2,9 %) Summa 70 12 4 (28)

3. I vilken utsträckning anser du att det finns möjlighet att påverka verksamheterna och besluten vid institutionen? I vilken utsträckning anser du att det finns möjlighet att påverka verksamheterna och besluten vid institutionen? I mycket stor utsträckning 5 (7,1 %) I ganska stor utsträckning 27 (38,6%) I varken stor eller liten utsträckning 24 (34,3%) I ganska liten utsträckning 9 (12,9%) I mycket liten utsträckning 5 (7,1 %) Summa 70 Hur ställer du dig till följande påståenden? 4. Jag kan inte släppa tankarna på arbetet när jag är ledig Jag kan inte släppa tankarna på arbetet när jag är ledig Instämmer helt och hållet 22 (31,4%) Instämmer delvis 29 (41,4%) Instämmer knappast 12 (17,1%) Instämmer inte alls 7 (10,0%) Summa 70 13 5 (28)

5. Jag har aldrig tid att reflektera i mitt arbete utan tvingas ständigt ta itu med nya uppgifter eller sådant som släpar efter Jag har aldrig tid att reflektera i mitt arbete utan tvingas ständigt ta itu med nya uppgifter eller sådant som släpar efter Instämmer helt och hållet 5 (7,1 %) Instämmer delvis 32 (45,7%) Instämmer knappast 23 (32,9%) Instämmer inte alls 10 (14,3%) Summa 70 6. Jag får allt fler uppgifter att sköta Jag får allt fler uppgifter att sköta Instämmer helt och hållet 5 (7,1 %) Instämmer delvis 31 (44,3%) Instämmer knappast 26 (37,1%) Instämmer inte alls 8 (11,4%) Summa 70 7. Jag känner mig ofta fysiskt utmattad efter en dags arbete 14 6 (28)

Jag känner mig ofta fysiskt utmattad efter en dags arbete Instämmer helt och hållet 7 (10,3%) Instämmer delvis 17 (25,0%) Instämmer knappast 28 (41,2%) Instämmer inte alls 16 (23,5%) Summa 68 8. Jag känner ofta att jag inte hinner göra ett så bra arbete som jag skulle vilja göra Jag känner ofta att jag inte hinner göra ett så bra arbete som jag skulle vilja göra Instämmer helt och hållet 15 (21,4%) Instämmer delvis 29 (41,4%) Instämmer knappast 19 (27,1%) Instämmer inte alls 7 (10,0%) Summa 70 9. Jag tar ofta på mig för många arbetsuppgifter 15 7 (28)

Jag tar ofta på mig för många arbetsuppgifter Instämmer helt och hållet 10 (14,3%) Instämmer delvis 32 (45,7%) Instämmer knappast 18 (25,7%) Instämmer inte alls 10 (14,3%) Summa 70 10. Jag hinner inte göra klart mina arbetsuppgifter Jag hinner inte göra klart mina arbetsuppgifter Instämmer helt och hållet 7 (10,1%) Instämmer delvis 20 (29,0%) Instämmer knappast 26 (37,7%) Instämmer inte alls 16 (23,2%) Summa 69 11. Mina arbetsuppgifter kräver mycket kvälls- och helgarbete 16 8 (28)

Mina arbetsuppgifter kräver mycket kvälls- och helgarbete Instämmer helt och hållet 12 (17,1%) Instämmer delvis 28 (40,0%) Instämmer knappast 16 (22,9%) Instämmer inte alls 14 (20,0%) Summa 70 12. Jag känner mig ofta psykiskt utmattad efter en dags arbete Jag känner mig ofta psykiskt utmattad efter en dags arbete Instämmer helt och hållet 17 (24,3%) Instämmer delvis 26 (37,1%) Instämmer knappast 14 (20,0%) Instämmer inte alls 13 (18,6%) Summa 70 13. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 17 9 (28)

Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 0 0 (0,0 %) 1 1 (1,5 %) 2 1 (1,5 %) 3 2 (2,9 %) 4 4 (5,9 %) 5 6 (8,8 %) 6 6 (8,8 %) 7 9 (13,2%) 8 17 (25,0%) 9 17 (25,0%) 10 5 (7,4 %) Summa 68 18 10 (28)

14. Har du under det senaste året känt speciell oro för någon eller några av följande situationer? Har du under det senaste året känt speciell oro för någon eller några av följande situationer? Att inte hinna göra en tillräckligt bra arbetsinsats 34 (68,0%) Ökade arbetskrav 17 (34,0%) Omorganisation på arbetsplatsen 9 (18,0%) Beroendet av externa medel 20 (40,0%) Nedskärningar i verksamheten 7 (14,0%) Att mina arbetsuppgifter försvinner 8 (16,0%) Varsel om uppsägning 7 (14,0%) Miljöfarliga ämnen/kemikalier eller liknande 0 (0,0 %) Att drabbas av olycksfall/sjukdom i arbetet 3 (6,0 %) Att bli orättvist behandlad 11 (22,0%) Konflikter med mina arbetskamrater 9 (18,0%) Konflikter med min chef 5 (10,0%) Otydlig ledning 15 (30,0%) Otrygga arbetsförhållanden 11 (22,0%) Att mitt arbete inkräktar på privatlivet 24 (48,0%) Summa 180 (360,0%) 15. I vilken utsträckning finns det på din arbetsplats samarbetssvårigheter och konflikter som påverkar arbetet negativt? 19 11 (28)

I vilken utsträckning finns det på din arbetsplats samarbetssvårigheter och konflikter som påverkar arbetet negativt? I mycket stor utsträckning 3 (4,4 %) I ganska stor utsträckning 9 (13,2%) I ganska liten utsträckning 33 (48,5%) I mycket liten utsträckning / inte alls 23 (33,8%) Summa 68 16. Vad har du vanligtvis för känslor, när du är på väg till ditt arbete? Vad har du vanligtvis för känslor, när du är på väg till ditt arbete? Känner mig glad och tillfreds vid tanken på arbetsdagen som väntar 18 (26,1%) Har en ganska positiv känsla inför arbetsdagen 33 (47,8%) Vare sig positiva eller negativa känslor inför arbetsdagen 12 (17,4%) Känner en viss olust inför arbetsdagen 5 (7,2 %) Känner en stark olust inför arbetsdagen 1 (1,4 %) Summa 69 Lokaler och arbetsplats 20 12 (28)

17. Är lokalerna överlag anpassade för det arbete som ska utföras vid institutionen? Är lokalerna överlag anpassade för det arbete som ska utföras vid institutionen? I mycket stor utsträckning 21 (30,0%) I ganska stor utsträckning 41 (58,6%) I ganska liten utsträckning 7 (10,0%) I mycket liten utsträckning / inte alls 1 (1,4 %) Summa 70 18. Är det städat och välordnat i gemensamma personalutrymmen? Är det städat och välordnat i gemensamma personalutrymmen? I mycket stor utsträckning 23 (33,3%) I ganska stor utsträckning 38 (55,1%) I ganska liten utsträckning 6 (8,7 %) I mycket liten utsträckning / inte alls 2 (2,9 %) Summa 69 19. Finns det tillräckligt med utrymme vid din arbetsplats? 21 13 (28)

Finns det tillräckligt med utrymme vid din arbetsplats? I mycket stor utsträckning 40 (58,0%) I ganska stor utsträckning 24 (34,8%) I ganska liten utsträckning 3 (4,3 %) I mycket liten utsträckning / inte alls 2 (2,9 %) Summa 69 20. Finns det problem med värme, kyla eller drag vid din arbetsplats? Finns det problem med värme, kyla eller drag vid din arbetsplats? I mycket stor utsträckning 11 (15,9%) I ganska stor utsträckning 12 (17,4%) I ganska liten utsträckning 29 (42,0%) I mycket liten utsträckning / inte alls 17 (24,6%) Summa 69 21. I vilken utsträckning befinner du dig en normal vecka fysiskt på arbetsplatsen? Svar i ungefärligt antal timmar. 22 14 (28)

I vilken utsträckning befinner du dig en normal vecka fysiskt på arbetsplatsen? Svar i ungefärligt antal timmar. 0-6 5 (7,2 %) 7-13 4 (5,8 %) 14-20 10 (14,5%) 21-27 7 (10,1%) 28-34 18 (26,1%) 35-41 18 (26,1%) 42-48 5 (7,2 %) 49-55 0 (0,0 %) 56-62 2 (2,9 %) 63-69 0 (0,0 %) Summa 69 22. I vilken utsträckning tar du del av följande informationskanaler vid institutionen? Institutionsrådets ärenden och handlingar Institutionsrådets ärenden och handlingar I mycket stor utsträckning 18 (26,5%) I ganska stor utsträckning 16 (23,5%) I varken stor eller liten utsträckning 16 (23,5%) I ganska liten utsträckning 7 (10,3%) I mycket liten utsträckning 11 (16,2%) Summa 68 Allmänna utskick på epostlistor 23 15 (28)

Allmänna utskick på epostlistor I mycket stor utsträckning 22 (31,4%) I ganska stor utsträckning 31 (44,3%) I varken stor eller liten utsträckning 12 (17,1%) I ganska liten utsträckning 4 (5,7 %) I mycket liten utsträckning 1 (1,4 %) Summa 70 Nyhetsbrev från prefekt Nyhetsbrev från prefekt I mycket stor utsträckning 36 (52,2%) I ganska stor utsträckning 23 (33,3%) I varken stor eller liten utsträckning 9 (13,0%) I ganska liten utsträckning 0 (0,0 %) I mycket liten utsträckning 1 (1,4 %) Summa 69 Anslagstavlor på institutionen 24 16 (28)

Anslagstavlor på institutionen I mycket stor utsträckning 4 (5,8 %) I ganska stor utsträckning 2 (2,9 %) I varken stor eller liten utsträckning 15 (21,7%) I ganska liten utsträckning 24 (34,8%) I mycket liten utsträckning 24 (34,8%) Summa 69 Nyheter på institutionens webbsida Nyheter på institutionens webbsida I mycket stor utsträckning 2 (2,9 %) I ganska stor utsträckning 8 (11,6%) I varken stor eller liten utsträckning 16 (23,2%) I ganska liten utsträckning 29 (42,0%) I mycket liten utsträckning 14 (20,3%) Summa 69 Kalendariet på institutionens webbsida 25 17 (28)

Kalendariet på institutionens webbsida I mycket stor utsträckning 3 (4,3 %) I ganska stor utsträckning 6 (8,7 %) I varken stor eller liten utsträckning 13 (18,8%) I ganska liten utsträckning 27 (39,1%) I mycket liten utsträckning 20 (29,0%) Summa 69 FLoV-frukostar FLoV-frukostar I mycket stor utsträckning 29 (41,4%) I ganska stor utsträckning 22 (31,4%) I varken stor eller liten utsträckning 7 (10,0%) I ganska liten utsträckning 8 (11,4%) I mycket liten utsträckning 4 (5,7 %) Summa 70 23. I vilken mån känner du att informationsflödet vid institutionen är tillfredsställande? 26 18 (28)

I vilken mån känner du att informationsflödet vid institutionen är tillfredsställande? I mycket stor utsträckning 12 (17,4%) I ganska stor utsträckning 35 (50,7%) I varken stor eller liten utsträckning 15 (21,7%) I ganska liten utsträckning 7 (10,1%) I mycket liten utsträckning 0 (0,0 %) Summa 69 24. Hur uppfattar du möjligheterna för kvinnor respektive män vid FLoV med avseende på: att få intressanta arbetsuppgifter att få intressanta arbetsuppgifter Mycket större möjligheter för kvinnor 1 (1,6 %) 0 (0,0 %) 54 (85,7%) 6 (9,5 %) Mycket större möjligheter för män 2 (3,2 %) Summa 63 att avancera 27 19 (28)

att avancera Mycket större möjligheter för kvinnor 0 (0,0 %) 2 (3,2 %) 48 (76,2%) 11 (17,5%) Mycket större möjligheter för män 2 (3,2 %) Summa 63 att få stöd av sin chef att få stöd av sin chef Mycket större möjligheter för kvinnor 0 (0,0 %) 1 (1,6 %) 55 (88,7%) 6 (9,7 %) Mycket större möjligheter för män 0 (0,0 %) Summa 62 att få stöd av kollegor 28 20 (28)

att få stöd av kollegor Mycket större möjligheter för kvinnor 0 (0,0 %) 0 (0,0 %) 56 (88,9%) 5 (7,9 %) Mycket större möjligheter för män 2 (3,2 %) Summa 63 att få gehör av chefen för sina förslag att få gehör av chefen för sina förslag Mycket större möjligheter för kvinnor 0 (0,0 %) 0 (0,0 %) 58 (92,1%) 4 (6,3 %) Mycket större möjligheter för män 1 (1,6 %) Summa 63 att få gehör av kollegor för sina förslag 29 21 (28)

att få gehör av kollegor för sina förslag Mycket större möjligheter för kvinnor 0 (0,0 %) 0 (0,0 %) 50 (79,4%) 12 (19,0%) Mycket större möjligheter för män 1 (1,6 %) Summa 63 att få hög lön att få hög lön Mycket större möjligheter för kvinnor 0 (0,0 %) 0 (0,0 %) 47 (74,6%) 12 (19,0%) Mycket större möjligheter för män 4 (6,3 %) Summa 63 25. Har du under det senaste året uppfattat diskriminering gentemot dig själv eller annan person på FLoV på grund av något av följande? 30 22 (28)

Könstillhörighet Könstillhörighet Nej 64 (92,8%) Ja, vid något tillfälle 5 (7,2 %) Ja, vid flera tillfällen 0 (0,0 %) Summa 69 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Nej 67 (95,7%) Ja, vid något tillfälle 2 (2,9 %) Ja, vid flera tillfällen 1 (1,4 %) Summa 70 Religion eller annan trosuppfattning 31 23 (28)

Religion eller annan trosuppfattning Nej 67 (97,1%) Ja, vid något tillfälle 2 (2,9 %) Ja, vid flera tillfällen 0 (0,0 %) Summa 69 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Nej 68 (98,6%) Ja, vid något tillfälle 1 (1,4 %) Ja, vid flera tillfällen 0 (0,0 %) Summa 69 Sexuell läggning 32 24 (28)

Sexuell läggning Nej 67 (98,5%) Ja, vid något tillfälle 1 (1,5 %) Ja, vid flera tillfällen 0 (0,0 %) Summa 68 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet Nej 66 (97,1%) Ja, vid något tillfälle 1 (1,5 %) Ja, vid flera tillfällen 1 (1,5 %) Summa 68 Ålder 33 25 (28)

Ålder Nej 69 Ja, vid något tillfälle 0 (0,0 %) Ja, vid flera tillfällen 0 (0,0 %) Summa 69 26. Har du under det senaste året blivit utsatt för kränkande särbehandling i form av mobbning på din arbetsplats? Har du under det senaste året blivit utsatt för kränkande särbehandling i form av mobbning på din arbetsplats? Nej, gå vidare till fråga 17 65 (94,2%) Ja, vid något tillfälle 4 (5,8 %) Ja, vid flera tillfällen 0 (0,0 %) Summa 69 27. Om ja, anser du att du fått rätt stöd av din chef? 34 26 (28)

Om ja, anser du att du fått rätt stöd av din chef? Ja 2 (25,0%) Nej 2 (25,0%) Har inte sökt något stöd 4 (50,0%) Summa 8 28. Har du under det senaste året blivit utsatt för sexuella trakasserier på din arbetsplats? Har du under det senaste året blivit utsatt för sexuella trakasserier på din arbetsplats? Nej, gå vidare till fråga 19 69 Ja, vid något tillfälle 0 (0,0 %) Ja, vid flera tillfällen 0 (0,0 %) Summa 69 29. Om ja, anser du att du fått rätt stöd av din chef? 35 27 (28)

Om ja, anser du att du fått rätt stöd av din chef? Ja 0 (0,0 %) Nej 0 (0,0 %) Har inte sökt något stöd 4 Summa 4 36 28 (28)

Handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet på FLoV 2018 Uppdaterad: 2018-03-05 Risknivåer Arbetsplats: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori A Trivial/tolerabel risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande acceptabelt tills vidare eller viss tid Chef: Prefekt: Fredrik Engström, avdelningschefer: Martin Jacobsson, Pauli Kortteinen, Susanna Radovic B Måttlig risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande ej acceptabelt annat än kortare tid Arbetsmiljöombud: Studentarbetsmiljöombud: Petra Andersson, Matilde Eriksson Henrik Bergius C Avsevärd/oacceptabel risk för ohälsa/olycksfall Omedelbara åtgärder krävs för att eliminera risker för ohälsa/olycksfall Risker för ohälsa, risker för olycksfall och förbättringsområden Risk för ohälsa arbetsrelaterad stress hos doktorander på institutionen Risk för ohälsa arbetsrelaterad stress hos lärare/forskare på institutionen Bedömning av Risknivå (A-B-C) B B Handlingsplan Åtgärder/förbättringsåtgärder Ansvarig Klart när Kontroll Fortsätta med de riktade insatser, skrivarverkstad och forskarverkstad som påbörjades under 2017. Ge information i medarbetarsamtal om möjlighet att använda samtal hos företagshälsovården som förebyggande insats vid stress. För att bemöta lärares oro för uppsägning pga. arbetsbrist; informera om det pågående arbetet med att förbättra det utbildningsekonomiska läget på institutionen. För att bemöta forskares oro för uppsägning pga. medelsbrist; i medarbetarsamtal diskutera strategier för fortsatt forskningsfinansiering samt vad som händer vid eventuell medelsbrist. Lena Eriksson 2018-12-31 2018-12-31 Fredrik Engström 2018-12-31 2018-12-31 Risk för ohälsa arbetsrelaterad stress hos administrativ personal på institutionen B Fortsätta arbetet med att tydliggöra ansvarsfördelning, vem gör vad inom enheten Fredrik Engström/ 2018-12-31 2018-12-31 Sida 1 av 3 37

för verksamhetsstöd som påbörjades 2017. Martin Jacobsson/ Förbättringsområde höja kunskapen hos medarbetare och chefer på institutionen om hur man förbygger kränkande särbehandling. B Ta fram principer för bemanning med ett syfte att minska stress för utbildningskoordinatorer, t.ex. när lärare får forskningsanslag och därmed får minskade arbetsuppgifter inom utbildning. Uppmuntra kompetensutveckling för att stärka yrkesidentiteten. Erbjuda föreläsning (FLoV-frukost i feb) från extern föreläsare om hur man förebygger kränkande särbehandling. Martin Kaså Muntlig information (FLoV-frukost i mars-april) samt skriftlig information (nyhetsbrev och uppdaterad webbsida) från ledningen om vart man skall vända sig som medarbetare om man Fredrik Engström 2018-03-31 2018-03-31 har blivit utsatt för kränkande särbehandling samt arbetsgången vid en anmälan. Förbättringsområde bättre kunna mäta förekomst av kränkande särbehandling på institutionen. B Förbättra enkätfrågor i arbetsmiljöenkäten. Samt informera om i enkäten vart man skall vända sig som medarbetare om man blivit utsatt. Emelie Seeliger 2018-06-30 2018-09-30 Förbättringsområde höja kunskapen om systematiskt arbetsmiljöarbete hos institutionens studenter. A Muntlig information vid terminsstart till nybörjarstudenter samt årligt mailutskick till samtliga studenter om; vart man vänder sig om man blivit utsatt för kränkande särbehandling, hur Peter Johnsen man rapporterar avvikelser i GURIA, vilket stöd 2018-12-31 2018-12-31 man kan få av Akademihälsan vid psykisk ohälsa samt arbetsgivarens arbetsmiljöansvar för studenter. Förbättringsområde öka institutionens kunskap om studenternas psykosociala arbetsmiljö. A Undersöka arbetsmiljön genom en studentenkät Fredrik Engström/ Peter Johnsen 2018-12-31 2018-12-31 Förbättringsområde öka nya chefers kunskap om B arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, t.ex. vikten av riskbedömning inför större verksamhetsförändringar. Utbildningsinsats för avdelningschefer samt tydliggöra uppgiftsfördelningen mellan prefekt och avdelningschef i det systematiska Fredrik Engström/ 2018-06-30 2018-09-30 Sida 2 av 3 38

arbetsmiljöarbetet. Emelie Seeliger Förbättringsområde arbetsplatsergonomi A Erbjuda ergonomföreläsning och arbetsplatsgenomgång till alla medarbetare på institutionen hösten 2018. Emelie Seeliger 2018-12-31 2018-12-31 Förbättringsområde belysning i allmänna utrymmen A Undersöka om det finns starkare glödlampor till korridorarmaturen samt dimmerfunktion till armatur i sammanträdesrum på Dicksonsgatan. Martin Jacobsson 2018-03-31 2018-06-30 Förbättringsområde se över tillgång av skriftlig information gällande arbetsmiljö på engelska A Gå igenom institutionens styrdokument och översätta de institutionen bedömer nödvändiga. Emelie Seeliger 2018-12-31 2018-12-31 Sida 3 av 3 39

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Introduction to Formal Linguistics, 7.5 higher education credits Introduktion till formell lingvistik, 7.5 ho gskolepoa ng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for Computational linguistics and Linguistics. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding Describe the basics of formal linguistics at all levels of linguistic analysis, explain how parsing with CFGs works, understand the fundamentals of logic as applied to NL, Skills and abilities use the Praat software build a simple morphological tagger, build a simple CFG parser for a fragment of a language using features, work with models and proofs in propositional and first order logic, Judgement and approach address linguistic problems from the perspective of formal linguistics, critically assess the applications of logic to NL. 40

2 / 2 Course content The purpose of this course is to give an introduction to Formal Linguistics. The following topics will be covered in the course: Introduction to all levels of Linguistic Analysis from a Formal Perspective Elementary Syntactic Theory Working with Context Free Grammars Syntactic Parsing Introduction to Logic for Linguistics (propositional and first order) Working with Praat Morphological tagging Assessment The course is assessed through participation in classes, mandatory laboratory exercises, assignments, and a course paper. Teaching format Primary language of instruction: English and/or Swedish Grades The grading scale comprises Fail (U), Pass (G). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Additional information ------------------------ Bibliography is appended. Introduction to Formal Linguistics, 7.5 higher education credits/introduktion till formell lingvistik, 7.5 högskolepoäng Third Cycle /Forskarnivå 41

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Reading course: Machine learning, cognitive modeling, and natural language processing, 7.5 higher education credits [Swedish title], 7.5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for Computational linguistics. Learning outcomes After completion of the course the doctoral student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate enhanced knowledge and understanding of the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of issues, lines of arguments or methods from the literature, select and define issues, lines of arguments or methods from the literature that are suitable for a short critical essay or a conference paper, conceive of creative applications or variations of techniques from the technical literature. Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the validity of the studied lines of argument. 42

2 / 2 Course content This course is a reading course whereby students and faculty will nominate recent papers and preprints of cutting-edge relevance and classic background in various areas of machine learning, cognitive modeling, and natural language processing. The increasing convergence in these areas for example, through the revival of reinforcement learning merits further direct attention for Ph.D. students at GU. Machine learning is an umbrella term for an increasingly sophisticated collection of techniques that infer increasingly abstract, human-uninterpretable models from very complex data. Machine learning and the statistical techniques that underlie it have left no area of linguistics unaffected, and almost needless to say, it is deeply embedded in most research-level work on applied natural language processing. Machine learning techniques increasing sophistication allows researchers to include considerable cognitive detail and linguistic structure in the models. Teaching format Individual reading assignments and student-led seminars. Primary language of instruction: English and/or Swedish. Assessment Students will be assessed through their participation in discussions, leading discussion of papers that they nominate, and a course project with a written report. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Additional information Machine learning, cognitive modeling, and natural language processing, 7,5 higher education credits/[swedish title], 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå 43

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Medicin, vetenskapsteori och gränsdragningar, 7,5 högskolepoäng Medicine, theory of science and boundary drawing, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2018-03-DD att gälla från och med ÅÅÅÅ-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet för utbildning på forskarnivå. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden kunna: Kunskap och förståelse visa fördjupad kunskap och förståelse inom kursens ämnesområden, redogöra för centrala begrepp och frågeställningar inom kursens ämnesområden, Färdighet och förmåga analysera frågeställningar som förekommer i litteraturen och knyta analysen till det egna avhandlingsområdet, välja och avgränsa frågeställningar eller argumentationslinjer i litteraturen som är lämpliga för en kortare kritisk skrivuppgift, Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt diskutera de forskningsfrågor och metoder som det egna avhandlingsarbetet utgår ifrån, liksom det egna fältets epistemologiska premisser. Innehåll Kursen ger en introduktion till vetenskapsteoretisk analys av hur gränser dras i vetenskaplig verksamhet, med särskilt fokus på gränsdragningar kring medicin som kunskapsfält. Frågor om hur den medicinska blicken (Foucault, 1963) format epistemologiska och metodologiska positioner i medicinsk forskning behandlas, och doktoranderna uppdras att reflektera över grundförutsättningarna i det egna vetenskapliga arbetet. Begrepp som population, risk och avvikande problematiseras i 44

2 / 2 relation till olika organisationsformer för hälso- och sjukvård, och psykiatri lyfts fram som empiriskt exempel. Undervisningsformer Individuella läsuppgifter samt seminarier. Undervisningsspråk: Svenska och engelska. Former för bedömning Kursen examineras med en individuell skrivuppgift. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. ------------------------ Litteraturlistan finns i form av bilaga Medicin, vetenskapsteori och gränsdragningar, 7,5 högskolepoäng/medicine, theory of science and boundary drawing, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle 45

DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Sociolinguistics and bilingualism for natural language processing, 7.5 higher education credits Third Cycle Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for Linguistics or Computational Linguistics. Learning outcomes After completion of the course the doctoral student is expected to be able to: Knowledge and understanding Describe basic classic and current terms and concepts from the general linguistic fields of sociolinguistics and bilingualism, recognise the implications of these concepts for computational approaches to language in respect to collection of datasets, constructions of models, evaluation and interpretation of results, Skills and abilities relate these terms and concepts to computational modelling of language, apply these theories in a practical computational implementation on one s own data, Judgement and approach evaluate the usefulness of classic and current theories in sociolinguistics and bilingualism to problems of natural language processing, choose between these theories in a computational approach to language. 46

2 / 2 Course content The course overviews basic concepts and theories in sociolinguistics and bilingualism. It examines their implications for computational approaches to language in respect to the collection and processing of corpora of speech, writing or social media displaying sociolinguistic variation and/or codeswitching, borrowing and similar phenomena of multilingual communities. Teaching format Seminar discussions based on the readings and on students data, and the contexts in which it was collected. Each student will also present preliminary findings at one of the course meetings, which will provide learning opportunities for the others. Primary language of instruction: English and/or Swedish Assessment A seminar presentation of some data with analysis, using the theories and concepts discussed in the course. A course project involving computational examination of some data showing sociolinguistics variability or code-switching. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Additional information ------------------------ Bibliography is appended. Sociolinguistics and bilingualism for natural language processing, 7,5 higher education credits/ [Swedish title], 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå 47