Bokslut år 2017 grundutbildning Tkr

Transkript

1 BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL Bokslut år 2017 grundutbildning Tkr Lingvistik MLT AMP PF TF Liberal arts Utvecklingsmedel Lärarutbildningen Vetenskapsteori Kommunikatörsprogrammet Evidensprogrammet Grundutbildningen år 2017 VERKSAMHETENS INTÄKTER ANSLAG FÖRSÄLJNING AV UTBILDNING GENOM INTERNHANDEL ELLER EXTERNHANDEL BIDRAG BETALANDE STUDENTER SUMMA INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER LÖNEKOSTNADER UTBILDNING KÖPT GENOM INTERNHANDEL ELLER EXTERN HANDEL ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER OH LOKALKOSTNADER AVSKRIVNINGAR SUMMA KOSTNADER VERKSAMHETSUTFALL

2 Tkr Avräkning 2017 HST HPR Uppdrag Utfall hst Diff Diff % Anslag Resultat 5% av Att återbetala Över till hst hst hst 2017 anslag hst 2018 Över- /undersk ott från 2016 Ack över /undersk ott Budget prestgrad Utfall hpr Förvänta d hpr Diff hpr Diff % Anslag hpr Att återbetala hpr Summa avräkning 2017 FLV PF ,8-12,9% % 36,2 40-3,5-9% TF ,9-17,9% % 35,4 31 4,6 15% Lingvistik ,7-22,3% % 23,3 26-3,1-12% Vetenskapsteori ,0-8,1% % 4,9 6-1,3-21% AMP 4 1-2,6-64,8% % 1,4 1 0,0 0% Evidensprogrammet ,8-21,6% % 9,1 11-1,4-13% Kommunikatörprogrammet ,0 20,1% % 29,6 35-5,2-15% Liberal Arts ,5-11,3% % 20,5 24-3,6-15% MLT ,9-16,0% % 10,0 12-1,6-14% SUMMA , , Lärarutbildningen FLOV

3 Grundutbildningen kr Utvecklingsmedel Lärarutbildningen Vetenskapsteori Lingvistik MLT AMP PF TF Liberal arts Kommunikatörsprogrammet Evidensprogrammet Ingående balans år

4 Bokslut år 2017 forskning och forskarutbildning Tkr Strategiska medel Vetenskapsteori Filosofi Lingvistik Nätverk i medicinsk humaniora Gästforskarmedel CeCAR och CARe UGOT Doktorander Forskning och forskarutbildning år 2017 VERKSAMHETENS INTÄKTER BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL BUDGET T2 UTFALL ANSLAG FÖRSÄLJNING AV UTBILDNING GENOM INTERNHANDEL ELLER EXTERNHANDEL BIDRAG SUMMA INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER LÖNEKOSTNADER ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER OH MEDFINANSIERING LOKALKOSTNADER AVSKRIVNINGAR SUMMA KOSTNADER VERKSAMHETSUTFALL

5 Medfinansiering år 2017 kr Vetenskapsteori Kasperowski Dick, MMW Totalt vetenskapsteori Filosofi Sandberg Joakim, MISTRA Sandberg Joakim, WAF Sandberg Joakim, MAW Maurin Anna Sofia, RJ Leigh Graham,WAF Eriksson John, RJ Russell Paul, VR Herlitz Anders, Forte Marquez Ana Mari Mora, WAF Andersson Petra, Stiftelsen hästforskning Munthe Christian, FORTE Strannegård Claes, VR Francén Ragnar, RJ år TT Christina, RJ Totalt filosofi Lingvistik Breitholtz Ellen, RJ Coppock Elizabeth, VR Lappin Shalom, VR Totalt lingvistik Total medfinansiering år

6 Forskning och forskarutbildning kr Strategiska medel Vetenskapsteori Filosofi Lingvistik Gästforskarmedel CeCAR och CARe UGOT Doktorander Ingående balans år

7 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2018-XX-XX BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt KONTAKTPERSON: Fredrik Engström, prefekt 7

8 FORSKNING SOM PÅVERKAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Prioriteringar och mål för perioden Verksamhetsplan 2017 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Institutionens forskningsmiljöer skall präglas av kreativitet och hög kvalitet. utveckla en institutionsgemensam policy och processbeskrivning för rekrytering av forskare och lärare. Institutionen har tagit fram en rekryteringsprocess för läraranställningar som beskriver arbetsgången för en rekrytering samt vem som ansvarar för varje steg i processen. Resultatet har varit gott med en tydlighet och transparens som främjar arbetet. Behovet av förtydligande för rekrytering av andra anställningar har också identifierats. Institutionen skall bedriva utbildningsanknuten forskning av hög kvalitet. hitta former för och initiera återkommande institutionsövergripande tillfällen för presentation av forskning, t.ex. seminarieserie och/eller workshops. fortsätta verka för ett resursfördelningssystem för utbildning som ökar möjligheten för forskningsanknutna såväl som tvärvetenskapliga utbildningar. Institutionen har anordnat institutionsgemensamma forskningsseminarier samt inlett en ny tradition med docentföreläsningar. Institutionsledningen har i relevanta fora verkat för detta. Docentföreläsningarna har varit mycket uppskattade. Resultatet hittills är en temporär lösning som har möjliggjort uppstart av det internationella masterprogrammet i Logik. För Evidensprogrammet är frågan olöst och fortsatt mycket problematisk. 2 (9) 8

9 Forskningens infrastruktur skall hålla hög kvalitet och vara ändamålsenlig. fortsätta arbetet med institutionens utbildnings- och forskningskonferens undersöka möjligheten till verksamhetsnära stöd för forskningsverksamheten. Institutionskonferens genomfördes maj 2017 och planeras för maj Organisationsförändring med avdelningar och avdelningschefer för mer verksamhetsnära ledning planerades under 2017 och verkställdes januari Utvärdering kommer att ske Följa upp och informera om styroch policydokument som reglerar resursfördelningen till verksamhetens löpande kostnader, t.ex. resor och språkgranskning. Arbetet med att skriva om styr- och policydokument har påbörjats, men inte avslutats. En grundstruktur och grundriktning finns och kommer att implementeras i nya principdokument under Ta fram en checklista för arbetsgång i samband med inbjudan och mottagande av gästforskare. Institutionen har tagit fram en rutin för introduktion av nyanställda som gäller för alla nyanställda medarbetare. Som komplement till rutinen finns även en checklista för mottagande av gästforskare/internationell personal. Tydliga rutiner och en ansvarsfördelning har gett gott resultat med nöjda nyanställda. Institutionen skall ha en dynamisk och välfungerande samverkan inom universitetet och med omvärlden. undersöka behov och möjlighet för kompetensutveckling för nyckelpersoner gällande kommunikation på engelska Personer har erbjudits språkhandledning via ASK. Ej utvärderat. 3 (9) 9

10 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Prioriteringar och mål för perioden Verksamhetsplan 2017 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Institutionen skall på såväl grundnivå och avancerad nivå som forskarnivå erbjuda en välfungerande och livaktig utbildning som är tydligt knuten till institutionens forskning. anordna en öppet hus-dag. utveckla alumnverksamheten. Ett första Öppet Hus, för studenter (både inom och utom institutionen), gymnasieelever och allmänhet ordnades den 30 mars. Ett flertal alumner, som nu arbetar utanför högskolesektorn, deltog med föredrag under Öppet Hus-dagen undersöka olika former av spridning av utbildningsinformation till presumtiva studenter, t.ex. genom att besöka gymnasieskolor. (a) Gymnasieklasser inbjöds med sina lärare till en särskild presentation under Öppet Hus-dagen. (b) Försöksverksamhet med kontakter mellan forskare i filosofi och gymnasieelever initierades. 4 (9) 10

11 engagera studenter i arbetet med att kontinuerligt kvalitetssäkra våra utbildningsprogram. inom ett utbildningsprogram och ett huvudområde undersöka om det finns orsaker till nuvarande retention som går att åtgärda från institutionens sida fortsätta arbetet med institutionens utbildnings- och forskningskonferens undersöka möjligheten att hitta förenklade administrativa rutiner Den nyinrättade forskarutbildningsgruppens (FUG) uppdrag omfattar framarbetande av välfungerande kvalitetssäkring på FU-nivå och har en ledamot från doktorandgruppen. Utöver det, inga nya, gemensamma, rutiner implementerades under året. Studenter engageras via medverkan i programråd, samt direkt kommunikation med respektive programkoordinator. Studentundersökningar (statistiska och intervjubaserade) genomfördes för Evidensprogrammet och Filosofi. Dessa fokuserade dock på studenter på första terminen, snarare än att specifikt adressera retention. Institutionskonferens genomfördes maj Då diskuterades bl.a. inrättandet av Ämnesråd, vars tänkta uppgift är att ta ett strategiskt ansvar för de utbildningar som bygger på fristående kurser. Tydliggörande av rutinerna för att anlita externa aktörer i våra utbildningar har gjorts. Tydlig ansvarsfördelning mellan utbildningskoordinator, 5 (9) 11

12 Institutionen skall fortsatt verka för internationellt attraktiva utbildningar och internationella utbyten. för att anlita externa aktörer i våra utbildningar implementera de engelskspråkiga utbildningar som idag finns inrättade. Det internationella masterprogrammet i Antik och medeltida filosofi och klassisk filologi startade Det internationella masterprogrammet i Logik förbereddes för start personalhandläggare, personaladministartör och prefekt. Båda programmen kommer att ta in studenter under hitta rutiner för att engagera avnämare och alumner i undervisningen. Frågan överflyttad till verksamhetsplan för Institutionen skall verka för god anställningsbarhet efter genomgången forskarutbildning både inom och utanför akademin. Institutionens forskarutbildning skall erbjuda studenterna både akademiska kunskaper och färdigheter, däribland sådana som är generiska, som kan användas i deras framtida yrkesliv. hitta rutiner för att hållbarhetsmärka nya kurser och program. regelbundet arrangera föreläsningar/presentationer av alumner som är yrkesverksamma utanför akademin. nystarta forskarverkstaden för doktorander. Frågeställningen finns med när Kursplaneberedningen behandlar nya kursplaner. Möjliga namn/inriktningar har diskuterats, inget har bokats. Fyra forskarverkstäder hölls under höstterminen, samt fyra skrivarverkstäder. Har resulterat i en medvetenhet om hållbarhetsmärkning, men ej några nya märkningar. Flyttas över till Responsen har varit god, 2018 års verkstäder kommer att inriktas mer specifikt på arbetsprocesser, publicering och skrivande. 6 (9) 12

13 13 7 (9)

14 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Prioriteringar och mål för perioden Verksamhetsplan 2017 Genomförda aktiviteter Resultat - måluppfyllelse Institutionen skall ha ett arbetsmiljöarbete av hög kvalitet som ger goda förutsättningar för en god arbetsmiljö för alla anställda och studenter. Institutionens arbetsmiljö skall hålla god kvalitet för såväl svensk- som ickesvensktalande anställda och studenter. genomföra en fokusgruppsundersökning för att komplettera arbetsmiljöenkäten. fortsätta att utveckla möjligheterna för att undervisa på engelska vid institutionen. hitta rutiner för att säkerställa att internationellt rekryterade anställda har god kännedom om universitetets organisation och mål. Intervjuer med fem fokusgrupper genomfördes under 2017 med fokus på information, kommunikation och stress startade vi ett nytt internationellt masterprogram vid institutionen samt lade grunden för att under 2018 starta ytterligare ett. Institutionen har såväl tagit fram som implementerade nya rutiner för introduktion av nyanställda. Vi har även en ny organisationsstruktur med avdelningar och avdelningschefer. Gott resultat med handlingsplan som bland annat innehöll stressföreläsningar, akademisk speed-dating, skrivarverkstad för doktorander, rutiner för erfarenhetssamtal, etc. Planerar för fortsatt intag under (9) 14

15 Institutionens organisation och gemensamma arbete och målsättningar skall präglas av transparens och välfungerande kommunikation. Institutionen ska eftersträva mångfald, jämställdhet och breddad rekrytering. undersöka om det finns förbättringar att göra i hur institutionen är organiserad samt genomföra eventuella sådana förändringar. fastställa institutionsgemensamma rutiner för rekrytering som säkerställer en jämställd, mångfaldig och bred rekrytering. Ny organisation av institutionen med tre avdelningar och lika många avdelningschefer. Nya principer för rekrytering är fastställda. Utvärderas under Se ovan. 9 (9) 15

16 DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Disagreement in philosophy, 7,5 higher education credits Oenighet i filosofi, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. Course content Disagreement plays a central but potentially puzzling role in philosophical discussion. On the one hand, disagreement that seemingly is fundamental or faultless can underwrite arguments for various 16

17 2 / 2 forms of non-cognitivism, contextualism, or relativism in philosophy of science, epistemology, ethics, aesthetics. Such disagreement, many have thought, is best explained on the assumption that there are no objectively correct answers in the domains in question, or, perhaps, that the meanings of the relevant terms are variable and in some way sensitive to the context in which they are used or even assessed. On the other hand, the very possibility of disagreement in these domains has on other occasions formed the basis for serious objections to each of these views. Arguments for various forms of absolutist cognitivism, for example, appeal to the fact that people with fundamentally differing views seem genuinely to disagree, suggesting that the disagreeing parties are concerned with the same aspects of objective reality. The discussion of disagreement emerges as an important part of 20 th century metaethics, starting with C. L. Stevenson s suggestion that moral disagreement should be understood as disagreement in prescription or non-cognitive attitude rather than disagreement about facts, an idea developed further in the work of R.M. Hare, Simon Blackburn, and Allan Gibbard. During the last decade, the discussion has gained new depth in the context of debates between contextualists, relativists, and expressivists about predicates of taste, epistemic modals, indicative conditionals, and other expressions. In work by John MacFarlane, Andy Egan, Tamina Stephenson, Mark Richard and others, this literature has seen the development of new ways of understanding relativistic positions, while in work by Kai von Fintel, Thony Gillies, Janice Dowell, Stephen Finley, David Plunkett, and the organizers, among others, it has given rise to new pragmatic explanations of disagreement phenomena. The course Disagreement aims to provide both an overview of the role that arguments from disagreement have played in the philosophical debate and an understanding of a variety of contemporary accounts of disagreement and how they matter for the relevance of disagreement phenomena in philosophical arguments. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English or Swedish. Assessment The course is assessed through active participation at seminars and a course paper. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Disagreement in philosophy, 7,5 higher education credits/ Oenighet i filosofi, 7,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå 17

18 DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Evidentialism, 2,5 higher education credits Evidentialism, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to : Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. 18

19 2 / 2 Course content This course focuses on the following themes: What is Evidentialism? Evidentialism and its Rivals Disagreement and Higher Order Evidence Skepticism and Evidentialism Epistemically Responsible Belief Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars and individual presentations of papers. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Evidentialism, 2,5 higher education credits/evidentialism, 2,5 högskolepoäng Third Cycle /Forskarnivå 19

20 INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Litteraturfilosofi, 7,5 högskolepoäng Philosophy of literature, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori 2017-MM-DD att gälla från och med 2017-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande och specifik behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för det aktuella forskarutbildningsämnet. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden kunna: Kunskap och förståelse visa fördjupad kunskap och förståelse inom kursens ämnesområden, ingående redogöra för centrala teoribildningar och frågeställningar inom något eller några av kursens ämnesområden, Färdighet och förmåga ingående analysera några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, välja och avgränsa frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder i litteraturen som är lämpliga för en kortare kritisk uppsats eller ett konferensbidrag, Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt diskutera, muntligt eller skriftligt, några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, kritiskt granska rimligheten i de studerade argumentationslinjerna. Innehåll Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap inom ämnesområdet litteraturfilosofi. 20

21 2 / 2 Undervisningsformer Undervisning sker genom individuella läsuppgifter och övningar. Undervisningsspråk: Engelska och svenska Former för bedömning Kursen examineras individuellt i skriftlig eller muntlig form. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. Litteratur Litteraturlista finns i form av bilaga. Litteraturfilosofi, 7,5 högskolepoäng/philosophy of literature, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle 21

22 DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Moral epistemology, 2,5 higher education credits Moralisk epistemologi, 2,5 higher education credits Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. 22

23 2 / 2 Course content Both in philosophy and in everyday life, ethical questions often seem to be particularly difficult to answer: one s confidence in the truth of one s own position is often matched by the equal confidence of others with conflicting opinions. In many cases, we eventually seem to have to rely on certain basic intuitions on which we must base our ethical views. But could such basic intuitions be justified, and could we ever resolve disagreements about them? This aim of this course is to examine important issues related to these themes and look at prominent accounts of intuitions and examine how intuitions might justify moral beliefs. The course also examines the idea of wide reflective equilibrium, how it is differentiated from narrow reflective equilibrium, and whether a theory of reflective equilibrium should advert to a prior theory of justified moral intuitions. An important aspect of the course will be to address the relationship between epistemology and metaphysics in ethics. Specific issues discussed in the course includes the relationship between self-evidence of basic moral principles and a priori moral knowledge, whether moral properties can be perceived, the possibility of empirical moral knowledge, the significance of affect and desire in moral epistemology, empirical challenges to moral intuitionism arising from experimental philosophy, and evolutionary debunking arguments against moral realism. Additionally, the course explores the nature of moral testimony and moral expertise: Questions discussed include whether or not there are moral experts, and whether or not moral knowledge can be transmitted purely via testimony. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed orally. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Moral epistemology, 2,5 higher education credits/moralisk epistemologi, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå 23

24 DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Moral psychology, 5 higher education credits Moralpsykologi, 5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. 24

25 2 / 2 Course content This course examines in depth some problems associated with morality, rationality, and the human psyche. This includes topics such as: acting for reasons, moral responsibility, practical reasoning, moral character, love, modesty, being too good, moral luck, desire, weakness of will. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Moral psychology, 5 higher education credits/moralpsykologi, 5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå 25

26 INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Moralisk Oenighet, 7,5 högskolepoäng Moral disagreement, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori 2017-MM-DD att gälla från och med 2017-MM-DD. Förkunskapskrav Grundläggande och specifik behörighet för utbildning på forskarnivå i enlighet med antagningsordningen och den allmänna studieplanen för det aktuella forskarutbildningsämnet. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas doktoranden kunna: Kunskap och förståelse visa fördjupad kunskap och förståelse inom kursens ämnesområden, ingående redogöra för centrala teoribildningar och frågeställningar inom något eller några av kursens ämnesområden, Färdighet och förmåga ingående analysera några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, välja och avgränsa frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder i litteraturen som är lämpliga för en kortare kritisk uppsats eller ett konferensbidrag, Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt diskutera, muntligt eller skriftligt, några frågeställningar, argumentationslinjer eller metoder som förekommer i kurslitteraturen, kritiskt granska rimligheten i de studerade argumentationslinjerna. Innehåll Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om filosofiska frågor rörande moralisk oenighet. Många som förordar en anti-objektivistisk eller anti-realistisk hållning inom meta-etiken åberopar den 26

27 2 / 2 omfattande och djupgående oenighet som ofta påstås förekomma rörande moraliska frågor. Kursen kommer att behandla hur diskussionen kring denna strategi har utvecklats under senare år. Därvid undersöks hur diskussionen om moralisk oenighet förhåller sig till den debatt inom kunskapsteorin som fokuserar på peer disagreement, hur argumenten som hänvisar till oenighet är relaterade till andra anti-objektivistiska argument (inklusive de som hänvisar till så kallade undergrävande förklaringar av vår förmåga att reflektera moraliskt), samt om samma strategi rimligen kan användas inom andra filosofiska områden där det också finns oenighet (som kunskapsteori) och om detta i sin tur är relevant för bedömningen av argumentet. Undervisningsformer Undervisning ges i form av seminarier och föreläsning utifrån artiklar. Undervisningsspråk: Engelska och svenska Former för bedömning Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier samt uppsats inom ämnesområdet. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursen utvärderas i skriftlig eller muntlig form. Litteratur Litteraturlista finns i form av bilaga. Moralisk Oenighet, 7,5 högskolepoäng/moral disagreement, 7,5 higher education credits Forskarnivå/Third Cycle 27

28 DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Rationality and Knowledge, 10 higher education credits Rationalitet och kunskap, 10 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to: Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. Course content The course concentrates on several issues involving knowledge and rational belief: What is knowledge, and how does it relate to rational or justified belief? Does a person s knowing something 28

29 2 / 2 depend on non-evidential factors such as the practical importance of the person s being correct? Does the justification of a person s belief depend just on facts internal to the person or might it depend on her environment? And what can we learn from thinking about the skeptical position which claims that we re not justified in believing even the most ordinary things about the world around us? Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars and a course paper. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. Rationality and Knowledge, 10 higher education credits/rationalitet och kunskap, 10 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå 29

30 DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE Research ethics in the Faculty of Science, 4,5 higher education credits Forskningsetik för Naturvetenskaplig fakultet, 4,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from DD. Entry requirements The course is open to all graduate students enrolled in doctoral or licentiate programs. General and specific entry requirements for third-cycle education at the Faculty of Science according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject areas at hand. Learning outcomes After completion of the course the doctoral student is expected to be able to: Knowledge and understanding describe the ways in which research and development interacts with society, demonstrate understanding of central theories in the field of research ethics and their relevance to the student s own discipline, discuss questions, arguments and / or methods that appear in literature in the field of research ethics. Skills and abilities systematically analyse research ethical questions and problems, both alone and in interaction with concerned parts, develop a research ethics argument and draw autonomous conclusions based on relevant theories, both orally and in writing. Judgement and approach identify, characterize and evaluate ethical questions and problems within the field of research ethics, both in relation to student s role as scientists and in relation to student s doctoral research project. 30

31 2 / 2 Course content Science and technology constantly presents ethical challenges. The course encourages the students to critically examine the nature of science, its role in society and the use we make of it. The content of the course is scientific conduct, research ethics and the interaction between science and society. The course aims to provide the students with an opportunity to develop a professional and discipline-based stance regarding these issues. The course content is professional ethics in the relevant area (depending on program); ethical and political theory with relevant applications in said areas; law and legal theory with relevant application and science in society, including history of science. Teaching format Lecturing: introductory lectures that deliver theoretical background in relation to relevant cases. Case discussion and problem solving built on real cases and student experience. Student driven information search, analysis, problem solving and written exercises. Collective discussion and peer briefing in seminars. Please note that seminars are mandatory. Primary language of instruction: English. Assessment Examination is based on attendance and a written short essay. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course evaluation is carried out together with the doctoral students at the end of the course, and is followed by an individual, anonymous survey. The evaluation and any resultant changes in the course will be shared with students who participated in the evaluation and with new students who are commencing the course. Additional information Students are recommended to attend the course after having gained experience from a minimum of one year of doctoral studies. The reading list is supplied separate to the syllabus Research Ethics in the Science Faculty, 4,5 higher education credits/forskningsetik för Naturvetenskaplig fakultet, 4,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå 31

32 DEPARTMENT OF PHILOSOPHY, LINGUISTICS AND THEORY OF SCIENCE The epistemology of Thomas Kelly, 2,5 higher education credits Thomas Kellys epistemologi, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/Forskarnivå Confirmation The course syllabus was confirmed by the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science on ÅÅÅÅ-MM-DD to be valid from ÅÅÅÅ-MM-DD. Entry requirements General and specific entry requirements for third-cycle education according to Admissions Regulations and the general syllabus [allmän studieplan] for the subject area at hand. Learning outcomes After completion of the course the student is expected to be able to : Knowledge and understanding demonstrate knowledge and understanding in the subject areas of the course, Discuss in detail key theories and issues in one or more of the subject areas of the course, Skills and abilities offer a detailed analysis of some issues, lines of arguments or methods that exist in the literature, select and define issues, lines of arguments or methods in the literature which is suitable for a short critical essay or a conference paper, Judgement and approach critically discuss, orally or in writing, any questions, lines of arguments or methods that are used in the literature, critically assess the plausibility of the studied lines of argument. Course content This course focuses on the epistemology of Thomas Kelly. Since more than a decade Kelly promoted a number of refreshing new ideas in epistemology and consequently initiated rethinking of 32

33 2 / 2 epistemological orthodoxy. Among his main themes are the epistemology of disagreement, the nature of epistemic evidence, and the limits of instrumental rationality within epistemology. Teaching format Teaching is conducted in the form of individual reading tasks and seminars. Primary language of instruction: English Assessment The course is assessed through active participation at seminars. Grades The grading scale comprises Pass (G) or Fail (U). Course evaluation The course is evaluated by way of a written questionnaire or oral feedback. Bibliography Bibliography is appended. The epistemology of Thomas Kelly, 2,5 higher education credits/thomas Kellys epistemologi, 2,5 högskolepoäng Third Cycle/ Forskarnivå 33

34 INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LIB010 Antikens litterära mästerverk: De stora latinska diktverken, 7,5 högskolepoäng Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en skiss, fastställd av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori att gälla från och med , höstterminen Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Huvudområde Liberal Arts Fördjupning GXX, Grundnivå, kurs som inte kan klassificeras Förkunskapskrav Grundläggande behörighet Lärandemål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för huvuddragen i de romerska diktverkens innehåll och berättelser, Färdigheter och förmåga på grundläggande nivå redogöra för hur den romerska litteraturen nått oss idag och på vilket sätt texttraderingen har påverkat våra förutsättningar att förstå verken, 34

35 2/ 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt visa grundläggande förmåga att förhålla sig kritiskt till översättningar och andra återgivningar av den antika litteraturen idag. Innehåll Kursen fokuserar på de mest inflytelserika romerska diktverken från antiken. I första hand läses Horatius och Catullus poesi, Vergilius Aeneiden, Ovidius Kärlekskonsten och hans Metamorfoser. Inga förkunskaper i latin krävs; studenterna möter texterna framför allt i utdrag med linjär översättning vilket möjliggör närläsning av texten under lärares handledning för den som saknar färdigheter i de klassiska språken. Verkens berättelser står i centrum, men kursen ger samtidigt en inblick i latinet som språk, i texternas bevarande från antiken till våra dagar och i de klassiska språken och den klassiska litteraturen som forskningsområde idag. Kursen är en allmän orientering i klassisk litteratur och filologi, och kan också tjäna som förberedelse för studier på kandidatprogrammet Liberal Arts. Former för undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Examination sker genom skriftliga hemuppgifter. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. LIB010 Antikens litterära mästerverk: De stora latinska diktverken, 7,5 högskolepoäng /, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle 35

36 Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). 3/ 3 Kursvärdering Studenter som deltar i eller har avslutat kursen ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på denna i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion tillgängliggörs för studenterna inom rimlig tid efter kursslut. Nästa gång kursen ges presenteras sammanställningen och eventuella genomförda åtgärder. LIB010 Antikens litterära mästerverk: De stora latinska diktverken, 7,5 högskolepoäng /, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle 36