Tillräknelighet
Upplägg Tillräknelighet vad och varför inte? Övning Diskussion
Förutsättningar för straffansvar Aristoteles: Vi kan endast prisa eller klandra personer som har begått frivilliga handlingar. Frivilliga handlingar i sin tur, har två kännetecken: Ett kontrollvillkor: handlingen måste ha sitt ursprung i agenten. Det måste vara upp till agenten att handla, handlingen ska inte vara resultatet av yttre tvång. Ett epistemiskt (kunskaps-) villkor: agenten måste veta vad hon gör eller vilka effekter hennes handlande får.
Förutsättningar för straffansvar Aristoteles: Vi kan endast prisa eller klandra personer som har begått frivilliga handlingar. Frivilliga handlingar i sin tur, har två kännetecken: Ett kontrollvillkor: handlingen måste ha sitt ursprung i agenten. Det måste vara upp till agenten att handla, handlingen ska inte vara resultatet av yttre tvång. Ett epistemiskt (kunskaps-) villkor: agenten måste veta vad hon gör eller vilka effekter hennes handlande får.
The Insanity Defence Uttryck för en moralisk intuition: att det vore orättvist att straffa någon som, på grund av en mental sjukdom, inte förstod att handlandet var brottsligt.
The Insanity Defence The M Naghten rules (common law): To establish a defence on the ground of insanity, it must be clearly proved that, at the time of the committing of the act, the party accused was labouring under such a defect of reason, from disease of the mind, as not to know the nature and quality of the act he was doing; or, if he did know it, that he did not know he was doing what was wrong.
The Insanity Defence Model Penal Code (USA) ALI rule A defendant would not be criminally responsible if "as a result of mental disease or defect, he lacked substantial capacity either to appreciate the wrongfulness of his conduct or to conform his conduct to the requirements of the law.
The Insanity Defence Tyskland (Strafgesetzbuch 20): A person is not criminally responsible if at the time of the act, because of a psychotic or similar serious mental disorder, or because of a profound interruption of consciousness or because of feeblemindedness or any other type of serious mental abnormality, he is incapable of understanding the wrongfulness of his conduct or of action in accordance with his understanding.
The Insanity Defence Negativ definition Relevanta effekter Förmåga att förstå gärningens innebörd Förmåga att förstå att gärningen är fel (moraliskt och/eller juridiskt) Förmåga att anpassa sitt handlande efter förståelsen Effekter av vad? Mental disease or defect Psykossjukdom, förvirring, utvecklingsstörning Recognized medical condition (Law Commission, 2013)
The Insanity Defence Uttryck för en moralisk intuition: att det vore orättvist att straffa någon som, på grund av en mental sjukdom, inte förstod att handlandet var brottsligt.
Varför särbehandla? Olika förklaringsmodeller: Klassisk straffrätt, bakåtblickande: orättvist att straffa någon som inte kunde förstå eller kontrollera sitt handlande. Framåtblickande: prevention uppnås bättre om vissa särbehandlas. Sociologisk (Durkheim): Samhället behöver uppdelning i gott och ont, och undantag kan behöva göras i fall som vi inte kan/vill förstå som gott/ont. Social kontroll (Foucault): distinktionen frisk/sjuk är ett medel för staten att utöva kontroll över medborgarna. Kritisk straffrätt: Sätt att dölja/undkomma strukturella konflikter i rättsystemet, ideologiska och sociala konflikter medikaliseras. The wooden glove : straffrätten är ett trubbigt verktyg, undantag behövs för att hitta lösningar i enskilda fall.
Särbehandling av psykiskt störda lagöverträdare i Sverige Strafflagen (1946): 5:5 Ej må någon fällas till ansvar för gärning, som han begår under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet av så djupgående natur, att den måste anses jämställd med sinnessjukdom.
Särbehandling av psykiskt störda lagöverträdare i Sverige Brottsbalken (1965): 30:6 För brott som någon begått under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet av så djupgående natur, att den måste anses jämställd med sinnessjukdom, får rätten inte tillämpa annan påföljd än överlämnande till särskild vård, böter eller skyddstillsyn. Bör påföljd som nu sagts inte tillämpas ska den tilltalade vara fri från påföljd.
Att grunda en i så eminent grad empirisk och praktisk institution som ett straffsystem på en sådan metafysisk såpbubbla som viljefriheten (tillräkneligheten) går uppenbarligen inte längre för sig, så snart man upptäckte att grundbegreppet icke är av denna världen. (Olof Kinberg, 1930)
Varför avskaffades begreppet tillräknelighet? Strafflagberedningen (Karl Schlyter) SOU 1956:55 Skyddslag Skydd = samhället skulle skyddas mot brott, och lagöverträdare skulle skyddas från att begå nya brott. (Sundell 1998 s. 255) Straff skulle ersättas av vård och behandling. Alla påföljder skulle betraktas som samhällets skyddsåtgärder mot brott.
Kritik Praktisk kritik t.ex. tillfällig sinnesförvirring Principiell kritik utifrån skuldprincipen och konformitetsprincipen Sammanblandning av olika intressen: skydd, vård, ansvar och påföljd. Förslag att (åter)införa ett tillräknelighetsrekvisit: SOU 1988:7, SOU 1996:185, SOU 2002:3, SOU 2012:17
SOU 2002:3 Psykisk störning, brott och ansvar BrB 1 kap 2 a En gärning skall inte medföra ansvar för den som till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd har saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Ändring av fängelseförbudet 2008
SOU 2012:17 BrB 1 kap 2 a En gärning utgör inte brott om den begås av någon som till följd av 1. en allvarlig psykisk störning, 2. en tillfällig sinnesförvirring, 3. en svår utvecklingsstörning eller 4. ett allvarligt demenstillstånd har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse.
En otillåten gärning begås Uppsåtsbedömning Uppsåt Fällande dom Ej uppsåt Frikännande Vårdbehov Ej vårdbehov Påföljd Rättspsykiatrisk vård Påföljd Böter/Fängelse Andra rättsverkningar (utvisning, skadestånd)
En otillåten gärning begås Tillräknelighetsbedömning Otillräknelig Tillräknelig Uppsåtsbedömning Uppsåt Ej uppsåt Frikännande Fastställelsedom Fällande dom Frikännande Påföljd (böter/fängelse) Andra rättsverkningar (utvisning, skadestånd) Särskilda skyddsåtgärder
Blir det en reform? Remissvar Positiva till införandet av ett tillräknelighetsrekvisit Tveksamma om praktiska konsekvenser Mycket tveksamma till delar av förslaget
Ur Lunds Universitets remissvar: Utredningens förslag förefaller inkonsekvent. Den principiella utgångspunkten, som vi delar, är att bristande tillräknelighet innebär att en gärning inte skall anses vara ett brott. Det förefaller med en sådan utgångspunkt märkligt att utredningens förslag till stora delar består av reglering med syftet att knyta starkt repressiva åtgärder till just sådana gärningar där ett sådant tillräknelighetsrekvisit inte är uppfyllt. Till skillnad från dagens straffrättsliga reglering ( ) så räcker det enligt utredningens förslag att någon har gjort sig skyldig till en otillåten gärning, för att personen ifråga ska kunna bli föremål för frihetsberövande i form av de föreslagna särskilda skyddsåtgärderna. Det räcker också, enligt utredningens förslag, med en otillåten gärning för att en person skall föras in i belastningsregistret vilket i sin tur har en icke ringa uppsättning repressiva rättsverkningar. Utredningens förslag att knyta rättsverkningar till begreppet otillåten gärning riskerar alltså att förskjuta straffsystemet i en mer repressiv riktning. Detta är en följd av att vissa för den enskilda starkt ingripande rättsverkningar knyts till ett begrepp, otillåten gärning, som vare sig förutsätter tillräknelighet eller personlig skuld. Vi ställer oss kritiska till en sådan förskjutning.
Alternativ A defendant is not guilty by reason of insanity if, at the time of the offense, the defendant was so extremely crazy and the craziness so substantially affected the criminal behavior that the defendant does not deserve to be punished. Morse, Stephen J. "Excusing the crazy: The insanity defense reconsidered." S. Cal. L. Rev. 58 (1985): 777.
Exempel från praktiken
Fall 12 Personlighetsförändring orsakad av traumatisk hjärnskada; svår mental retardation Våldtäkt, sexuellt ofredande RPU: "X har habituellt, på grund av den omfattande hjärnskadan, en total oförmåga att kontrollera sina handlingar och han har en dokumenterat svår utvecklingsstörning som gör att han inte kan reflektera över vad som är rätt och fel.", "Avseende frågan om insikt står det helt klart att X till följd av en svår mental retardation inte har begrepp om vad som är otillåtet. Således är teamets samfällda bedömning att X helt saknar insikt i innebörden av gärningarna."
Fall 12 Personlighetsförändring orsakad av traumatisk hjärnskada; svår mental retardation Våldtäkt, sexuellt ofredande RPVS RPU: Dom: "X har habituellt, på grund av den omfattande hjärnskadan, en total oförmåga att kontrollera sina handlingar och han har en dokumenterat svår utvecklingsstörning som gör att han inte kan reflektera över vad som är rätt och fel.", "Avseende frågan om insikt står det helt klart att X till följd av en svår mental retardation inte har begrepp om vad som är otillåtet. Således är teamets samfällda bedömning att X helt saknar insikt i innebörden av gärningarna." "Straffvärdet är så högt att det krävs mycket starka skäl att välja annan påföljd än fängelse. "Undersökningsteamet har förklarat sig vara helt enigt i de angivna bedömningarna och även om att X:s låga mentala nivå medför att det råder ett absolut fängelseförbud."
Fall 134 RPU: Lindrig mental retardation (Aspergers syndrom) Falsk tillvitelse Det som talar för att X haft en sådan insikt är att hon själv uppger att bakgrunden var någon form av besvikelse eller frustration riktad mot målsägarna, och det ligger i gärningens karaktär att den tycks vara avsedd att ställa till någon form av problem. Eftersom det är i viss mån tidskrävande att anmäla ett brott, och det innefattar kommunikation snarare än praktisk handling, kan inte bara impulsivitet ligga bakom. Det som talar emot en sådan insikt är framför allt Xs genomgående oförståelse för hur samhället är uppbyggt, och hennes väldokumenterade svårigheter med konsekvenstänkande. Vilket som helt juridiskt resonemang kommer att gå henne förbi. Gärningens syfte kan ha varit att väcka uppmärksamhet för den egna saken, snarare än att rikta sig mot målsägaren.
Fall 134 RPU: Lindrig mental retardation (Aspergers syndrom) Falsk tillvitelse RPV Det som talar för att X haft en sådan insikt är att hon själv uppger att bakgrunden var någon form av besvikelse eller frustration riktad mot målsägarna, och det ligger i gärningens karaktär att den tycks vara avsedd att ställa till någon form av problem. Eftersom det är i viss mån tidskrävande att anmäla ett brott, och det innefattar kommunikation snarare än praktisk handling, kan inte bara impulsivitet ligga bakom. Det som talar emot en sådan insikt är framför allt Xs genomgående oförståelse för hur samhället är uppbyggt, och hennes väldokumenterade svårigheter med konsekvenstänkande. Vilket som helt juridiskt resonemang kommer att gå henne förbi. Gärningens syfte kan ha varit att väcka uppmärksamhet för den egna saken, snarare än att rikta sig mot målsägaren. Dom: "Tingsrätten anser inte att X hör till den kategori mest psykiskt störda för vilka ett absolut fängelseförbud föreligger