Introduktion till SO - Planeten Jorden!

Introduktion till SO - Planeten Jorden! Syfte Under ett antal lektioner kommer du att få en inblick i vad det innebär att läsa SO på L&L, bland annat hur du hittar fakta i böcker och på internet. När du är klar kommer du ha fått med dig verktyg som du behöver för att du ska kunna göra ditt bästa i ämnena. Centralt innehåll: Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Arbetsformer: Du lär dig hur du studerar i de olika ämnena och vad som ingår i dem. Du lär dig att anteckna. Du lär dig vad källkritik är Det är bara att googla Du lär dig att slå i en atlas, faktabok, kartkunskap och världen. Du lär dig koordinater och koordinatsystem. Du lär dig grundbegrepp som behövs för att få förståelse om bl.a. geografi. Du lär dig studieteknik Innehåll Lektioner Övrigt 1 Vi lär känna varandra. Presentation av ämnena som ryms i SO. Var noga med anteckningarna 2-3 Fortsatt presentation av ämnena. Studieteknik med hjälp av böcker. Vi går igenom vad rubrik, register, sammanfattningar och innehållsförteckning är. 4-6 Repetera jordens födelse: jordens inre, kontinentalplattornas rörelse. Plansch finns att låna. Vi börjar arbeta med området "Vår planet Jorden" Vi lär oss om Studieteknik: Hur du använder ditt kursmaterial? Faktaböcker Uppgift: Sammanfattande av en kortare faktatext. Vi läser gemensamt igenom kapitlet och tränar på att anteckna det viktigaste. Anteckna noga! Skriv färdigt din sammanfattning. Vi svarar på frågorna 1-9 på sid.13

planeterna, årstider och vändkretsarna. Vi använder boken Geografi 7. 7-9 Vi jobbar med Jordgloben och kartorna. Vi lär oss gradnätet och olika kartor. Longitud och latitud. Film finns på Mediacentrum, Kartan geografiska begrepp och symboler 10-12 Inled och läs kapitlet Klimat och väder. Repetera huvudrubriker och underrubriker. 13-14 Vi jobbar med frågorna till kapitlet på s.35. 10-12 Vi jobbar med Världsdelar, världshav, floder och bergskedjor Kuren avslutas med ett prov. Vi läser gemensamt, antecknar svåra ord och jobbra med frågorna till kapitlet på s.21 i GE7. Anteckna svåra ord, gå igenom studieteknik. Visa olika metoder att anteckna: lista, tankekarta eller meningar. Gå igenom hur de svarar på frågorna med hela meningar, frågan i svaret. Vi går igenom Atlas tillsammans Vi jobbar med uppgifter där vi tar ut koordinater. Anteckna och läs. Svara på frågorna med hela meningar. Vi jobbar med blindkarta. Grundläggande test på det vi lärt oss. Prov Betyget E Betyget C Betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av befolkningfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleverna kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på

och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt samt föra enkla och till viss del resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationerna mellan olika geografiska objekt. ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Industriella revolutionen Syfte Under detta område kommer du att arbeta med temaområdet industriella revolutionen. Du kommer att lära dig hur den industriella revolutionen påverkade och förändrade samhället, samt hur kolonialism och imperialism hänger samman med revolutionen. Centralt innehåll Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Arbetsformer Kortare skrivuppgifter i klassrummet som handlar om: kolonialism, imperialism, industriella revolutionen och arbetarkvinnorna. Skrivuppgifterna finns i powerpointen. Blindkarta på Europa med kartprov Lektion Innehåll 1-2 Introduktion till temat Dela ut blinkarta över Europa. Vi går igenom de nya idéerna som leder fram till den industriella revolutionen.

Vad var imperialismen? Vad var kolonialismen? Vad är en samhällsrevolution? Vad var den vetenskapliga revolutionen? Viktiga ord: revolution, samhälle och kolonialism. Vi tittar på avsnitt ur Rasismens historia: Ta vad man vill ha. Film: Max 1800-tal.(om tid finns) 3-4 Fortsättning av PP, samerna och svensk kolonialism i form av triangelhandeln. Genomgång av imperialismen och kolonialismen och hur det hänger ihop med den industriella revolutionen. Film: Rasismens historia: Vad kostar ett människoliv? (Filmen finns på mediecenter) 5-8 Skrivuppgift om kolonialism och imperialism Genomgång av den industriella revolutionen Följ powerpointen men läs också sidorna i historieboken. Viktiga ord: jordbrukssamhälle, järn och kol, nya uppfinningar, pengar och politik och en växande befolkning. 9-10 Fortsättning av PP Viktiga ord: fabriksarbetare, arbetarkvinnor, medelklass, fackföreningar och verkstadsindustri. Hur leder industrin till ny industri som exempelvis verkstadsindustrin? Om exempelvis alla transporter blir automatiska, vilka typer av jobb behövs då? Fortsättning på skrivuppgiften lägg till rubrikerna: Revolution, Arbetarkvinnor och Diskussion, följ instruktionerna som finns i PP. 10-14 Skriv klart din skrivuppgift. Vi läser utdrag ur Mor gifter sig av Moa Martinsson. Svenska idag, ( s.248-249) Diskussionsuppgift i mindre grupper. Redovisa i tankekarta på tavlan. Utvärdering av området.

Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Historia Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan föra enkla och till viss del hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan föra välutvecklade och väl resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Samhällskunskap Du kan föra enkla hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Du kan föra relativt väl utvecklade hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Du kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

De tidiga civilisationerna Syfte Du kommer att få lära dig om hur de tidiga civilisationerna utvecklades. Du kommer att lära dig om hur och varför människor började bruka jorden och blev bofasta. Vi kommer att titta på olika delar av världen t.ex. Mesopotamien, Egypten, Kina och de antika samhällena. Centralt innehåll Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Arbetsformer Muntlig redovisning Civilisationsboken eller sammanfattningar om varje civilisation Hinner du inte på lektionstid är det läxa. Tidslinje tillsammans i klassrummet eller gruppvis Lektion 1 3 Introduktion till arbetsområdet. Planering, betygskriterier m.m. Genomgång och läsning om forntiden och högkulturer. Vi gör en tidslinje tillsammans. Läraren ritar på tavlan och eleverna på separata papper eller i skrivboken. Använd fakta från boken. Vi läser sidan 10 i HI 7. Vilka skillnader kan du se mellan olika människor? Mellan kvinnor och män samt mellan fattig och rik? Frågekort eller sammanfattning av forntid och högkultur 4 5 Genomgång och läsning om Mesopotamien och Egypten. Frågekort eller sammanfattning om Mesopotamien och Egypten 6 7 Genomgång och läsning om Kina Frågekort eller sammanfattning om Kina 8 9 Genomgång och läsning om Antiken - Grekland Frågekort eller sammanfattning av Antikens - Grekland 10 11 Genomgång och läsning om Antiken - Rom Frågekort eller sammanfattning av Antikens - Rom

Diskussionsuppgift i mindre grupper. Redovisa i klassrummet för läraren, frågor finns i PP. 12 13 Förbereda redovisning i grupper om tre. Gruppen ska presentera en av de olika civilisationerna. Redovisningen görs muntligt i helklass. 14 Redovisningar om civilisationerna. Utvärdering av arbetsområdet. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Historia Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra föra utvecklade och relativt väl hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och väl källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra föra välutvecklade och väl hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som

och gestalter såväl som vid användning av källor och i hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. vid användning av källor och i hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. vid användning av källor och i hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

De abrahamitiska religionerna Syfte Du kommer att få lära dig om de tre abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam. Du kommer att lära dig grundläggande begrepp, symboler, traditioner, riktningar och högtider. Syftet är att du ska förstå hur samhället och religioner påverkas av varandra. Centralt innehåll Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam och judendom. Varierande tolkningar och bruk inom de tre världsreligionerna i dagens samhälle. Huvuddragen i de tre världsreligionernas historia. Hur religioner kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Arbetsformer Grundläggande faktaprov. Inspelat seminarium med mobilen hur har religion format och påverkat dig och samhället? Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Religion Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven har goda kunskaper om kristendom och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade likheter och skillnader inom och mellan några Eleven kan utifrån religioner.

undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven kan också föra enkla hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som till viss del resonemanget framåt. Eleven kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven kan också föra utvecklade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. Eleven kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. Eleven kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl informationens och källornas trovärdighet och relevans. Planering Lektion Innehåll 1 2 Dela ut planering. Diskutera med eleverna om varför det finns religioner? Varför behöver människor något att tro på? Prata om kristendomen i Sverige, hur märker vi att Sverige är präglat av kristendomen?

Visa Världsreligioner en översikt och introduktion till religion finns på Mediecentrum, 22 min. Introduktion till de Abrahamitiska religionerna (systerreligionerna) Läs om likheterna ur re-boken. Anteckna likheterna (synen på Gud, synen på människan, synen på världen, gemensamma profeter ) Läs om skillnaderna, religionerna emellan. Visa: Underverk i världen Tempelberget i Jerusalem, Mediecetrum, 3 min. 3 6 Genomgång om judendomen, PP eller högläsning. Anteckna det viktigaste: Legenderna om Abraham och Moses, heliga symbolen, helig bok, läran, synagogan, riktningar, högtider och könsroller inom judendomen, Faktafilmer: Judarna ett folks historia, Mediecentrum, 50 min, Mötesplats Jorden Rebecca, Mediecentrum, 14 min. Film: Abraham & Mose, Prinsen av Egypten Drömtydaren Josef (valfritt av läraren) 7-9 Genomgång av kristendomen. Högläsning och anteckna det viktigaste: Legenden om Jesus, helig skrift, kristendomens historia, riktningarna, högtider (de ska kunna alla), könsroller i kristendomen. 10-12 Genomgång av islam. Högläsning och anteckna det viktigaste: legenden om Muhammed, helig skrift, Islams lära, Moskén, riktningarna, fundamentalist, högtider, könsroller inom islam. 13-14 Repetition samt grundläggande prov med diskussionsfrågor. Eleverna har möjlighet att göra diskussionsfrågorna muntligt om två. Ett tips är att låta dem spela in diskussionen på sin mobil och maila den till läraren (max 10 minuter). Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Religion Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa

att beskriva centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del resonemang. Eleven kan också föra enkla hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som till viss del resonemanget framåt. på samband centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa med till viss del utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven kan också föra utvecklade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. på samband centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade likheter och skillnader inom och mellan några religioner. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband välutvecklade och väl resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner på ett sätt som för resonemanget framåt. Klimatzonerna och energi Syfte Du kommer att lära dig världens olika klimatzoner, hur klimat, vegetation och människan påverkar varandra och vilka konsekvenser det blir för vår miljö.

Centralt innehåll Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, sjöar, berg, öknar, regioner och orter. Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Arbetsformer Grundläggande faktaprov om klimatzonerna. Skrivuppgift forska om klimatzon med utgångspunkt från en tilldelad världsdel. Muntlig presentation av skrivuppgiften. Planering Lektion Innehåll Introduktion till kursen, genomgång av planeringen samt få material och böcker. 1 Minns du? väderstreck, ekvatorn, nollmeridian, longitud och latitud, världsdelarna, haven, vad skillnaden mellan väder och klimat är Genomgång av klimatzonerna med PowerPoint eller lärobok. 2-5 Centrala begrepp: Polarzonen, Tempererade zonen, Tropiska zonen, Subtropiska zonen. Välj att visa avsnitt ur serien Den blå planeten : Det frusna havet eller de tempererade haven på Mediecentrum ca 56 min. Om djur och natur i varje klimatzon. Skriftligt läxförhör på de grundläggande frågorna som kommer efter varje avsnitt om de olika klimatzonerna. Betyg E.

Introducera området Energi- Vad är energi? Vart får vi energi ifrån? 6-8 Följ läroboken eller Power point. Eleverna ska förstå växthuseffekten och skillnaden mellan förnybar energi och ändliga energikällor. Vi går även igenom Hållbar utveckling som en repetition, detta finns i slutet av PP. Skriftligt läxförhör på frågor till texten. Grundläggande E. Grupparbete: 9-13 Minns du? Hur använder du din kartbok? Teckenförklaringar, register, innehållsförteckning, temakartor om medellivslängd, BNP, årsnederbörd mm De här lektionerna ägnar vi åt att skriva ett arbete om de fyra klimatzonerna samt förbereder en muntlig presentation av en klimatzon. Använd även tjcka geografiboken till grupparbetet. Finns fakta om Asien, Oceanien, Afrika och Amerika. Uppgiften finns på gemensam med fördjupningsuppgift. Läraren bokar datorer. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Geografi Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl orsaker till och konsekvenser av, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Lag & rätt Syfte Du kommer att lära dig om hur rättssystemet fungerar i Sverige. I fokus står att lära sig begrepp som används inom området. Du kommer också lära dig om vilka rättigheter och skyldigheter du har som medborgare. Centralt innehåll Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Arbetsformer Begreppstest. Muntlig diskussionsuppgift. Planering Lektion Innehåll 1 Introduktion till arbetsområdet. Introduktion: Har någon i klassen begått ett brott eller blivit utsatt? Vilka rättegångar är aktuella i Bollnäs? Andra kända brott och straff? 2-3 Högläsning och PowerPoint genomgång- Brottsplats: Storegårdsskolan. Svara på frågorna 1-6 till kapitlet. Om du hinner svara även på frågorna 8, 10 och 12. Vi jobbar med aktuella begrepp (begreppslista). 4 Begreppstest 5-7 Introduktion: vad är skillnad mellan norm, regel och lag? Power point om hur Sveriges rättssystem fungerar. 8-9 Begreppslista om Sveriges rättssystem

10 Begreppstest om Sveriges rättssystem 11-14 Forskningsuppgift (gemensam) Bråttsförebyggande rådet. Välj ut lämpliga brott på Brå:s hemsida. Eleverna får välja ett område innan de startar sitt pararbete. Gå även igenom socioekonomisk bakgrund. Redovisning skriftligt eller muntligt eller både och. Kunskapskrav Ämne Betyget E Betyget C Betyget A Samhällskunskap Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del utvecklade och relativt resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med till viss del utvecklade och relativt väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl informationens och Eleven kan undersöka rättsliga samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några rättsliga samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan söka information om rättsliga samhällsfrågor och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl informationens och källornas trovärdighet och relevans.

källornas trovärdighet och relevans.