Delrapport Utredning av gemensam lokalförening i Västra Götaland 2017-03-24 Arbetsgruppen har bestått av Sari Bjurén, SkLF Peter Geiger, ÄSLF Emelie Hultberg, NVGL Peter Larsson, revisor Emma Spak, GLF Anders Andersson, adjungerad ombudsman
Innehåll INLEDNING... 3 UPPDRAGSBESKRIVNING... 3 BAKGRUND... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 LiV... 5 De fyra lokalföreningarna... 6 SWOT-ANALYS... 8 ARBETSGRUPPENS ANALYS... 9 DEMOKRATISK STRUKTUR... 9 SVAR PÅ FRÅGOR... 11 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG... 12 FÖRSLAG TILL BESLUT... 12 2
Inledning Uppdragsbeskrivning Bakgrund Läkarföreningar i Väst (LiV) är en regionförening bestående av fyra lokalföreningar och har förhandlingsmandatet gentemot Västra Götalandsregionen (VGR). Sveriges läkarförbund (SLF) kräver att dess lokalföreningar organiseras för att matcha de offentliga arbetsgivarna i respektive region/landsting, antingen som en regionförening med flera ingående lokalföreningar eller genom att bilda en gemensam lokalförening. Båda alternativen har föroch nackdelar. För att kunna ta ställning till en eventuell framtida gemensam lokalförening behöver följande frågor besvaras: hur blir vi den starkaste förhandlingsparten gentemot arbetsgivaren? hur fungerar det fackliga arbetet i LiV bäst? hur fungerar det fackliga arbetet lokalt bäst? hur ger vi den enskilde medlemmen störst nytta? Uppdrag ta fram ett förslag på hur en gemensam lokalförening skulle kunna vara organiserad för att tillgodose ovanstående behov, inklusive tjänstemannastöd och medlemsavgift jämföra det framtagna förslaget med nuvarande regionförening och redovisa styrkor, svagheter, möjligheter och hot avseende - förhandlings- och påverkansarbete gentemot VGR som arbetsgivare på regionnivå - samarbete inom LiV - fackligt arbete inom föreslagna underavdelningar/sektioner - fackligt arbete på regionens förvaltningar - fackligt arbete för anställda hos arbetsgivare utanför VGR, privata som offentliga (stat, kommun) - nytta för den enskilda medlemmen beskriva ekonomiska effekter för de fyra lokalföreningarna beskriva effekter för tjänstemannastödet belysa hur en eventuell framtida utvidgning av VGR skulle kunna påverka LiV som lokalförening Tidplan Uppdraget ska redovisas vid LiV:s styrelsemöte i mars 2017. 3
Bakgrund Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen, VGR, bildades år 1999 genom en sammanslagning av Bohuslandstinget, Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting och sjukvårdsförvaltningen i Göteborg. Regionbildningen var i början en försöksverksamhet. För att möta denna nya arbetsgivare bildade de fyra lokalföreningarna: Göteborgs läkarförening (GLF), Nordvästra Götalands läkarförening (NVGL), Skaraborgs läkarförening (SkLF) och Älvsborgs södra läkarförening (ÄSLF), på frivillig bas en förhandlingsdelegation benämnd Läkarföreningar i Väst (LiV). Sammanslagningen av landstingen och delar av Göteborgs Stad var permanent från starten 1 januari 1999. Ansvaret för den regionala utvecklingen var däremot en försöksverksamhet som förlängdes i etapper. Så sent som 1 januari 2011 blev Västra Götalandsregionens utvecklingsuppdrag permanent och Västra Götalandsregionen en av Sveriges regioner. Läkarföreningar i Väst Det traditionella sättet att organisera sig för att tillvarata Läkarförbundets medlemmars intresse på det lokala planet har varit att bilda en lokalförening vars geografiska område matchar landstingets. Lokalföreningen har som huvuduppgift haft att möta den dominerande arbetsgivaren; landstinget. På universitetsorterna har även staten i form av universitetet varit en tung motpart. Privata sjukvårdsföretag med läkare anställda har vuxit fram i större omfattning efter införande av vårdval. En svårighet är den så kallade fackliga tiden som, enligt lagen om facklig förtroendeman, endast kan tas ut för fackligt arbete hos den egna arbetsgivaren. Inom VGR fungerar detta utan problem både för uppdrag lokalt på den egna arbetsplatsen och för regionalt övergripande uppdrag medan svårigheter att täcka behovet av fackligt engagemang uppstår hos mindre privata arbetsgivare. Hanteringen av individärenden rörande den privata sektorn har därmed kommit att ligga främst på tjänstemännen i lokalföreningarnas kanslier och på Läkarförbundets centrala medlemsrådgivning. Sveriges Läkarförbund Läkarförbundet har genomfört flera organisationsutredningar. 2009-10 genomfördes en utredning, delvis som följd av regionbildningarna i landet, som berörde i första hand Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Som en följd av organisationsutredningen krävde Läkarförbundet att lokalföreningar organiseras för att matcha de offentliga arbetsgivarna i respektive region/landsting på ett av två sätt - antingen som en regionförening med flera ingående lokalföreningar eller genom att bilda en gemensam lokalförening. För att möjliggöra bildandet av regionföreningar beslutade Läkarförbundets fullmäktige 2013 om en stadgeändring. SLF stadgar 12, ny lydelse efter FUM 2013 Finns inom samma landstingsområde eller annat huvudmannaområde mer än en lokalförening ska de bilda en Regionförening. Regionförening ska utgöra lokal part och inträda i ifrågavarande lokalföreningars skyldighet enligt 9 att utöva sådan förhandlings- och överläggningsrätt som tillkommer lokalföreningarna på grund av lag, avtal eller delegation från Läkarförbundet. 4
Läkarföreningarna i Västra Götaland beslutade att bilda en regionförening framför en sammanslagning till en läkarförening vilket medförde att den regionala förhandlingsdelegationen ersattes av en regionförening. Förhandlingsmandat Läkarförbundet delegerar förhandlingsmandatet för Västra Götalandsregionen till LiV. De fyra lokalföreningarna har härmed inget eget förhandlingsmandat utan får detta vidaredelegerat från regionföreningen. För regionövergripande förhandlingar eller för förvaltningar som täcker mer än en förenings upptagningsområde delegeras inte förhandlingsmandatet. Avseende ekonomin är det lokalföreningarna som är medlemmar i regionföreningen. Medlemmarna i de fyra lokalföreningarna ska vardera bidra finansiellt med lika mycket till LiV, därmed blir medlemsavgiften för de olika lokalföreningarna proportionell i relation till medlemsantal. Lokalföreningarna har valt att ha differentierade medlemsavgifter och har också valt att behålla tjänstemännens anställningar lokalt. LiV köper tjänstemannatid av de ingående lokalföreningarna för stöd i LiV:s arbete. Förutsättningar LiV Regionföreningen LiV och de fyra lokalföreningarna ska tillvarata medlemmarnas intressen gentemot arbetsgivarna inom Västra Götaland. Organisationen av förtroendemän och tjänstemän ska vara utformad för att effektivt genomföra detta arbete. De ekonomiska systemen ska stödja och underlätta arbetet. Det gemensamma arbetet inom LiV finansieras solidariskt så att kostnaderna för tjänstemannatiden får täckning. Under 2014-2016 har LiV haft tillgång till en ombudsman på 50 % samt administrativt stöd gällande löneöversyn inom Närhälsan samt avseende bokföring. Varje läkare inom Västra Götaland som är medlem i Läkarförbundet ska bidra med lika mycket finansiering oberoende av vilken lokalförening man tillhör. Varje lokalförening har därutöver ett eget arbete för sina medlemmar. För 2017 är förslaget att medlemsavgiften till LiV är 100:-/medlem och år. 5
De fyra lokalföreningarna De fyra lokalföreningar som ingår i LIV är olikstora. Medlemsantal 2017-03-07 GLF NVGL SkLF ÄSLF Totalt Medlemmar inkl. pensionärer 3 385 1 474 774 860 6 493 Medlemmar exkl. pensionärer 3 031 1 354 708 807 5 900 Pensionärsmedlemmar 354 120 66 53 593 Andel medlemmar (exkl. pensionärer) 51,4 % 22,9 % 12,0 % 13,7 % 100,0 % Det finns ytterligare ett antal förutsättningar som är av vikt att ta hänsyn till vid eventuellt bildande av en ny lokalförening. Arbetsgruppen har därför gjort ett arbete med att ta fram relevant underlag inför vidare arbete. Nedan redogörs för hur det ser ut inom respektive förening. Personal GLF Har tre personer anställda, varav en tjänstgör både i bolag och GLF. En kanslichef tillika ombudsman (samhällsvetare) 100 %, en ombudsman (jurist) 100 %, en administrativt ansvarig (tandläkarexamen). Administratören avlönas till 40 % av Serpalen AB och 60 % av GLF. NVGL Har en anställd kanslist på 100 % som är utbildad undersköterska. Hon sitter på NVGL:s expedition på NÄL. Hon sköter bokföring för NVGL och LiV, skriver protokoll vid styrelsemöten, hanterar medlemsadministration mm. SkLF Har en sekreterare timanställd på ca 10 h/månad. Är närvarande vid styrelsemöten och skriver protokoll. Går till kansliet vid enstaka tillfällen. Sköter utskick till allmänna möten. Inte skött någon bokföring. ÄSLF Har en anställd som är utbildad socionom. Hon arbetar 100 % och arbetar både som ombudsman och med administrativa uppgifter (utskick, bokföring). Ekonomi GLF Har en årsavgift på 1 080:-/år för yrkesverksamma och 108:-/år för pensionärer. GLF har huvudsakligen intäkter från medlemsavgifterna, 2 861 334:- för 2016 men också intäkter för hyror som minskar de egna hyreskostnaderna. GLF:s resultat för 2016 var -119 991:- med en nettoomsättning på 3 395 981:-. GLF äger 100 % av aktierna i Serpalen AB. Serpalen AB går sedan ett par år tillbaka med underskott. Aktiekapitalet uppgår till 100 000:- och tas upp i GLF:s tillgångar. 6
GLF har egna tillgångar som 2016-12-31 uppgick till 5 228 273:-. I detta belopp ingår aktiekapitalet i Serpalen AB samt GLF:s innehav i Factrio HB (se nedan). NVGL NVGL:s medlemsavgift är 744:-/år. NVGL har endast intäkter från medlemsavgifterna och 2016 uppgick de till 948 513:-. Kostnaderna var 957 962:-. Efter finansiella intäkter blev resultatet ca +7 100:-. NVGL har ett eget kapital som uppgick till 3 097 781:- (2016-12-31). Ambitionen har varit att ha ett eget kapital som motsvarar två års verksamhet. SkLF Medlemsavgiften är 450:-/år. Har ca 800 000:- i eget kapital. ÄSLF ÄSLF:s medlemsavgift är 720:-/år. Intäkter under 2016 från medlemsavgift uppgick till 513 082:-, för tjänster av den kanslianställde för tjänster utförda för LiV 52 518:-. Totalt uppgick intäkterna till 565 600:-. Kostnaderna var 891 122:-. Föreningen gick med ett planerat underskott på 325 522:-. ÄSLF har ett eget kapital som 2016-01-01 uppgick till 1 913 380:-. Föreningen har de senaste åren gått back och man har planerat för successiv höjning av medlemsavgiften. Målet är eget kapital som motsvarar ca två års verksamhet. Fastigheter/lokaler GLF är den enda av de fyra lokalföreningarna som äger del i en fastighet. NVGL och ÄSLF disponerar utrymmen gratis för expeditioner på NÄL respektive SÄS. GLF har lokaler på Lennart Torstenssonsgatan i Göteborg. Fastigheten ägs av handelsbolaget Factrio som i sin tur ägs till 25 % av GLF och till 75 % av Sveriges Läkarförbund. Stiftelser/fonder GLF Ej aktuellt. NVGL NVGL förvaltar Kamratfonden (KF) samt hanterar utdelning av kapital från Bröderna Erikssons Fond (BEF). Medel beviljas för forskningsprojekt och för KF även för hjälpverksamhet inom läkarkåren. Läkare anställda inom NU-sjukvården är berättigade att söka. 2016 delade BEF ut 40 000:- och KF 5 000:-. Ansökningarna bedöms av NVGL:s styrelse tillsammans med NU-sjukvårdens FoU-enhet. Kamratfonden vid Älvsborgs läns centrallasarett i Vänersborg Instiftades av Karl Gramén 1944. Syftet är att understödja vetenskaplig medicinsk forskning ävensom att ställa medel till förfogande för hjälpverksamhet inom läkarkåren. Utdelning sker efter prövning av fondens styrelse. Fondens styrelse har sitt säte i Vänersborg och ska bestå av samtliga vid Älvsborgs läns centrallasarett anställda ordinarie lasarettsläkare med lasarettets styresman såsom ordförande. I dag är det NVGL:s styrelse som förvaltar Kamratfonden. 7
Anders och Carl Erikssons fond för medicinsk forskning Bröderna fonderade i testamente 1955 medel för att främja medicinsk forskning och är öppen att sökas för forskningsprojekt som utförs inom området för Länssjukvården i Norra Älvsborg. Stadgarna hänvisar till styrelsen för Älvsborgs Norra Läkarförening, NVGL:s föregångare. 1998 ändrades stadgarnas lydelse 1 till Fonden är öppen att sökas för forskningsprojekt som utförs av anställda inom NU-sjukvården. Fonden förvaltas av Stiftelseenheten, Västra Götalandsregionen. SkLF Har inga stiftelser. ÄSLF Delar årligen ut stipendium på 5 000:- från en Kamratfond (kapital 128 302:-), instiftad före 1940 som stödfond för behövande läkare. Runt 1940 ändrades fonden genom Länsstyrelsen till en fond där räntan delas ut till läkare vid dåvarande Lasarett i Borås för att möjliggöra resor i utbildnings- och forskningssyfte. Stiftelsedokument etc finns enbart hos Länsstyrelsen. SWOT-analys Arbetsgruppen har vidare genomfört en SWOT-analys med inriktning på styrkor och svagheter i nuläget respektive möjligheter och hot med att bilda en regional lokalförening. Styrkor med dagens struktur Väletablerad struktur Befinner sig nära medlemmarna fackliga representanter blir personliga Legitimitet kända medlemmar Låg prestige lätt att lyfta frågor för medlemmar Historiskt perspektiv Lätt att lära känna motparten Flexibelt Vi känner våra svagheter du vet vad du har men inte vad du får Svagheter med dagens struktur Organisationen matchar inte arbetsgivarnas förvaltningarna följer inte läkarföreningarnas organisation Otydligt varumärke mot arbetsgivaren Friktion internt interna konflikter som tär på energin Primärvården/Närhälsan otydligt representerad Medlemmarna kan inte förstå strukturen Privata aktörer organiserar sig annorlunda Medlemmarna är inte medlemmar i LiV förhandlingsmandat och ekonomi kommer från olika håll Närheten inte heltäckande (Närhälsan, Kungälvs sjukhus) Medlemmarna i föreningarna har olika förutsättningar avseende stöd och avgifter Svaga i påverkansarbete tyngdpunkt i den reglerade fackliga samverkan 8
Otydligt mandat i LiV Sårbarhet i de enskilda föreningarna svårigheter att rekrytera förtroendevalda, enstaka tjänstemän Sårbarhet spelas ut mot varandra Administration intern byråkrati som tar mycket tid Möjligheter med regional lokalförening En tydlig organisation som matchar arbetsgivaren på alla nivåer Tydligare varumärke större aktör Närhet för alla föreningsstruktur som når ut Mandat att förhandla och driva frågor som regional läkarförening Nystart alla är med och skapar förutsättningarna gemensamt Mer likartad service genom ombudsmannastöd Förbättrat inflytande för medlemmarna Mer likartade förutsättningar för medlemmarna samma medlemsavgift Strategisk resursfördelning Hot med regional lokalförening Geografiska avstånd Förlora facklig och lokal förankring endast regionalt/centralt arbete Inte klara hela spännvidden från övergripande politik till enskilda medlemsmöten Mer värmeutveckling vad händer om inte alla vill samma sak? Inte samordna resurserna Underläge Tappa medlemmar och aktiva om en process mot en förening inte sköts bra medlemsavgift t.ex. krasch i stället för nystart Svårighet att skapa engagemang i en stor organisation Höjd medlemsavgift resursfördelning Arbetsgruppens analys Som SWOT-analysen visar finns det utmaningar och möjligheter med båda de möjliga strukturerna. Fortsatt arbete som fyra läkarföreningar och en regionförening kan ha fördelar i det att strukturen är väl inarbetad, det finns dock som SWOT-analysen visar stora utmaningar med dagens organisation varför arbetsgruppens slutsats är att det en gemensam regional läkarförening är att föredra. Vi bedömer att vi i en regional läkarförening har möjlighet att tillvarata det som fungerar bra i lokalföreningarna idag samtidigt som vi kan stärka vårt inflytande regionalt och göra vissa samordningsvinster. Demokratisk struktur Arbetsgruppens preliminära förslag är en organisation med en regional läkarförening i vilken medlemmarna är medlemmar och till vilken medlemsavgift betalas. Som medlem är man också medlem i en sektion. Grundidén är att sektionerna ska motsvara förvaltningarna inom VGR och kunna arbeta nära medlemmarna. Arbetsgruppen bedömer att motparten i framtiden kommer att genomföra omorganisationer och det är angeläget att vi står rustade för att kunna 9
möta dessa. Genom att skapa en struktur med sektioner som motsvarar förvaltningarna skapas en flexibilitet där läkarföreningen kan omformera sig så att den på bästa sätt möter motparten utan att detta behöver ske genom upplösande eller bildande av nya föreningar. Läkarföreningens demokratiska utformning grundas i sektionens årsmöte som hålls som ett medlemsmöte dit alla sektionens medlemmar kallas. Vid årsmötet väljs respektive sektions styrelse och man utser delegater till lokalföreningens högsta beslutande organ; fullmäktige. På detta sätt skapas förutsättningar för medlemmarnas närhet till den egna sektionens styrelse och möjlighet att påverka det fackliga arbetets inriktning i regionen genom att deltagande i fullmäktige från samtliga sektioner säkerställs. Lokalföreningens fullmäktige väljer föreningens styrelse samt utser delegater till SLF FUM, lokalföreningens fullmäktige beslutar även om medlemsavgift, verksamhetsplan och budget. Arbetsgruppen föreslår att presidiet i lokalföreningens styrelse inte samtidigt innehar presidieposter i någon av sektionerna, syftet är att skapa en tydlig arbets- och ansvarsfördelning inom föreningen. Arbetsgruppen har valt att i denna delrapport inte gå in i detalj på hur sektionerna skulle kunna utformas. Ett sådant förslag får återkomma i en slutrapport tillsammans med en mer detaljerad struktur över lokalföreningens demokrati. 10
Svar på frågor I uppdragsbeskrivningen ställdes ett antal grundläggande frågor som besvaras nedan: Hur blir vi den starkaste förhandlingsparten gentemot arbetsgivaren? För att vara en stark förhandlingspart måste vi kunna möta arbetsgivaren på ett välorganiserat och professionellt sätt på alla nivåer, från LSG till MBL på regionnivå. Vi behöver kunna vara samspelta och medvetna om att förhandlingar i en del av regionen kan tas som prejudicerande för hela regionen. En lokal förhandling i en förvaltning är inte längre en strikt lokal angelägenhet utan något som påverkar medlemmarna i hela regionen. För att bli den starkaste förhandlingsparten måste vi ha förtroendevalda på alla nivåer och bra stöd till de förtroendevalda som är delaktiga i förhandlingarna. I samtliga läkarföreningar märker vi att allt fler beslut fattas på regional nivå liksom att praxis för tillämpning av besluten också utarbetas på denna nivå. Vi måste ha en organisation där vi möter detta och som läkarföreningar har en större tyngdpunkt och kraft i vår organisation på regional nivå. Det är angeläget att vi kan skapa en organisation som möter alla dessa behov för att kunna påverka. Hur blir vi den organisation som kan sätta agendan/påverka i regionen? Vi måste skapa en organisation där vi har fler förtroendevalda som är engagerade på regional nivå. Det är också angeläget med adekvat tjänstemannastöd som kan bistå de förtroendevalda vid fackliga förhandlingar regionalt. I dag sker större delen av det regionala arbetet genom Saco vilket kan ge oss tyngd men det riskerar också att göra oss som läkarföreningar mindre tydlig. Arbetsgruppen tror därför att det är extra viktigt att kunna kombinera arbetet i formella kanaler som CSG och region-mbl med en plattform för informella möjligheter att påverka. Inte minst genom politiskt påverkansarbete. Ett sätt att kunna säkerställa detta är genom att ha förtroendevalda i styrelsen som i en gemensam regional läkarförening arbetar med tydligt fokus på den regionala nivån. I en eventuell kommande regiongemensam lokalförening bör presidiet endast representera den regionala nivån. Genom att arbeta med påverkansarbete i större utsträckning finns det större möjlighet att inte bara arbeta reaktivt utan kunna uppnå en proaktiv position. Hur fungerar det fackliga arbetet i LiV bäst? Hur fungerar det fackliga arbetet lokalt bäst? Dessa två frågor måste besvaras tillsammans, det fackliga arbetet i LiV och lokalt hänger ihop. Det lokala och regionala fackliga arbetet måste byggas underifrån och utgå från medlemmarna. Det krävs en tydlig lokal förankring där föreningen kan ha örat mot marken och kan lyssna på vad medlemmarna vill och vad som är aktuella frågor. Det krävs en struktur som stöttar klinikombud och gör tröskeln låg för lokalt engagemang. Bland annat behövs god tillgång till tjänstemannastöd, stöd från andra fackliga liksom tillgång till utbildning och lokala klinikombudsdagar. Det är viktigt att representationen känns relevant, det vill säga att organisationen matchar arbetsgivarens på förvaltningsnivå så att verksamheter som delar ledning och där gemensamma beslut fattas också har gemensam representation. 11
Hur ger vi den enskilde medlemmen störst nytta? Det arbete som såväl nuvarande läkarföreningarna och en eventuell framtida regiongemensam läkarförening gör inom både fackliga och professionella frågor skapar förutsättningar för ett gott och hållbart arbetsliv. Genom samordningsvinster kan vi bli mer effektiva och genom att skapa förutsättningar för att öka vår regionala påverkan får vi också större möjligheter att förändra. Läkarförbundets erbjudande till den enskilda medlemmen handlar också om möjlighet till rådgivning och individuellt stöd. Genom en ökad tillgång på ombudsman för alla medlemmar i VGR blir medlemskapet också mer jämställt. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppens avsikt är att ta fram ett konkret förslag som kan remitteras till lokalföreningarna för att inhämta synpunkter. Förslaget ska bygga på En ny läkarförening, snarare än uppgående av tre lokalföreningar i en befintlig läkarförening Sektioner som matchar förvaltningsstrukturen - ingen kvarstående koppling till dagens läkarföreningar Sektionerna har årsmöten dit alla medlemmar kallas Förslaget ska innehåller en struktur för representation för privatanställda och egenföretagare inom föreningen. En ekonomi tjänstemän anställda av regionföreningen. Behovsanalys avseende stöd från tjänstemän. Analys avseende ekonomiska och juridiska aspekter Arbetsgruppens föreslår att ett förslag presenteras i maj, detta kan sedan remitteras till lokalföreningarna med deadline i september. Om lokalföreningarna så önskar vidareutvecklas förslaget under hösten 2017. Om lokalföreningarna sedan fattar positiva beslut avseende en gemensam förening på respektive årsmöte 2018 kan förberedelser göras under våren och Läkarförbundet fatta beslut om upptagandet av en ny förening tidigast vid fullmäktige i maj 2018. Processen att gå från fyra föreningar till en skulle alltså ta minst ett år. Därefter följer det praktiska samgåendet avseende ekonomi. Arbetsgruppen önskar fortsatt mandat för att ta fram ett utförligt förslag på hur en regional lokalförening i detalj skulle kunna byggas upp. Vi räknar med att kunna lägga fram ett komplett förslag vid LiV:s styrelsemöte i maj som sedan kan gå ut på remiss till lokalföreningarna. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår LiV:s styrelse att lägga delrapporten till handlingarna, att uppdra åt arbetsgruppen att arbeta vidare med förslaget, att presentera ett slutligt förslag till LiV:s styrelsemöte 2017-05-17, att avsätta ekonomiska resurser för att ta in juridisk och ekonomiskt externt stöd samt att arbetsgruppen inhämtar offerter avseende kostnad för juridiskt och ekonomiskt för godkännande av LiV:s arbetsutskott. 12