Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna Göran Pettersson Mönsterås kommun, Ann Willsund Mörbylånga kommun, Anders Johansson Högsby kommun samt Administrativ chef Chatharina Gustafsson Kalmarsunds gymnasieförbund. Datum: 2012-09-24 Reviderad: 2012-11-02, 2013-02-05, 2013-02-18, 2013-04-09, 2013-05-10, 2013-05-16, 2013-05-23 Uppdaterad 2015-03-19 av Bo Lundin, Chris Landergren, Mats Linde samt Ann Willsund
Inledning Denna överenskommelse är knuten till samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län, kring personer med psykisk funktionsnedsättning, 2015-2017. Överenskommelsen utgör vidare en grund för de olika PSYNK-projekt som pågår och kommer att pågå under en tid framöver inom Kalmar län. Dokumentet kan där utgöra en ram för de lokala överenskommelser mellan landsting och kommun kring de frågor som berör skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns ett stort behov av att tydliggöra och att fastställa riktlinjer för den samverkan som ska finnas mellan skola och BUP i Kalmar län. Syftet är att ge länets barn och unga det stöd och den hjälp de har rätt till av hälsobefrämjande åtgärder inom företrädesvis området psykisk ohälsa, men också förebyggande av densamma. I detta arbete berörs ofta flera andra aktörer med vilka detta dokument förhoppningsvis kan länkas samman i det fortsatta utvecklingsarbetet. Föreliggande skrivning begränsas dock till att enbart omfatta skola och BUP och skall ses som en plattform för det lokala arbetet i de olika kommunerna tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin. Bakgrund - Nationell målsättning Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har beslutat om en fortsatt satsning för att förbättra och samordna insatserna för att främja psykisk hälsa och att effektivt möta och behandla psykisk sjukdom hos barn och unga. Målet är att utforma och implementera effektiva strategier för hälsofrämjande insatser. I upprättad plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa framförs följande fyra delmål för barn och ungdom (PRIO psykisk ohälsa från regeringskansliet): Utveckla och tillgängliggöra verksamheterna i 1:a linjen och inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utveckla kunskaper och metoder för att identifiera riskgrupper samt metoder för att rikta särskilda förebyggande insatser till barn och unga. Minska förekomsten av självskadande beteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga. Bidra till samverkan och samordning mellan huvudmännen vid insatser riktade till barn och unga med psykisk ohälsa. Definition av begreppet 1:a linjens verksamheter inom hälso- och sjukvården: - är en fråga för landstinget - är en primärvårdsnivå i förhållande till den specialiserade hälso- och sjukvården 2
Avgränsning För att uppfylla ovanstående målsättningar behöver vi tydliggöra inblandade parters olika uppdrag och ansvarsuppgifter. Vi har ett gemensamt ansvar att samverka för målgruppens bästa och att ha en god kunskap om varandras uppdrag, samt respektera varandras verksamheter. Vi skall inte ge varandra uppdrag inom våra respektive ansvarsområden. Skolans uppdrag Skolväsendets ansvarsområde omfattar utbildning som syftar att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov, (skollagen 2010:800, 1:a kap 4). Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå kravnivåerna för utbildningen. Särskilt stöd ska ges till de elever som har svårigheter i skolarbetet. Orsaker till elevers svårigheter i skolan bör i första hand sökas till deras möten med skolmiljön, undervisningens innehåll och lärande. Elevernas skolsvårigheter ska därför främst förstås som reaktioner på hur undervisningen är upplagd och vilka krav som ställs och inte i huvudsak förklaras utifrån egenskaper hos den enskilda individen. Rätten till stöd har ingenting med eventuella diagnoser att göra utan ska basera sig på elevens möjligheter att erhålla färdigheter och uppställda krav. Skolans utredningar ska göras utifrån deras pedagogiska uppdrag och befintliga styrdokument. BUPs uppdrag BUPs huvuduppgift är att bedriva vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, (HSL, 1982:763) vilket innebär att inom psykiatrins område medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador för barn och ungdomar i åldern 0-18 år. Vården ska ges på lika villkor och den som har störst behov ska ges företräde. Vården ska vara av god kvalitet, lättillgänglig samt bygga på respekt för individens självbestämmande och integritet. Vad gäller BUPs uppdrag att förebygga sjukdomar och skador handlar detta företrädesvis om konsultativa insatser till 1:a linjens olika verksamheter. Kontaktvägar till BUP vid psykisk ohälsa Det finns olika vägar för kontakt till BUP. Dels i form av egenremiss där vårdnadshavare på eget initiativ kontaktar BUP och där skola inte är inblandade, detta är den vanligaste formen för kontakt. Andra vägar är genom remiss från skola med vårdnadshavares godkännande utifrån skolrelaterade problem eller genom en samordnad remiss från vårdnadshavare och förskola/skola. Detta samverkansdokument utgår från situationer då skola medverkar i remiss till BUP då problemen manifesterar sig i någon form i skolsituationen. 3
Skolans utredning Då en elev har svårigheter att uppnå kunskapsmålen skall en pedagogisk utredning göras och vid behov upprättas ett åtgärdsprogram där elevens utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Rektor ansvarar för att elevens individuella och specifika behov av särskilt stöd utreds. Enligt skollagstiftningen ska elevhälsan kunna genomföra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktade på att ge vidare underlag för åtgärder. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning. Om det efter insatser, åtgärder och anpassningar i skolan finns tecken på psykisk ohälsa som försämrar elevens möjlighet att nå utbildningens mål kan eleven remitteras till BUP med vårdnadshavarens godkännande. I remissen skall finnas en psykiatrisk frågeställning, sjukhistoria, en allsidig elevutredning samt eventuell annan relevant information. Ju mer tydlig remissen är samt att skolan skickar med de utredningar och underlag som finns desto snabbare kan barnet få hjälp. För att förtydliga att de fyra aspekterna har berörts i den allsidiga elevutredningen skall det under relevant punkt i remissen hänvisas till ett underlag. I de fall där en utredning finns bifogas denna. I de fall där utredning inte bedömts nödvändig utifrån skolans frågeställning ska underlaget beskriva de avväganden som gjorts. Följande exempeltexter kan användas under respektive rubrik: Pedagogisk aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med lärare gjort bedömningen att pedagogisk utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Psykologisk aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med psykolog gjort bedömningen att psykologisk utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Medicinsk aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med skolläkare gjort bedömningen att medicinsk utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Social aspekt I aktuellt elevärende har rektor i samråd med kurator gjort bedömningen att social utredning inte är aktuell för att skolan ska kunna ge eleven det stöd som eleven behöver. Anledningen till detta är kortfattat:. Vid psykisk ohälsa som yttrar sig som t ex ångest, oro eller självskadebeteende är skolans olika utredningar av underordnad betydelse. 4
Rutiner för remiss till BUP från skolan När skolan gjort en utredning enligt tidigare skrivningar kan en remittering till BUP bli aktuell inför en vidare bedömning kring psykiatriska frågeställningar. Samråd ska ske med och godkännande inhämtas från barnets/elevens vårdnadshavare innan remittering sker. Remiss kan skickas av den som kommunens verksamhetschef för elevhälsan utser att utfärda remisser. Det kan vara skolläkare, skolpsykolog eller skolsköterska. Om elevhälsans personal identifierar allvarlig psykisk ohälsa skall vårdnadshavare omedelbart kontaktas för vidare kontakt med BUP utan remisshantering. BUPs rutiner vid mottagande av remiss I och med att BUP har en vårdgaranti som innebär ett första bedömningssamtal inom 30 dagar är den initiala remisshanteringen mycket viktig. Eftersom tiden räknas från den dag då remissen utfärdats måste den också skickas omgående, senast dagen efter utfärdandet. För att ett första bedömningssamtal ska kunna genomföras behövs ett komplett underlag. Ibland behövs kompletteringar efterfrågas avseende utredningsmaterial eller kan det handla om ytterligare förtydligande av frågeställningar. Viktigt att det tydligt anges till skolan vad som behöver kompletteras eller förtydligas i remissen. BUPs rutiner vid remisser är att erbjuda en första tid till familjen för bedömning och fördjupad anamnes inom 30 dagar. BUP ansvarar för att en skriftlig bekräftelse på mottagen remiss skickas. En annan kommunikation parterna emellan är ett preliminärt remissvar som skickas där bedömningen av det fortsatta utrednings-/eller behandlingsbehovet beskrivs och argumenten där för så långt möjligt klargöras. I de fall en fördjupad utredning är aktuell skall om möjligt uppgifter om en ungefärlig utredningstid lämnas så att skolan samt vårdnadshavarna vet hur man skall agera under väntetiden. BUPs rutiner vid återgivning av utredning I de fall då BUP har gjort en diagnostisk utredning ges ett remissvar genom en rapport i form av en funktionsbeskrivning till skolan och vårdnadshavarna. Rektor ansvarar för att berörd personal får kännedom om utredningen och att kunskapen om barnets/elevens behov tas tillvara i respektive verksamheter. Mötet kan ske antingen på BUP eller i skolan enligt överenskommelse, i mötet deltar också vårdnadshavarna förutom BUP och skolrepresentanter. Oftast sker möte för rapportering och återgivning vid ett tillfälle, såtillvida inte annat överenskommes mellan parterna i sammanhang då särskilda behov föreligger. Strukturen för eventuella uppföljningar åligger bägge verksamheterna att ansvara för. BUP ansvarar för eventuella fortsatta psykiatriska utredningar eller behandlingar där skolans medverkan eller icke medverkan också bör dryftas. 5
BUPs rutiner vid kontakt med skola vid så kallad egenremiss Vårdnadshavare har möjlighet att själva kontakta BUP för hjälp, så kallad egenremiss. Vid en sådan process kan BUP ha behov av att ta del av utredningar som gjorts av skolan för sin egen fortsatta bedömningsprocess. BUP rätt att få ta del av detta såtillvida vårdnadshavarnas godkännande finns. Om vårdnadshavare vid en kontakt med BUP uttrycker oro för sitt barns skolsituation, ansvarar BUP på målsmans uppdrag för att aktualisera problemet direkt med rektor vid elevens skola. Efter att utredningen är gjord kan det vara lämpligt, att med vårdnadshavarens godkännande, återkoppla till skolan vad utredningen kommit fram till. Samordnad individuell plan (SIP) Ett arbete med att utveckla samordnade individuella planer för barn och ungdomar i behov av stöd från olika aktörer i syfte att främja psykisk hälsa är angeläget och bör vara en uppgift i nätverksuppbyggnaden för 1:a linjens aktörer. För närvarande är samordnad individuell plan endast lagstadgad att genomföra för socialtjänst och landsting men bör även utvecklas att gälla då behov finns mellan BUP och skola. Struktur för samverkan Enhetscheferna inom BUP öppenvård ska tillsammans med rektorerna inom det geografiska området bestämma om vilken samverkansstruktur som ska gälla beträffande möten, etcetera. Detta ska dokumenteras och följas upp utifrån ändamålsenligheten. Det inbegriper också löpande samverkansstrukturer kring konsultationsmodeller. Struktur för styrning och uppföljning En styrgrupp som ytterst ansvarar för implementering och uppföljning av denna samverkansöverenskommelse ska träffas två gånger/år och vara bestående av förvaltningscheferna i kommunerna och från BUP verksamhetschef, chefsöverläkare, en representant från länets skolpsykologer samt två enhetschefer. En utsedd representant från skolläkarna i Kalmar län bör dessutom ingå. Utvärderingen av detta dokument ska ske senast december 2017. Kalmarsunds gymnasieförbund 2015-05-22 Joachim Håkansson Förbundschef 6