Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk med avlång, spolformad kropp. Ett drag som alla arter inom familjen har är en liten fettfena på bakryggen. Alla arter är antingen helt sötvattenslevande eller anadrom, dvs. att den vandrar från hav till sötvatten för att leka. Havsöringen är inte helt lätt att särskilja från laxen men är i regel fläckigare på såväl kropp som gällock och ryggfena samt även nedanför sidolinjen. I Sverige har fisk uppmätts till 110 cm i Mörrumsån och vikt uppmätts till 15,3 kg i Skellefteälven. Det talas om tre kritiska perioder i en havsörings liv och jag tänkte försöka redogöra för dessa. %LOGHQYLVDUKDYV ULQJHQLWUHROLNDOLYVWDGLHUIUnQVPROWWLOOYX[HQLQGLYLG
) GD När det gäller havsöringens föda livnär sig de unga fiskarna av insekter, snäckor och märlor. Även nedfallna insekter på ytan eller ovanför vattnet flygande insekter konsumeras. I havet övergår den till fiskdiet på samma sätt som laxen och då ingår främst sill och skarpsill i födan. Under vandringen för att leka intar den endast undantagsvis föda. 9DQGULQJRFKOHN Havsöring har en högt utvecklad homing, dvs. instinkt att återvända för lek till sin egen barnkammare i resp. vattendrag. Havsöringen vandrar i regel strax före lek, men enstaka långvandrande bestånd kan stiga redan året före lek. Lekplatserna är grunt belägna. Lektiden skiljer ungefär en månad från norr till söder. Öring som lekt stannar ofta kvar i större vattendrag över vintern. Stora honors yngel har en konkurrensfördel genom att krypa upp tidigt, vara dominanta och ha en bra tillväxt. Därmed kan de utvandra som smolt vid lägre ålder och kan därför stanna till havs och ha en längre tillväxt än de äldre smolten. Stora honor ger därmed goda förutsättningar för nya stora honor. Stora hanar erövrar de största honorna, men små könsmogna bäckhanar kan smyga sig med vid parningen. Genom att ha rörligare och livsdugligare spermier kan dessa bäckhanar bidra till beståndet och den genetiska variationen. 'HQ I UVWDNULWLVNDSHULRGHQ kommer när ynglen skall etablera eget territorium. Initialt har öringynglet ett försvarat territorium, men senare i livet talar man mer om prefererade ståndplatser. Den första kritiska perioden inträffar från det att ynglen skall etablera egna territorier och då är dödligheten är hög, ibland över hela första sommaren in på hösten. Ynglen är aggressiva och de dominanta tar de bästa territorierna. Dödlighet och tillväxt är täthetsberoende. Ståndplatsen är en optimering av skydd (mot vattenström och predatorer) samt närhet till vattenstråk som för med sig mycket föda. Närvaro av predatorer påverkar starkt valet av ståndplats. I avsaknad av predatorer utnyttjas även lugnvatten. Migrationer förekommer ständigt under året, dels till viloplats för natten, dels flyktmigrationer vid otjänliga förhållanden. Vintermigration sker ofta till lugnare vatten, gärna där det går att krypa ned i bottensubstratet. På vintern byter de aktivitetsmönster och blir nattaktiva, troligen som ett skydd mot predatorer.
En betydande andel hanar könsmognar redan som små i vattendraget (bäckhanar). Även honor kan könsmogna i vattendraget, men det är endast en liten procent. Utav utvandrande smolt brukar andelen hanar vara ca 15-40%, lägre andel ju kostsammare vandringen är. 'HQDQGUDNULWLVNDSHULRGHQ med hög dödlighet inträffar vid smoltutvandringen till havet och under den första tiden i havet. Orsaken är främst predatorer, speciellt vid passage av dammar och sjöar och i estuariet. Ju yngre smolten är vid utvandring är desto längre tid tillbringas i havet före lekåtervandring. Eftersom tillväxten är bättre i större vatten så är smolten genomsnittligt yngre och lekfisken genomsnittligt större. I havet vandrar de unga smolten tillsammans i förband den första tiden. Vandringen styrs av vind och strömmar. I regel vandrar havsöring sällan mer än 5-10 mil från sitt vattendrag, men de långvandrande bestånden i södra Östersjön stannar ute längre och kan vandra upp till 100 mil bort innan de återvänder för första lek. Utbredningen av havsöring i havet anses till stor del följa utbredningen av den viktiga födan vårlekande sill. På våren kan havsöring i god kondition som ej lekt vandra upp i älvar. Eventuellt för att slippa kombinationen salthalt och kyla i havet. Det skiljer mycket i hur länge havsöring stannar till havs. I kalla och salta vatten stannar alla individer bara ute 2 månader (ex Island), medan honor i regel stannar ute över minst en vinter i Sverige. Hanar kan ibland återvända efter bara en sommar till havs (s.k. finnock). Havsöringen är inte speciellt bra anpassad till saltvatten, men har i Östersjön mycket bra tillväxtbetingelser. På västkusten är vattnet något för salt och i Bottenviken är vintern något för sträng. +RWPRWKDYV ULQJHQ Återvandringen till lekplatsen störs av flera faktorer och är GHQWUHGMHNULWLVND SHULRGHQ i havsöringens liv. Sveriges kustvatten är påtagligt påverkade av mänskliga aktiviteter. Östersjön är ett hav i obalans, både genom utsläpp av miljögifter och närsalter men också genom ett storskaligt fiske. Det kontaminerade vattnet sveper även förbi den svenska västkusten med den Baltiska strömmen. Detta sammantaget utgör ett stort problem för fiskens återvandring. Det är ett krävande på havsöringen när vi människor fiskar slut på dess föda. Då yrkesfiskarnas trålfiske efter pelagiska arter som sill och skarpsill påverkar öringbeståndet noterbart bör man vara orolig för utvecklingen.
Belastningen på Sveriges kust när det gäller miljögifter är också en faktor. Vattenmassor och sediment innehåller förhöjda halter även av organiska miljögifter som DDT, PCB och dioxin hos sill, torsk och plattfisk. Havsöringen undersöks inte regelbundet så effekten av den samlade belastningen är okänd men misstankar om reproduktionsstörningar har länge funnits. 6OXWRUG 6DOPRWUXWWDWUXWWD Som hängiven flugfiskare ser jag gärna att vi har en bibehållen naturvård och fiskevård i Sverige. Det är viktigt att vi gör vårt yttersta för att bevara den mångfald vi har i våra vatten där havsöringen ingår. Det går knappast att överskatta naturens betydelse för oss människor och vi har ett gemensamt ansvar att förvalta denna åt framtida generationer. 5HIHUHQVHU Havsöringens ekologi - Erik Degerman, Per Nyberg och Berit Sers. Fiskeriverket. Nationalhistoriska museet, London. U.S. Fish and Wildlife Service.